Marocko

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/marocko/

Marocko har varit bebott av berberfolk sedan förhistorisk tid. Islam kom med arabiska erövrare från slutet av 600-talet. Långt senare blev området en fransk koloni, men 1956 utropades självständighet. En lång ockupation av Västsahara har tidvis gjort kungariket Marocko politiskt isolerat, men banden har varit starka till USA och en rad länder i Europa. Sedan kung Mohammed VI tillträdde 1999 har en viss demokratisering skett, men någon verklig opposition tillåts inte.

Marocko – Geografi och klimat

Marocko ligger i Afrikas nordvästra hörn, med lång kust mot Atlanten och kortare kust mot Medelhavet. Haven möts vid Gibraltar sund där det minsta avståndet till Europa bara är 14 kilometer. Vid Medelhavskusten ligger de två spanska städerna Ceuta och Melilla. Till ytan är landet ungefär lika stort som Sverige. I söder ligger Västsahara, som Marocko annekterade på 1970-talet.

Yta
446 300 km2 (2022)
Tid
svensk - 1 timme
Angränsande land/länder
Spanien, Algeriet
Huvudstad med antal invånare
Rabat 1 885 000 (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer
Casablanca 3 400 000, Fès 1 100 000, Marrakech 950 000, Tanger 790 000, Agadir 600 000 (uppskattning 2012)
Högsta berg
Jebel Toubkal (4 165 m ö h)
Viktiga floder
Moulouya, Sebou, Oum al-Rbia

Källor

Marocko – Befolkning och språk

Flertalet marockaner är av blandat arabiskt och berbiskt ursprung. Arabiska är det vanligaste språket, men drygt en tredjedel av befolkningen talar någon berberdialekt. Även franskan har sedan kolonialtiden stark ställning. Befolkningen är ung även om den tidigare snabba folkökningen har bromsat in. Var fjärde invånare är under 15 år och bara drygt var tjugonde över 65.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
araber ca 65 %, berber ca 35 %
Antal invånare
36 910 558 (2020)
Antal invånare per kvadratkilometer
83 (2020)
Andel invånare i städerna
63,5 procent (2020)
Nativitet/födelsetal
18,5 per 1000 invånare (2019)
Mortalitet/dödstal
5,1 per 1000 invånare (2019)
Befolkningstillväxt
1,2 procent (2020)
Fertilitetsgrad
2,4 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor
50,4 procent (2020)
Förväntad livslängd
77 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor
78 år (2019)
Förväntad livslängd för män
75 år (2019)
Språk
arabiska och berbiska är officiella språk

Källor

Marocko – Religion

Marocko är djupt präglat av islam som är landets statsreligion. Kungafamiljen hävdar släktskap med profeten Muhammed och religionen utgör en viktig grund för monarkins historiska och politiska legitimitet. Nästan hela befolkningen är sunnimuslimer.

Marocko – Utbildning

Marocko är hemvist för ett av världens äldsta universitet, al-Qarawiyyin, men det är samtidigt ett fattigt land där många aldrig fått chansen att lära sig läsa. När det gäller utbildningen, som mycket annat, är klyftorna mellan stad och land stora.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
99,1 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
27 (2018)
Läs- och skrivkunnighet
73,8 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,3 procent (2009)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
6,0 procent (2019)

Källor

Marocko – Kultur

Med en nästan obruten historia som självständig nation sedan 700-talet har marockanerna ett mycket rikt och blandat kulturarv, med påverkan från främst arabiska men även berbiska, andalusiska, judiska, franska och västafrikanska källor.

Marocko – Sociala förhållanden

Marocko är fattigt även jämfört med övriga arabvärlden. Klassklyftorna är mycket stora. Kungen själv är en av världens rikaste män, ägare till över 20 palats, och även de familjer som kretsar kring hovet och den traditionella eliten brukar ha del i överdådet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
18 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
90,4 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
87,3 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,3 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
175 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet
21 procent (2020)

Källor

Marocko – Seder och bruk

Marocko är ett gästvänligt land där det är lätt att göra nya bekantskaper, men sedvänjorna är mycket konservativa med svenska mått mätt. Religionen präglar folklivet. Den snabba utvecklingen och inflödet av utländska turister har lett till ökande kulturell mångfald, men också till växande spänningar.

