Peru

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/peru/

Peru var vid spanjorernas ankomst på 1500-talet centrum för det mäktiga inkariket som omfattade nästan en tredjedel av Sydamerika. Kolonisatörerna blev rika på enorma silverfyndigheter och gruvnäringen har fortsatt att vara central. Strider mellan maoistgerillan Sendero Luminoso och militär krävde närmare 70 000 människors liv under 1980- och 1990-talet. Korruptionsanklagelser fick president Alberto Fujimori att fly landet år 2000 och han dömdes senare till 25 års fängelse för människorättsbrott.

Peru – Geografi och klimat

Peru är nästan tre gånger så stort som Sverige och den tredje största staten i Sydamerika.  Bergskedjan Anderna sträcker sig från norr till söder och delar landet i tre geografiska zoner: kusten, höglandet och regnskogen. Klimatet varierar mycket mellan olika delar av landet.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
1 285 216 km2 (2020)
Tid
svensk –6 timmar
Angränsande land/länder
Ecuador, Colombia, Brasilien, Bolivia, Chile
Huvudstad med antal invånare
Lima, med förstäder 10,8 miljoner invånare (uppskattning 2021)
Övriga större städer
Arequipa 1,1 miljoner invånare, Trujillo 987 000, Chiclayo 651 000 (uppskattning 2020)
Högsta berg
Huascarán (6 768 m ö h)
Viktiga floder
Ucayali, Marañón
Största sjö
Titicacasjön
Medelnederbörd/år
Lima 40–50 mm 1
Medeltemperatur/dygn
Lima 24 °C (feb), 16 °C (aug) 2
1. Cusco 800 mm
2. Cusco 13 °C (jan), 10 °C (juli)

Källor

Peru – Befolkning och språk

En majoritet av invånarna i Peru har både europeiska och sydamerikanska rötter. En dryg fjärdedel identifierar sig som tillhörande ett ursprungsfolk, varav quechua är överlägset störst. En majoritet av invånarna talar bara spanska men nästan 15 procent har quechua som förstaspråk.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
60 procent av blandat europeiskt-amerikanskt ursprung, 22 procent quechua, 5,9 procent vita, 3,6 procent afroperuaner, 2,4 procent aymara, 5,6 procent övrigt 1
Antal invånare
32 510 453 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
25 (2018)
Andel invånare i städerna
77,7 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
19,3 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
5,7 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,2 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,4 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,1 procent (2017)
Förväntad livslängd
77 år (2019)
Förväntad livslängd för kvinnor
80 år (2019)
Förväntad livslängd för män
74 år (2019)
Språk
spanska är officiellt språk; ursprungsspråk har officiell status i områden där de dominerar
1. självidentifiering i folkräkning 2017

Källor

Peru – Religion

Religionsfrihet råder och katolsk kristendom är den förhärskande religionen. En stor del av de kristna utövar emellertid en religion som blandar katolska trosföreställningar med ritualer från traditionella  naturreligioner.

Peru – Utbildning

Peruanska barn har tolv års skolplikt, från fem års ålder. Standarden är förhållandevis låg i de avgiftsfria statliga skolorna. Särskilt på landsbygden råder det brist på både utbildade lärare, skolor och skolböcker.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
95,4 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
18 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
94,2 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,7 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
18,1 procent (2017)

Källor

Peru – Kultur

Peru har en rik blandning av kulturer, men landet präglas främst av inflytande från ursprungsfolken och spanjorer.  Befolkningen i höglandet har starka ursprungstraditioner, medan den välutbildade eliten vid kusten har starka band till Europa.

Peru – Arbetsmarknad

Av dem som har formell anställning jobbar de flesta inom servicesektorn. Näst största arbetsgivare är industrin där gruvnäringen dominerar. Över hälften av städernas arbetsföra befolkning beräknas syssla med svartjobb av olika slag. Dit räknas också jordbruk för självhushåll vilket är den vanligaste sysslan på landsbygden.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
2,9 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
6,4 procent (2019)

Källor

Peru – Sociala förhållanden

De sociala klyftorna och inkomstskillnaderna är mycket stora i Peru. Drygt var femte invånare beräknas leva i fattigdom. Det råder stora skillnader mellan stad och landsbygd. Andelen fattiga är störst i Anderna.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
11 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,3 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
89,9 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
74,3 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,3 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
316 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
26 procent (2020)

Källor

Peru – Seder och bruk

Känslan att tillhöra den peruanska nationen är stark åtminstone hos stadsbefolkningen, och identiteten får sin näring av det spanska språket, den katolska religionen samt av mat- och musiktraditioner. Hos quechua- och aymarafolken är oftast den lokala förankringen i byn viktigast, tillsammans med en medvetenhet om förfädernas mäktiga inkarike.

Peru – Äldre historia

Inkariket som följde på flera andra högkulturer började växa fram på 1100-talet i det område som idag utgör Peru. Riket kom att omfatta en tredjedel av Sydamerika, men spanjorernas erövring i början av 1500-talet innebar slutet för inkakulturen. Miljontals människor dog och byar förstördes. Huvudstaden Lima grundades 1535 av kolonisatörerna och blev ett centrum i det spanska imperiet. Peru utropade sin självständighet 1821. Under 1800-talet utkämpades flera gränskrig med grannländerna. På 1900-talet växlade styret mellan militären och civila regeringar.

