Bosnien-Hercegovina
Foto: Wikimedia Commons/Mazbln

Bosnien-Hercegovina

Bosnien och Hercegovina ligger på Balkanhalvön, i de centrala delarna av det forna Jugoslavien. Ett blodigt inbördeskrig bröt ut 1992 i samband med den jugoslaviska federationens sammanfall. Det fredsavtal som slöts 1995 satte stopp för striderna men har bidragit till att frysa de etniska motsättningarna. Landet består av två självstyrande delar: Republika Srpska och Federationen Bosnien och Hercegovina.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2018

    • November

    • Nya presidentrådet tillträder

      Milorad Dodik, Šefik Džaferović och Željko Komšić tillträder som de nya medlemmarna av det trehövdade presidentrådet, efter valet i oktober. Dodik, den serbiska representanten, tjänar som president de första åtta månaderna.

    • Samarbete kring försvunna krigsoffer

      Bosnien är ett av fem länder som undertecknar en överenskommelse om att samarbeta för att identifiera offer för 1990-talens krig i det forna Jugoslavien. Runt 12 000 av de 40 000 som rapporterats saknade efter krigen har fortfarande inte hittats enligt Internationella kommissionen för saknade personer (ICMP), en ideell organisation som bidrar i identifieringsarbetet med DNA-prover och informationsutbyte. ICMP:s chef kallar överenskommelsen en investering i fred och stabilitet och konstaterar att den är särskilt viktigt i den rådande eran av ”populism och nationalism”. Förutom Bosnien ingår Kosovo, Kroatien, Montenegro och Serbien i överenskommelsen.

    • Oktober

    • Bosnisk general åtalas för krigsbrott

      Åtal väcks mot 17 personer, däribland den bosniske generalen Atif Dudaković, för krigsförbrytelser under kriget 1992–1995. De anklagas för brott mot mänskligheten och mord på över 300 etniska serber, förföljelse och vanvård av civila och krigsfångar, samt förstörelse av 38 ortodoxa kyrkor och andra religiösa mål. Samtliga misstänkta hörde till en armékår som Dudaković förde befäl över.

    • Serbnationalist väljs till presidentrådet

      Milorad Dodik väljs till den serbiska platsen i det trehövdade presidentrådet när val hålls på både nationell nivå och i entiteterna. Dodik är ledare för SNSD och har varit Republika Srpskas president sedan 2010. Han har utmärkt sig för en alltmer aggressiv nationalistretorik och besegrar den betydligt mer moderata sittande serbrepresentanten Mladen Ivanić. Bosniakernas plats i presidentrådet går till SDA:s kandidat Šefik Džaferović (den sittande representanten Bakir Izetbegović kunde inte ställa upp till ännu ett omval). Kroaternas plats går till Željko Komšić som innehade posten också 2006–2014 (då för partiet SDP, nu för DF). Komšić betraktas som mer moderat än den sittande Dragan Čović som han besegrar. Upptakten till valet har präglats av nationalistisk retorik och skrämselpropaganda. I valet till det nationella parlamentet förblir SDA störst, följt av SNSD.

    • September

    • Valrörelsen inleds

      Valrörelsen inleds formellt inför valen den 7 oktober. Sammanlagt har 53 partier, 36 koalitioner och 34 oberoende kandidater godkänts av valkommissionen. I valet till presidentrådet ställer sex kandidater upp för bosniakernas plats, fem för kroaternas och fyra för serbernas. Valet gäller även det nationella parlamentet (representanthuset), nationalförsamlingen i Republika Srpska, representanthuset i den bosniakisk-kroatiska Federationen, samt församlingarna i Federationens tio kantoner och i Brcko. Valet överskuggas av att det inte finns någon juridisk grund för att välja nytt folkens hus (se Juli 2017).

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0