Uzbekistan
Foto: Shutterstock/javarman

Uzbekistan

Den centralasiatiska staten Uzbekistan är starkt präglad av det politiska och ekonomiska arvet från Sovjettiden, då planekonomi och kollektivisering av jordbruket skapade ineffektivitet och miljöförstörelse. Från självständigheten från Sovjetunionen 1991 till 2016 styrdes Uzbekistan av president Islam Karimov. Regimkritiker förföljdes, fängslades, torterades och drivs i landsflykt. Sedan 2016 är Sjavkat Mirzijojev landets statschef.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2018

    • Oktober

    • Nya samarbetsavtal med Ryssland

      Under ett besök av den ryske presidenten Vladimir Putin i Tasjkent sluter Uzbekistan och Ryssland en rad samarbetsavtal till ett sammanlagt värde av motsvarande 27 miljarder dollar. Med rysk finansiering ska bland annat ett kärnkraftverk byggas i Navoi-regionen i västra Uzbekistan. Kraftverket väntas kosta 11 miljarder dollar. Det ska säkra energitillgången i hela Centralasien, samtidigt som regionen knyts närmare Ryssland politiskt och ekonomiskt. Ryssland och Kina konkurrerar om inflytandet över Centralasien. Den bilaterala handeln med Ryssland ökade med en tredjedel 2017 till 3,7 miljarder dollar.

    • Augusti

    • Amerikansk organisation släpps in

      Uzbekistan godkänner registreringen av en gren av den USA-baserade American Councils for International Education (Amerikanska rådet för internationell utbildning). Det är den första amerikanska frivilligorganisationen som får tillstånd att verka i landet på ett årtionde. Amerikanska UD beskriver det som ett tecken på ”meningsfulla reformer och ett internationellt engagemang” i Uzbekistan sedan president Mirzijojev kom till makten 2016.

    • April

    • Gemensam minröjning med Tadzjikistan

      Det politiska tövädret mellan Tadzjikistan och Uzbekistan fortsätter med att de bägge länderna enas om att tillsammans röja minor vid den gemensamma gränsen. År 2000 placerade Uzbekistan ut minor för att hindra militanta islamister från att ta sig in i landet från Tadzjikistan. Men sedan dess har hundratals tadzjikiska fåraherdar och andra medborgare som korsat gränsen fallit offer för minorna, enligt det FN-stödda Tadzjikiska centret mot minor.

    • Mars

    • Toppmöte med Tadzjikistan

      Det politiska tövädret mellan Uzbekistan och Tadzjikistan tycks fortsätta. När president Mirzijojev besöker den tadzjikiska presidenten Rahmon i grannlandets huvudstad Dusjanbe enas de två ledarna om att skrota det visumkrav som funnits sedan år 2000 för resor mellan de bägge grannländerna. Uzbeker och tadzjiker ska kunna vistas 30 dagar i varandras länder utan visum. Det är dock oklart när de nya reglerna ska börja gälla. Relationerna mellan Uzbekistan och Tadzjikistan har länge varit ansträngda, men ett av Mirzijojevs främsta vallöften när han valdes till president 2016 var att förbättra relationerna till grannländerna. 2017 återupptogs flygresor mellan de två länderna och i januari 2018 öppnades ett antal gränsövergångar. Till skillnad från den förre uzbekiske ledaren Karimov motsätter sig inte Mirzijojev Tadzjikistans planer på att bygga ett vattenkraftverk uppströms från Uzbekistan (se Utrikespolitik och försvar).

    • Journalist friges efter 19 år

      Journalisten Yusuf Ruzimuradov släpps ut ur fängelset efter 19 år. Han har avtjänat ett straff för uppvigling efter en rättegång som kritiker anser var politiskt motiverad. Enligt organisationen CPJ, som övervakar hot mot journalister världen över, är Ruzimuradovs fängelsestraff det längsta som någon journalist i världen hittills avtjänat. Ruzimuradov, som arbetade på den oppositionella tidningen Erk, tvingades av Karimovregimen 1999 att återvända från sin exil i Ukraina, varefter han sattes i fängelse i samband med tillslag mot oliktänkande. Enligt släktingar kommer Ruzimuradov inte att jobba som journalist efter frigivningen. Han ska istället sadla om till rysklärare.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0