Marocko

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/marocko/

Marocko har varit bebott av berberfolk sedan förhistorisk tid. Islam kom med arabiska erövrare från slutet av 600-talet. Långt senare blev området en fransk koloni, men 1956 utropades självständighet. En lång ockupation av Västsahara har tidvis gjort kungariket Marocko politiskt isolerat, men banden har varit starka till USA och en rad länder i Europa. Sedan kung Mohammed VI tillträdde 1999 har en viss demokratisering skett, men någon verklig opposition tillåts inte.

Marocko – Geografi och klimat

Marocko ligger i Afrikas nordvästra hörn, med lång kust mot Atlanten och kortare kust mot Medelhavet. Haven möts vid Gibraltar sund där det minsta avståndet till Europa bara är 14 kilometer. Vid Medelhavskusten ligger de två spanska städerna Ceuta och Melilla. Till ytan är landet ungefär lika stort som Sverige. I söder ligger Västsahara, som Marocko annekterade på 1970-talet.

Yta
446 300 km2 (2022)
Tid
svensk - 1 timme
Angränsande land/länder
Spanien, Algeriet
Huvudstad med antal invånare
Rabat 1 885 000 (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer
Casablanca, Fès, Marrakech, Tanger, Agadir
Högsta berg
Jebel Toubkal (4 165 m ö h)
Viktiga floder
Moulouya, Sebou, Oum al-Rbia

Marocko – Befolkning och språk

Flertalet marockaner är av blandat arabiskt och berbiskt ursprung. Arabiska är det vanligaste språket, men drygt en tredjedel av befolkningen talar någon berberdialekt. Även franskan har sedan kolonialtiden stark ställning. Befolkningen är ung även om den tidigare snabba folkökningen har bromsat in. 

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
37 840 044 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
84 (2022)
Andel invånare i städerna
65 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
17,2 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
5,8 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
2,3 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
1,0 procent (2023)
Förväntad livslängd
75 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
77 år (2022)
Förväntad livslängd för män
73 år (2022)
Andel kvinnor
49,6 procent (2023)

Marocko – Religion

Marocko är djupt präglat av islam som är landets statsreligion. Kungafamiljen hävdar släktskap med profeten Muhammed och religionen utgör en viktig grund för monarkins historiska och politiska legitimitet. Nästan hela befolkningen är sunnimuslimer.

Marocko – Utbildning

Marocko är hemvist för ett av världens äldsta universitet, al-Qarawiyyin, men det är samtidigt ett fattigt land där många aldrig fått chansen att lära sig läsa. Klyftorna mellan stad och land är stora. Utrymmet för undervisning i berbiska vid sidan av arabiska har ökat.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
99,1 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
27 (2018)
Läs- och skrivkunnighet
77,3 procent (2022)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
6,0 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
22,8 procent (2023)

Marocko – Sociala förhållanden

Marocko är fattigt även jämfört med övriga arabvärlden. Klassklyftorna är mycket stora. Kungen själv är en av världens rikaste män, ägare till över 20 palats, och även de familjer som kretsar kring hovet och den traditionella eliten brukar ha del i överdådet.

Fakta – sociala förhållanden

Andel av befolkningen med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
87 procent (2022)
Andel av befolkningen med tillgång till toaletter
87,5 procent (2022)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,1 procent (2022)
Spädbarnsdödlighet
15 per 1000 födslar (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
221 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,7 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
24 procent (2024)

Marocko – Kultur

Marocko har ett mycket rikt och blandat kulturarv efter en nästan obruten historia som självständig nation sedan 700-talet. Påverkan märks från främst arabiska men även berbiska, andalusiska, judiska, franska och västafrikanska källor.

Marocko – Seder och bruk

Marocko är ett gästvänligt land där det är lätt att göra nya bekantskaper, men sedvänjorna är mycket konservativa med svenska mått mätt. Religionen präglar folklivet. Den snabba utvecklingen och inflödet av utländska turister har lett till ökande kulturell mångfald, men också till växande spänningar.

Marocko – Äldre historia

Dagens marockanska kungadöme har rötter i 700-talet, men rikets storlek och inflytande har skiftat betydligt under de olika dynastierna. Den nuvarande ätten, alaouiterna, tog makten på 1600-talet. Från och med 1700-talet halkade Marocko efter i ekonomisk och teknologisk utveckling. Sultanen förlorade gradvis både sitt territorium och sin självständighet till europeiska kolonialmakter. 1912 utropades det starkt försvagade Marocko till franskt protektorat.

Marocko – Modern historia

Marocko blev självständigt från kolonialmakten Frankrike 1956. Kung Hassan II styrde med hård hand under sin långa regeringstid, 1961–1999. Han spelade skickligt på marockanernas nationalistiska känslor, bland annat genom invasionen av Västsahara 1975. Under 1990-talet inleddes ett begränsat reformprogram. Förändringstakten ökade efter kung Mohammed VI:s maktövertagande 1999, men även den nye kungen behöll ett starkt grepp om landet och placerade vänner och allierade på maktpositioner. Under 2000-talet har kampen mot fattigdom och islamistisk opposition blivit allt angelägnare problem.

