Bosnien-Hercegovina

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/bosnien-hercegovina/

Bosnien och Hercegovina ligger på Balkanhalvön, i de centrala delarna av det forna Jugoslavien. Ett blodigt inbördeskrig bröt ut 1992 i samband med den jugoslaviska federationens sammanfall. Det fredsavtal som slöts 1995 satte stopp för striderna men har bidragit till att frysa de etniska motsättningarna. Landet består av två självstyrande delar: Republika Srpska och Federationen Bosnien och Hercegovina.

Geografi och klimat

Bosnien och Hercegovina är till ytan något större än Danmark. Landet påminner om en trekant och är omslutet av Kroatien på två sidor, gränsen bryts bara av en två mil lång kuststräcka mot Adriatiska havet. I öster ligger Serbien och Montenegro. Bosnien består huvudsakligen av berg.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 51 564 km2 (2018)
Tid: svensk
Angränsande land/länder: Kroatien, Serbien och Montrenegro
Huvudstad med antal invånare: Sarajevo 301 000 (uppskattning 2012)
Övriga större städer: Banja Luka 238 000, Tuzla 100 000, Zenica 93 000, Mostar 68 000 (uppskattning 2012)
Högsta berg: Maglić (2 386 m ö h)
Viktiga floder: Sava, Bosna, Drina, Una
Medelnederbörd/månad: Sarajevo 43 mm (jan), 103 mm (sept)
Medeltemperatur/dygn: Sarajevo 1 °C (jan), 21 °C (jul-aug)

Källor

Befolkning och språk

Motsättningar mellan Bosniens tre stora folkgrupper – bosniaker, serber och kroater – låg bakom inbördeskriget 1992–1995 och hotar fortfarande att slita itu landet. Uppgifterna om befolkningens storlek var länge osäkra efter kriget, men en folkräkning 2013 visade att befolkningen uppgick till 3,5 miljoner invånare – nästan en femtedel färre än vid krigsutbrottet två decennier tidigare.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: bosniaker 50 %, serber 31 %, kroater 15 %, övriga (bl a romer, albaner, turkar) 4 % (folkräkning 2013)
Antal invånare: 3 507 017 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer: 68 (2017)
Andel invånare i städerna: 47,9 procent (2017)
Nativitet/födelsetal: 9,2 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal: 11,0 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt: -0,3 procent (2017)
Fertilitetsgrad: 1,4 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor: 50,9 procent (2017)
Förväntad livslängd: 77 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor: 79 år (2016)
Förväntad livslängd för män: 74 år (2016)
Språk: bosniska, serbiska och kroatiska

Källor

Religion

Islam och kristendom är ungefär lika stora i Bosnien. Religionstillhörigheten följer i huvudsak uppdelningen i folkgrupper. Formellt är stat och religion åtskilda men de religiösa samfunden har stort inflytande i samhället.

Utbildning

Skolväsendet i Bosnien är splittrat längs språkgränserna och mellan separata utbildningsdepartement: i de två entiterna (Federationen och Republika Srpska), i Brčko och i Federationens tio kantoner. Skolplikt råder i nio år, mellan 6 och 15 års ålder.

Fakta – utbildning

Antal elever per lärare i grundskolan: 17 (2017)
Läs- och skrivkunnighet: 97,0 procent (2013)

Källor

Kultur

Bosnien har alltid legat i skärningspunkten mellan olika imperier, folkgrupper och religioner, vilket lämnat spår i kulturen. Slaviska traditioner har blandats med orientalisk kultur under sekel av turkisk påverkan och influenser från det centraleuropeiska habsburgska riket. Sarajevo var den främsta symbolen för denna mångfacetterade kulturrikedom.

Arbetsmarknad

Arbetslösheten är extremt hög i Bosnien. Den officiella siffran har sedan 2010 legat över 25 procent, och för unga över 50 procent.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet: 21,2 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet: 47,4 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Bosnien är ett av Europas allra fattigaste länder. Det var relativt eftersatt även som delrepublik i Jugoslavien och kriget 1992–1995 slog sönder mycket av både faktiska institutioner – allt ifrån sjukhus till skolor – och fungerande sociala nätverk.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 5 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade: 0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor: 0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män: 0,1 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 97,7 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 95,4 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 9,4 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 444 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet: 21 procent (2018)

Källor

Äldre historia

Det område som idag utgör Bosnien-Hercegovina var en del av det romerska imperiet. På 1300-talet blev Bosnien självständigt och sedan tog de turkiska osmanerna över. Efter 400 år i Osmanska riket hamnade Bosnien 1878 under dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Mordet i Sarajevo på monarkins tronarvinge 1914 blev tändande gnista till första världskriget, och efter kriget bildades Jugoslavien. Under andra världskriget invaderades landet av de tyskallierade axelmakterna och Bosnien drabbades av hårda inbördesstrider.

Modern historia

Efter andra världskriget blev Bosnien en av sex delrepubliker i det socialistiska Jugoslavien. Landet var till stor del krigshjälten Titos konstruktion, och efter hans död 1980 fick nationalismen ny luft. När Jugoslavien börjat falla sönder röstade bosniaker och bosnienkroater 1992 för självständighet för Bosnien. Men bosnienserberna ville inte lämna Jugoslavien och det blodigaste kriget i Europa sedan andra världskriget var ett faktum. När det upphörde 1995 blev Bosnien blev en internationellt övervakad nation i två delar. De etniska motsättningarna har fortsatt att prägla landet.

