Kalendarium

Landguidens kalendarier omfattar i första hand händelser av politisk betydelse. I konfliktdrabbade länder nämns bara de mest omfattande våldsdåden.
Källor: främst nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP och Reuters samt regionala medier som al-Jazeera.

Sortera på senaste året först | äldsta först

  • 2026

    • Februari

    • Shahens son samlar stöd medan USA trappar upp

      Reza Pahlavi, son till shahen som styrde Iran före 1979, kliver fram som oppositionsledare när han samlar omkring en miljon demonstranter i Nordamerika och Europa, däribland i München vid den stora säkerhetskonferensen där. Pahlavi uppmanar USA att med våld störta regimen i Iran. Samtidigt samlar USA alltmer stridskrafter i Mellanöstern och hotar med ett militärt ingripande om inte förhandlingar om det iranska misstänkta kärnvapenprogrammet ger resultat.

    • Januari

    • EU terrorstämplar Revolutionsgardet

      EU sätter upp det iranska Revolutionsgardet (IRGC) på sin lista över terroristorganisationer. Skälet är de omfattande massakrerna på civila demonstranter. IRGC har sedan tidigare terrorklassats av en rad länder, bland dem USA, Kanada, Australien, Israel och Saudiarabien. Iran fördömer EU:s beslut, som framför allt är symboliskt, och kallar det för ett "stort strategiskt misstag".

    • Stigande dödstal

      Människorättsorganisationen Hrana räknar till omkring 5000 bekräftade dödsfall i det våldsamma nedslaget mot de regimkritiska protesterna kring årsskiftet 2025/2026. Omkring 10 000 ytterligare dödsfall utreds av organisationen. Cirka 28 000 människor hare gripits med anledning av demonstrationerna, enligt Hrana.

    • USA-attack tycks utebli

      Tusentals människor rapporteras ha dödats och över 10 000 gripits i protesterna mot regimen. Få oberoende medier finns på plats och regimen har stängt av både telefonnätet och internet, vilket gör det svårt att veta vad som händer i landet. Myndigheternas hårda nedslag på demonstranterna verkar dock ha dämpat dem kraftigt. Högste ledaren Ali Khamenei skyller på USA och Israel för uppvigling. USA:s president Donald Trump hotar med militära medel mot regimens våld, men tycks överge de planerna sedan han tackat Iran för ett löfte om att 800 avrättningar, enligt Trump, inte kommer att verkställas.

    • USA inför strafftullar

      Alla länder som gör affärer med Iran beläggs omgående med amerikanska strafftullar på 25 procent, enligt ett uttalande från USA:s president Donald Trump. Irans främsta handelspartner är Kina, Turkiet, Förenade arabemiraten och Irak.

  • 2025

    • December

    • Landsomfattande protester mot regimen

      Dagliga regimkritiska protester mot sjunkande levnadsstandard och skenande kostnader bryter ut i Teheran och Isfahan, och sprider sig snart runtom i landet. Tiotals dödsoffer krävs i de sammandrabbningar som uppstår och tusentals grips. Demonstrationerna är de största sedan 2022 efter den unga kvinnan Mahsa Aminis död. Protesterna denna gång äger rum sedan valutran rialen rasat till 1,4 miljoner för 1 amerikansk dollar på svarta marknaden och inflationen stigit till omkring 40 procent. Missnöjet späds på av vattenbrist efter svår torka och ständiga strömavbrott. Ekonomin har också skadats av bland annat USA:s sanktioner.

    • September

    • Förenta nationerna återupptar efter tio år handelssanktioner mot Iran som är bindande för alla länder. Sanktionerna hävdes 2015 när Iran ingick ett avtal, JCPOA, med de fem permanenta länderna i FN:s säkerhetsråd plus Tyskland, om begraänsning och kontroll av Teheranregimens kärntekniska program för att säkerställa att man inte utvecklar kärnvapen. Sanktionerna återinförs genom en särskild mekanism i avtalet på initiativ av Frankrike, Storbritannien och Tyskland, eftersom Iran bedöms mörka sin kärntekniska verksamhet. Detta avfärdas av Iran som påpekar att man har återupptagit sitt samarbete med inspektörerna i Internationella atomenergiorganet (IAEA) efter sommarens israeliska och amerikanska anfall.

    • Juli

    • Västländer fördömer hot från Iran

      Sverige och 13 andra västländer fördömer i ett gemensamt uttalande vad man kallar "statliga hot från Irans underrättelsetjänster i våra respektiver territorier". I uttalandet anklagas Iran för att försöka "döda, kidnappa och trakassera" personer i Europa och USA. Länderna beskyller de iranska underrättelsetjänsterna för att samarbeta med organiserad brottslighet för att angripa "journalister, dissidenter, judiska medborgare och tidigare regimföreträdare". Iran uppmanas sluta med dessa "brottsliga aktiviteter". Utöver Sverige står följande länder bakom uttalandet: Albanien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, USA och Österrike. Iran avfärdar påståendena.

