Uzbekistan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/uzbekistan/

Den centralasiatiska staten Uzbekistan är starkt präglad av det politiska och ekonomiska arvet från Sovjettiden, då planekonomi och kollektivisering av jordbruket skapade ineffektivitet och miljöförstörelse. Från självständigheten från Sovjetunionen 1991 till 2016 styrdes Uzbekistan av president Islam Karimov. Regimkritiker förföljdes, fängslades, torterades och drivs i landsflykt. Sedan 2016 är Sjavkat Mirzijojev landets statschef.

Geografi och klimat

Uzbekistan ligger i Centralasien omgivet av Kazakstan i norr, Turkmenistan i sydväst, Afghanistan i söder samt Tadzjikistan och Kirgisistan i sydöst. Landet är ungefär lika stort som Sverige.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
447 400 km2 (2018)
Tid
svensk +4 timmar
Angränsande land/länder
Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Afghanistan, Turkmenistan
Huvudstad med antal invånare
Tasjkent 2 200 000 (uppskattning 2014)
Övriga större städer
Namangan 428 000, Andizjan 371 000, Samarkand 352 000, Buchara 312 000 (uppskattning 2010)
Högsta berg
Khazret Sultan (4 643 m ö h)
Viktiga floder
Amu-Darja, Syr-Darja
Största sjö
Aralsjön
Medelnederbörd/månad
Tasjkent 81 mm (mars), 3 mm (sept)
Medeltemperatur/dygn
Tasjkent 0 °C (jan), 17 °C (juli)

Källor

Befolkning och språk

Uzbekistan är Centralasiens folkrikaste land. Befolkningsökningen har varit snabb, även om den numera avtagit något. Landet har en ung befolkning: omkring en fjärdedel av invånarna var 2014 under 15 år. Den dominerande folkgruppen är uzbekerna, som utgör runt tre fjärdedelar av befolkningen.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
cirka tre fjärdedelar uzbeker; minoriteter av ryssar, tadzjiker, kazaker med flera
Antal invånare
32,4 miljoner (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
76 (2017)
Andel invånare i städerna
50,6 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
22,8 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
4,9 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,7 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,5 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,2 procent (2017)
Förväntad livslängd
71 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
74 år (2016)
Förväntad livslängd för män
69 år (2016)
Språk
uzbekiska är officiellt språk; dessutom talas ryska, tadzjikiska med flera andra språk

Källor

Religion

Islam har en stark tradition i Centralasien. Majoriteten av uzbekerna är sunnimuslimer. Ryssar och ukrainare i landet är i allmänhet rysk-ortodoxt kristna. Sufier (muslimska mystiker) har grundat en rad brödraskap i Uzbekistan. Starkast är dessa i Ferganadalen och Karakalpakstan, där de främst attraherar unga människor.

Utbildning

Skolsystemet är uppbyggt som under Sovjettiden (1924–1991), då Uzbekistan var känt för en hög utbildningsnivå. Efter självständigheten skars statsanslagen till sektorn ned, vilket ledde till sänkt kvalitet på utbildningen. Stor lärarbrist råder och undervisningsmaterialet är förlegat. Fortfarande är dock läs- och skrivkunnigheten hög.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
88,7 procent (2016) 1
Antal elever per lärare i grundskolan
21 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
99,5 procent (2012)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
19,2 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
19,2 procent (2017)
1. siffran avser 2017

Källor

Kultur

Uzbekistan är det enda av de centralasiatiska länderna som har en gammal stadskultur. Huvudstaden Tasjkent har anor 2000 år tillbaka i tiden och Samarkand anses ha grundats omkring år 700 f Kr. En av handelsrutterna på den legendariska Sidenvägen gick genom det område som idag är Uzbekistan.

Massmedier

Enligt författningen råder press- och yttrandefrihet, men den uzbekiska regimen har i själva verket full kontroll över massmedierna. Den statliga censuren avskaffades 2002 men självcensuren bland mediearbetare är utbredd. Oberoende journalister hotas och trakasseras av regimens maktapparat, en del har gripits eller drivits i landsflykt.

