Indien – Geografi och klimat
Indien (Bharat på hindi) är ett av världens till ytan största länder, som rymmer tre geografiska områden och två klimatzoner. I flera delar av landet orsakar häftiga monsunregn varje år svåra översvämningar som ibland drabbar miljontals människor.
Indien är mer än sju gånger så stort som Sverige. Från norr till söder är avståndet omkring 320 mil, från väster till öster är det cirka 300 mil.
Indien gränsar i norr till Tibet (numera en autonom region i Kina), Nepal och Bhutan, i öster till Bangladesh och Myanmar (tidigare Burma) samt i väster och nordväst till Pakistan. Utanför den sydvästra respektive sydöstra kusten ligger östaterna Maldiverna och Sri Lanka. Gränsen mot Pakistan går delvis genom det omstridda området Kashmir, där en stilleståndslinje från 1949 (vissa ändringar gjordes 1971) har kommit att utgöra faktisk gräns. Även gränsen till Kina är på vissa sträckor omstridd, exempelvis vid Arunachal Pradesh i nordöstra Indien.
Väster om Indiska halvön ligger Arabiska havet, öster därom Bengaliska viken. Båda är delar av Indiska oceanen och möts vid Indiens sydspets, Kap Komorin (Kanniyakumari). Indiens västkust kallas Malabarkusten, östkusten Koromandelkusten. Till Indien hör ögrupperna Lackadiverna i Arabiska havet samt Andamanerna och Nikobarerna i Bengaliska viken. De två senare drabbades liksom Indiens östkust (södra Tamil Nadu) hårt i tsunamikatastrofen julen 2004. Sammanlagt cirka 15 000 människor beräknas då ha omkommit i dessa områden.
Himalaya, Hindustan och Deccan
Geografiskt kan Indien delas in i tre områden: Himalayas bergstrakter i norr (hima = snö; laya = boning), det nordindiska slättlandet omedelbart söder om Himalaya samt platålandet på den egentliga Indiska halvön i söder. Som en särskild del kan man räkna kustområdena. Ungefär 60 procent av Indiens yta utnyttjas för odling. Resten utgörs av skog, öken, stadsområden, betesmark och mark i träda.
Himalaya består av parallella bergskedjor och mellan dessa finns bördiga dalar, till exempel Kashmirdalen. Slättlandet söder därom består till stora delar av lerslätter, som är genombrutna av ett tätt nät av floder och kanaler och översållade av bambudungar. Här finns Indiens bördigaste jordbruksområden, bevattnade av landets mäktigaste floder – Indus (som dock till största delen rinner genom grannlandet Pakistan), Ganges, Brahmaputra och deras bifloder. De här delarna av Indien brukar också kallas för Hindustan. Här talar befolkningen främst hindi och närbesläktade språk. Längst i väster i delstaten Rajastan ligger den glest befolkade Tharöknen och det stora saltträsket Rann of Kutch.
Platålandet i söder, Deccan, består till stor del av ett mjukt kuperat landskap med busk- och savannvegetation. Deccanplatån domineras av högland och sluttar sakta mot öster, vilket gör att de flesta av områdets floder rinner österut mot Bengaliska viken. Deccan avgränsas av randbergen Östra och Västra Ghats. Dessa båda möts i söder, där Nilgiri- och Kardemummabergen reser sig. Delstaten Kerala längst nere i sydväst är ett bördigt tropiskt område, vars kustland är genomskuret av kanaler. Indiens kuster är i allmänhet långgrunda med få naturliga hamnar.
Stor biologisk mångfald
Indien har ett rikt djur- och växtliv. Den indiska elefanten, som man känner igen på att den har mindre öron än den afrikanska, är spridd över landet. Indierna fångar vilda elefanter och tämjer dem till arbetsdjur. Framför allt i söder är det också vanligt att de hinduiska templen har en egen elefant, som smyckas vid ceremonier och högtider och som dresseras till att ta emot penninggåvor från tempelbesökare.
Trots omfattande aktioner för att rädda den utrotningshotade bengaliska tigern mer än halverades Indiens tigerbestånd under 2000-talets första årtionde. Ett bottenrekord nåddes 2006 med 1 411 tigrar. Därefter har en förbättring skett. Vid en inventering 2019 beräknades det finnas 2 967 vilda tigrar i Indien, vilket var 70 procent av alla tigrar i världen och runt 30 procent fler tigrar än vid inventeringen 2014 då antalet individer beräknades till 2 226. Indien inventerar sitt tigerbestånd var femte år. Professionell tjuvjakt (främst för den kinesiska marknaden) och ett ökande tryck på skogarna där tigrarna bor från en växande befolkning gör ändå framtiden osäker för tigrarna. Vid räkningen 2024 var antalet vilda tigrar uppe i fler än 3 600, eller 75 procent av alla tigrar i världen.
Det finns mer än 200 slags ormar, varav en fjärdedel är giftormar, däribland världens största: kungskobran. Det finns en oerhörd mängd fåglar. Påfågeln härstammar från Indien och är dess nationalfågel, precis som tigern är dess nationaldjur.
Banyanträdet har fått en viktig plats i indisk mytologi. Dess grenar bildar nya rötter från vilka nya stammar och grenar sedan växer ut. Ett banyanträd kan därmed bli omfångsrikt och eftersom det också blir mycket gammalt anses det odödligt. Banyanträdet är ofta samlingspunkt för människorna ute i byarna.
Mangoträdet är hinduernas heliga träd. Förutom den goda frukten används också dess blad bland annat som dekoration vid högtider. Av träet gör man båtar och möbler. Den vackra lotusblomman räknas som Indiens nationalblomma. Den anses helig och kring den kretsar många religiösa berättelser och myter. Lotusen är också det hindunationalistiska partiet BJP:s symbol.
Tropiska cykloner
Kräftans vändkrets går tvärs igenom norra Indien och är ungefärlig gräns mellan två klimatzoner: en mindre, tempererad i norr och en större, tropisk i söder. I norr växlar temperaturen mellan cirka 15 grader i januari och 30–40 grader i maj. I söder är skillnaderna små, där är medeltemperaturen 26–35 grader året runt.
Södra Indien har ett utpräglat monsunklimat. Efter en torr och het vår (april–maj) blåser normalt den fuktiga sydvästmonsunen under sommaren (juni–september), då kraftiga regn faller främst på bergens väst- och sydsluttningar. Deccans inland ligger däremot i regnskugga. Om monsunen här, liksom på den nordindiska slätten, blir svag ett år leder det lätt till katastrofal torka. På östkusten faller dock regn även vintertid (oktober–december).
På våren, när monsunen vänder, och framför allt på hösten förekommer ofta tropiska cykloner vid kusterna. Varje år drabbas massor, ibland miljontals, indier i framför allt nordöstra delen av landet, på västkusten, i de östliga delstaterna Orissa och Bihar samt i det nordliga Uttar Pradesh när monsunregn med kraftiga skyfall orsakar svåra översvämningar och jordskred. Även Kashmir har drabbats av omfattande översvämningar som ett resultat av häftiga monsunregn.
Medan man i norra Indien de senaste decennierna generellt fått häftigare regn har torkan ökat i Deccan med vattenbrist och sänkt grundvattennivå som följd. Många bedömare anser att detta beror på klimatförändringarna men otvivelaktigt spelar också en omfattande skogsavverkning stor roll.
Läs om klimatförändringar i Naturtillgångar, energi och miljö.
Länk till fler kartor
-
Map Collection
kartor från hela världen