Bosnien och Hercegovina

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/bosnien-hercegovina/

Bosnien och Hercegovina (kortform Bosnien) ligger på Balkan. Inbördeskrig bröt ut 1992 när Jugoslavien föll samman. Fredsavtalet 1995 stoppade striderna men har bidragit till att frysa de etniska motsättningarna. Landet består av två självstyrande delar: en serbisk och en bosniakisk-kroatisk, men styrs fortfarande ytterst av det internationella samfundet. Bosnien har ansökt om att bli medlem i EU, men det lär ta tid innan ett medlemskap kan bli verklighet.

Bosnien och Hercegovina – Geografi och klimat

Bosnien och Hercegovina är till ytan något större än Danmark och består huvudsakligen av berg. Landet påminner om en trekant och är omslutet av Kroatien på två sidor, gränsen bryts bara av en två mil lång kuststräcka mot Adriatiska havet. I öster ligger Serbien och Montenegro. Klimatet i Bosnien varierar beroende på region.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
51 564 km2 (2025)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Kroatien, Serbien och Montrenegro
Huvudstad med antal invånare
Sarajevo 343 000 (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer
Banja Luka, Zenica, Tuzla, Mostar
Högsta berg
Maglić (2 386 m ö h)
Viktiga floder
Sava, Bosna, Drina, Una
Medelnederbörd/månad
Sarajevo 43 mm (jan), 103 mm (sept)
Medeltemperatur/dygn
Sarajevo 1 °C (jan), 21 °C (jul-aug)

Bosnien och Hercegovina – Befolkning och språk

Bosnien har enligt författningen tre dominerande folkgrupper: bosniaker, serber och kroater. Motsättningar dem emellan hotar fortfarande att slita itu landet. Folkmängden minskade kraftigt under inbördeskriget 1992–1995 och har fortsatt stadigt nedåt.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
3 210 847 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
63 (2022)
Andel invånare i städerna
50 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
8,3 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
15,9 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
1,3 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
-0,6 procent (2023)
Förväntad livslängd
75 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
77 år (2022)
Förväntad livslängd för män
73 år (2022)
Andel kvinnor
52,4 procent (2023)

Bosnien och Hercegovina – Religion

I Bosnien beräknas ungefär hälften av invånarna vara muslimer och hälften kristna. Religionstillhörigheten följer i huvudsak uppdelningen i tre dominerande folkgrupper. Formellt är stat och religion åtskilda men de religiösa samfunden har stort inflytande i samhället. 

Bosnien och Hercegovina – Utbildning

Skolväsendet i Bosnien är splittrat längs språkgränserna och mellan separata utbildningsdepartement: i de två entiterna (Federationen och Republika Srpska), i Brčko och i Federationens tio kantoner. Skolplikt råder i nio år, mellan 6 och 15 års ålder.

Fakta – utbildning

Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2018)
Läs- och skrivkunnighet
98,3 procent (2022)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
4,1 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,4 procent (2021)

Bosnien och Hercegovina – Sociala förhållanden

Bosnien är ett av Europas allra fattigaste länder. Det var relativt eftersatt även som delrepublik i Jugoslavien och kriget 1992–1995 slog sönder mycket av både faktiska institutioner – allt ifrån sjukhus till skolor – och fungerande sociala nätverk.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
8,3 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
15,9 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
5 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad
1,3 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd
75 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
692 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
9,6 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
19 procent (2024)

Bosnien och Hercegovina – Kultur

Bosnien har genom historien legat i skärningspunkten mellan olika imperier, folkgrupper och religioner, vilket lämnat spår i kulturen. Slaviska traditioner har blandats med orientalisk kultur under sekel av turkisk påverkan och influenser från det centraleuropeiska habsburgska riket. Efter andra världskriget tillkom en jugoslavisk kultur och efter hand har en globaliserad kultur också lämnat sina avtryck.

Bosnien och Hercegovina – Äldre historia

Dagens Bosnien och Hercegovina ingick i 400 år i Osmanska riket men hamnade 1878 under Österrike-Ungern. Vid första världskrigets slut 1918 blev det en del av ett nytt kungarike som småningom fick namnet Jugoslavien. Under andra världskriget invaderade de tyskallierade axelmakterna och Bosnien drabbades av hårda inbördesstrider. Därefter blev det en delrepublik i det socialistiska Jugoslavien. Efter ledaren Titos död 1980 började landet falla sönder och nationalistiska krafter växte sig starka.

Bosnien och Hercegovina – Modern historia

Förbundsrepubliken Jugoslavien började falla sönder på 1980-talet och 1992 röstade bosniaker och bosnienkroater för självständighet för Bosnien. Men bosnienserberna ville inte lämna Jugoslavien och det blodigaste kriget i Europa sedan andra världskriget var ett faktum. När det upphörde 1995 blev Bosnien blev en internationellt övervakad nation i två delar. De etniska motsättningarna har fortsatt att prägla landet.