    • Juni

    • Vapenvila utlyst

      USA:s president Donald Trump utlyser vapenvila mellan Israel och Iran. Enligt Trump har bombningarna förstört kärnteknikprogrammet fullständigt. Läckta amerikanska  underrättelseuppgifter gör dock gällande att programmet troligen inte har skadats nämnvärt, och bara kan ha fördröjts med några månader. Även från Iran kommer motstridiga besled om hur stora skadorna blivit. Regimen rapporteras ha gripit fler än 700 människor som anklagas för band till Israel, och flera påstådda spioner uppges ha avrättats. Den officiella dödssiffran höjs till över 600. Iran avbryter också allt samarbete med inspektörerna från FN:s atomenergiorgan, IAEA.

    • Iran anfaller USA-bas i Qatar, vapenvila tillkännages

      Iran avfyrar robotar mot den amerikanska militärbasen al-Udeid utanför huvudstaden Doha i Qatar, som vedergällning för USA:s angrepp mot kärnenergianläggningar dagen innan. Iran varnar Qatar före anfallet. Inga skador rapporteras heller på militärbasen som är USA:s största i Mellanöstern. USA besvarar inte den uppenbart försiktigt avvägda beskjutningen och president Donald Trump tackar Iran för varningen.

    • USA anfaller Iran

      USA ger sig in i kriget mot Iran på Israels sida och bombar kärntekniska anläggningar i Fordo, Natanz och Isfahan. USA använder djuppenetrerande så kallade bunkerknäckande bomber mot framför allt Fordo, en anläggning under jord som Israel inte kan nå. Bombningen väcker farhågor för att kriget ska trappas upp ytterligare om Iran angriper amerikanska mål som militärbaser i regionen. Bombningen föregicks av att president Donald Trump krävt "villkorslös kapitulation" av Iran, och sagt att man kan döda högste ledaren Ali Khamenei om man vill. Sedan Israel inledde sitt anfall den 13 juni inleddes har man bombat kärnteknikanläggningar runtom i Iran och slagit ut stora delar av landets luftvärn. Bland annat har mål angripits i huvudstaden Teheran och många av dess invånare har flytt norrut. Riktade mord på regimföreträdare har också fortsatt. Iran har svarat med drönare och ballistiska robotar mot storstäder som Tel Aviv och Haifa och emellanåt trängt igenom Israels luftvärn. Enligt officiella siffror har fler än 20 människor dödats i Israel och över 400 i Iran.

    • Israel bombar Irans kärnteknikanläggningar

      Israel inleder omfattande luftangrepp mot Iran med motiveringen att slå ut landets kärnteknikprogram, som av FN:s atomenergiorgan bedöms vara nära att kunna ta fram kärnvapen. Mål runtom i landet angrips flera av landets högsta militära befälhavare dödas, bland dem försvarschefen Mohammad Bagheri och befälhavaren för Revolutionsgardet Hossein Salami, liksom flera kärnteknikexperter. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu beskriver kärnteknikprogrammet som ”ett hot mot Israels överlevnad” och uppmanar iranierna att störta regimen. Iran svarar med drönare och missiler, och civila dödsfall rapporterar på båda sidor. Enligt president Donald Trump kände USA till att anfallet skulle äga rum, men förnekar amerikansk inblandning.

    • IAEA: Iran bryter mot sina skyldigheter

      FN:s atomenergiorgan (IAEA) slår fast att Iran bryter mot sina skyldigheter genom att undanhålla uppgifter om kärnteknikanläggningar och radioaktivt material. IAEA kan därmed bli ett fall för FN:s säkerhetsråd som kan införa nya sanktioner. Bara dagar tidigare avlämnade IAEA en rapport om att Iran nått en punkt där landet på kort tid kan anrika uran nog för nio kärnladdningar. IAEA:s besked kommer samtidigt som förhandlingar mellan Washington och Teheran är i ett känsligt skede, där USA och Israel hotar med våld om inte Iran skrotar sitt kärnteknikprogram. Iran hotar i sin tur med att angripa amerikanska mål i regionen.

    • Iranier förbjuds resa till USA

      Iran är ett av de tolv länder vars invånare förbjuds resa till USA, meddelar Vita huset. Det motiveras som ett svar på det misstänkta terrordåd mot judar i Colorado som amerikanska myndigheter anklagar en egyptisk man för att ha genomfört. Egypten finns dock inte med bland de länder vars medborgare beslås med inreseförbud. Det bor omkring en till två miljoner iranier i USA, dit många flytt från regimens förtryck. Irans utrikesdepartement kallar förbudet rasistiskt.

    • April

    • Många döda i explosion

      Över 70 människor dödas och fler än 1000 skadas i en explosion i hamnstaden Bandar Abbas i södra Iran. Enligt källor var det ämnet natriumperklorat som exploderade efter att ha lagrats i hamnen på olämpligt sätt. Ämnet fungerar som bränsle i robotar. Det skulle användas för att ersätta många av de robotar som Iran i fjol besköt Israel med. Händelsen utreds men beskrivs inledningsvis som en trolig olycka.

