Bosnien-Hercegovina

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/bosnien-hercegovina/

Bosnien och Hercegovina ligger på Balkanhalvön, i de centrala delarna av det forna Jugoslavien. Ett blodigt inbördeskrig bröt ut 1992 i samband med den jugoslaviska federationens sammanfall. Det fredsavtal som slöts 1995 satte stopp för striderna men har bidragit till att frysa de etniska motsättningarna. Landet består av två självstyrande delar: Republika Srpska och Federationen Bosnien och Hercegovina.

Geografi och klimat

Bosnien och Hercegovina är till ytan något större än Danmark. Landet påminner om en trekant och är omslutet av Kroatien på två sidor, gränsen bryts bara av en två mil lång kuststräcka mot Adriatiska havet. I öster ligger Serbien och Montenegro. Bosnien består huvudsakligen av berg.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
51 564 km2 (2018)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Kroatien, Serbien och Montrenegro
Huvudstad med antal invånare
Sarajevo 301 000 (uppskattning 2012)
Övriga större städer
Banja Luka 238 000, Tuzla 100 000, Zenica 93 000, Mostar 68 000 (uppskattning 2012)
Högsta berg
Maglić (2 386 m ö h)
Viktiga floder
Sava, Bosna, Drina, Una
Medelnederbörd/månad
Sarajevo 43 mm (jan), 103 mm (sept)
Medeltemperatur/dygn
Sarajevo 1 °C (jan), 21 °C (jul-aug)

Källor

Befolkning och språk

Motsättningar mellan Bosniens tre stora folkgrupper – bosniaker, serber och kroater – låg bakom inbördeskriget 1992–1995 och hotar fortfarande att slita itu landet. Uppgifterna om befolkningens storlek var länge osäkra efter kriget, men en folkräkning 2013 visade att befolkningen uppgick till 3,5 miljoner invånare – nästan en femtedel färre än vid krigsutbrottet två decennier tidigare. 

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
bosniaker 50 %, serber 31 %, kroater 15 %, övriga (bl a romer, albaner, turkar) 4 % (folkräkning 2013)
Antal invånare
3 507 017 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
68 (2017)
Andel invånare i städerna
47,9 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
9,2 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
11,0 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
-0,3 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,4 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,9 procent (2017)
Förväntad livslängd
77 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
79 år (2016)
Förväntad livslängd för män
74 år (2016)
Språk
bosniska, serbiska och kroatiska

Källor

Religion

Islam och kristendom är ungefär lika stora i Bosnien. Religionstillhörigheten följer i huvudsak uppdelningen i folkgrupper. Formellt är stat och religion åtskilda men de religiösa samfunden har stort inflytande i samhället. 

Utbildning

Skolväsendet i Bosnien är splittrat längs språkgränserna och mellan separata utbildningsdepartement: i de två entiterna (Federationen och Republika Srpska), i Brčko och i Federationens tio kantoner. Skolplikt råder i nio år, mellan 6 och 15 års ålder.

Fakta – utbildning

Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
97,0 procent (2013)

Källor

Kultur

Bosnien har alltid legat i skärningspunkten mellan olika imperier, folkgrupper och religioner, vilket lämnat spår i kulturen. Slaviska traditioner har blandats med orientalisk kultur under sekel av turkisk påverkan och influenser från det centraleuropeiska habsburgska riket. Sarajevo var den främsta symbolen för denna mångfacetterade kulturrikedom.

Massmedier

Yttrande- och pressfrihet råder enligt författningen, och ingen formell censur förekommer. Men den splittring av Bosnien i två delar som blev resultatet av fredsavtalet 1995 återspeglas tydligt i medierna. Flertalet mediebolag har ägare med band till någon politisk gruppering eller folkgrupp och styrs åtminstone indirekt i sin rapportering.

Fakta – massmedier

Antal mobilabonnemang per 100 invånare
98 (2017)
Andel av befolkningen som använder internet
69 procent (2017)

Källor

Arbetsmarknad

Arbetslösheten är extremt hög i Bosnien. Den officiella siffran har sedan 2010 legat över 25 procent, och för unga över 50 procent.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
26,1 procent (2018)
Ungdomsarbetslöshet
55,5 procent (2018)

Källor

Sociala förhållanden

Bosnien är ett av Europas allra fattigaste länder. Det var relativt eftersatt även som delrepublik i Jugoslavien och kriget 1992–1995 slog sönder mycket av både faktiska institutioner – allt ifrån sjukhus till skolor – och fungerande sociala nätverk.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
5 per 1000 födslar (2016)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
97,7 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem
94,8 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
9,4 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
431 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet
21 procent (2017)

Källor

Kommunikationer

I stort sett all frakt och persontrafik går på landsvägar. Vägnätet har reparerats sedan kriget 1992–1995, men vägarna är till stor del slitna och behovet av utbyggnad är stort.