Politiskt system

Bosnien-Hercegovina har ett statsskick som kom till för att sätta punkt för det blodiga inbördeskriget 1992–1995. Författningen är en del av fredsuppgörelsen, Daytonavtalet, och innebär att landet är en stat med två självstyrande delar: det serbdominerade Republika Srpska och det bosniakisk-kroatiska Federationen Bosnien och Hercegovina. De två entiterna hanterar flertalet regeringsfunktioner medan centralregeringen är svag. Motsättningarna är fortsatt mycket starka och Bosnien styrs i praktiken fortfarande till en del av det internationella samfundet.

Demokrati och rättigheter

Kriget på 1990-talet kastar ännu sin skugga över Bosnien-Hercegovina. Motsättningarna mellan de tre dominerande folkgrupperna kvarstår och samhället präglas av politiskt dödläge, korruption och tung byråkrati. Det går trögt med arbetet att ställa krigsförbrytare inför rätta.

Aktuell politik

Politiken i Bosnien-Hercegovina präglas av ett låst läge mellan olika nationalistläger. Det politiska systemets utformning gör att koalitionsregeringar alltid måste bildas, mellan partier som står långt ifrån varandra. Resultatet blir långdragna förhandlingar – först ett drygt år efter valet i oktober 2018 kunde en regeringschef utses.

Fakta – politik

Officiellt namn: Bosna i Hercegovina/ Bosnien och Hercegovina
Statsskick: republik, förbundsstat
Statschef: Milorad Dodik/Šefik Džaferović/Željko Komšić (2018–) ¹
Regeringschef: Zoran Tegeltija (2019–) ²
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Partiet för demokratisk handling (SDA) 9, Oberoende socialdemokraters allians (SNSD) 6, Kroatiska demokratiska unionen i Bosnien och Hercegovina med allierade (HDZ BiH) 5, Bosnien-Hercegovinas socialdemokratiska parti (SDP BiH) 5, Demokratiska fronten med allierad (DF) 3, Serbiska demokratiska partiet med allierade (SDS) 3, övriga 11 (2018)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Partiet för demokratisk handling (SDA) 10, Oberoende socialdemokraters allians (SNSD) 6, Demokratiska fronten (DF) 5, Serbiska demokratiska partiet (SDS) 5, Allians för en bättre framtid (SBB) 4, Kroatiska demokratiska unionen i Bosnien-Hercegovina med allierade (HDZ BiH) 4, Bosnien-Hercegovinas socialdemokratiska parti (SDP BiH) 3, övriga 6 (2014)
Valdeltagande: 54 % i parlaments- och presidentval 2018
Kommande val: 2022

1. utgör trehövdat presidentråd, byter av varandra var åttonde månad
2. formella titeln är ministerrådets ordförande

Källor

Utrikespolitik och försvar

Bosnien som består av två självstyrande enheter – Federationen Bosnien-Hercegovina och Republika Srpska – hålls till stor del ihop med hjälp av starkt tryck utifrån. Centralmakten är svag, och sedan fredsavtalet 1995 styrs landet delvis genom direkt inblandning från det internationella samfundet. EU har tagit över rollen som ledande aktör från USA. Förhållandet till grannländerna är relativt stabilt.

Fakta – försvar

Armén: 10 500 man (2017)
Flygvapnet: 800 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 0,9 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 2,1 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Bosnien har haft svårt att återhämta sig efter 1990-talets väpnade konflikt då bruttonationalprodukten (BNP) per invånare föll till 20 procent av vad den varit före kriget. Övergången till marknadsekonomi bromsas också av den djupa politiska splittringen. Det har gjort att långivare som EU och Internationella valutafonden (IMF) vid flera tillfällen har hållit inne utlovad finansiering.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 5 951 US dollar (2018)
Total BNP: 19 782 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt: 3,1 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP: 6,0 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP: 12,8 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP: 55,6 procent (2018)
Inflation: 1,1 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP: 34,3 procent (2018)
Utlandsskuld: 14 495 miljoner US dollar (2017)
Valuta: konvertibel marka
Varuexport: 6 083 miljoner US dollar (2018)
Varuimport: 10 624 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans: - 829 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP: 99 procent (2018)
Viktigaste exportvaror: trä, papper, stål, energi
Största handelspartner: Kroatien, Serbien och Montenegro, Tyskland, Österrike

Källor

Naturtillgångar och energi

Bosnien är ganska rikt på mineraler. I området runt Tuzla i öster samt kring Sarajevo och Zenica i den centrala delen av landet finns stora fyndigheter av brunkol. Bauxit finns i norr och kring Mostar i söder. Energipotentialen är god, men sektorn är dåligt utvecklad.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 2 049 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 3144 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 22 233 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 6,2 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 40,8 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Nästan hälften av Bosniens yta utgörs av odlings- eller betesmark och nästan var femte invånare är sysselsatt inom jordbruket. Det bedrivs främst på små och ofta ineffektiva gårdar, till stor del för eget bruk.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 6,0 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk: 43,1 procent (2016)

Källor

Industri

Halva Bosniens industrikapacitet förstördes under kriget 1992–1995 och sektorn har inte helt återhämtat sig. De viktigaste industrierna framställer metall och kemiska produkter, samt trä- och pappersvaror, textilier och livsmedel.