Uzbekistan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/uzbekistan/

Uzbekistan i Centralasien präglas av sitt politiska och ekonomiska arv från Sovjettiden, då planekonomi och kollektivjordbruk skapade ineffektivitet och miljöförstörelse. Även efter självständigheten från Sovjetunionen 1991 har Uzbekistan styrts av auktoritära regimer, vars kritiker förföljs, fängslas och drivs i landsflykt. Landet är en stor bomullsproducent.

Geografi och klimat

Uzbekistan ligger i Centralasien omgivet av Kazakstan i norr, Turkmenistan i sydväst, Afghanistan i söder samt Tadzjikistan och Kirgizistan i sydöst. Klimatet är kontinentalt med långa, heta somrar och korta, kalla vintrar.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
447 400 km2 (2020)
Tid
svensk +4 timmar
Angränsande land/länder
Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Afghanistan, Turkmenistan
Huvudstad med antal invånare
Tasjkent 2 500 000 (med förorter, FN-uppskattning 2019)
Övriga större städer
Samarkand 566 000, Namangan 521 000, Andizjan 437 000 (med förorter, FN-uppskattning 2019)
Högsta berg
Khazret Sultan (4 643 m ö h)
Viktiga floder
Amu-Darja, Syr-Darja
Största sjö
Aralsjön
Medelnederbörd/månad
Tasjkent 81 mm (mars), 3 mm (sept)
Medeltemperatur/dygn
Tasjkent 0 °C (jan), 17 °C (juli)

Källor

Befolkning och språk

Uzbekistan är Centralasiens folkrikaste land. Befolkningsökningen har varit snabb, men har numera avtagit något. Landet har en ung befolkning; fler än en fjärdedel av invånarna är under 15 år. Den dominerande folkgruppen är uzbekerna, som utgör runt tre fjärdedelar av befolkningen.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
cirka tre fjärdedelar uzbeker; minoriteter av ryssar, tadzjiker, kazaker med flera
Antal invånare
33 580 650 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
77 (2018)
Andel invånare i städerna
50,6 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
22,8 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
4,9 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,7 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,5 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,2 procent (2017)
Förväntad livslängd
72 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor
74 år (2018)
Förväntad livslängd för män
69 år (2018)
Språk
uzbekiska är officiellt språk; dessutom talas ryska, tadzjikiska med flera andra språk

Källor

Religion

Islam har en stark tradition i Centralasien. Majoriteten av uzbekerna är sunnimuslimer. Ryssar och ukrainare i landet är i allmänhet rysk-ortodoxt kristna.

Utbildning

Skolsystemet är uppbyggt som under Sovjettiden (1924–1991), då Uzbekistan var känt för en hög utbildningsnivå. Efter självständigheten skars statsanslagen till sektorn ned, vilket ledde till sänkt kvalitet på utbildningen. Stor lärarbrist råder och undervisningsmaterialet är förlegat.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
96,2 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
21 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
100,0 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,3 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
19,2 procent (2017)

Källor

Kultur

Uzbekistan är det enda av de centralasiatiska länderna som har en gammal stadskultur. Huvudstaden Tasjkent har anor 2000 år tillbaka i tiden och Samarkand anses ha grundats omkring år 700 f Kr. En av handelsrutterna på den legendariska Sidenvägen gick genom det område som idag är Uzbekistan.

Arbetsmarknad

Mer än en fjärdedel av befolkningen i Uzbekistan beräknas vara sysselsatt inom jordbruket, en tredjedel återfinns i industrin och byggsektorn, medan övriga är anställda inom tjänstesektorn. Arbetslösheten är hög och den informella sektorn är omfattande.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
5,5 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
10,3 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Sedan millennieskiftet har Uzbekistan nått vissa framsteg i kampen mot problem som fattigdom och undernäring. Enligt officiell statistik har andelen fattiga minskat från närmare en tredjedel av befolkningen 2001 till en sjundedel några år in på 2010-talet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
19 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,2 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
91,5 procent (2012)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
100,0 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,2 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
135 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
16 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Uzbekistan är ett sunnimuslimskt land där religionen har stor betydelse för de flesta av invånarna. Samtidigt har närmare 70 år av sovjetiskt inflytande skapat starka sekulära traditioner.

Äldre historia

Det område som idag utgör staten Uzbekistan har sannolikt varit befolkat sedan 4000 f Kr. En rad folk har sedan dess lagt området under sig: perser, skyter, hellener, hunner med flera. Araberna förde med sig islam. Först under 1500-talet tog uzbekerna över kontrollen. 1924 gjorde ryssarna Uzbekistan till en sovjetisk delrepublik och inledde ensidig satsning på bomullsodling. Vid Sovjetunionens upplösning 1991 blev Uzbekistan självständigt.

