Marocko – Jordbruk och industri
Marocko är beroende av jordbruket, vilket gör ekonomin känslig för vädrets svängningar. Även fisket är betydelsefullt, men det råder konflikt om fiskerättigheterna utanför Västsaharas kust. Fosfatförädling dominerar den tunga industrin, med tillverkning av bland annat gödningsmedel.
Odling, boskapsskötsel och fiske sysselsätter omkring 40 procent av landets arbetskraft – och mer än hälften av de arbetande kvinnorna. Nästan hälften av marken ägs kollektivt av klangrupper som fördelar mark utifrån behov. De flesta jordbruk är små enheter på mindre än tio hektar som sköts med ålderdomliga metoder. Därtill finns moderna exportinriktade storjordbruk som oftast använderkonstbevattning.
Bland viktiga grödor märks spannmål, främst vete och korn, frukt, grönsaker och kryddor. Marocko är en stor exportör av citrusfrukter och grönsaker. Sockerrör och sockerbetor odlas för att minska den stora sockerimporten.
Bara en tredjedel av den odlingsbara marken får tillräckligt med nederbörd. Torka skadar inte bara ekonomin i allmänhet, utan leder också ofta till okontrollerad inflyttning till städerna, med långsiktiga slum- och fattigdomsproblem som följd.
Regeringen har med utländskt bistånd länge försökt minska beroendet av vädret genom att bygga ut dammar och konstbevattning. Jordbruksområdet nära Agadir, inte minst vattenkrävande frukt- och tomatodlingar, är exempel på hur motstridiga intressen har svårt att samsas: lantbruket går under torra år miste om vatten från befintliga dammar när dricksvatten till stadsbor prioriteras. Och detta trots att man förbjudit att använda färskvatten för att bevattna golfbanor och hotellträdgårdar i Agadir. På sikt är tanken att avsaltning av havsvatten ska minska problemen. Trettio nya avsaltningsanläggningar planeras till år 2030. Sexton anläggningar var i drift 2025, men tekniken kräver mycket energi.
Flera års torka utlöste en krisplan 2022, med insatser värderade till en miljard dollar. Vattenransonering infördes. Året därpå noterade Marocko för första gången temperaturer på över 50 grader Celsius.
Inför den viktiga muslimska högtiden id kbir (”stora festen”) som 2025 inföll i juni uppmanade kungen människor att avstå från att offra får då hjordarna minskat kraftigt som följd av den fleråriga torkan.
Ett teknikuniversitet, uppkallat efter kung Mohammed VI grundades av en fosfatkoncern 2013. Där pågår nu forskning i hur man ska öka bördigheten i olika jordar och ett nätverk med försöksgårdar byggs upp.
Odling av cannabis har varit förbjuden sedan 1954. Trots det är Marocko enligt FN-beräkningar världens största producent av hasch. Uppemot 100 000 familjer tros leva på odlingen, särskilt i Rifbergen. Cannabis blev lagligt att odla för medicinskt bruk 2021, och en särskild myndighet skapades som ger odlare licenser och exporttillstånd. Kungen benådade 2024 fler än 4 800 odlare som anklagats, dömts eller eftersökts för olaglig cannabisodling.
Djurhållning har stor betydelse, med främst besättningar av nötkreatur och får. Kött- och mjölkproduktionen har ökat, men tillgången på bete är ett problem även när nederbörden är normal. Mejeriprodukter måste importeras.
Fiskenäringen är ekonomiskt viktig. Men fisket skapar både ekologiska problem och politiska kontroverser. Marocko vägrade 1999 att förnya sitt fiskeavtal med EU med hänvisning till att spanska trålare tärt allvarligt på fiskbeståndet. När de europeiska fiskeflottorna försvann ökade de lokala fångsterna betydligt. Därefter har vissa arter åter minskat.
Ett nytt fiskeavtal med EU trädde i kraft 2007, men det omfattade inte Medelhavet och satte en gräns för den totala fångsten. Avtalet var kontroversiellt eftersom det inkluderade det ockuperade Västsahara, vars fiskevatten är mycket rika men juridiskt sett inte tillhör Marocko. Sveriges position har varit att avtal inte kan omfatta varor från Västsahara. Det anser även EU-domstolen.
Industri
Fosfatförädlingen innebär tillverkning av bland annat fosforsyra och gödningsmedel. Andra betydande branscher är oljeraffinering och kemisk industri, cementproduktion, textilindustri och tillverkning av järn och stål.
Till skillnad från många fattiga länder är Marocko inte ensidigt beroende av en exportvara. Viktigast är konfektion och textilier som svarar för en tredjedel av exportvärdet. Omkring en femtedel utgörs av livsmedel, inklusive fisk, och därefter kommer fosfatindustrins produkter.
Fosfatindustrin sköts av det statliga företaget OCP (Office Chérifien des Phosphates) och är koncentrerad till staden Safi. I övrigt ligger Marockos stora industrier främst runt landets finanscentrum Casablanca, liksom kring Rabat, Fès och Marrakech. Utanför Tanger investerar många företag i två ekonomiska frizoner.
Marocko domineras av små och medelstora företag som omfattar allt från traditionellt hantverk till modern elektronikindustri. En stor del av företagen opererar dock i en rättslig gråzon och det rapporteras om arbetsplatsolyckor, ibland med dödlig utgång.
Marockos geografiska läge nära Europa och liberaliseringar av ekonomin väntas locka fler utländska företag att flytta sin tillverkning dit. Bland nya satsningar finns tillverkning av delar till flygindustrin. Biltillverkare som Renault och Stellantis som har märken som Peugeot, Opel och Fiat har fabriker i Marocko, medan andra tillverkar motorer och andra delar. Den kinesiska elbilstillverkaren BYD har planer på tillverkning.
En omfattande satsning under 2000-talet på nya vägar, snabbtåg, hamnar, turistanläggningar och subventionerade bostäder för storstädernas sluminvånare har inneburit ett starkt uppsving för byggvaror och byggnadsindustrin. Regeringen har lovat att subventionera bostadspriserna i hopp om att minska överbefolkningen i storstäderna. Många har i praktiken haft svårt att betala för nybyggda bostäder.
EU-länderna är den viktigaste handelspartnern, över hälften av exporten går till EU. Frihandelsvtal finns med USA, Turkiet och flera arabländer (se Ekonomisk översikt).
Välj kapitel här
Mer läsning finns här!
I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.
Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.
Tipsa gärna dina vänner!