Äldre historia

Det område som idag utgör Bosnien-Hercegovina var en del av det romerska imperiet. På 1300-talet blev Bosnien självständigt och sedan tog de turkiska osmanerna över. Efter 400 år i Osmanska riket hamnade Bosnien 1878 under dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Mordet i Sarajevo på monarkins tronarvinge 1914 blev tändande gnista till första världskriget, och efter kriget bildades Jugoslavien. Under andra världskriget invaderades landet av de tyskallierade axelmakterna och Bosnien drabbades av hårda inbördesstrider.

Modern historia

Efter andra världskriget blev Bosnien en av sex delrepubliker i det socialistiska Jugoslavien. Landet var till stor del krigshjälten Titos konstruktion, och efter hans död 1980 fick nationalismen ny luft. När Jugoslavien börjat falla sönder röstade bosniaker och bosnienkroater 1992 för självständighet för Bosnien. Men bosnienserberna ville inte lämna Jugoslavien och det blodigaste kriget i Europa sedan andra världskriget var ett faktum. När det upphörde 1995 blev Bosnien blev en internationellt övervakad nation i två delar. De etniska motsättningarna har fortsatt att prägla landet.

Politiskt system

Bosnien-Hercegovina har ett statsskick som kom till för att sätta punkt för det blodiga inbördeskriget 1992–1995. Författningen är en del av fredsuppgörelsen, Daytonavtalet, och innebär att landet är en stat med två självstyrande delar: det serbdominerade Republika Srpska och det bosniakisk-kroatiska Federationen Bosnien och Hercegovina. De två entiterna hanterar flertalet regeringsfunktioner medan centralregeringen är svag. Motsättningarna är fortsatt mycket starka och Bosnien styrs i praktiken fortfarande till en del av det internationella samfundet.

Fakta – politik

Officiellt namn
Bosna i Hercegovina/ Bosnien och Hercegovina
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
Milorad Dodik/Šefik Džaferović/Željko Komšić (2018–) 1
Regeringschef
premiärminister Denis Zvizdić (2015–) 2
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Partiet för demokratisk handling (SDA) 9, Oberoende socialdemokraters allians (SNSD) 6, Kroatiska demokratiska unionen i Bosnien och Hercegovina med allierade (HDZBiH) 5, Bosnien-Hercegovinas socialdemokratiska parti (SDP BiH) 5, Demokratiska fronten med allierad (DF) 3, Serbiska demokratiska partiet med allierade (SDS) 3, övriga 11 (2018)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Partiet för demokratisk handling (SDA) 10, Oberoende socialdemokraters allians (SNSD) 6, Demokratiska fronten (DF) 5, Serbiska demokratiska partiet (SDS) 5, Allians för en bättre framtid (SBB) 4, Kroatiska demokratiska unionen i Bosnien-Hercegovina med allierade (HDZ BiH) 4, Bosnien-Hercegovinas socialdemokratiska parti (SDP BiH) 3, övriga 6 (2014)
Valdeltagande
54 % i parlaments- och presidentval 2018
Kommande val
2022
1. utgör trehövdat presidentråd, byter av varandra var åttonde månad
2. formella titeln är ministerrådets ordförande

Källor

Aktuell politik

Kriget på 1990-talet kastar än sin skugga över Bosnien-Hercegovina. Politiken är präglad av etnisk splittring, korruption och tung byråkrati. Det politiska systemets utformning gör att det alltid blir nödvändigt att bilda koalitionsregeringar, som sedan har svårt att hålla samman. Att den av omvärlden tillsatta höga representanten alltid har sista ordet gör att de bosniska politikerna inte behövt ta ansvar för sina beslut (eller brist på beslut).