Fakta – massmedier

Pressfrihetsindex
61 (2018)
Antal mobilabonnemang per 100 invånare
76 (2017)
Andel av befolkningen som använder internet
47 procent (2016)

Källor

Arbetsmarknad

Under Sovjettiden (1924–1991) hade regeringen skyldighet att ge alla medborgare anställning och det fanns inga bidrag för arbetslösa. Sedan 1992 är regeringen inte längre förpliktad att hålla alla medborgare sysselsatta och som en följd har arbetslösheten ökat kraftigt.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
6,9 procent (2018)
Ungdomsarbetslöshet
14,2 procent (2018)
Andel kvinnor av arbetsstyrkan
39,6 procent (2013)

Källor

Sociala förhållanden

Sedan millennieskiftet har Uzbekistan nått vissa framsteg i kampen mot problem som fattigdom och undernäring. Enligt officiell statistik har andelen fattiga minskat från närmare en tredjedel av befolkningen 2001 till mindre än en femtedel ett årtionde senare.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
21 per 1000 födslar (2016)
Andel hiv-smittade
0,2 procent (2015)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,1 procent (2015)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,1 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
0,0 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem
100,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,2 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
134 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet
16 procent (2017)

Källor

Seder och bruk

Uzbekistan är ett sunnimuslimskt land där religionen har stor betydelse för de flesta av invånarna. Samtidigt har närmare 70 år av sovjetiskt inflytande skapat starka sekulära (icke-religiösa) traditioner.

Kommunikationer

Uzbekistans kommunikationssystem är genomgående ganska nedslitna men moderniseringar pågår. Vägar och järnvägar är dåligt utbyggda och anpassade efter Sovjettiden (1924–1991), då de viktigaste kommunikationsvägarna gick till Moskva.

Äldre historia

Det område som idag utgör staten Uzbekistan har sannolikt varit befolkat sedan 4000 f Kr. Sedan dess har en rad folk lagt området under sig: perser, skyter, hellener, hunner med flera. Araberna förde med sig islam. Först under 1500-talet tog uzbekerna över kontrollen. 1924 gjorde ryssarna Uzbekistan till en sovjetisk delrepublik och inledde ensidig satsning på bomullsodling. Vid Sovjetunionens upplösning 1991 blev Uzbekistan självständigt.

Modern historia

Uzbekistan blev självständigt när Sovjetunionen upplöstes 1991. I ett omstritt presidentval samma år vann den tidigare kommunistledaren Islam Karimov stort. Han förblev sedan landets president fram till sin död 2016, med stora maktbefogenheter. I de val som hållits har oegentligheter förekommit och verklig opposition är förbjuden. Väpnad islamistisk gerilla började runt millennieskiftet göra försök att störta regimen. I maj 2005 kulminerade oroligheterna när militär öppnade eld mot en folkmassa i Andizjan och många hundra dödades.

Politiskt system

Uzbekistans politiska system har inte genomgått några grundläggande förändringar sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991. Verklig opposition är förbjuden. Religiösa partier är inte tillåtna. Parlaments- och presidentvalen kan inte sägas vara fria. Politiken har helt dominerats av president Islam Karimov, som innehade sitt ämbete från självständigheten till sin död 2016. Författningen kringgås ibland av ny lagstiftning eller genom presidentens beslut. Rättsväsendet är korrupt.

Fakta – politik

Officiellt namn
O’zbekiston Respublikasi/ Republiken Uzbekistan
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Sjavkat Mirzijojev (2016–)
Regeringschef
premiärminister Abdulla Aripov (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Liberaldemokratiska partiet 52, Nationella och demokratiska förnyelsepartiet 36, Folkets demokratiska parti 27, Socialdemokratiska rättvisepartiet 20 (2014)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Liberaldemokratiska partiet 53, Folkets demokratiska parti 32, Nationella och demokratiska förnyelsepartiet 31, Socialdemokratiska rättvisepartiet 19 (2009)
Valdeltagande
88 % i presidentvalet 2016, 89 % respektive 77 % i parlamentsvalets två omgångar 2014–2015
Kommande val
parlamentsval 2019, presidentval 2021

Källor

Aktuell politik

När president Islam Karimov avled 2016 ställdes Uzbekistan inför en oviss framtid. Karimov hade styrt Uzbekistan i det närmaste enväldigt sedan självständigheten 1991. Regimen kontrollerade samhället genom sin säkerhetstjänst. Regimkritiker förföljdes, fängslades, torterades och drevs i landsflykt. Under 2010-talet hårdnade snarast förtrycket mot oppositionen, med en rad gripanden och fängelsedomar som följd. Efter diktatorns död fanns ingen självskriven efterträdare, men premiärminister Sjavkat Mirzijojev framträdde snabbt som den nye starke mannen och valdes till president några månader senare.

