Bosnien och Hercegovina

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/bosnien-hercegovina/

Bosnien och Hercegovina ligger på Balkanhalvön, i de centrala delarna av det forna Jugoslavien. Ett blodigt inbördeskrig bröt ut 1992 i samband med den jugoslaviska federationens sammanfall. Det fredsavtal som slöts 1995 satte stopp för striderna men har bidragit till att frysa de etniska motsättningarna. Landet består av två självstyrande delar: Republika Srpska och Federationen Bosnien och Hercegovina.

Bosnien och Hercegovina – Geografi och klimat

Bosnien och Hercegovina är till ytan något större än Danmark och består huvudsakligen av berg. Landet påminner om en trekant och är omslutet av Kroatien på två sidor, gränsen bryts bara av en två mil lång kuststräcka mot Adriatiska havet. I öster ligger Serbien och Montenegro. Merparten av Bosnien har inlandsklimat.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
51 564 km2 (2022)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Kroatien, Serbien och Montrenegro
Huvudstad med antal invånare
Sarajevo 343 000 (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer
Banja Luka, Zenica, Tuzla, Mostar
Högsta berg
Maglić (2 386 m ö h)
Viktiga floder
Sava, Bosna, Drina, Una
Medelnederbörd/månad
Sarajevo 43 mm (jan), 103 mm (sept)
Medeltemperatur/dygn
Sarajevo 1 °C (jan), 21 °C (jul-aug)

Källor

Bosnien och Hercegovina – Befolkning och språk

Bosnien har enligt författningen tre dominerande folkgrupper: bosniaker, serber och kroater. Motsättningar dem emellan hotar fortfarande att slita itu landet. Folkmängden minskade kraftigt under inbördeskriget 1992–1995 och har fortsatt stadigt nedåt.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
bosniaker 50 procent, serber 31 procent, kroater 15 procent, övriga (bl a romer, albaner, turkar) 4 procent (folkräkning 2013)
Antal invånare
3 263 459 (2021)
Antal invånare per kvadratkilometer
64 (2020)
Andel invånare i städerna
49 procent (2020)
Nativitet/födelsetal
7,8 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
11,1 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
-0,5 procent (2021)
Fertilitetsgrad
1,3 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor
51,0 procent (2020)
Förväntad livslängd
78 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor
80 år (2019)
Förväntad livslängd för män
75 år (2019)
Språk
bosniska, serbiska och kroatiska

Källor

Bosnien och Hercegovina – Religion

I Bosnien beräknas ungefär hälften av invånarna vara muslimer och hälften kristna. Religionstillhörigheten följer i huvudsak uppdelningen i tre dominerande folkgrupper. Formellt är stat och religion åtskilda men de religiösa samfunden har stort inflytande i samhället. 

Bosnien och Hercegovina – Utbildning

Skolväsendet i Bosnien är splittrat längs språkgränserna och mellan separata utbildningsdepartement: i de två entiterna (Federationen och Republika Srpska), i Brčko och i Federationens tio kantoner. Skolplikt råder i nio år, mellan 6 och 15 års ålder.

Fakta – utbildning

Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2018)
Läs- och skrivkunnighet
97,0 procent (2013)

Källor

Bosnien och Hercegovina – Kultur

Bosnien har genom historien legat i skärningspunkten mellan olika imperier, folkgrupper och religioner, vilket lämnat spår i kulturen. Slaviska traditioner har blandats med orientalisk kultur under sekel av turkisk påverkan och influenser från det centraleuropeiska habsburgska riket. Efter andra världskriget tillkom en jugoslavisk kultur och efter hand har en globaliserad kultur också lämnat sina avtryck.

Bosnien och Hercegovina – Sociala förhållanden

Bosnien är ett av Europas allra fattigaste länder. Det var relativt eftersatt även som delrepublik i Jugoslavien och kriget 1992–1995 slog sönder mycket av både faktiska institutioner – allt ifrån sjukhus till skolor – och fungerande sociala nätverk.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
5 per 1000 födslar (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
96,1 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
95,4 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
8,9 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
540 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet
26 procent (2020)

Källor

Bosnien och Hercegovina – Äldre historia

Det område som i dag utgör Bosnien och Hercegovina var en del av det romerska imperiet. På 1300-talet blev Bosnien självständigt men sedan tog turkiarna över. Efter 400 år i Osmanska riket hamnade Bosnien 1878 under dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Mordet i Sarajevo på monarkins tronarvinge 1914 blev tändande gnista till första världskriget, och efter kriget bildades Jugoslavien. Under andra världskriget invaderades landet av de tyskallierade axelmakterna och Bosnien drabbades av hårda inbördesstrider.

Bosnien och Hercegovina – Modern historia

Efter andra världskriget blev Bosnien en av sex delrepubliker i det socialistiska Jugoslavien. Landet var till stor del krigshjälten Titos konstruktion, och efter hans död 1980 fick nationalismen ny luft. När Jugoslavien börjat falla sönder röstade bosniaker och bosnienkroater 1992 för självständighet för Bosnien. Men bosnienserberna ville inte lämna Jugoslavien och det blodigaste kriget i Europa sedan andra världskriget var ett faktum. När det upphörde 1995 blev Bosnien blev en internationellt övervakad nation i två delar. De etniska motsättningarna har fortsatt att prägla landet.