    • Samtal USA–Iran om kärnteknikprogrammet

      Sedan Donald Trump återkommit som USA:s president 2025 hålls de första samtalen på hög nivå mellan USA och Iran sedan 2018, då det amerikanska Mellanösternsändebudet Steve Witkoff möter den iranske utrikesministern Abbas Araghchi i Oman. Mötet kommer till stånd en vecka efter det att Trump i ett brev till Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei uppmanat till samtal om landets misstänkta kärnvapenprogram, samtidigt som han hotade med militära insatser om Iran vägrade.

    • Mars

    • Finansministern avsätts

      Finansminister Abdolnaser Hemmati avsätts av parlamentet på grund av landets höga inflation och störtdykande valuta. Den iranska rialen sägs vara världens minst värda valuta. På svarta marknaden kostar en amerikansk dollar 920 000 rialer, att jämföra med 600 000 under mitten av 2024. Inflationen har varit flera tiotals procent hög i flera år. Det är ett stort problem för president Masoud Pezeshkian, en tidigare centralbankschef som valdes i fjol på löften om att förbättra Irans ekonomi.

    • Februari

    • Kraftigt ökning av anrikat uran

      Iran har kraftigt ökat sitt lager av anrikat uran enligt Internationella atomenergiorganet (IAEA). Mängden uran som är anrikat till 60 procent uppgår till cirka 275 kilo, en ökning från drygt 90 kilo i november i fjol. Anrikningsnivån är betydligt högre än vad som behövs för fredlig kärnkraft och ligger nära vad som krävs för kärnvapen, 90 procent. Mängden uran av olika anrikningsgrad har också skjutit i höjden avsevärt enligt IAEA, och ligger högt över vad det slopade internationella avtalet om Irans kärnteknikprogram tillät.

    • USA skärper sanktioner mot Iran

      Sedan Donald Trump tillträtt som president skärps USA:s redan hårda saktioner mot Iran. De nya sanktionerna riktar in sig mot ett nätverk som ser till att iransk olja för flera miljarder kronor per år fraktas till Kina. Iran avfärdar sanktionerna som olagliga och orättfärdiga. Trump säger sig samtidigt vilja få till ett "verifierbart nukleärt fredsavtal med Iran" för att förhindra att landet skaffar kärnvapen. Iran avfärdar även detta och påpekar att Trump rev upp det förra avtalet 2018.

    • Januari

    • HD-domare mördade

      Två ökända domare vid Irans högsta domstol, Mohammad Mogheiseh och Ali Razini, skjuts ihjäl av en man som därefter uppges ta sitt eget liv. Domarna sköts i domstolsbyggnaden och var kända för att ha dömt regimkritiker till hårda straff. De båda har också beskyllts för att ha ingått i så kallade dödskommittéer som i summariska rättegångar dömde regimkritiker i tusental till döden 1988. Mogheiseh, även känd under namnet Naserian, satt i den kommitté som den i Sverige dömde krigsförbrytaren Hamid Noury arbetade för.

  • 2024

    • December

    • Assadregimens fall ett slag mot Iran

      Iran mister sin närmaste allierade när Bashar al-Assads regim i Syrien faller och oppositionsstyrkor anförda av islamistisk gerilla griper makten i landet. Det är ett slag för regeringen i Teheran av flera skäl. Den mister därmed sin direkta markförbindelse (via Irak) till såväl Syrien som den allierade shiamuslimska milisen Hizbollah i Libanon, dit man denna väg tidigare kunde föra bland annat militärer och vapen. Iran mister också sin förmåga att slå mot Israel från dess grannland Syrien. Assads fall betyder även att en nyckelspelare försvinner från den så kallade motståndsaxeln kring Iran.

    • November

    • Åtal i USA för iranska mordplaner mot Trump

      Åklagare i USA presenterar sina anklagelser mot Iran för misstänkta planer på att mörda den förre presidenten Donald Trump och en regimkritisk iransk-amerikansk journalist. Planen mot Trump misstänks ha varit Revolutionsgardets hämnd för mordet på styrkans general Qasem Soleimani. Generalen dödades i Irak 2020 i en drönarattack beordrad av Trump. Två amerikanska män är häktade. Revolutionsgardet gav enligt det amerikanska åtalet en afghansk man som troligen befinner sig i Iran i uppgift att utarbeta planerna. Han uppges ha erkänt. Iran avfärdar anklagelserna. Fallet rör inte de mordförsök som Trump utsattes för under valrörelsen.

    • Oktober

    • Tio poliser dödade i attack

      Tio poliser dödas i en attack i den oroliga provinsen Sistan-Baluchistan mot gränsen till Afghanistan och Pakistan. Myndigheterna beskriver det som ett terrordåd. Den sunnitiska jihadistgruppen Jaish al-Adl, Rättvisans armé på arabiska, tar på sig dådet. Rörelsen är baserad i Pakistan och aktiv i sydöstra Iran. Med jämna mellanrum drabbar iranska styrkor samman där med baluchiska rebeller, militanta sunnitiska grupper och narkotikasmugglare. Sistan-Baluchistan är en fattig del av Iran. Där bor många från minoriteten balucher, som även finns i Pakistan. De är sunniter till skillnad från de flesta andra iranska medborgare, som är shiamuslimer.  

