Uzbekistan
Torget Registan i Samarkand är listat som världsarv av FN-organet Unesco. Foto: Shutterstock/javarman

Uzbekistan

Uzbekistan i Centralasien präglas av sitt politiska och ekonomiska arv från Sovjettiden, då planekonomi och kollektivjordbruk skapade ineffektivitet och miljöförstörelse. Även efter självständigheten från Sovjetunionen 1991 har Uzbekistan styrts av auktoritära regimer, vars kritiker förföljs, fängslas och drivs i landsflykt. Landet är en stor bomullsproducent.

Viktiga händelser

  • 2022

  • President Sjavkat Mirzijojev, som kandiderar för Liberaldemokratiska partiet, vinner som väntat presidentvalet med stor marginal. Ingen verklig opposition deltar i valet.  

  • 2020

  • Den avlidne expresidenten Islam Karimovs dotter Gulnara Karimova döms till över 13 års fängelse för bland annat utpressning och förskingring. Hon avtjänar redan straff för andra brott sedan flera år tillbaka. 

    Den sittande regeringen får förnyat förtroende efter det att parlamentsval hållits i två omgångar – i december 2019 och i januari 2020. Regimens stödparti Liberaldemokratiska partiet blir största parti i valet.  

  • 2018

  • Uzbekistan och Ryssland sluter en rad samarbetsavtal. Med rysk finansiering ska bland annat ett kärnkraftverk byggas i Navoi-regionen i västra Uzbekistan.  

  • 2017

  • Ryssland och Uzbekistan genomför i oktober sin första gemensamma militärövning sedan 2005. Övningen hålls i Uzbekistan. 

    Premiärminister Aripov meddelar att staten inte längre ska tvinga tusentals skolelever, studenter, lärare och vårdanställda att delta i bomullsskörden. I praktiken har det varit en form av modernt slaveri.   

    Regeringen beslutar att landets valuta inte längre ska ha en fast kurs mot den amerikanska dollarn. Det ska också bli möjligt för individer och företag att köpa obegränsade mängder utländsk valuta.   

    President Mirzijojev skriver i augusti under en lag som från 2019 ger uzbekiska medborgare rätt att resa utomlands utan särskilt tillstånd. Hittills har de bara kunnat resa fritt till de grannländer som ingick i Sovjetunionen. 

  • 2016

  • Sjavkat Mirzijojev installeras i december som president efter att ha segrat stort i presidentvalet som nyligen hållits på grund av den förre presidenten Islam Karimovs bortgång i september.  

  • 2015

  • President Karimov vinner stort i presidentvalet. Osse kritiserar valkommissionen för att Karimov fått kandidera trots att författningen föreskriver att presidenten bara får väljas om en gång.  

  • 2014

  • Den ryske presidenten Vladimir Putin lovar att skriva av Uzbekistans skuld till Ryssland och länderna ingår ett avtal om export av uzbekiska jordbruksprodukter till Ryssland.  

    Uzbekistan får löften internationellt bistånd från Världsbanken och en rad andra internationella organisationer för att rädda den krympande Aralsjön.

    En brottsutredning inleds i juli mot president Karimovs dotter Gulnara Karimova. Misstankarna mot Karimova gäller oegentligheter på den uzbekiska mobiltelefonimarknaden. Svenskfinska TeliaSonera hör till de företag som misstänks för inblandning i korruption med anknytning till Karimova.  

  • 2013

  • Människorättsaktivisten Bobomurod Razzoqov döms till fyra års fängelse för människohandel. Razzoqov har bland annat rapporterat om barnarbete vid bomullsskörden i sydvästra Uzbekistan. Han är ordförande i Uzbekistans enda officiellt registrerade människorättsgrupp. 

    Kirgiziska gränsvakter drabbar i januari samman med huvudsakligen etniska tadzjiker i den uzbekiska exklaven Soch, som är omgiven av kirgiziskt territorium. Dispyten gäller installation av elledningar till en gränsstation. Invånarna tar tillfälligt ett antal kirgiziska medborgare som gisslan och de kirgiziska myndigheterna svarar med en blockad mot exklaven. 

    Uzbekistan säger i juni upp medlemskapet i den ryssledda kollektiva säkerhetsorganisationen ODKB, där flera forna Sovjetrepubliker ingår. 

  • 2011

  • Parlamentets överhus antar i december ett författningstillägg som kortar presidentens mandatperiod från sju till fem år. Ändringen är på förhand godkänd av Karimov. 

  • 2005

  • Hundratals demonstranter dödas av regeringsstyrkor under regimkritiska protester i staden Andijan. Senare döms 15 personer för att ha organiserat protesterna i en bristfällig rättegång.

    Ett avtal om närmare militärt samarbete sluts med Ryssland. Det uppfattas som ett steg bort från samarbetet med USA. 

  • 2004

  • Flera bombdåd sker bland annat mot den amerikanska och israeliska ambassaderna i Tasjkent. Islamistiska extremister tros ligga bakom.  

  • 2002

  • En folkomröstning hålls om att förlänga presidentens mandatperiod från 5 till 7 år, förslaget godkänns.

    USA och Uzbekistan undertecknar en överenskommelse om strategiskt samarbete. USA får använda flygbaser i landet i det nyligen inledda kriget mot talibanregimen i Afghanistan. 

  • 1999

  • Ett terrordåd i Tasjkent dödar ett tiotal människor. Gerillagruppen Uzbekistans islamiska rörelse misstänks av myndigheterna ligga bakom dådet.

  • 1995

  • Karimovs mandatperiod förlängs med fem år efter godkännande i en folkomröstning.

  • 1992

  • President Karimov förbjuder oppositionspartierna Enhet och Frihet och låter gripa många av deras medlemmar.

  • 1991

  • Uzbekistan förklarar sig självständigt och går med i Oberoende staters samvälde efter Sovjetunionens sönderfall. Islam Karimov väljs till president i direkta val, men få oppositionskandidater tillåts delta. 

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

Varukorg

Totalt 0