Bosnien och Hercegovina – Naturtillgångar, energi och miljö

Bosnien är ganska rikt på mineral. I flera delar av landet finns stora mängder brunkol. Det finns också flera fyndigheter med bauxit. Oexploaterade fynd av litium kan ge framtida inkomster. Energipotentialen är god, men sektorn är dåligt utvecklad. Klimatomställningen går långsamt. Luftföroreningar är ett stort problem.

Brunkol finns runt Tuzla i öster samt kring Sarajevo och Zenica i den centrala delen av landet. Bauxit finns i norr och kring Mostar i söder. Utvinningen av järnmalm och salt är stor, och det finns även goda tillgångar på bland annat koppar, bly, zink, guld och mangan. Timmer och vattenkraft kan också räknas som naturtillgångar.

En större fyndighet med litium i Republika Srpska spås kunna ge större inkomster i framtiden, särskilt som att Europa behöver metallen till batterier och vill bli mindre beroende av Kina i det avseendet. Lokalt är dock oron för miljöförstöring stor och utvinningen möter där stort motstånd.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Bosnien är beroende av import för sin energiförsörjning, särskilt av olja och fossilgas (naturgas). Gasen som används främst i städerna kommer från Ryssland. Bosnien har drabbats av störningar i leveransen på grund av ryska konflikter med länder som gasledningarna går genom. I januari 2025 röstade parlamentet för att i stället koppla upp Bosnien mot det kroatiska gasnätet.

Av den energi som produceras i landet står fossila källor sammanlagt för cirka tre fjärdedelar och kol för omkring hälften, enligt energiorganet IEA. Förnybara energikällor som biobränsle och vattenkraft utgör drygt 20 procent och ökar. Användningen av sol- och vindenergi är försumbar.

Bosnien har god kapacitet för att generera elektricitet och är nettoexportör av el. Koleldning står för runt 60 procent av den el som produceras och vattenkraft i stort sett för resten. Andra källor till el är marginella.

KLIMAT OCH MILJÖ

Bosniens sammanlagda utsläpp av växthusgaser är jämfört med andra europeiska länder förhållandevis låga, men över genomsnittet för länder på Balkan. De sjönk under krigsåren på 1990-talet men har efter en återhämtning legat förhållandevis konstanta. Per invånare räknat ligger Bosnien över genomsnittet i såväl Europa som de flesta av grannländerna.

När det gäller Parisavtalet, som är tänkt att hålla den globala temperaturen i schack, har Bosnien levt upp till kraven att lämna in uppdaterade planer på sina klimatåtgärder (NDC) och att ha en långsiktig strategi (LTS). Däremot saknar man mål för när man ska nå nettonollutsläpp, vilket innebär att man släpar efter flera av grannländerna.

Klimatutmaningar

De risker som klimatförändringarna medför förvärras i Bosnien av skadad infrastruktur och låg teknisk utveckling. Stigande temperaturer ökar förekomsten av både svår torka och häftiga skyfall. Hösten 2024 dog 27 människor i översvämningar i centrala Bosnien, och de materiella skadorna blev stora när vägar och broar spolades bort. Senare samma år torkade en av landets stärsta sjöar, Jablaničko, ut nästan helt på grund av uteblivet regn.

Bosniens utsatthet för klimatförändringarna anses dock jämförelsevis inte så stor, enligt klimatanpassningsindexet ND-Gain. Men landet är inte så väl rustat för förändringarna och ligger i det avseendet i bottenskiktet av de exjugoslaviska staterna (se hela listan här).

Övriga miljöproblem

Luftföroreringarna hör till Europas värsta, särskilt i Sarajevo. I en studie 2024 hamnade den bosniska huvudstaden, liksom Prishtina i Kosovo och Belgrad i Serbien, bland de tio tätorter i världen med sämst luft, högt över Världshälsoorganisationens rekommendationer. En viktig förklaring till föroreningarna är eldning av kol i omoderna anläggningar.

Bosnien var ett av de mest förorenade områdena i Europa före kriget, mycket på grund av metallindustrin. Eftersom industrin slogs ut i så stor utsträckning har nedsmutsningen minskat jämfört med tiden före kriget. Samtidigt ledde striderna till att många reningsverk och avfallsanläggningar förstördes, vilket gör att vattnet är dåligt i många tätbefolkade områden. Kriget ledde också till omfattande jordförstöring.

Om våra källor