    • Israeliskt anfall på Iran

      Israel anfaller Iran som svar på den iranska attacken den 1 oktober. Målen beskrivs som militära: luftvärn och robotfabriker, bland annat kring huvudstaden Teheran. Iran beskriver skadorna som små medan Israel säger sig ha decimerat förmågan hos det iranska luftförsvaret och kapaciteten att beskjuta Israel. Attacken är mindre än många befarat eftersom kärnteknik- och oljeanläggningar inte angreps. Iran säger att man kommer att svara men flera uttalanden tolkas också som försiktiga. Västländer manar Iran till återhållsamhet.

    • EU straffar Iran för robotar till Ryssland

      EU-länderna inför nya sanktioner mot personer och företag från Iran sedan väst riktat anklagelser mot landet för att förse Ryssland med robotar och drönare till kriget i Ukraina. Bland annat beläggs flygbolaget Iran Air, en biträdande försvarsminister och ledande företrädare för Revolutionsgardets utlandsstyrka Quds, med åtgärderna. Storbritannien, Frankrike, Tyskland och USA införde liknande sanktioner av samma skäl i september.

    • Iransk attack mot Israel ökar risk för storkrig

      Iran beskjuter Israel med närmare 200 robotar riktade mot bland annat storstaden Tel Aviv. De flesta stoppas dock av Israel med hjälp av framför allt USA och skadorna blir begränsade. Iran beskriver attacken ett svar på att Hamasledaren Ismail Haniya, Hizbollahledaren Hassan Nasrallah och det iranska Revolutionsgardets brigadgeneral Abbas Nilforoushan dödats, liksom på Israels krigföring i Gaza och Libanon. Anfallet mot Israel beskrivs som större än det i april (se 13 april). Israel och USA lovar att man kommer att besvara attacken, vilket Iran i sin tur säger kommer att bemötas i så fall.

    • September

    • Iranallierade Nasrallah dödad

      Hassan Nasrallah, ledare för den Iranallierade libanesiska shiamilisen Hizbollah, dödas i en israelisk bombattack i Beirut. I anfallet dödas även en brigadgeneral från den iranska Revolutionsgardet, Abbas Nilforoushan, och Iran utlovar hämnd.

    • Iran anklagas för mordplaner

      Amerikansk underrättelsetjänst säger sig ha upptäckt iranska mordplaner mot presidentkandidaten Donald Trump. USA utfäster också en belöning på 20 miljoner dollar för information som kan leda till gripandet av en medlem av den iranska Revolutionsgardet som misstänks ha varit hjärnan bakom en plan på att mörda John Bolton, som under en period när Trump var president var USA:s nationelle säkerhetsrådgivare. Syftet tros ha varit hämnd på USA:s mord på Revolutionsgardets general Qasem Soleimani i Irak 2020. I Israel har en israelisk man också gripits för misstänkta planer på att mörda bland andra premiärminister Beenjamin Netanyahu på uppdrag av Iran. Mordplanerna avfärdas av Teheran.

    • Iran anklagas för hackerattack mot Sverige

      Iran har via hackare kopplade till Revolutionsgardet genomfört en hackerattack mot Sverige, meddelar den svenska Åklagarmyndigheten. Hackarna lyckades 2023 göra intrång i ett företags sms-tjänst så att 15 000 meddelanden skickades ut med uppmaningar om hämnd mot koranbrännare. Syftet var enligt åklagarna att orsaka splittring i det svenska samhället. Svenska myndigheter uppges dock inte kunna nå gärningsmännen eftersom de är i Iran.

    • Ambassadör skadad i personsökarattack

      Irans ambassadör till Libanon hör till de tusentals personer som skadas av en exploderande personsökare, i vad som allmänt anses vara en israelisk attack mot den Iranstödda shiamuslimska väpnade rörelsen Hizbollah i Libanon. Iran utlovar hämnd mot Israel.

    • Iran straffas för robotar till Ryssland

      USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland inför nya sanktioner mot Iran eftersom landet, enligt väst, nu förser Ryssland med ballistiska robotar som är tänkta att användas i kriget i Ukraina. En av åtgärderna är att begränsa flygbolaget Iran Air att trafikera Europa. Även höga iranska militära företrädare kopplade till affärerna beläggs med sanktioner. Västländerna pekar också särskilt ut sju ryska fartyg som uppges transportera robotarna. Iran har tidigare levererat "kamikazedrönare" till Ryssland som används i kriget.

    • Augusti

    • Utredning: Presidentdöd var olycka

      Helikopterkraschen som dödade Irans president Ebrahim Raisi och utrikesministern Hossein Amir-Abdollahian i maj var en olycka, visar haveriutredningen enligt iranska medier. Olyckan berodde på dåligt väder och helikoptern hade för många passagerare enligt utredningen som gjorts av landets säkerhetstjänster. Miliären har förnekar dock att den var överlastad. Spekulationer har förekommit om att Irans fiender, i synnerhet Israel, skulle ha legat bakom presidentens död.

    • USA beskyller Iran för hackning mot Trump

      USA anklagar Iran för att försöka påverka det amerikanska presidentvalet i höst. Den republikanske presidentkandaten Donald Trumps kampanj säger sig ha blviit utsatt för ett iranskt dataintrång, som ledde till att dokument om vicepresidentkandidaten JD Vance kom ut. Den federala polisen FBI utreder aklagelserna.

