2014

Senaste händelser

  • Januari

  • Harper reser till Israel

    Harper besöker Israel. Han tas emot av den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu som kallar den kanadensiska premiärministern för Israels "bästa vän". Vid ett tal i knesset, Israels parlament, motsätter Harper sig allt tal om sanktioner mot Israel och understryker att alla jämförelser mellan Israel och den sydafrikanska apartheidregimen är "vidriga". Han försvarar dock palestiniernas rätt till en egen stat, vid sidan av en israelisk. Han säger sig också dela den israeliska skepsisen mot den diplomatiska uppgörelse som stormakterna slöt med Iran 2013 (se Iran: Kalendarium).

  • Satsning på yrkesutbildning

    När budgeten presenteras i mitten av månaden säger finansminister Flaherty att statens finanser ska vara i balans, eller till och med visa på ett överskott för budgetåret 2015/2016. Den här gången sänks inga skatter. Budgeten innehåller också ett stödpaket på en halv miljard kanadensiska dollar till fordonsindustrin, samtidigt som försvaret får sina anslag minskade med 3 miljarder kanadensiska dollar. En viktig del av budgeten är också vad som kallas för Canada job grant som innebär att nästan 130 000 kanadensare om året ska få yrkesutbildning för att kunna passa arbetsmarknaden bättre. De flesta provinsregeringar befarar att detta kommer gå ut över de arbetsmarknadsutbildningar som redan bedrivs på provinsnivå, men regeringen lyckas i slutet av månaden komma överens med alla provinser utom Québec om ett nytt yrkesutbildningsprogram.

  • Mars

  • Kanada avslutar militär insats i Afghanistan

    Kanada avslutar sin insats i Afghanistan och de sista kanadensiska soldaterna lämnar landet.

  • April

  • HD-nej till senatsreform

    Högsta domstolen (HD) avvisar enhälligt den federala regeringens planer på att reformera eller avskaffa senaten. Harpers regering vill bland annat att senatorerna i framtiden ska utses genom allmänna val och för en begränsad tidsperiod och han hoppas att det ska kunna ske utan att författningen ändras. Men enligt domstolen är det inte möjligt. En reform måste godkännas av 7 provinser och minst 50 procent av befolkningen. Om kammaren ska avskaffas helt måste detta vinna stöd bland samtliga 10 provinserna. Harper säger att han inte tänker gå vidare med reformförslagen. Ett viktigt skäl till det anses vara att premiärministern inte vill riskera nya och utdragna överläggningar om Kanadas författning, något som skapat svårigheter för tidigare regeringar (se Modern historia). Harper kritiseras av NDP-ledaren Tom Mulcair som säger att han tänker söka stöd för att avskaffa senaten bland provinsledarna.

  • Liberalerna tillbaka vid makten i Québec

    Provinsvalet i Québec leder till ett maktskifte, då Liberalerna vinner valet med 41 procent av rösterna mot 25 procent för PQ. PQ:s position har försvagats av att stödet har växt för två andra franskspråkiga partier Coalition Avenir Québec och det socialdemokratiska Québec Solidaire. Några dagar före valet hade PQ:s Pauline Marois lovat att sänka inkomstskatten så snart hennes provinsregering fått budgeten i balans. Partiets planer på att göra provinsstyret helt sekulärt via en värdegrundsdeklaration (Charter of Rights) blir inte den röstmagnet som PQ har hoppats på (det ska bland annat bli förbjudet för offentliganställda att bära religiösa symboler när de är på sitt arbete). Motståndet är bland annat starkt från Québec Solidaire som har en mer mångkulturell profil än PQ. Rättighetssamlingen är också tänkt att markera québeckarnas särart gentemot resten av landet, men frågor som språk och identitet är inte längre lika viktiga som tidigare för provinsens franskspråkiga befolkning. Valrörelsen har i hög grad handlat om korruptionsaffärer, skatter, vård och skola samt provinsens ekonomi. Efter valet avgår Marois som partiledare. 

Vill du läsa mer?

För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.

Vad får jag?

Se exempel på vad Landguiden omfattar här.

Varukorg

Totalt 0