Torsdagen den 22 augusti kommer UI att uppdatera sina IT-tjänster

Under uppdateringen kommer vi tyvärr inte kunna svara på mail. Vid brådskande ärenden hänvisar vi till kundtjänst på telefonummer 08-511 768 05, kl. 10.00-11.30 samt 13.00-15.00.

710
Foto: Blazej Lyjak/Shutterstock

Asien

Asienprogrammets verksamhet kretsar kring Asiens roll i globala maktrelationer och global styrning. Vi studerar politiska förhållanden i olika delar av Asien samt Asiens påverkan på resten av världen – inklusive Europa och Sverige. Geografiskt fokus ligger på Nordöstasien och Sydasien, med ambitionen att stegvis utöka täckningen av Sydöstasien.

Maktrelationer i Asien
Vad händer med Asiens maktrelationer i en situation med hög men ojämnt fördelad tillväxt? Asien står på många sätt i centrum för global maktpolitik. Kina, världens andra största ekonomi, ställs mot USA och dess allierade Japan, världens första och tredje största ekonomier. Indien, som inom ett par decennier väntas överta Japans plats som en av de tre stora, dras alltmer in i detta maktspel. Betydelsefulla länder som Indonesien, Pakistan, Sydkorea och Vietnam står inför viktiga vägval. Försök att binda samman subregioner och definiera vad ”Asien” egentligen innebär har under senare tid fått ökat vikt. Programmet analyserar såväl förändring som kontinuitet i inflytande inom diplomatiska, militära och ekonomiska sammanhang. Precis som i andra regioner är kampen om att kontrollera narrativ central, vilket är ämnet för en programansökan som omfattar flera medarbetare. Konflikter och spänningar kring Syd- och Östkinesiska haven, Taiwansundet, Koreahalvön, och Sydasien studeras ingående. Programmets forskning inom detta fokusområde har etablerats som en av Europa starkaste akademiska miljöer på temat Nordöstasiens internationella relationer.

Asiens globala påverkan
Hur påverkar det framväxande Asien resten av världen, inklusive Europa och Sverige? Påverkan sker dels inom global styrning, både existerande ramverk (till exempel Internationella valutafondens reformerade röstsystem) och nya initiativ (till exempel den Kinaledda Asiatiska Infrastrukturinvesteringsbanken). Kampen mellan Kinas ”Belt and Road Initative” och USA, Japan och Indiens ”Free and Open Indo-Pacific” ger ringar på vattnet långt utanför Asiens gränser. Vi ser också andra exempel på hur tävlan och rivalitet mellan asiatiska aktörer sträcker sig bortom regionen, till exempel kinesiska, japanska och koreanska diplomaters försök att få europeiska länder att acceptera deras respektive historiesyner. Ekonomisk och diplomatisk påverkan har fått mer uppmärksamhet även i Sverige, vilket aktualiseras i de uppblossande debatterna kring kinesiska investeringar och den officiella kinesiska kritiken av det svenska medieklimatet.

Normer och demokrati i Asien
Vad händer med Asiens politiska system när snabba samhällsförändringar sker mot bakgrund av en ökad global värderingspluralism? Långt över hälften av världens befolkning bor i Asien. Utvecklingen av Asiens normsystem blir extra betydelsefull när regionens globala påverkan växer. Snabb ekonomisk utveckling kan bidra till politisk förändring. Förhållandet mellan stat och samhälle är central för ett lands interna utveckling, och därmed också dess internationella förbindelser. Hur detta förhållande växt fram historiskt ger ökad förståelse för dagspolitiken. Liksom i andra delar av världen ser Asien en negativ trend för demokrati och mänskliga rättigheter. Enpartistaten Kina har ökat repressionen mot sin befolkning. Filippinerna, Indonesien, Myanmar och Thailand har efter år av positiv utveckling sett bakslag. De stabila demokratierna Indien och Japan appellerar till universella värderingar i sin utrikespolitik, men har under senare år tappat i rankingar över demokrati och pressfrihet. Asienprogrammet genomför under 2019 projekt om demokratins utmaningar i Myanmar och Sydasien.

Samarbeten och nätverk
Programmets redaktörer och forskare samverkar tätt för att integrera och korsbefrukta de olika delarna av verksamheten. Programmet samarbetar även tätt med framstående aktörer i Sverige och internationellt, anordnar offentliga seminarier och konferenser, publicerar analyser, debattinlägg och populärvetenskapliga texter, bidrar till policyskapande, deltar i media, och utför fortbildning.

Programmet har ett tätt samarbete med ledande universitet och tankesmedjor i Sverige, Europa, USA, och Östasien, och bjuder återkommande in framstående gästforskare till UI. Utöver en omfattande vetenskaplig produktion arbetar programmets forskare aktivt med att popularisera och sprida sina forskningsresultat till beslutsfattare och en bred allmänhet, i Sverige och internationellt.

Tillsammans med Japaninstitutet på Handelshögskolan och Institutionen för orientaliska språk på Stockholms universitet har programmet sedan 2009 arrangerat månatliga seminarier inom ramen för serien Stockholm Seminar on Japan. Programmet arrangerar också regelbundet andra typer av seminarier, konferenser och workshops. 

Inom ramen för programmet bevakar institutets redaktörer som en del av institutets folkbildande verksamhet utvecklingen i regionen genom landdatabasen Landguiden.se, tidskriften Världspolitikens Dagsfrågor och  Utrikesmagasinet, UI:s forum för opinion och analys.

Varukorg

Totalt 0