Marocko – Äldre historia

Dagens marockanska kungadöme har rötter i 700-talet, men rikets storlek och inflytande har skiftat betydligt under de olika dynastierna. Den nuvarande ätten, alaouiterna, tog makten i mitten av 1600-talet. Från och med 1700-talet föll Marocko efter i den ekonomiska och teknologiska utvecklingen. Sultanen förlorade gradvis både sitt territorium och sin självständighet till europeiska kolonialmakter. 1912 utropades det starkt försvagade Marocko till franskt protektorat.

Marocko – Modern historia

Det självständiga Marocko är starkt präglat av kung Hassan II:s långa regeringstid, 1961–1999. Han styrde med hård hand, men spelade också skickligt på marockanernas nationalistiska känslor, bland annat genom invasionen av Västsahara 1975. Under 1990-talet inleddes ett begränsat reformprogram. Förändringstakten ökade efter kung Mohammed VI:s maktövertagande 1999, men även den nye kungen behöll ett starkt grepp om landet och placerade vänner och allierade på maktpositioner. Under 2000-talet har kampen mot fattigdom och den växande islamistiska oppositionen blivit allt angelägnare problem.

Marocko – Politiskt system

Marocko är formellt en konstitutionell monarki, men det folkvalda parlamentet kan inte på allvar utmana kungens inflytande. Grundlagen begränsar inte i någon större utsträckning monarkens makt. 

Marocko – Demokrati och rättigheter

Trots vissa reformer på senare år håller kungen ett stadigt grepp om makten. Marocko brukar framhållas som ett av de arabländer där yttrandefriheten är störst, men den grundlagsfästa pressfriheten är i praktiken begränsad. Rättsväsendet är på pappret oberoende men plågas av korruption. Statsmakten utövar inflytande i politiskt känsliga mål.

 

Marocko – Inrikespolitik och författning

Under kung Mohammed VI som styr sedan 1999 har Marocko genomgått en viss liberalisering och demokratisering, men hoppet om långtgående förändringar har bleknat. Särskilt i Rifbergen finns berbiskt missnöje som ibland leder till protestvågor – men makten ligger i allt väsentligt kvar hos kungen, som dominerar det folkvalda parlamentet genom ”palatspartier”. 

Fakta – politik

Officiellt namn
al-Mamlaka al-Maghribiyya/Konungariket Marocko
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
kung Mohammed VI (1999–)
Regeringschef
premiärminister Aziz Akhannouch (2021–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Oberoende nationell samling (RNI) 97, Partiet för autenticitet och modernitet (PAM) 82, Självständighetspartiet (Istiqlal) 78, Folkliga styrkornas socialistiska union (USFP) 35, Folkliga rörelsen (MP) 26, Partiet för framsteg och socialism (PPS) 20, Konstitutionella unionen (UC) 18, Rättvise- och utvecklingspartiet (PJD) 12 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Rättvise- och utvecklingspartiet (PJD) 125, Partiet för autenticitet och modernitet (PAM) 102, Självständighetspartiet (Istiqlal) 46, Oberoende nationell samling (RNI) 37, Folkliga rörelsen (MP) 27, Folkliga styrkornas socialistiska union (USFP) 20, Konstitutionella unionen (UC) 19, Partiet för framsteg och socialism (PPS) 12, övriga 7 (2016)
Valdeltagande
43 procent i parlamentsvalet 2016, 50,3 procent i parlamentsvalet 2021
Kommande val
parlamentsval 2026

Källor

Marocko – Aktuell politik

Under kung Mohammed VI som styr sedan 1999 har Marocko genomgått en viss liberalisering och demokratisering, men efter hand har hoppet om långtgående förändringar bleknat. Upprorsvågen 2011 inspirerade gatuprotester även i Marocko – särskilt i Rifbergen finns berbiskt missnöje som blommar upp ibland – men makten ligger i allt väsentligt kvar hos kungen. 