Bosnien och Hercegovina – Demokrati och rättigheter

Kriget på 1990-talet kastar ännu sin skugga över Bosnien och Hercegovina. Motsättningarna mellan de tre dominerande folkgrupperna kvarstår och samhället präglas av politiskt dödläge, korruption och tung byråkrati. Det går trögt med arbetet att ställa krigsförbrytare inför rätta.

Bosnien och Hercegovina – Inrikespolitik och författning

Förbundsstaten Bosnien-Hercegovina är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Författningen är en del av fredsuppgörelsen efter kriget 1992–1995 och innebär att landet har två självstyrande delar: en bosniakisk-kroatisk och en serbiskdominerad. Det politiska läget är ofta låst mellan olika nationalistläger och Bosnien styrs i praktiken fortfarande delvis av det internationella samfundet. En politisk kris riskerar att splittra landet.

Fakta – politik

Officiellt namn
Bosna i Hercegovina/ Bosnien och Hercegovina
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
Željka Cvijanović/Željko Komšić/Denis Bećirović (2022–) 1
Regeringschef
Borjana Krišto (2023–) 2
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Partiet för demokratisk handling (SDA) 9, Oberoende socialdemokraters allians (SNSD) 6, Bosnien-Hercegovinas socialdemokratiska parti (SDP BIH) 5, Kroatiska demokratiska unionen i Bosnien och Hercegovina med allierade (HDZ BIH) 4, Demokratiska fronten med allierad (DF) 3, Folk och rättvisa (NIH) 3, Serbiska demokratiska partiet (SDS) 2, övriga 10 (2022)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Partiet för demokratisk handling (SDA) 9, Oberoende socialdemokraters allians (SNSD) 6, Kroatiska demokratiska unionen i Bosnien och Hercegovina med allierade (HDZ BIH) 5, Bosnien-Hercegovinas socialdemokratiska parti (SDP BIH) 5, Demokratiska fronten med allierad (DF) 3, Serbiska demokratiska partiet med allierade (SDS) 3, övriga 11 (2018)
Valdeltagande
51 procent i parlaments- och presidentval 2022
Kommande val
parlaments- och presidentval 2026
1. utgör trehövdat presidentråd, byter av varandra var åttonde månad
2. formella titeln är ministerrådets ordförande

Bosnien och Hercegovina – Utrikespolitik och försvar

Bosnien som består av två självstyrande entiteter hålls till stor del ihop med hjälp av starkt tryck utifrån. Centralmakten är svag, och landet styrs delvis genom direkt inblandning från det internationella samfundet. EU har tagit över rollen som ledande aktör från USA och sedan 2022 har Bosnien status som kandidatland till EU. Förhållandet till grannländerna är relativt stabilt.

Fakta – försvar

Armén
10 650 man (2024)
Flygvapnet
800 man (2023)
Militärutgifter i andel av BNP
0,81 procent (2023)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
1,9 procent (2023)

Bosnien och Hercegovina – Ekonomisk översikt

Bosnien har haft svårt att återhämta sig efter 1990-talets väpnade konflikt då BNP per invånare föll till en femtedel av vad den varit före kriget. Övergången till marknadsekonomi bromsas också av den djupa politiska splittringen. Det har gjort att långivare som EU och IMF vid flera tillfällen har hållit inne utlovad finansiering.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
8 639 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
2,2 procent (2023)
Total BNP
27 515 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP
4,7 procent (2023)
Industrins andel av BNP
23,8 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP
55,8 procent (2023)
Inflation
1,7 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
32,8 procent (2024)
Utlandsskuld
14 010 miljoner US dollar (2023)
Valuta
konvertibel marka
Varuexport
9 232 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
15 355 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
89 procent (2023)
Viktigaste exportvaror
elektricitet, aluminium, fordonsinredning, kablage, järnprodukter, kol
Största handelspartner
Kroatien, Tyskland, Serbien, Italien, Österrike, Slovenien
Mottaget bistånd per invånare
89 US dollar (2022)

Bosnien och Hercegovina – Naturtillgångar, energi och miljö

Bosnien är ganska rikt på mineral. I flera delar av landet finns stora mängder brunkol. Det finns också flera fyndigheter med bauxit. Oexploaterade fynd av litium kan ge framtida inkomster. Energipotentialen är god, men sektorn är dåligt utvecklad. Klimatomställningen går långsamt. Luftföroreningar är ett stort problem.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt
26,05 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
7,94 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
20 947 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
6,3 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
3 661 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Bosnien och Hercegovina – Jordbruk och industri

Nästan hälften av Bosniens yta utgörs av odlings- eller betesmark och nästan var femte invånare är sysselsatt inom jordbruket. Det bedrivs främst på små och ofta ineffektiva gårdar, till stor del för eget bruk. Inom industrin är gruvnäringen särskilt viktig.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
4,7 procent (2023)
Andel av landytan som används för jordbruk
43,2 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
42,7 procent (2020)
Industrins andel av BNP
23,8 procent (2023)