Bosnien och Hercegovina
Bosnien och Hercegovina ligger på Balkanhalvön, i de centrala delarna av det forna Jugoslavien. Ett blodigt inbördeskrig bröt ut 1992 i samband med den jugoslaviska federationens sammanfall. Det fredsavtal som slöts 1995 satte stopp för striderna men har bidragit till att frysa de etniska motsättningarna. Landet består av två självstyrande delar: Republika Srpska och Federationen Bosnien och Hercegovina.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2023
-
April
-
Författningsändring banar väg för federationens regering
Bosniens parlament röstar för att en ny regering kan bildas i den bosniakisk-kroatiska autonoma federationen. Det sker sedan det internationella samfundets höge representant Christian Schmidt dagen före utnyttjat sina vittgående befogenheter och tillfälligt ändrat regionens författning. Det stora bosniakiska partiet SDA kunde blockera bildandet av en ny regering eftersom författningen tidigare stadgade att federationens president (som är kroat) och dess två vicepresidenter (en bosniak från SDA och en serb) alla måste godkänna den regionala regeringen för att den ska kunna bildas. Federationen har på grund av SDA:s blockad inte haft någon regering sedan valet i oktober 2022. Genom ändringen räcker det med att två av de tre ger sitt godkännande, vilket innebar att den bosniakiske vicepresidentens veto slopades. SDA kallar Schimdts agerande för förräderi och ett brott mot federationens författning.
-
-
Januari
-
Ny regering på plats
En ny regering bildas på nationell nivå, närmare fyra månader efter parlamentsvalet. Ny premiärminister är Borjana Krišto som hör till det bosniskkroatiska partiet HDZ och blir Bosniens första kvinnliga regeringschef. Regeringen godkänns med minsta möjliga stöd, 23 av de 42 ledamöterna i representanthuset röstar ja. Åtta partier ingår i regeringskoalitionen, däribland HDZ och det serbnationalistiska SNSD. Det största partiet i parlamentet, det bosniakisknationalistiska SDA, ingår inte i regeringen.
2022
-
December
-
EU redo ger klartecken för kandidatstatus
EU ger tummen upp för att låta Bosnien och Hercegovina få status som kandidatland. Beskedet från unionens ledare kommer efter det att EU-kommissionen i oktober rekommenderat kandidatstatus – om ett antal reformer genomförs. Bland annat måste rättsväsendet stärkas och korruptionen bekämpas. Av de övriga före detta jugoslaviska republikerna har tre kandidatstatus (Montenegro, Nordmakedonien och Serbien) medan två är medlemmar (Kroatien och Slovenien).
Oktober
Milorad Dodik klar som president i Republika Srpska
Efter en omräkning av rösterna i Republika Srpska bekräftas att Milorad Dodik vann presidentvalet i entiteten. Dodik fick 47 procent av rösterna i valet den 2 oktober, mot knappt 43 procent för oppositionskandidaten Jelena Trivić. Omräkningen beordrades av valkommissionen sedan oppositionen hävdat att fusk förekommit. Bara timmar innan valkommissionen tillkännager det nu fastställda resultatet twittrar USA:s ambassad en tydlig varning till serbnationalisten Dodik om att ”allvarliga konsekvenser” blir följden av varje handling som syftar till en upplösning av staten Bosnien och Hercegovina. Dodik var president i Republika Srpska 2010–2018 och har varit serbernas företrädare i det nationella presidentrådet sedan 2018.
Val genomförs i nationen, entiteterna och kantonerna
När val hålls samtidigt i nationen, i Federationen och Republika Srpska, och i kantonerna, blir resultatet blandat. I valet av statschef, som utgörs av ett trehövdat presidentråd, tar den serbnationalistiska kandidaten Željka Cvijanović hem serbernas plats. Hon är medlem i det serbnationalistiska SNSD och nära allierad med företrädaren på posten, bosnienserbernas starke man Milorad Dodik. De bosniakiska respektiva kroatiska platserna i presidentrådet går till relativt moderata kandidater. Den kroatiska platsen behålls av Željko Komšić, som suttit sedan valet 2018. Komšić leder Demokratiska fronten som kallar sig socialdemokratiskt och mångetniskt. Bosniakernas plats går till Denis Bećirović som hör till det socialdemokratiska SDP. Bećirović vinner över bland andra Bakir Izetbegović som leder det mer bosniakisknationalistiska SDA som vanligen haft innehaft posten. Milorad Dodik, som alltså lämnar presidentrådet, stor småningom klar som segrare i presidentvalet i Republik Srpska och återkommer därmed på posten som han också hade 2010–2018. Fördelningen av poster i nationens parlament samt i parlamenten i de båda entiterna och i kantonerna är inte omedelbart klar.
Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.
Gratis nättidning om internationella frågor
Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.