Fakta – politik

Officiellt namn
O’zbekiston Respublikasi/ Republiken Uzbekistan
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Sjavkat Mirzijojev (2016–)
Regeringschef
premiärminister Abdulla Aripov (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Liberaldemokratiska partiet 52, Nationella och demokratiska förnyelsepartiet 36, Folkets demokratiska parti 27, Socialdemokratiska rättvisepartiet 20 (2014)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Liberaldemokratiska partiet 53, Folkets demokratiska parti 32, Nationella och demokratiska förnyelsepartiet 31, Socialdemokratiska rättvisepartiet 19 (2009)
Valdeltagande
88 % i presidentvalet 2016, 89 % respektive 77 % i parlamentsvalets två omgångar 2014–2015
Kommande val
parlamentsval 2019, presidentval 2021

Källor

Utrikespolitik och försvar

Efter självständigheten från Sovjetunionen 1991 har Uzbekistans utrikespolitik präglats av en önskan att upprätthålla stabilitet och att inte bli ensidigt beroende av en enda partner. Uzbekistan gör anspråk på en ledarroll i Centralasien, men president Islam Karimovs strävan att utveckla ett regionalt samarbete var inte alltid så framgångsrik.

Fakta – försvar

Armén
24 500 man (2015)
Flygvapnet
7 500 man (2015)
Flottan
man (2015)
Militärutgifternas andel av BNP
0,5 procent (2003)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
1,6 procent (2003)

Källor

Ekonomisk översikt

Bomullsodling har länge dominerat Uzbekistans ekonomi. Först under de senaste åren har naturgas tagit över rollen som viktigaste exportvara. Trots vissa marknadsreformer är ekonomin nästan lika centralstyrd som på Sovjettiden (1924–1991).

Fakta – Ekonomi

BNP per person
2 111 US dollar (2016)
Total BNP
67 220 miljoner US dollar (2016)
BNP-tillväxt
5,3 procent (2017)
Jordbrukets andel av BNP
19,0 procent (2016)
Industrins andel av BNP
32,9 procent (2016)
Servicesektorns andel av BNP
49,5 procent (2016)
Inflation
8,0 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP
10,8 procent (2015)
Utlandsskuld
17707 669 677 US dollar (2017)
Valuta
som
Bistånd per person
20 US dollar (2017)

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Uzbekistan beräknas ha några av världens största guldreserver. Landet har också stora naturgastillgångar och betydande fyndigheter av olja, kol och en rad andra mineraler, bland annat silver, koppar, bly, järn och volfram. Uzbekistan är även en viktig uranproducent.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
1 419 kilo oljeekvivalenter (2013)
Elkonsumtion per person
1645 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
105 214 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
3,42 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
3,0 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Närmare två tredjedelar av Uzbekistans yta är öken eller halvöken. Mindre än en tiondel av landarealen är uppodlad och nästan överallt krävs konstbevattning. Ferganadalen har sedan urminnes tider varit den rikaste jordbruksbygden i Centralasien. Bomullsfälten dominerar, men där odlas även vete, frukt och grönsaker.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
19,0 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
62,9 procent (2015)

Källor

Industri

Uzbekistans industrisektor domineras av energiproduktion och gruvnäring. På senare år har flera fabriker för sammansättning av fordon startats. Jordbruksmaskiner och gödsel är också viktiga industrivaror. Bomullsproduktionen är central, även om bara en liten del av den uzbekiska bomullen bearbetas i landet.

Utrikeshandel

Ryssland var länge Uzbekistans största enskilda handelspartner men fick på 2010-talet en stark konkurrent i Kina. Handeln har ökat med länder som Turkiet, Sydkorea, Tyskland och Kazakstan, men den har förblivit begränsad med övriga Centralasien.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
10000 000 000 US dollar (2016)
Varuimport
11500 000 000 US dollar (2016)
Varuhandelns andel av BNP
40 procent (2015)
Viktigaste exportvaror
energiprodukter (främst naturgas), bomull, guld, gödningsmedel, metaller, textilier, livsmedel, maskiner, bilar
Största handelspartners
Kina, Ryssland, Kazakstan

Källor

Turism

Uzbekistan erbjuder en mängd sevärdheter från landets flertusenåriga historia. Mycket kretsar kring den klassiska Sidenvägen. De främsta turistattraktionerna är de gamla städerna Buchara, Samarkand och Chiva, där medeltida arkitektur och konst finns bevarad i moskéer, koranskolor och mausoléer.

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år
1 969 000 (2013)
Turistinkomster
121 000 000 US dollar (2010)

Källor