Bosnien och Hercegovina
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/bosnien-hercegovina/
Bosnien och Hercegovina ligger på Balkanhalvön, i de centrala delarna av det forna Jugoslavien. Ett blodigt inbördeskrig bröt ut 1992 i samband med den jugoslaviska federationens sammanfall. Det fredsavtal som slöts 1995 satte stopp för striderna men har bidragit till att frysa de etniska motsättningarna. Landet består av två självstyrande delar: Republika Srpska och Federationen Bosnien och Hercegovina.
Bosnien och Hercegovina – Geografi och klimat
Bosnien och Hercegovina är till ytan något större än Danmark och består huvudsakligen av berg. Landet påminner om en trekant och är omslutet av Kroatien på två sidor, gränsen bryts bara av en två mil lång kuststräcka mot Adriatiska havet. I öster ligger Serbien och Montenegro. Merparten av Bosnien har inlandsklimat.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 51 564 km2 (2022)
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Kroatien, Serbien och Montrenegro
- Huvudstad med antal invånare
- Sarajevo 343 000 (FN-uppskattning 2020)
- Övriga större städer
- Banja Luka, Zenica, Tuzla, Mostar
- Högsta berg
- Maglić (2 386 m ö h)
- Viktiga floder
- Sava, Bosna, Drina, Una
- Medelnederbörd/månad
- Sarajevo 43 mm (jan), 103 mm (sept)
- Medeltemperatur/dygn
- Sarajevo 1 °C (jan), 21 °C (jul-aug)
Bosnien och Hercegovina – Befolkning och språk
Bosnien har enligt författningen tre dominerande folkgrupper: bosniaker, serber och kroater. Motsättningar dem emellan hotar fortfarande att slita itu landet. Folkmängden minskade kraftigt under inbördeskriget 1992–1995 och har fortsatt stadigt nedåt.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- bosniaker 50 procent, serber 31 procent, kroater 15 procent, övriga (bl a romer, albaner, turkar) 4 procent (folkräkning 2013)
- Antal invånare
- 3 233 526 (2022)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 64 (2020)
- Andel invånare i städerna
- 50 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 7,8 per 1000 invånare (2020)
- Mortalitet/dödstal
- 11,1 per 1000 invånare (2020)
- Befolkningstillväxt
- -1,2 procent (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,4 födda barn per kvinna (2021)
- Andel kvinnor
- 50,8 procent (2022)
- Förväntad livslängd
- 75 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 78 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 73 år (2021)
- Språk
- bosniska, serbiska och kroatiska
Bosnien och Hercegovina – Religion
I Bosnien beräknas ungefär hälften av invånarna vara muslimer och hälften kristna. Religionstillhörigheten följer i huvudsak uppdelningen i tre dominerande folkgrupper. Formellt är stat och religion åtskilda men de religiösa samfunden har stort inflytande i samhället.
Bosnien och Hercegovina – Utbildning
Skolväsendet i Bosnien är splittrat längs språkgränserna och mellan separata utbildningsdepartement: i de två entiterna (Federationen och Republika Srpska), i Brčko och i Federationens tio kantoner. Skolplikt råder i nio år, mellan 6 och 15 års ålder.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 98,1 procent (2021)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 17 (2018)
Bosnien och Hercegovina – Sociala förhållanden
Bosnien är ett av Europas allra fattigaste länder. Det var relativt eftersatt även som delrepublik i Jugoslavien och kriget 1992–1995 slog sönder mycket av både faktiska institutioner – allt ifrån sjukhus till skolor – och fungerande sociala nätverk.
Fakta – sociala förhållanden
- Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
- 96 procent (2020)
- Andel invånare med tillgång till toaletter
- 95,4 procent (2018)
- Spädbarnsdödlighet
- 5 per 1000 födslar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 9,8 procent (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 591 US dollar (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 17 procent (2022)
Bosnien och Hercegovina – Kultur
Bosnien har genom historien legat i skärningspunkten mellan olika imperier, folkgrupper och religioner, vilket lämnat spår i kulturen. Slaviska traditioner har blandats med orientalisk kultur under sekel av turkisk påverkan och influenser från det centraleuropeiska habsburgska riket. Efter andra världskriget tillkom en jugoslavisk kultur och efter hand har en globaliserad kultur också lämnat sina avtryck.
Bosnien och Hercegovina – Äldre historia
Dagens Bosnien och Hercegovina ingick i 400 år i Osmanska riket men hamnade 1878 under Österrike-Ungern. Vid första världskrigets slut 1918 blev det en del av ett nytt kungarike som småningom fick namnet Jugoslavien. Under andra världskriget invaderade de tyskallierade axelmakterna och Bosnien drabbades av hårda inbördesstrider. Därefter blev det en delrepublik i det socialistiska Jugoslavien. Efter ledaren Titos död 1980 började landet falla sönder och nationalistiska krafter växte sig starka.
Bosnien och Hercegovina – Modern historia
Förbundsrepubliken Jugoslavien började falla sönder på 1980-talet och 1992 röstade bosniaker och bosnienkroater för självständighet för Bosnien. Men bosnienserberna ville inte lämna Jugoslavien och det blodigaste kriget i Europa sedan andra världskriget var ett faktum. När det upphörde 1995 blev Bosnien blev en internationellt övervakad nation i två delar. De etniska motsättningarna har fortsatt att prägla landet.
