Bosnien och Hercegovina
Foto: Wikimedia Commons/Mazbln

Bosnien och Hercegovina

Bosnien och Hercegovina ligger på Balkanhalvön, i de centrala delarna av det forna Jugoslavien. Ett blodigt inbördeskrig bröt ut 1992 i samband med den jugoslaviska federationens sammanfall. Det fredsavtal som slöts 1995 satte stopp för striderna men har bidragit till att frysa de etniska motsättningarna. Landet består av två självstyrande delar: Republika Srpska och Federationen Bosnien och Hercegovina.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2022

    • December

    • EU redo ger klartecken för kandidatstatus

      EU ger tummen upp för att låta Bosnien och Hercegovina få status som kandidatland. Beskedet från unionens ledare kommer efter det att EU-kommissionen i oktober rekommenderat kandidatstatus – om ett antal reformer genomförs. Bland annat måste rättsväsendet stärkas och korruptionen bekämpas. Av de övriga före detta jugoslaviska republikerna har tre kandidatstatus (Montenegro, Nordmakedonien och Serbien) medan två är medlemmar (Kroatien och Slovenien).

    • Oktober

    • Milorad Dodik klar som president i Republika Srpska

      Efter en omräkning av rösterna i Republika Srpska bekräftas att Milorad Dodik vann presidentvalet i entiteten. Dodik fick 47 procent av rösterna i valet den 2 oktober, mot knappt 43 procent för oppositionskandidaten Jelena Trivić. Omräkningen beordrades av valkommissionen sedan oppositionen hävdat att fusk förekommit. Bara timmar innan valkommissionen tillkännager det nu fastställda resultatet twittrar USA:s ambassad en tydlig varning till serbnationalisten Dodik om att ”allvarliga konsekvenser” blir följden av varje handling som syftar till en upplösning av staten Bosnien och Hercegovina. Dodik var president i Republika Srpska 2010–2018 och har varit serbernas företrädare i det nationella presidentrådet sedan 2018.

    • Val genomförs i nationen, entiteterna och kantonerna

      När val hålls samtidigt i nationen, i Federationen och Republika Srpska, och i kantonerna, blir resultatet blandat. I valet av statschef, som utgörs av ett trehövdat presidentråd, tar den serbnationalistiska kandidaten Željka Cvijanović hem serbernas plats. Hon är medlem i det serbnationalistiska SNSD och nära allierad med företrädaren på posten, bosnienserbernas starke man Milorad Dodik. De bosniakiska respektiva kroatiska platserna i presidentrådet går till relativt moderata kandidater. Den kroatiska platsen behålls av Željko Komšić, som suttit sedan valet 2018. Komšić leder Demokratiska fronten som kallar sig socialdemokratiskt och mångetniskt. Bosniakernas plats går till Denis Bećirović som hör till det socialdemokratiska SDP. Bećirović vinner över bland andra Bakir Izetbegović som leder det mer bosniakisknationalistiska SDA som vanligen haft innehaft posten. Milorad Dodik, som alltså lämnar presidentrådet, stor småningom klar som segrare i presidentvalet i Republik Srpska och återkommer därmed på posten som han också hade 2010–2018. Fördelningen av poster i nationens parlament samt i parlamenten i de båda entiterna och i kantonerna är inte omedelbart klar.

    • Höge representanten ändrar vallagar

      Direkt efter det att vallokalerna stängt införs ändringar i vallagarna av den höge representanten Christian Schmidt, som är omvärldens företrädare i Bosnien och har befogenheter enligt Daytonavtalet efter kriget på 1990-talet. Bland annat höjs antalet ledamöter i Federationens överhus, folkens hus, och även sättet på vilket de utses. Dessutom införs en tidsfrist för regeringsbildning efter ett val, liksom åtgärder som ska förbättra funktionaliteten i Federationen och dess rättsväsende. Vallagarna har varit omstridda och ämne för debatt i mer än ett årtionde.

    • September

    • USA-sanktioner mot statsåklagare

      USA:s finansdepartement inför sanktioner mot statsåklagaren Diana Kajmaković som anklagas för att vara ”skamlöst korrumperad” och ha kopplingar till organiserad brottslighet. Kajmaković ska hjälpt till att dölja bevis och hindra åtal i bland anat narkotikamål, för sin egen vinnings skull. Sanktionerna innebär att tillgångar som Kajmaković eventuellt har i USA blir frysta och amerikanska individer och företag förbjuds att göra affärer med henne.

Till kalendariet
118637

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

89488

Gratis nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

Varukorg

Totalt 0