Marocko – Demokrati och rättigheter

Trots vissa reformer på senare år håller kungen ett starkt grepp om makten. Marocko brukar framhållas som ett av de arabländer där yttrandefriheten är störst, men den grundlagsfästa pressfriheten är i praktiken begränsad. Rättsväsendet är på pappret oberoende men plågas av korruption. Statsmakten utövar inflytande i politiskt känsliga mål.

 

Marocko – Inrikespolitik och författning

Marocko är en konstitutionell monarki med ett parlament och en premiärminister, men kungen har i allt väsentligt makten. Under kung Mohammed VI har landet genomgått en viss liberalisering och demokratisering, men hoppet om långtgående förändringar har bleknat. Kungen, som styr sedan 1999, fortsätter att dominera det folkvalda parlamentet genom ”palatspartier”. Särskilt i Rifbergen finns berbiskt missnöje som ibland leder till protestvågor.

Fakta – politik

Officiellt namn
al-Mamlaka al-Maghribiyya/Konungariket Marocko
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
kung Mohammed VI (1999–)
Regeringschef
premiärminister Aziz Akhannouch (2021–) xx
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Oberoende nationell samling (RNI) 97, Partiet för autenticitet och modernitet (PAM) 82, Självständighetspartiet (Istiqlal) 78, Folkliga styrkornas socialistiska union (USFP) 35, Folkliga rörelsen (MP) 26, Partiet för framsteg och socialism (PPS) 20, Konstitutionella unionen (UC) 18, Rättvise- och utvecklingspartiet (PJD) 12 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Rättvise- och utvecklingspartiet (PJD) 125, Partiet för autenticitet och modernitet (PAM) 102, Självständighetspartiet (Istiqlal) 46, Oberoende nationell samling (RNI) 37, Folkliga rörelsen (MP) 27, Folkliga styrkornas socialistiska union (USFP) 20, Konstitutionella unionen (UC) 19, Partiet för framsteg och socialism (PPS) 12, övriga 7 (2016)
Valdeltagande
43 procent i parlamentsvalet 2016, 50,3 procent i parlamentsvalet 2021
Kommande val
parlamentsval 2026

Västsahara

Västsahara ligger längs den afrikanska Atlantkusten söder om Marocko, som sedan 1975 ockuperar större delen av området. En femtedel av det forna Spanska Sahara kontrolleras av den västsahariska befrielserörelsen Polisario. En vapenvila ingicks 1991 och övervakas av FN-styrkan Minurso. Den folkomröstning om Västsaharas framtid som planerats sedan dess har inte blivit av.

 

Marocko – Utrikespolitik och försvar

Västsahara och dess ställning dominerar Marockos relationer med omvärlden. De flesta länder har varit ovilliga att erkänna en annektering, men Marockos vägran att ge upp kontrollen över Västsahara vinner stöd. Marocko strävar efter att bevara goda förbindelser såväl med USA och Europa som med de konservativa monarkierna på Arabiska halvön, men har också närmat sig Israel.

Fakta – försvar

Armén
175 000 man (2024)
Flygvapnet
13 000 man (2024)
Flottan
7 800 man (2024)
Militärutgifter i andel av BNP
3,90 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
12,1 procent (2022)

Marocko – Ekonomisk översikt

Marocko är ett fattigt land och har till skillnad från andra stater i regionen inga olje- eller gasresurser. Ekonomin är starkt beroende av jordbruk, men turismen är en viktig inkomstkälla. Marocko är dessutom världens största fosfatexportör. Casablanca brukar beskrivas som landets ”ekonomiska huvudstad”.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
3 771 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
3,4 procent (2023)
Total BNP
144 417 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP
11,1 procent (2023)
Industrins andel av BNP
24,6 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP
54,3 procent (2023)
Inflation
1,7 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
68,8 procent (2022)
Utlandsskuld
69 267 miljoner US dollar (2023)
Valuta
dirham
Varuexport
41 642 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
68 632 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
76 procent (2023)
Viktigaste exportvaror
textil- och skinnvaror, fosforsyra och råfosfat, fisk, frukt och grönsaker
Största handelspartner
Frankrike, Spanien, Indien, USA, Kina
Mottaget bistånd per invånare
38 US dollar (2022)

Marocko – Naturtillgångar, energi och miljö

Marocko kontrollerar över hälften av världens fosfatreserver, bland annat i Västsahara. Andra mineralfyndigheter finns som järnmalm, silver, bly, koppar, kobolt, zink, mangan, salt, stenkol och antracit. Fossila bränslen importeras, men inom solenergi görs stora satsningar.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
88,03 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
2,38 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
66 720 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,8 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
12 030 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Marocko – Jordbruk och industri

Marocko är beroende av jordbruket, vilket gör ekonomin känslig för vädrets svängningar. Även fisket är betydelsefullt, men det råder konflikt om fiskerättigheterna utanför Västsaharas kust. Fosfatförädling dominerar den tunga industrin, med tillverkning av bland annat gödningsmedel.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
11,1 procent (2023)
Andel av landytan som används för jordbruk
67,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
12,9 procent (2020)
Industrins andel av BNP
24,6 procent (2023)