Bosnien och Hercegovina – Politiskt system
Bosnien-Hercegovina har ett statsskick som kom till för att sätta punkt för det blodiga inbördeskriget 1992–1995. Författningen är en del av fredsuppgörelsen, Daytonavtalet, och innebär att landet är en stat med två självstyrande delar: det serbdominerade Republika Srpska och det bosniakisk-kroatiska Federationen Bosnien och Hercegovina. De två delarna hanterar flertalet regeringsfunktioner medan centralregeringen är svag. Motsättningarna är fortsatt mycket starka och Bosnien styrs i praktiken fortfarande till en del av det internationella samfundet.
Bosnien och Hercegovina – Demokrati och rättigheter
Kriget på 1990-talet kastar ännu sin skugga över Bosnien och Hercegovina. Motsättningarna mellan de tre dominerande folkgrupperna kvarstår och samhället präglas av politiskt dödläge, korruption och tung byråkrati. Det går trögt med arbetet att ställa krigsförbrytare inför rätta.
Bosnien och Hercegovina – Aktuell politik
Politiken i Bosnien-Hercegovina präglas av ett låst läge mellan olika nationalistläger. Det politiska systemets utformning gör att koalitionsregeringar alltid måste bildas mellan partier som står långt ifrån varandra. Resultatet blir långdragna förhandlingar som ett par gånger har pågått i över ett år. Men efter det senaste valet tog regeringsbildningen mindre än fyra månader och i januari 2023 blev Borjana Krišto landets första kvinnliga premiärminister.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Bosna i Hercegovina/ Bosnien och Hercegovina
- Statsskick
- republik, förbundsstat
- Statschef
- Željka Cvijanović/Željko Komšić/Denis Bećirović (2022–) 1
- Regeringschef
- Borjana Krišto (2023–) 2
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Partiet för demokratisk handling (SDA) 9, Oberoende socialdemokraters allians (SNSD) 6, Bosnien-Hercegovinas socialdemokratiska parti (SDP BiH) 5, Kroatiska demokratiska unionen i Bosnien och Hercegovina med allierade (HDZ BiH) 4, Demokratiska fronten med allierad (DF) 3, Folk och rättvisa (NiH) 3, Serbiska demokratiska partiet (SDS) 2, övriga 10 (2022)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Partiet för demokratisk handling (SDA) 9, Oberoende socialdemokraters allians (SNSD) 6, Kroatiska demokratiska unionen i Bosnien och Hercegovina med allierade (HDZ BiH) 5, Bosnien-Hercegovinas socialdemokratiska parti (SDP BiH) 5, Demokratiska fronten med allierad (DF) 3, Serbiska demokratiska partiet med allierade (SDS) 3, övriga 11 (2018)
- Valdeltagande
- 51 procent i parlaments- och presidentval 2022
- Kommande val
- parlaments- och presidentval 2026
2. formella titeln är ministerrådets ordförande
Bosnien och Hercegovina – Utrikespolitik och försvar
Bosnien som består av två självstyrande entiteter hålls till stor del ihop med hjälp av starkt tryck utifrån. Centralmakten är svag, och landet styrs delvis genom direkt inblandning från det internationella samfundet. EU har tagit över rollen som ledande aktör från USA och sedan 2022 har Bosnien status som kandidatland till EU. Förhållandet till grannländerna är relativt stabilt.
Fakta – försvar
- Armén
- 10 500 man (2022)
- Flygvapnet
- 800 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 0,89 procent (2021)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 2,0 procent (2021)
Bosnien och Hercegovina – Ekonomisk översikt
Bosnien har haft svårt att återhämta sig efter 1990-talets väpnade konflikt då BNP per invånare föll till en femtedel av vad den varit före kriget. Övergången till marknadsekonomi bromsas också av den djupa politiska splittringen. Det har gjort att långivare som EU och IMF vid flera tillfällen har hållit inne utlovad finansiering.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 7 585 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 3,8 procent (2022)
- Total BNP
- 24 528 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 4,7 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 25,2 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 53,7 procent (2022)
- Inflation
- 10,5 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 29,6 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 12 986 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- konvertibel marka
- Varuexport
- 9 674 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 15 377 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -1,1 miljarder US dollar (2022)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 102 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- trä, papper, stål, energi
- Största handelspartner
- Kroatien, Serbien och Montenegro, Tyskland, Österrike
- Mottaget bistånd per invånare
- 174 US dollar (2021)
Bosnien och Hercegovina – Naturtillgångar, energi och miljö
Bosnien är ganska rikt på mineral. I flera delar av landet finns stora mängder brunkol. Det finns också flera fyndigheter med bauxit. Oexploaterade fynd av litium kan ge framtida inkomster. Energipotentialen är god, men sektorn är dåligt utvecklad. Klimatomställningen går långsamt.
Fakta – energi och miljö
- Energianvändning per invånare
- 2 049 kilo oljeekvivalenter (2014)
- Elkonsumtion per invånare
- 3 144 kilowattimmar, kWh (2014)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 26,05 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 7,94 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 20 947 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 6,3 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 3 661 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Bosnien och Hercegovina – Jordbruk och industri
Nästan hälften av Bosniens yta utgörs av odlings- eller betesmark och nästan var femte invånare är sysselsatt inom jordbruket. Det bedrivs främst på små och ofta ineffektiva gårdar, till stor del för eget bruk. Inom industrin är gruvnäringen särskilt viktig.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 4,7 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 43,2 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 42,7 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 25,2 procent (2022)