Myanmar
Mitt i djungeln ligger Myanmars gamla huvudstad Pagan med den berömda pagoden Shwezigon Paya. Foto: R M Nunes /Shutterstock.

Myanmar

Det buddistiska Myanmar (tidigare Burma) i Sydöstasien blev självständigt från kolonialmakten Storbritannien 1948 efter ett befrielsekrig. 1962 tog militären makten i en kupp och härskade oinskränkt till 2010, då en demokratisering inleddes. Myanmars mest kända medborgare är Aung San Suu Kyi, som tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin fredliga kamp för demokrati men vars anseende dalade i samband med en militäroffensiv mot folkgruppen rohingya 2017. Suu Kyi och hennes parti NLD hann sitta fem år i regeringsställning innan militären återtog makten i en kupp i februari 2021.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2024

    • Juli

    • Min Aung Hlaing övertar presidentens uppgifter

      Myanmars tillförordnade president U Myint Swe har sjukskrivits. Han ersätts under sjukfrånvaron av juntaledaren, premiärminister Min Aung Hlaing. Det är inte känt hur länge president U Myint Swe blir borta.

    • Viktig stad i norr intagen av gerillan

      En gerillaallians uppger för medier att den tagit kontrollen över staden Naungcho i norra Myanmar, där häftiga strider pågått under en längre tid. Staden är av stor betydelse då den ligger längs en viktig handelsväg till Kina. Den ligger också nära delstaten Shans ”huvudstad” Taunggyi och en militärakademi. Striderna innebär ett brott mot den vapenvila som Kina förhandlade fram i januari 2024. Alliansen består av gerillagrupperna Arakanesiska armén (AA), Myanmars nationella demokratiska alliansarmé (MNDAA) och Ta'angs nationella befrielsearmé (TNLA).

    • Folkmordsliknande våld mot rohingyer

      Delstaten Rakhine befinner sig i en förfärlig situation som liknar upprinnelsen till det ”folkmordsartade våld” som den förföljda folkgruppen rohingyer fick utstå under militäroffensiven 2017. Det säger Thomas Andrews, FN:s speciella rapportör om situationen i Myanmar, vid ett framträdande inför FN:s råd för mänskliga rättigheter. I Rakhine har militären sedan november 2023 förlorat kontrollen över stora områden under strider mot gerillan Arakanesiska armén (AA). I kriget hamnar de fattiga och socialt isolerade rohingyerna i skottlinjen mellan de två stridande parterna. Enligt Andrews har juntan tvångsrekryterat tusentals unga rohingyer för att strida mot AA. Trots att rohingyerna krigar mot sin vilja ökar majoritetsfolket rakhines antipatier mot folkgruppen och riskerar att leda till allt fler hämndattacker mot rohingyska samhällen varifrån tiotusentals nu är på flykt.

    • Juni

    • Armén anklagas för massaker i Rakhine

      Minst ett 50-tal människor har dödats av regeringssoldater i en räd mot en by i delstaten Rakhine i början av juni, enligt ögonvittnen och källor från den parallella civila regeringen NUG samt gerillagruppen Arakanesiska armén (AA). Enligt AA har ett 70-tal människor dödats. De drygt 100 soldaterna ska ha terroriserat byborna i 2,5 dagar, bland annat genom att hälla bensin och sätta eld på deras tatuerade skinn (tatueringar som bevisar att de är anhängare till AA) samt genom att tvinga dem att dricka soldaternas urin. Byn Byai Phyus samtliga tusental familjer ska ha tvingats vistas utomhus under de två dygnen utan mat och vatten. Många manliga bybor har förts bort i fordon och har inte återvänt. Soldaterna var i byn för att leta efter anhängare till AA som tvingat militären på reträtt i stora delar av Rakhine. De ska därefter ha plundrat byn. Uppgifterna kommer från brittiska etermediebolaget BBC. Om de stämmer rör det sig om en av de största massakrerna sedan kuppen 2021. Militären nekar till anklagelserna och säger att de var i området för att stoppa drönarangrepp som AA utför därifrån. Uppgifterna går inte att verifiera genom oberoende källor.

    • Maj

    • Framgång för gerilla i Rakhine

      Gerillagruppen Arakanesiska armén (AA) i delstaten Rakhine meddelar att den tagit kontroll över ett militärkommando norr om Rakhines ”huvudstad” Sittwe och gripit hundratals armésoldater. AA har också intagit militära posteringar vid gränserna till Indien och Bangladesh. Regeringsarmén har dock fortfarande kontroll över Sittwe. Landets väpnade styrkor har råkat ut för en rad militära bakslag sedan hösten 2023.

Till kalendariet
134251

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0