    • Väst till Iran: Avstå från attack på Israel

      Ledarna för USA, Storbritannien, Frankrike, Italien  och Tyskland uppmanar gemensamt Iran att inte svara militärt mot Israel för attacken i Teheran som dödade Hamas högste ledare Ismail Haniya. En hämndattack bedöms kunna vara nära förestående och västledarna varnar för risken för militär upptrappning i regionen. Tysklands förbundkansler Olaf Scholz och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer framför sina krav på telefon med Irans nye president Masoud Pezeshkian. Samtidigt förstärker USA sina sjöstridskrafter i regionen till stöd för Israel. Pezeshkian påtalar Irans rätt att besvara aggression.

    • Juli

    • Hamasledare dödad i Teheran

      Ismail Haniya, den palestinska militanta rörelsen Hamas högste ledare, dödas i ett sprängattentat i Teheran. Haniya besökte landet i samband med installationen av president Masoud Pezeshkian (se 30 juli). Hamas beskyller Israel för dådet. Irans utrikesminister kallar Haniya för ”martyr” och säger att attentatet kommer att stärka banden mellan Teheran och Palestina. Iran utlovar också hämnd på den judiska staten. Israel kommenterar inte händelsen.

    • President Pezeshkian tillträder ämbetet

      Masoud Pezeshkian, som vann presidentvalet i början av månaden, svärs in som ny president vid en ceremoni i Teheran. Ett par dagar tidigare uttalade landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, formellt sitt stöd till Masoud Pezeshkian. Khamenei uppmanade då Pezeshkian att prioritera de regionala relationerna samt kontakterna med asiatiska och afrikanska länder i utrikespolitiken, snarare än relationerna med västvärlden.

    • Reformkandidat vinner presidentval

      Masoud Pezeshkian, som beskrivs som reformvänlig, vinner den andra omgången i Irans presidentval mot den mer konservative kandidaten Said Jalili. Enligt officiella uppgifter får Pezeshkian 54 procent mot Jalilis 44 procent. Pezeshkian har kritiserat Irans ökända moralpolis som bland annat har som uppgift att se till att kvinnor följer tvånget att bära slöja. Moralpolisens hårdhänta metoder resulterade i en ung kvinnas död i häkte 2022 vilket utlöste stora protester mot regimen. Den tillträdande presidenten vill också bryta Irans internationella isolering och återgå till avtalet med omvärlden om landets misstänkta kärnvapenprogram. Valets betydelse är dock begränsat eftersom den konservative ayatollan Ali Khamenei är landets högste ledare och beslutar om de viktigaste frågorna. Pezeshkian är också lojal mot Khamenei. Valdeltagandet påstås ha varit omkring 50 procent, något högre än i den första omgången den 28 juni då 40 procent officiellt röstade, den lägsta siffran sedan revolutionen 1979.

    • Juni

    • Presidentval går till andra omgång

      Väljarna i Iran röstar för att utse ny president efter Ebrahim Raisi, som omkom i en helikopterkrasch i maj. Ingen av kandidaterna, som alla behövt godkännas av det konservativa och icke folkvalda Väktarrådet, får dock 50 procent av rösterna. Valet går därför till en andra omgång den 5 juli mellan de båda kandidater som fick flest röster: Masoud Pezeshkian, som beskrivs som reformvänlig men ändå lojal mot högste ledaren Ali Khamenei, samt Said Jalili, ultrakonservativ tidigare förhandlare om Irans kärnteknikprogram. Båda uppges officiellt ha fått cirka 40 procent av rösterna, och Pezeshkian något mer än Jalili. Valdeltagandet var det lägsta sedan den islamiska revolutionen 1979 – 40 procent. Presidenten har begränsad makt. I viktiga frågor har Khamenei sista ordet.

    • Nobelpristagare straffas för Sverigebrev

      Den fängslade iranska aktivisten Narges Mohammadi, som fick Nobels fredspris 2023, har fått sitt straff utökat med ett år, uppger hennes advokat. Hon fälls i domstol för "propaganda mot staten". Skälen är bland annat att hon har skickat brev till svenska och norska parlamentariker, uppmanat till valbojkott och kommenterat behandlingen av en tidigare gripen kvinnlig journalist och student, Dina Ghalibaf. Narges Mohammadi har tidigare fällts för sitt motstånd mot det iranska tvånget för kvinnor att bära slöja (hijab) och mot dödstraff.

    • Sverige i kontroversiellt fångutbyte

      Iran och Sverige byter de fängslade svenskarna Johan Floderus, en EU-diplomat, och Saeed Azizi, mot den iranske krigsförbrytaren Hamid Noury, dömd i svensk domstol till livstids fängelse. Fångutväxlingen sker sedan den svenska regeringen benådat Noury, och genom medling av Oman. Det väcker kritik att Sverige därmed anses ha spelat ut sina kort eftersom man inte fick loss den dödsdömde svensk-iraniern Ahmadreza Djalali. Kritiker anser också att fångutväxlingen uppmuntrar Iran att gripa fler utlänningar i utpressningssyfte. Regimen i Teheran uppges inte ha velat diskutera Djalali eftersom landet inte erkänner dubbelt medborgarskap.