Fakta – politik

Officiellt namn
al-Mamlaka al-Maghribiyya/Konungariket Marocko
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
kung Mohammed VI (1999–)
Regeringschef
premiärminister Aziz Akhannouch (2021–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Oberoende nationell samling (RNI) 97, Partiet för autenticitet och modernitet (PAM) 82, Självständighetspartiet (Istiqlal) 78, Folkliga styrkornas socialistiska union (USFP) 35, Folkliga rörelsen (MP) 26, Partiet för framsteg och socialism (PPS) 20, Konstitutionella unionen (UC) 18, Rättvise- och utvecklingspartiet (PJD) 12 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Rättvise- och utvecklingspartiet (PJD) 125, Partiet för autenticitet och modernitet (PAM) 102, Självständighetspartiet (Istiqlal) 46, Oberoende nationell samling (RNI) 37, Folkliga rörelsen (MP) 27, Folkliga styrkornas socialistiska union (USFP) 20, Konstitutionella unionen (UC) 19, Partiet för framsteg och socialism (PPS) 12, övriga 7 (2016)
Valdeltagande
43 procent i parlamentsvalet 2016, 50,3 procent i parlamentsvalet 2021
Kommande val
parlamentsval 2026

Källor

Västsahara

Västsahara ligger längs den afrikanska Atlantkusten söder om Marocko, som sedan 1975 ockuperar större delen av området. En fjärdedel av det forna Spanska Sahara kontrolleras av den västsahariska befrielserörelsen Polisario. En vapenvila ingicks 1991 och övervakas av FN-styrkan Minurso. Den folkomröstning om Västsaharas framtid som planerats sedan dess har inte blivit av.

 

Marocko – Utrikespolitik och försvar

Frågan om Västsahara dominerar Marockos relationer med omvärlden. De flesta länder har varit ovilliga att erkänna annektering av området, men Marockos vägran att ge upp kontrollen över Västsahara vinner mark. Landet strävar efter att bevara goda förbindelser såväl med USA och Europa som med de konservativa monarkierna på Arabiska halvön, men har också närmat sig Israel.

Fakta – försvar

Armén
175 000 man (2017)
Flygvapnet
13 000 man (2017)
Flottan
7 800 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
4,3 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
12,2 procent (2020)

Källor

Marocko – Ekonomisk översikt

Marocko är ett fattigt land och har till skillnad från andra stater i regionen inga olje- eller gasresurser. Ekonomin är starkt beroende av jordbruk, men turismen har också blivit en viktig inkomstkälla. Marocko är dessutom världens största fosfatexportör. Casablanca brukar beskrivas som landets ”ekonomiska huvudstad”.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
3 009 US dollar (2020)
BNP-tillväxt
5,7 procent (2021)
Total BNP
114 725 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP
11,7 procent (2020)
Industrins andel av BNP
26,1 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP
50,8 procent (2020)
Inflation
1,4 procent (2021)
Statsskuldens andel av BNP
75,4 procent (2020)
Utlandsskuld
65 683 miljoner US dollar (2020)
Valuta
dirham
Varuexport
23 663 miljoner US dollar (2020)
Varuimport
39 171 miljoner US dollar (2020)
Bytesbalans
-1,6 miljarder US dollar (2020)
Varuhandelns andel av BNP
62 procent (2020)
Viktigaste exportvaror
textil- och skinnvaror, fosforsyra och råfosfat, fisk, frukt och grönsaker
Största handelspartner
Frankrike, Spanien, Indien, USA, Kina
Bistånd per person
53 US dollar (2017)

Källor

Marocko – Naturtillgångar, energi och miljö

Marocko kontrollerar över hälften av världens fosfatreserver, bland annat i Västsahara. Flera andra mineraler finns, som järnmalm, silver, bly, koppar, kobolt, zink, mangan, salt, stenkol och antracit. ”Det vita guldet”, fosfat, svarar dock för 95 procent av mineralbrytningen.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
560 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
912 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
66 680 tusen ton (2018)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,9 ton (2018)
Andelen energi från förnyelsebara källor
10,8 procent (2018)

Källor

Marocko – Jordbruk och fiske

Marocko är beroende av jordbruket, vilket gör ekonomin känslig för vädrets svängningar. Även fisket är betydelsefullt, men det råder konflikt om fiskerättigheterna utanför Västsaharas kust.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
11,7 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk
67,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen
12,9 procent (2020)

Källor

Marocko – Industri

Fosfatförädling dominerar den tunga industrin, med tillverkning av bland annat fosforsyra och gödningsmedel. Andra betydande branscher är oljeraffinering och kemisk industri, cementproduktion,  textilindustri och tillverkning av järn och stål.