Bosnien och Hercegovina – Politiskt system

Bosnien-Hercegovina har ett statsskick som kom till för att sätta punkt för det blodiga inbördeskriget 1992–1995. Författningen är en del av fredsuppgörelsen, Daytonavtalet, och innebär att landet är en stat med två självstyrande delar: det serbdominerade Republika Srpska och det bosniakisk-kroatiska Federationen Bosnien och Hercegovina. De två delarna hanterar flertalet regeringsfunktioner medan centralregeringen är svag. Motsättningarna är fortsatt mycket starka och Bosnien styrs i praktiken fortfarande till en del av det internationella samfundet.

Bosnien och Hercegovina – Demokrati och rättigheter

Kriget på 1990-talet kastar ännu sin skugga över Bosnien och Hercegovina. Motsättningarna mellan de tre dominerande folkgrupperna kvarstår och samhället präglas av politiskt dödläge, korruption och tung byråkrati. Det går trögt med arbetet att ställa krigsförbrytare inför rätta.

Bosnien och Hercegovina – Aktuell politik

Politiken i Bosnien-Hercegovina präglas av ett låst läge mellan olika nationalistläger. Det politiska systemets utformning gör att koalitionsregeringar alltid måste bildas, mellan partier som står långt ifrån varandra. Resultatet blir långdragna förhandlingar – först ett drygt år efter valet i oktober 2018 kunde en regeringschef utses. Inget pekar på att det blir enklare efter valet i oktober 2022.

Fakta – politik

Officiellt namn
Bosna i Hercegovina/ Bosnien och Hercegovina
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
Željka Cvijanović/Željko Komšić/Denis Bećirović (2022–) 1
Regeringschef
Zoran Tegeltija (2019–) 2
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Partiet för demokratisk handling (SDA) 9, Oberoende socialdemokraters allians (SNSD) 6, Bosnien-Hercegovinas socialdemokratiska parti (SDP BiH) 5, Kroatiska demokratiska unionen i Bosnien och Hercegovina med allierade (HDZ BiH) 4, Demokratiska fronten med allierad (DF) 3, Folk och rättvisa (NiH) 3, Serbiska demokratiska partiet (SDS) 2, övriga 10 (2022)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Partiet för demokratisk handling (SDA) 9, Oberoende socialdemokraters allians (SNSD) 6, Kroatiska demokratiska unionen i Bosnien och Hercegovina med allierade (HDZ BiH) 5, Bosnien-Hercegovinas socialdemokratiska parti (SDP BiH) 5, Demokratiska fronten med allierad (DF) 3, Serbiska demokratiska partiet med allierade (SDS) 3, övriga 11 (2018)
Valdeltagande
51 procent i parlaments- och presidentval 2022
Kommande val
2026
1. utgör trehövdat presidentråd, byter av varandra var åttonde månad
2. formella titeln är ministerrådets ordförande

Källor

Bosnien och Hercegovina – Utrikespolitik och försvar

Bosnien som består av två självstyrande enheter – Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska – hålls till stor del ihop med hjälp av starkt tryck utifrån. Centralmakten är svag, och sedan fredsavtalet 1995 styrs landet delvis genom direkt inblandning från det internationella samfundet. EU har tagit över rollen som ledande aktör från USA. Förhållandet till grannländerna är relativt stabilt.

Fakta – försvar

Armén
10 500 man (2020)
Flygvapnet
800 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
0,9 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
2,0 procent (2020)

Källor

Bosnien och Hercegovina – Ekonomisk översikt

Bosnien har haft svårt att återhämta sig efter 1990-talets väpnade konflikt då BNP per invånare föll till en femtedel av vad den varit före kriget. Övergången till marknadsekonomi bromsas också av den djupa politiska splittringen. Det har gjort att långivare som EU och IMF vid flera tillfällen har hållit inne utlovad finansiering.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
6 080 US dollar (2020)
BNP-tillväxt
2,8 procent (2021)
Total BNP
19 946 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP
6,1 procent (2020)
Industrins andel av BNP
24,6 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP
55,8 procent (2020)
Inflation
6,5 procent (2022)
Statsskuldens andel av BNP
36,7 procent (2020)
Utlandsskuld
14 263 miljoner US dollar (2020)
Valuta
konvertibel marka
Varuexport
5 508 miljoner US dollar (2020)
Varuimport
9 181 miljoner US dollar (2020)
Bytesbalans
-0,8 miljarder US dollar (2020)
Varuhandelns andel av BNP
80 procent (2020)
Viktigaste exportvaror
trä, papper, stål, energi
Största handelspartner
Kroatien, Serbien och Montenegro, Tyskland, Österrike
Bistånd per person
126 US dollar (2017)

Källor

Bosnien och Hercegovina – Naturtillgångar, energi och miljö

Bosnien är ganska rikt på mineraler. I området runt Tuzla i öster samt kring Sarajevo och Zenica i den centrala delen av landet finns stora fyndigheter av brunkol. Bauxit finns i norr och kring Mostar i söder. Energipotentialen är god, men sektorn är dåligt utvecklad.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
2 049 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
3144 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
21 070 tusen ton (2019)
Utsläpp av koldioxid per invånare
6,4 ton (2019)
Andelen energi från förnyelsebara källor
37,0 procent (2019)

Källor

Bosnien och Hercegovina – Jordbruk och industri

Nästan hälften av Bosniens yta utgörs av odlings- eller betesmark och nästan var femte invånare är sysselsatt inom jordbruket. Det bedrivs främst på små och ofta ineffektiva gårdar, till stor del för eget bruk. Inom industrin är gruvnäringen särskilt viktig.

Fakta – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
6,1 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk
43,2 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen
42,7 procent (2020)
Industrins andel av BNP
24,6 procent (2020)

Källor