Marocko

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/marocko/

Marocko har varit bebott av berberfolk sedan förhistorisk tid. Islam kom med arabiska erövrare från slutet av 600-talet. Långt senare blev området en fransk koloni, men 1956 utropades självständighet. En 40 år lång ockupation av Västsahara har gjort kungariket Marocko politiskt isolerat i Afrika. Desto starkare har banden varit till USA och en rad länder i Europa. Sedan kung Mohammed VI tillträdde 1999 har en viss demokratisering skett, men någon verklig opposition tillåts inte.

Geografi och klimat

Marocko ligger i Afrikas nordvästra hörn, med en lång kust mot Atlanten och en kortare kust mot Medelhavet. Haven möts vid Gibraltar sund där det kortaste avståndet till Europa bara är 14 kilometer. Vid Medelhavskusten ligger de två spanska städerna Ceuta och Melilla. Till ytan är landet ungefär lika stort som Sverige. I söder ligger Västsahara, som Marocko annekterade på 1970-talet.

Yta
446 300 km2 (2018)
Tid
svensk - 1 timme
Angränsande land/länder
Spanien, Algeriet
Huvudstad med antal invånare
Rabat 1 900 000 (uppskattning 2012)
Övriga större städer
Casablanca 3 400 000, Fès 1 100 000, Marrakech 950 000, Tanger 790 000, Agadir 600 000 (uppskattning 2012)
Högsta berg
Jebel Toubkal (4 165 m ö h)
Viktiga floder
Moulouya, Sebou, Oum al-rbia

Källor

Befolkning och språk

Flertalet marockaner är av blandat arabiskt och berbiskt ursprung. Arabiska är det vanligaste språket, men drygt en tredjedel av befolkningen talar någon berberdialekt. Även franskan har sedan kolonialtiden stark ställning. Befolkningen är ung även om den tidigare snabba folkökningen har bromsat in. Var fjärde invånare är under 15 år och bara drygt var tjugonde över 65.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
araber ca 65 %, berber ca 35 %
Antal invånare
35 739 580 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
80 (2017)
Andel invånare i städerna
61,9 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
20,0 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
5,1 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,3 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,5 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,5 procent (2017)
Förväntad livslängd
76 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
77 år (2016)
Förväntad livslängd för män
75 år (2016)
Språk
arabiska och berbiska är officiella språk

Källor

Religion

Marocko är djupt präglat av islam som är landets statsreligion. Kungafamiljen hävdar släktskap med profeten Muhammed och religionen utgör en viktig grund för monarkins historiska och politiska legitimitet. Nästan hela befolkningen är sunnimuslimer.

Utbildning

Marocko är hemvist för ett av världens äldsta universitet, al-Qarawiyyin, men det är samtidigt ett fattigt land där många aldrig fått chansen att lära sig läsa. När det gäller utbildningen, som mycket annat, är klyftorna mellan stad och land stora.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
96,8 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
28 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
69,4 procent (2012)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
17,3 procent (2009)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
17,3 procent (2009)

Källor

Kultur

Med en nästan obruten historia som självständig nation sedan 700-talet har marockanerna ett mycket rikt och blandat kulturarv, med påverkan från främst arabiska men även berbiska, andalusiska, judiska, franska och västafrikanska källor.

Massmedier

Marocko brukar framhållas som ett av de arabiska länder där yttrandefriheten är störst, men den grundlagsfästa pressfriheten är i praktiken begränsad. Journalister som utmanar statsmakten riskerar att gripas eller utsättas för trakasserier. Statligt kontrollerade radio- och TV-kanaler är de mest inflytelserika medierna.

Fakta – massmedier

Antal mobilabonnemang per 100 invånare
123 (2017)
Andel av befolkningen som använder internet
62 procent (2017)

Källor

Arbetsmarknad

De flesta marockaner är sysselsatta inom jordbruks- och fiskenäringen. Arbetslöshet är ett problem särskilt i storstäderna och dessutom en källa till politisk oro. Det finns flera fackförbund, vissa av dem knutna till politiska partier, men organiseringsrätten respekteras inte alltid.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
9,3 procent (2018)
Ungdomsarbetslöshet
17,9 procent (2018)

Källor

Sociala förhållanden

Marocko är fattigt även jämfört med övriga arabvärlden. Klassklyftorna är mycket stora. Kungen själv är en av världens rikaste män, ägare till över 20 palats, och även de familjer som kretsar kring hovet och den traditionella eliten brukar ha del i överdådet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
23 per 1000 födslar (2016)
Andel hiv-smittade
0,1 procent (2015)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,1 procent (2015)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,1 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
83,0 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem
76,7 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,5 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
160 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet
21 procent (2017)

Källor

Seder och bruk

Marocko är ett gästvänligt land där det är lätt att göra nya bekantskaper, men sedvänjorna är mycket konservativa med svenska mått mätt. Religionen präglar folklivet. Den snabba utvecklingen och inflödet av utländska turister har lett till ökande kulturell mångfald, men också växande spänningar.

