Myanmar
Mitt i djungeln ligger Myanmars gamla huvudstad Pagan med den berömda pagoden Shwezigon Paya. Foto: R M Nunes /Shutterstock.

Myanmar

Det buddistiska Myanmar (tidigare Burma) i Sydöstasien blev självständigt från kolonialmakten Storbritannien 1948 efter ett befrielsekrig. Landet var då ett av de mest utvecklade i Asien. En nedgång började 1962 när militären tog makten. Juntan härskade oinskränkt till 2010, då en demokratisering inleddes. Myanmars mest kända medborgare är Aung San Suu Kyi, som tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin fredliga kamp för demokrati. Hon och hennes parti NLD sitter idag i regeringsställning. Efter en militäroffensiv mot folkgruppen rohingyer i Rakhine 2017 har Suu Kyis anseende dalat.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2019

    • September

    • Ny FN-rapport om misstänkta krigsförbrytare

      I sin andra rapport överlämnar FN:s utredare en lista till FN:s råd för mänskliga rättigheter med 150 personer som de misstänker gjort sig skyldiga till folkmord eller krigsbrott mot en etnisk minoritet i samband med militäroffensiven hösten 2017 mot rohingyerna i Rakhine. Namnlistan är hemlig, men det framgår att flera militärbefäl finns på den.

    • Augusti

    • Repatriering av rohingyer misslyckas igen

      Ett andra försök att få rohingyska flyktingar i Bangladesh att frivilligt flytta tillbaka till hemlandet Myanmar misslyckas när inte en enda flykting dyker upp vid de bussar och lastbilar som Bangladesh ställt till förfogande för återresan. (Ett första misslyckat försök avbröts i november 2018.) Flyktingarna uppger att de inte vill återvända till Myanmar så länge deras säkerhet inte kan garanteras där. De statslösa rohingyerna vill också ha garantier för att de ska få ett myanmariskt medborgarskap när de lämnar Bangladesh.

    • FN-utredning: "militärens affärsimperium finansierar övergrepp"

      De väpnade styrkornas affärsimperium har genererat en förmögenhet som bidrar till att finansiera militärens övergrepp mot civilbefolkningen, skriver FN-utredare i en rapport. Utredarna förespråkar hårdare sanktioner mot militären och dess ekonomiska intressen. De vill se ett totalstopp för vapenförsäljning till Myanmar. Utländska företag måste vara noga med att inte samarbeta med militärkontrollerade bolag. Genom att undvika det minskar militärens möjligheter att genomföra operationer utom civil kontroll och därmed minskar även risken för att brott mot de mänskliga rättigheterna begås, skriver FN-utredarna. I rapporten beskrivs hur tiotals privatägda företag donerat över 10 miljoner dollar till militären under dess operationer mot rohingyer i Rakhine. Därefter ska firmorna ha hjälpt till att finansiera utvecklingsprojekt i området och bidragit till att ”förstöra bevis för att rohingyer hör hemma i Myanmar”. Enligt FN-utredarna bör brottsutredningar inledas mot dessa företag. FN-rapporten säger att minst 15 utländska företag samverkar med militären genom så kallade joint ventures, medan 44 andra utländska firmor har något slags kommersiella kopplingar till den. Därutöver samarbetar mängder med utländska företag med militärens dotterbolag. Militären har ekonomiska intressen i allt från jade- och rubinutvinning till turism och fastighetsmarknad. Den kontrollerar också två stora banker.

    • Juli

    • USA skärper sanktionerna mot militären

      USA inför nya sanktioner mot Myanmars militär. Arméchef Min Aung Hlaing och tre andra höga militära befäl samt deras familjer beläggs med inreseförbud till USA. Sanktionerna är USA:s svar på Myanmars oförmåga att förhindra de människorättsbrott som begåtts mot den rohingyska minoriteten i Rakhine (se Aktuell politik).

    • Förslag om minskat politiskt inflytande för militären

      Den kommitté som tillsatts för att granska författningen (se Februari 2019) lämnar sin rapport till parlamentet. Rapporten innehåller över 3 500 förslag på tillägg till 2008 års författning. Förslagen syftar till att minska militärens inflytande över politik och samhälle. Bland annat ska antalet platser i parlamentet som reserveras för militären gradvis minskas, från 25 procent till 5 procent. Vissa ministerposter (försvar, inrikes, gränskontroll) som idag är reserverade för militären förslås framöver tillsättas av civila personer. Ändringar kommer sannolikt att stoppas av de militära parlamentsledamöterna.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0