Europa
Inom Europaprogrammet bedrivs forskning och analys om politik, samarbete och institutioner i Europa. Som en politisk och ekonomisk union är EU, och kunskap om hur EU fungerar, av central betydelse för Sverige och intar därför en särställning inom programmet.
Fokusområden
Europeisk integration och desintegration
EU står inför flera parallella utmaningar och problem. Många av dessa – t.ex. migration, värderingar, ekonomin– genererar förslag på reformer som sinsemellan leder integrationen åt olika håll, dvs simultana krafter för integration och desintegration. Storbritanniens utträde från unionen har accentuerat denna utveckling med krav på såväl samling som fördjupat samarbete. Separatism i Europa utmanar några av de antaganden som integrationen bygger på såsom regioners roll och staters problemlösningsförmåga.
Inom detta fokusområde analyserar Europaprogrammet för närvarande självständighetssträvanden i Skottland och Katalonien samt de pågående processerna för framtidens integration.
Läs mer om vad programmet gjort på temat här.
Europeisk utrikes och säkerhetspolitik
EU:s utrikespolitik färgas av den regionala situationen såväl som det multilaterala systemets utmaningar. EU är idag omgivet av konflikter och allt svagare stater. Tilliten till de institutioner och det globala system som tjänat Europa väl är rubbad. Samtidigt ökar behoven av reell internationell problemlösning, vilket framstår tydligt i den transatlantiska relationen. Turbulensen påverkar även EU:s relationer i Syd och Öst, t.ex. relationen till Asien.
Säkerhetspolitiskt har EU länge sökt sin roll. Nationell säkerhet är enligt EU-fördragen medlemsstaternas ansvar. Trots detta har den EU fått ett allt mer omfattande mandat inom krishantering, konfliktprevention, kontraterrorism, försvarsmaterielsamarbete och skydd av kritisk infrastruktur. Detta samtidigt som Nato har återvänt till kärnuppgiften kring medlemmarnas territorialförsvar. EU:s arbete på området har ett starkt stöd i Europa och av olika anledningar befinner sig utvecklingen nu i ett dynamiskt skede.
Inom detta fält analyserar programmet vilken aktörsroll Unionen har inom dessa fält: vilken sorts säkerhet kan EU leverera, hur fungerar och förändras det i praktiken och hur ser gränsytan ut mot andra organisationer som Nato och OSSE? Hur ser Europas relationer till det östra och södra grannskapet ut och hur kan EU agera strategiskt i relationen till världens stormakter.
Läs mer om vad programmet gjort på temat här.
Europa i den geoekonomiska eran
Världens konflikter utspelas alltmer på det ekonomiska fältet. Där geopolitikens maktlogik utspelas på den globaliserade marknadens domäner kan man tala om geoekonomi. Europa, som tjänat på globalisering och regelstyrd internationell samverkan har fått anpassa sig till en geoekonomisk verklighet med nya mekanismer för investeringsgranskning, samtal om exportkontroll, strategier kring strategiska teknikområden, en mer politisk användning av den gemensamma valutan och en mer strategisk diskussion kring biståndsmål.
Inom detta fokusområde kommer Europaprogrammet att belysa hur Europa påverkas av geoekonomisk logik, vilka förutsättningar EU har att agera geoekonomiskt och hur specifika instrument och verktyg används och utvecklas.
Läs mer om vad programmet gjort på temat här.
Om programmet
Europaprogrammet består av forskare, analytiker och journalister som arbetar i enskilda såväl som gemensamma projekt. Forskningen är av internationell standard och utgör grund för både akademisk kunskap och policyrelevanta rekommendationer.
Programmet främjar aktivt nya idéer och policydebatt i Sverige, Europa och världen genom regelbunden samverkan med akademiker och beslutsfattare.
Inom ramen för programmet bevakas utvecklingen i Europa också av institutets redaktörer för den folkbildande delen av institutets verksamhet, genom länderdatabasen landguiden.se, och tidskrifterna Världspolitikens Dagsfrågor och utrikesmagasinet.se.