    • Sex kandidater i presidentval

      Väktarrådet godkänner 6 av 80 personer som vill kandidera i det förestående presidentvalet. En av de godkända betraktas som reformsinnad, övriga som konservativa. Välkända är Mohammad Baqir Qalibaf, talman i parlamentet, Teherans borgmästare Aireza Zakani och Said Jalili, hård förhandlare i kärnenergifrågor. Reformisten Masoud Pezeshkian har gjort sig känd för att kritisera bristande insyn i myndigheternas hantering av den protestvåg som utbröt 2022 i kölvattnet av Mahsa Aminis död. Förre presidenten Mahmoud Ahmadinejad tillåts inte ställa upp.

    • Expresident vill ställa upp i val

      Mahmoud Ahmadinejad, som var Irans president 2005–2013, har meddelat att han vill ställa upp i presidentvalet den 28 juni, då en efterträdare till den omkomne Ebrahim Raisi ska väljas. Det kräver att han får klartecken från Väktarrådet, som granskar alla kandidater. Både 2017 och 2023 ville Ahmadinejad ställa upp i presidentval men nekades. Andra som vill kandidera denna gång är förre talmannen Ali Larijani och Said Jalili, som tidigare var chefförhandlare i frågor som rörde omvärldens syn på Irans kärnenergiprogram. Teherans borgmästare Alireza Zakani har registrerat sig liksom Vahid Haghanian, tidigare befäl inom Revolutionsgardet som är föremål för USA-sanktioner, och förre riksbankschefen Abdolnasser Hemmati. Zohreh Elahian, tidigare parlamentsledamot, är en av fyra kvinnor som anmäler intresse.

    • Säpo: "Iran anlitar gängkriminella"

      Irans utrikesdepartement kallar upp Sveriges chargé d’affaires för att framföra en protest mot ”grundlösa och illvilliga anklagelser” som framförts av Säkerhetspolisen, om att Iran använder sig av organiserad brottslighet i Sverige. Säpo har uppgivit att kriminella nätverk anlitas för våldsdåd mot andra stater, grupper eller individer i Sverige, särskilt israeliska och judiska intressen. Tidningen Dagens Nyheter har citerat den israeliska underrättelsetjänsten Mossad som hävdar att kriminella gäng i Sverige rekryterats av regimen i Teheran. De utpekade gängledarna är internationellt efterlysta.

    • Maj

    • EU-sanktioner mot militära ledare

      EU inför sanktioner mot Irans försvarsminister Mohammad Reza Ashtiani och Revolutionsgardet för vapen som använts av ryska styrkor i Ukraina, av Iran mot Israel och av en rebellrörelse i Jemen mot internationell sjöfart i Röda havet. Även Esmail Qaani, chef för Revolutionsgardets elitenhet al-Quds (Jerusalemstyrkan) förs upp på sanktionslistan. Medborgare och företag i EU-länder får inte göra affärer med de personer och inrättningar, bland andra ett elektronikföretag, som belagts med sanktioner. EU följer i och med sanktionerna liknande beslut som fattats av USA och Storbritannien. 

    • President Raisi död i helikopterkrasch

      President Ebrahim Raisi omkommer när en helikopter störtar i norra Iran. Bland de övriga ombord, som också dör i kraschen, finns utrikesminister Hossein Amir-Abdollahian. Ebrahim Raisi blev president 2021 och har ofta nämnts som tänkt arvtagare till den högste ledaren ayatolla Khamenei. Förste vicepresident Muhammad Mukhbar blir nu tillförordnad president. Regimen meddelar kort efteråt att det blir presidentval den 28 juni 2024 för att utse en permanent efterträdare till Raisi. Endast personer som godkänns av Väktarrådet får kandidera.

    • Andra omgången i val till parlamentet

      Kandidater som beskrivs som konservativa eller ultrakonservativa vinner merparten av de 45 platser i parlamentet som återstått att tillsätta (se 1 mars 2024) i 15 av de 31 provinserna. För första gången genomför några valdistrikt en helt digital röstning. Inrikesminister Ahmad Vahidi beskriver efter den andra valomgången antalet röster kandidaterna fått som skapligt, men han uppger inte hur högt valdeltagandet är. Det nya parlamentet ska samlas den 27 maj.

    • April

    • Minister internationellt efterlyst för bombdåd

      Argentina efterlyser Irans inrikesminister Ahmad Vahidi via det internationella polissamarbetet Interpol. Enligt en domstol i Argentina låg Iran bakom två dödliga bombattentat i Buenos Aires på 1990-talet, det första mot Israels ambassad, det andra mot en judisk samlingslokal. Även den Iranstödda libanesiska organisationen Hizbollah hålls ansvarig för dåden. Vahidi, som har bakgrund i det mäktiga Revolutionsgardet, är på ministerbesök i Pakistan och Sri Lanka, och Argentina kräver av båda länderna att han ska gripas.

