President Pedro Castillo avsätts sedan han försökt upplösa kongressen och införa undantagstillstånd. Vicepresident Dina Boluarte tar över som president och blir Perus första kvinna på posten.

Pedro Castillo vinner presidentvalet och hans marxistiska parti Fria Peru (PL) blir störst i parlamentet.

President Martín Vizcarra avsätts genom riksrätt sedan han anklagats för korruption. Talmannen Manuel Merino tar över men tvingas avgå efter våldsamma gatuprotester, och efterträds efter en vecka av kongressledamoten Francisco Sagasti som blir övergångspresident.

President Pedro Pablo Kuczynski avgår för att undgå riksrätt och vicepresident Martín Vizcarra tar över.

Pedro Pablo Kuczynski vinner presidentvalet. Han företräder mittenhögerpartiet Peruaner för förändring (PPK).

Det vänsterorienterade Peruanska nationalistpartiets (PNP) kandidat Ollanta Humala väljs till president.

Alan Garciá väljs återigen president, en post han hade också 1985–1990. Hans parti Peruanska apristapartiet (PAP) var från början en revolutionär rörelse, Apra, men beskrivs nu som socialdemokratiskt.

Alejandro Toledo vinner presidentvalet. Han företräder Ett möjligt Peru (PP), ett mittenparti som han själv grundat.

President Alberto Fujimori flyr landet sedan det uppdagats att oppositionspolitiker mutats för att ansluta sig till hans läger. Strax dessförinnan har han i strid med författningen ställt upp i ett tredje presidentval och segrat, även om valet omgärdats av fuskanklagelser.

President Alberto Fujimori upphäver författningen, upplöser parlamentet, avsätter Högsta domstolens ledamöter och låter fängsla oppositionspolitiker och journalister.

Alberto Fujimori vinner presidentvalet.

Sendero Luminosos ledare Abimael Guzmán grips, liksom de flesta andra av gerillans ledare. Följande år grips också flera ledare för Túpac Amaru, en annan vänstergerilla.

Maoistgerillan Sendero Luminoso tar till vapen mot regeringen.

Demokratin återupprättas 1980 och Fernando Belaúnde Terry blir på nytt president, en post han också 1963–1968.

En ny militärjunta tar makten under general Juan Velasco som bland annat driver igenom en jordreform och förstatligar flera utländska företag. Han ersätts 1975 av mer konservativa militärer.

Makten växlar mellan militärjuntor och valda regeringar.

I Stillahavskriget (eller salpeterkriget) mot Chile lider Peru tillsammans med Bolivia stora nederlag och förlorar omfattande landområden.

Peru blir självständigt från Spanien.

Den spanska erövringen inleds.

Inkarikets blomstringstid.