Peru – Modern historia

Militären har spelat en betydande roll i politiken och i långa perioder styrt Peru. Den senaste juntan satt vid makten 1968–1980 och först därefter fick civilt styre fäste. Ekonomisk kris och social misär bidrog till att vänstergerilla tog till vapen i början av 1980-talet. Under president Alberto Fujimoris regeringstid 1990–2000 gjordes en militär storsatsning på att krossa gerillan. Fujimori tvingades avgå efter anklagelser om korruption och brott mot mänskliga rättigheter. Därefter återupprättades demokratin.

Peru – Politiskt system

Peru är en republik där presidenten är stats- och regeringschef samt överbefälhavare. Kongressen har det huvudsakliga ansvaret för lagstiftningsarbetet. Det politiska landskapet befinner sig i ständig omvälvning med många nya partier och allianser.

Peru – Demokrati och rättigheter

Peru har huvudsakligen fungerande institutioner och maktskiften har under 2000-talet skett under ordnade former. Den djupt ingrodda korruptionen är dock ett samhällsproblem. Flera skandaler på senare tid har på nytt skakat förtroendet för demokratin och politiken. Ursprungsfolken är utsatta för diskriminering och har bristfällig politisk representation.

Peru – Aktuell politik

Peru har varit politiskt oroligt i flera år. När socialisten Pedro Castillo tillträdde i juli 2021 blev han den femte presidenten på tre år. Castillo är en tidigare lärare som var relativt okänd innan han oväntat segrade i andra valomgången, med ytterst knapp marginal. Han har utlovat ett stopp för nyliberal politik men har svagt stöd i kongressen vilket lär bli ett hinder.

Fakta – politik

Officiellt namn
República del Perú/ Republiken Peru
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president Pedro Castillo (2021–) 1
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Fria Peru (PL) 37, Folklig styrka (FP) 24, Folklig aktion (FA) 16, Framstegsalliansen (APP) 15, Folklig förnyelse (RP) 13, Framåt land – partiet för social integration 7, Tillsammans för Peru (JP) 5, Vi är Peru (PDSP) 5, Vi kan Peru (PP) 5, Lila partiet (PM) 3 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Folklig aktion (FA) 25, Framstegsalliansen (APP) 22, Frepap 15, Folklig styrka (FP) 15, Union för Peru (UPP) 13, Vi kan Peru (PP) 11, Vi är Peru (PDSP) 11, Lila partiet (PM) 9, Breda fronten (FA) 9 (2020) 2
Valdeltagande
70 procent i president- och kongressvalet i april 2021, 75 procent i 2:a omgången av presidentvalet i juni 2021
Kommande val
president- och kongressval 2026
1. presidenten leder regeringens arbete men det finns också en premiärminister/chefsminister
2. extraval fram till kongressvalet 2021

Källor

Peru – Utrikespolitik och försvar

Perus relationer till omvärlden är i allmänhet goda och de långdragna konflikter som under årtionden lett till slitningar i umgänget med grannländerna är nu reglerade. Landet deltar i flera handelsavtal i regionen och verkar för fortsatt utökat samarbete.

Fakta – försvar

Armén
47 500 man (2017)
Flygvapnet
9 500 man (2017)
Flottan
24 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,2 procent (2019)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
5,4 procent (2019)

Källor

Peru – Ekonomisk översikt

Perus ekonomi har länge varit stark men fattigdomen är utbredd. Goda exportinkomster från bland annat storskalig gruvindustri och omfattande fiske gynnar främst en mindre del av samhället. Befolkningen i bergen och städernas slumområden lever ofta i självhushåll och hittar sin försörjning utanför den formella ekonomin.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
6 947 US dollar (2018)
Total BNP
222 238 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,2 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
6,7 procent (2017)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
12,8 procent (2017)
Servicesektorns andel av BNP
54,1 procent (2017)
Inflation
2,1 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
26,2 procent (2018)
Utlandsskuld
64 204 miljoner US dollar (2019)
Valuta
nuevo sol
Varuexport
49 066 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
41 553 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 3 594 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
41 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
koppar, guld, andra mineraler, jordbruksprodukter och fisk
Största handelspartner
Kina, USA

Källor

Peru – Naturtillgångar, energi och miljö

Peru har stora mineraltillgångar och är en av världens ledande producenter av koppar, zink, silver och guld. Oljeproduktion förekommer sedan länge men under senare tid har naturgasen spelat en större roll. Både gruv- och oljenäringen orsakar svåra miljöproblem.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
768 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
1308 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
57 414 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,9 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
25,5 procent (2015)

Källor

Peru – Jordbruk och fiske

Den odlingsbara jorden uppgår bara till några procent av landarealen. Det moderna exportinriktade jordbruket vid kusten står i stark kontrast till det småskaliga jordbruk som bedrivs av småbönderna i Andernas dalgångar. I bergen är jordarna ofta magra, och stora arealer på hög höjd kan endast utnyttjas som betesmarker för får, lamadjur och alpacka. Traditionella exportgrödor från kustområdets jordbruk är bomull och socker.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
6,7 procent (2017)
Andel av landytan som används för jordbruk
18,5 procent (2016)

Källor

Peru – Industri

Sedan länge är gruvindustrin Perus viktigaste näringsgren och den sektor som vuxit snabbast under senare år. Tillverkningsindustrin omfattar produktion av fiskmjöl, förädling av jordbruksvaror samt framställning av läkemedel och textilier.