    • Ny inrättning ska inskärpa sjaltvång

      Revolutionsgardets Teheranchef Hassan Hassanzadeh tillkännager att en ny enhet har inrättats inom gardet för att övervaka att den islamiska republikens krav på kvinnor att bära hijab efterlevs bättre. Beskedet följer på en tids rapportering om ökade insatser, en aktion kallad Nur (Ljus), för att inskärpa sjaltvånget. I ett budskap på sociala medier som tillskrivs den fängslade Nobelpristagaren Narges Mohammadi beskrivs regimen som "desperat".

    • Sanktioner mot Irans vapentillverkare

      EU:s stats- och regeringschefer enas om att införa nya sanktioner mot Irans tillverkare av militära drönare och robotar. Anledningen är Irans anfall mot Israel några dagar tidigare. Det finns sedan tidigare EU-sanktioner mot Iran, bland annat till följd av att landet förser ryska invasionsstyrkor i Ukraina med drönare. Även USA och Storbritannien aviserar sanktioner som ska slå mot tillverkningen. Åtgärder riktas dessutom mot metall- eller bilföretag som bidrar till vapenindustrin eller till Revolutionsgardet.

    • Iranskt anfall mot Israel

      Iran skickar iväg flera hundra robotar och drönare mot Israel. Det är första gången regimen i Iran genomför ett militärt anfall mot Israel från sitt eget territorium, även om det samtidigt också sker beskjutning från krafter lierade med Iran i bland annat Syrien och Jemen. Angreppet beskrivs som ett svar på flyganfall mot iranska företrädare i Syrien (se 1 april 2024). Skadorna i Israel blir begränsade eftersom nästan alla projektilerna hinner skjutas ned. USA, Storbritannien, Frankrike och Jordanien bistår Israel med att oskadliggöra hoten. Det faktum att Iran har låtit förstå i förväg att ett anfall är på gång, så att förberedelser hinner göras, leder till tolkningen att Iran inte vill att händelserna ska leda till fullt krig. De internationella reaktionerna på Irans drönar- och robotanfall sträcker sig från skarpa fördömanden till oro för utvidgat krig. Kritiska arabländer framhåller att Irans agerande flyttar fokus från Israels kritiserade krigföring i Gazaremsan. 

    • Våg av flyganfall speglar händelser i Gaza

      Konsulära avdelningen vid Irans ambassad i Damaskus utsätts för flyganfall som tillskrivs Israel. Ett tiotal människor dör varav sju ingår i det statliga iranska revolutionsgardet som är på plats i Syrien för att stödja Assadregimen. Israel anfaller återkommande mål i Syrien i det uttalade syftet att hindra både regimen i Iran och den libanesiska Hizbollahmilisen från att agera på syrisk mark. Anfallet i Damaskus är det femte mot Syrien under en enda vecka då även 38 syriska armésoldater och sju Hizbollahmedlemmar har rapporterats dödade. Upptrappningen ska ses mot bakgrund av den terrorvåg iscensatt av palestinska Hamas som utlöste ett israeliskt krig mot Gazaremsan i oktober 2023. Händelserna i och kring Gaza har lett till konfrontationer i flera länder mellan Israel och regionala fiender.

    • Mars

    • Konservativa stärker sin ställning i parlamentet

      Konservativa och ultrakonservativa kandidater vinner en majoritet av platserna när Iran genomför val till parlamentet och den mäktiga Expertförsamlingen. Valdeltagandet rapporteras uppgå till 41 procent, den lägsta siffran sedan den islamiska revolutionen 1979. Av de tusentals personer som tillåtits kandidera till de 290 platserna i parlamentet bedöms bara 30 vara reformsinnade enligt nyhetstjänsten BBC:s valbevakare på plats. Över 200 av de 245 ledamöter som väljs in klassas som mer eller mindre konservativa. Resterande 45 mandat kommer att tillsättas genom en andra valomgång i april eller maj. Valresultatet innebär att de konservativa, reformfientliga krafterna stärker sitt inflytande över landets styre. 

    • Februari

    • Sanktioner efter attacker i Röda havet

      Till följd av de jemenitiska huthirebellernas beskjutning mot handelsfartyg i Röda havet inför USA och Storbritannien sanktioner mot befälhavare inom både huthirörelsen och Jerusalemstyrkan, en elitenhet inom Irans revolutionsgarde. Sanktioner finns sedan tidigare både mot regimen i Iran och mot huthirörelsen (se 3 februari 2024), nu lyfter företrädare för västmakterna fram att syftet är att komma åt iransk finansiering av rebellattacker som utförs från Jemen. Även ett Hongkongbaserat rederi, utpekat för att skeppa iransk utrustning, blir föremål för sanktioner.

    • Val 2024: Få är kallade, färre blir valda

      Valrörelsen inleds inför den 1 mars, då inte bara ett nytt parlament (290 ledamöter) utan också medlemmar av Expertförsamlingen ska utses. Till de 88 platserna i Expertförsamlingen har 144 skriftlärda kandidater godkänts som tillräckligt renläriga av Väktarrådet, bland 500 villiga (se 24 januari 2024). Församlingens ordförande Ahmad Jannati, som bara har ett par år kvar till hundraårsdagen, är känd som bestämd motståndare mot reformer. Expertförsamlingen har i uppgift att utse och vid behov avsätta landets högsta ledare, för närvarande Ali Khamenei som inte heller är någon junior med sina 84 år. Valen blir de första sedan hösten 2022 då en folklig proteströrelse utbröt med motstånd mot sjaltvånget som symbolfråga.