Modern historia

Den sovjetiska delrepubliken Uzbekistan blev en självständig stat när Sovjetunionen upplöstes 1991. I ett omstritt presidentval samma år vann den tidigare kommunistledaren Islam Karimov stort. Han förblev Uzbekistans president, med långtgående maktbefogenheter, fram till sin död 2016. All verklig opposition var förbjuden. Väpnad islamistisk gerilla började runt millennieskiftet göra försök att störta regimen. I maj 2005 kulminerade oroligheterna när militär öppnade eld mot en folkmassa i Andizjan och många hundra dödades.

Politiskt system

Uzbekistans författning stadgar att landet ska vara en sekulär, demokratisk republik med flerpartisystem. Verkligheten ser annorlunda ut. Det politiska systemet har inte genomgått några grundläggande förändringar sedan landet blev självständigt från Sovjetunionen 1991.

Demokrati och rättigheter

I Uzbekistan domineras politiken i hög grad av det styrande Folkets demokratiska parti. Verklig politisk opposition är förbjuden. Stora delar av samhället är korrupt. Det gäller i synnerhet rättsväsendet.

Aktuell politik

Uzbekistan styrs av en auktoritär regim med president Sjavkat Mirzijojev i spetsen. Hans egenhändigt utsedda regering domineras av Liberaldemokratiska partiet, som är ett av landets fem tillåtna och regimtrogna partier. När Mirzijojev efterträdde Islam Karimov vid dennes död 2016 fanns förhoppningar om politiska reformer. En del av dem har infriats, och tiotals politiska fångar har släppts fria. Men mycket är också sig likt sedan Karimovs tid vid makten.

Fakta – politik

Officiellt namn
O’zbekiston Respublikasi/ Republiken Uzbekistan
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Sjavkat Mirzijojev (2016–)
Regeringschef
premiärminister Abdulla Aripov (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Liberaldemokratiska partiet 53, Uzbekistans demokratiska parti för nationell förnyelse 36, Socialdemokratiska rättvisepartiet 24, Folkets demokratiska parti 22, Uzbekistans ekologiska parti 15 (2019-2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Liberaldemokratiska partiet 52, Uzbekistans demokratiska parti för nationell förnyelse 36, Folkets demokratiska parti 27, Socialdemokratiska rättvisepartiet 20 (2014–2015)
Valdeltagande
88 % i presidentvalet 2016, 71 % i parlamentsvalets första omgång i december 2019, 62,8 % i parlamentsvalets andra omgång i januari 2020
Kommande val
presidentval 2021, parlamentsval 2024

Källor

Utrikespolitik och försvar

Uzbekistans utrikespolitik präglas av en önskan att upprätthålla stabilitet och att inte bli ensidigt beroende av en enda partner. Landet gör anspråk på en ledarroll i Centralasien, men strävan att utveckla ett regionalt samarbete har inte alltid varit så framgångsrik.

Fakta – försvar

Armén
24 500 man (2017)
Flygvapnet
7 500 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
3,6 procent (2018)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
1,4 procent (2003)

Källor

Ekonomisk översikt

Bomullsodling dominerade länge Uzbekistans ekonomi, men under senare tid har naturgas tagit över rollen som landets viktigaste exportvara. Trots en rad marknadsreformer sedan 2016 är ekonomin fortfarande påverkad av arvet från Sovjettidens (1924–1991) centralstyrning.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
1 532 US dollar (2018)
Total BNP
50 500 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
5,6 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
28,8 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
31,6 procent (2018)
Statsskuldens andel av BNP
20,6 procent (2018)
Utlandsskuld
17 708 miljoner US dollar (2017)
Valuta
som
Varuexport
11 386 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
18 252 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 3 577 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
56 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
energiprodukter (främst naturgas), guld och andra metaller, bomull, livsmedel, gödningsmedel (2017)
Största handelspartner
Kina, Ryssland, Kazakstan, Schweiz, Turkiet (2017)

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Uzbekistan beräknas ha några av världens största guldreserver. Landet har också stora naturgastillgångar och betydande fyndigheter av olja, kol, silver, koppar, bly, järn och volfram. Uzbekistan är drabbat av enorma miljöproblem till följd av mångårig rovdrift på mark och vatten.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
1 419 kilo oljeekvivalenter (2013)
Elkonsumtion per person
1645 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
91 811 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
2,9 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
3,0 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Det uzbekiska jordbruket domineras av bomullsodling, trots att regeringen försökt bredda produktionen med andra grödor. Landets beryktade tvångsarbete ute på bomullsfälten förbjöds 2017 och uppges ha minskat avsevärt.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
28,8 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
62,9 procent (2016)

Källor

Industri

Uzbekistans industrisektor domineras av energiproduktion och gruvnäring. Det finns också flera fabriker för sammansättning av fordon. Jordbruksmaskiner och gödsel är också viktiga industrivaror.