Kommunikationer

Marocko söker utnyttja sitt geografiska läge och bli ett nav för transporter mellan södra Europa, Afrika söder om Sahara och USA, och vill dessutom attrahera fler turister. Landet har därför sedan slutet av 1990-talet satsat stora pengar på utbyggnad av vägar, hamnar och flygplatser.

Äldre historia

Dagens marockanska kungadöme har rötter i 700-talet, men rikets storlek och inflytande har skiftat betydligt under de olika dynastierna. Den nuvarande ätten, alaouiterna, tog makten i mitten av 1600-talet. Från och med 1700-talet föll Marocko efter i den ekonomiska och teknologiska utvecklingen. Sultanen förlorade gradvis både sitt territorium och sin självständighet till de europeiska kolonialmakterna. 1912 utropades det starkt försvagade Marocko till ett franskt protektorat.

Modern historia

Det självständiga Marocko är starkt präglat av kung Hassan II:s långa regeringstid, 1961–1999. Han styrde med hård hand, men spelade också skickligt på marockanernas nationalistiska känslor, bland annat genom invasionen av Västsahara 1975. Under 1990-talet inleddes ett begränsat reformprogram. Förändringstakten ökade efter kung Mohammed VI:s maktövertagande 1999, men kungen behöll sitt starka grepp om landet och placerade vänner och allierade på alla centrala maktpositioner. Under 2000-talet har kampen mot fattigdom och den växande islamistiska oppositionen blivit allt angelägnare problem.

Politiskt system

Marocko är formellt en konstitutionell monarki, men det folkvalda parlamentet kan inte på allvar utmana kungens inflytande. Grundlagen begränsar inte i någon större utsträckning monarkens makt. 

Fakta – politik

Officiellt namn
al-Mamlaka al-maghribia/Kungariket Marocko
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
kung Mohammed VI (1999–)
Regeringschef
premiärminister Saad Eddine El Othmani (2017–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Rättvise- och utvecklingspartiet (PJD) 125, Partiet för autenticitet och modernitet (PAM) 102, Självständighetspartiet (Istiqlal) 46, De oberoendes nationella samling (RNI) 37, Folkliga rörelsen (MP) 27, Folkliga styrkornas socialistiska union (USFP) 20, Konstitutionella unionen (UC) 19, Partiet för framsteg och socialism (PPS) 12, övriga 7 (2016)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Rättvise- och utvecklingspartiet (PJD) 107, Självständighetspartiet (Istiqlal) 60, De oberoendes nationella samling (RNI) 52, Partiet för autenticitet och modernitet (PAM) 47, Folkliga styrkornas socialistiska union (USFP) 39, Folkliga rörelsen (MP) 32, Konstitutionella unionen (UC) 23, Partiet för framsteg och socialism (PPS) 18, övriga 17 (2011)
Valdeltagande
43 % i parlamentsvalet 2016
Kommande val
parlamentsval 2021

Källor

Demokrati och rättigheter

Trots vissa reformer på senare år håller kungen ett stadigt grepp om makten. Marocko brukar framhållas som ett av de arabländer där yttrandefriheten är störst, men den grundlagsfästa pressfriheten är i praktiken begränsad. Rättsväsendet är på pappret oberoende men plågas av korruption. Statsmakten utövar inflytande i politiskt känsliga mål.

 

Aktuell politik

Under kung Mohammed VI som styr sedan 1999 har Marocko genomgått en viss liberalisering och demokratisering, men efter hand har förhoppningarna om mer långtgående förändringar bleknat. Upprorsvågen 2011 inspirerade gatuprotester även i Marocko men kungen lyckades dämpa missnöjet genom begränsade grundlagsförändringar och tidigarelagda val. 2012 bildades för första gången en regering under islamistisk ledning. Islamistpartiet PJD vann också valet 2016, men regeringsbildningen tog ett halvår och slutade med minskat inflytande för islamisterna. Makten ligger i allt väsentligt kvar hos kungen. 