Fakta – politik

Officiellt namn
Bosna i Hercegovina/ Bosnien och Hercegovina
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
Milorad Dodik/Šefik Džaferović/Željko Komšić (2018–) 1
Regeringschef
premiärminister Denis Zvizdić (2015–) 2
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Partiet för demokratisk handling (SDA) 9, Oberoende socialdemokraters allians (SNSD) 6, Kroatiska demokratiska unionen i Bosnien och Hercegovina med allierade (HDZBiH) 5, Bosnien-Hercegovinas socialdemokratiska parti (SDP BiH) 5, Demokratiska fronten med allierad (DF) 3, Serbiska demokratiska partiet med allierade (SDS) 3, övriga 11 (2018)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Partiet för demokratisk handling (SDA) 10, Oberoende socialdemokraters allians (SNSD) 6, Demokratiska fronten (DF) 5, Serbiska demokratiska partiet (SDS) 5, Allians för en bättre framtid (SBB) 4, Kroatiska demokratiska unionen i Bosnien-Hercegovina med allierade (HDZ BiH) 4, Bosnien-Hercegovinas socialdemokratiska parti (SDP BiH) 3, övriga 6 (2014)
Valdeltagande
54 % i parlaments- och presidentval 2018
Kommande val
2022
1. utgör trehövdat presidentråd, byter av varandra var åttonde månad
2. formella titeln är ministerrådets ordförande

Källor

Utrikespolitik och försvar

Bosnien som består av två självstyrande enheter – Federationen Bosnien-Hercegovina och Republika Srpska – hålls till stor del ihop med hjälp av starkt tryck utifrån. Centralmakten är svag, och sedan fredsavtalet 1995 styrs landet delvis genom direkt inblandning från det internationella samfundet. EU har tagit över rollen som ledande aktör från USA. Förhållandet till grannländerna är stabilt.

Fakta – försvar

Armén
10 500 man (2015)
Flygvapnet
800 man (2015)
Flottan
man (2015)
Militärutgifternas andel av BNP
0,9 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
2,1 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Bosnien har haft svårt att återhämta sig efter 1990-talets väpnade konflikt då bruttonationalprodukten (BNP) per invånare föll till 20 procent av vad den varit före kriget. Övergången till marknadsekonomi bromsas också av den djupa politiska splittringen. Det har gjort att långivare som EU och Internationella valutafonden (IMF) vid flera tillfällen har hållit inne utlovad finansiering.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
4 808 US dollar (2016)
Total BNP
16 560 miljoner US dollar (2016)
BNP-tillväxt
3,2 procent (2017)
Jordbrukets andel av BNP
8,3 procent (2016)
Industrins andel av BNP
27,9 procent (2016)
Servicesektorns andel av BNP
64,3 procent (2016)
Inflation
-0,3 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP
44,7 procent (2015)
Utlandsskuld
14495 099 740 US dollar (2017)
Valuta
konvertibel marka
Bistånd per person
126 US dollar (2017)

Källor

Naturtillgångar och energi

Bosnien är ganska rikt på mineraler. I området runt Tuzla i öster samt kring Sarajevo och Zenica i den centrala delen av landet finns stora fyndigheter av brunkol. Bauxit finns i norr och kring Mostar i söder. Energipotentialen är god, men sektorn är dåligt utvecklad.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
2 049 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
3144 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
22 233 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
6,2 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
40,8 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Nästan hälften av Bosniens yta utgörs av odlings- eller betesmark och nästan var femte invånare är sysselsatt inom jordbruket. Det bedrivs främst på små och ofta ineffektiva gårdar, till stor del för eget bruk.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
8,3 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
42,6 procent (2015)

Källor

Industri

Halva Bosniens industrikapacitet förstördes under kriget 1992–1995 och sektorn har inte helt återhämtat sig. De viktigaste industrierna framställer metall och kemiska produkter, samt trä- och pappersvaror, textilier och livsmedel.

Utrikeshandel

Bland Bosniens viktigaste exportvaror finns stål och aluminium, möbler, kläder och skor, trä och livsmedel. Det har gått trögt att få igång utrikeshandeln efter kriget 1992–1995, och Bosnien dras med ett stort underskott i handeln med omvärlden.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
5326 732 000 US dollar (2016)
Varuimport
9129 611 000 US dollar (2016)
Bytesbalans
-51,3 miljoner US dollar (1999)
Varuhandelns andel av BNP
87 procent (2015)
Viktigaste exportvaror
trä, papper, stål, energi
Största handelspartners
Kroatien, Serbien och Montenegro, Tyskland, Österrike

Källor

Turism

Bosnien har aldrig haft någon turistnäring av vikt trots förutsättningar för vintersport och sevärda städer som till exempel Sarajevo, Mostar och Jajce.

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år
777 000 (2016)
Turistinkomster
770 000 000 US dollar (2016)
Turistinkomsternas andel av exporten
13,0 procent (2016)

Källor