Fakta – politik

Officiellt namn
al-Mamlaka al-maghribia/Kungariket Marocko
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
kung Mohammed VI (1999–)
Regeringschef
premiärminister Saad Eddine El Othmani (2017–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Rättvise- och utvecklingspartiet (PJD) 125, Partiet för autenticitet och modernitet (PAM) 102, Självständighetspartiet (Istiqlal) 46, De oberoendes nationella samling (RNI) 37, Folkliga rörelsen (MP) 27, Folkliga styrkornas socialistiska union (USFP) 20, Konstitutionella unionen (UC) 19, Partiet för framsteg och socialism (PPS) 12, övriga 7 (2016)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Rättvise- och utvecklingspartiet (PJD) 107, Självständighetspartiet (Istiqlal) 60, De oberoendes nationella samling (RNI) 52, Partiet för autenticitet och modernitet (PAM) 47, Folkliga styrkornas socialistiska union (USFP) 39, Folkliga rörelsen (MP) 32, Konstitutionella unionen (UC) 23, Partiet för framsteg och socialism (PPS) 18, övriga 17 (2011)
Valdeltagande
43 % i parlamentsvalet 2016
Kommande val
parlamentsval 2021

Källor

Utrikespolitik och försvar

Frågan om Västsahara dominerar Marockos relationer med omvärlden. Inget annat land har erkänt annektering av området, vilket leder till viss isolering för Marocko. I övrigt strävar landet efter att bevara goda förbindelser såväl med USA och Europa som med de konservativa monarkierna på Arabiska halvön.

Fakta – försvar

Armén
175 000 man (2017)
Flygvapnet
13 000 man (2017)
Flottan
7 800 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
3,2 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
10,7 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Marocko är ett fattigt land och har till skillnad från andra stater i regionen inga olje- eller gasresurser. Ekonomin är starkt beroende av jordbruk, men turismen har också blivit en viktig inkomstkälla. Marocko är dessutom världens största fosfatexportör. Casablanca brukar beskrivas som landets ”ekonomiska huvudstad”.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
2 832 US dollar (2016)
Total BNP
101 445 miljoner US dollar (2016)
BNP-tillväxt
4,1 procent (2017)
Jordbrukets andel av BNP
14,7 procent (2016)
Industrins andel av BNP
29,7 procent (2016)
Servicesektorns andel av BNP
57,4 procent (2016)
Inflation
1,2 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP
64,1 procent (2015)
Utlandsskuld
49 752 miljoner US dollar (2017)
Valuta
dirham
Varuexport
24 588 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
44 803 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 6 445 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
68 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
textil- och skinnvaror, fosforsyra och råfosfat, fisk, frukt och grönsaker
Största handelspartner
Frankrike, Spanien, Indien, USA, Kina

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Marocko kontrollerar över hälften av världens fosfatreserver, bland annat i Västsahara. Flera andra mineraler finns, som järnmalm, silver, bly, koppar, kobolt, zink, mangan, salt, stenkol och antracit. ”Det vita guldet”, fosfat, svarar dock för 95 procent av mineralbrytningen.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
560 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
912 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
59 864 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,7 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
11,3 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Marocko är beroende av jordbruket, vilket gör ekonomin känslig för vädrets svängningar. Även fisket är betydelsefullt, men på senare år har det rått konflikt om fiskerättigheterna utanför Västsaharas kust.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
14,7 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
68,5 procent (2015)

Källor

Industri

Fosfatförädling dominerar den tunga industrin, med tillverkning av bland annat fosforsyra och gödningsmedel. Andra betydande branscher är oljeraffinering och kemisk industri, cementproduktion och tillverkning av järn och stål.

Utrikeshandel

Marockos export är varierad och inkluderar jordbruksprodukter, fisk och fosfat. EU-länderna är den viktigaste handelspartnern. Underskotten i handelsbalansen kompenseras i viss mån av pengar som skickas hem av marockaner i utlandet.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
24 588 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
44 803 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 6 445 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
68 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
textil- och skinnvaror, fosforsyra och råfosfat, fisk, frukt och grönsaker
Största handelspartner
Frankrike, Spanien, Indien, USA, Kina

Källor

Turism

Turismen är en av de viktigaste ekonomiska verksamheterna i Marocko. Näringen ger många arbetstillfällen och gott om utländsk valuta. Politiska oroligheter och terrordåd, i både Marocko och i regionen i övrigt, har då och då drabbat turistnäringen.

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år
10 332 000 (2016)
Turistinkomster
7921 000 000 US dollar (2016)
Turistinkomsternas andel av exporten
23,1 procent (2016)

Källor