    • Robotvapen med lång räckvidd testas

      Irans utveckling av inhemska robotsystem skapar väl så mycket oro i regionen och i västländer som regimens oklara avsikter med landets kärnenergiprogram. Under en pågående marinövning uppger Revolutionsgardet att Iran för första gången har lyckats avfyra ballistiska robotar med lång räckvidd (170 mil) från ett fartyg. På land har krigsmakten samtidigt simulerat ett robotanfall mot en bas i Israel som används till stridsflygplan av F-35 typ. Trots de händelser som skakar Mellanöstern (krig i Gazaremsan och jemenitiska rebellattacker mot fartyg i Röda havet) antar bedömare att Iran vill undvika att bli direkt inblandat i krig; avskräckning med hjälp av uppvisad militär kapacitet ses som ett mål i sig.

    • Västmakter anfaller Iranstödda grupper

      Amerikanska och brittiska flyganfall genomförs mot de Iranstödda huthirebellerna i Jemen. Dagen innan har USA angripit andra Iranstödda grupper, då i Syrien och Irak, som vedergällning för tre amerikaners död på en bas i Jordanien i januari. Sedan början på det pågående kriget i Gazaremsan i oktober 2023, där USA har deklarerat stöd för Israels massiva insatser efter terrordåd av den palestinska rörelsen Hamas, har amerikanska och allierade styrkor i regionen angripits minst 165 gånger. Olika väpnade grupper pekas ut, alla Iranstödda, men direkta stridshandlingar i Iran mellan USA och Iran har hittills inte rapporterats.

    • Januari

    • Spionutpekade kurder avrättas

      Fyra iranska kurder hängs i ett fängelse i Karaj. Alla fyra är under 30 år och anklagade för att ha spionerat för Israels räkning. Enligt den Norgebaserade iranska människorättsgruppen IHR har minst 65 personer avrättats i Iran sedan nyår. Bland dem fanns också en nionde person som var dödsdömd till följd av den protestvåg som svepte över landet 2022.

    • Regimkritisk expresident utfryst

      Förre presidenten Hassan Rohani uppger att han inte får kandidera för omval till den inflytelserika Expertförsamlingen, de religiöst skriftlärda som utser landets högste ledare (en post som är överordnad presidentens). Rohani har varit medlem av församlingen i 24 år. Som president mellan 2013 och 2021 drev han förhållandevis liberal politik gentemot västvärlden och i sociala frågor som kvinnors rättigheter. På senare år har han öppet kritiserat regimens strängt konservativa maktutövning och dess bruk av Revolutionsgardet.

    • Israel hotas med hämnd för attack

      I en attack mot ett bostadshus i Damaskus som tillskrivs Israel dödas fem företrädare för Revolutionsgardet i Iran och minst ett halvt dussin andra personer, från olika arabländer. Revolutionsgardet är Irans verktyg för att stödja Assadregimen i Syrien och en av de dödade beskrivs som Irans spionchef på plats. Israel kommenterar sällan enskilda attacker men det är känt att landet agerar militärt mot den iranska regimens inblandning inte minst i Syrien. Irans president beskriver revolutionsgardisterna som martyrer med hög rang och förklarar att attacken inte kommer att förbli obesvarad.

    • Iran anfaller mål i Pakistan, och får militärt svar

      Iran genomför raket- och drönaranfall på pakistanskt territorium i Baluchistan nära gränsen mellan länderna. Målet var enligt Iran en iransk sunniextremistisk motståndsgrupp, Jaish al-Adl, som tidigare dödat gränspoliser i ett angrepp. Pakistan tar hem sin ambassadör från Teheran och beordrar Irans ambassadör att lämna Islamabad. Pakistan svarar något dygn senare även militärt, med attacker i Iran, och uppger att det skett i jakt på pakistanska motståndsmän. I båda länderna rapporteras dödsoffer. Baluchistan är ett stort gränsområde på båda sidor om gränsen där det finns såväl rebell- och separatistgrupper som ligor som bland annat lever på smuggling.

    • Iransk aktion mot tanker på oroligt hav

      Irans flotta kapar ett tankfartyg utanför Omans kust. Året innan har USA:s flotta uppbringat samma fartyg med hänvisning till att oljelasten då var olaglig eftersom Iran är föremål för sanktioner. Iran anser att det var stöld att konfiskera lasten, som var på väg från Iran till Kina, och beskriver nu sin egen åtgärd som ett ”återtagande”. Iran har redan tidigare genomfört liknande aktioner till havs. Fartyget har närmare 20 mans besättning och grekisk ägare men bär Marshallöarnas flagg. Oljelasten ombord var denna gång på väg mot Turkiet från Basra i Irak. Irans agerande sker samtidigt som de Iranstödda huthirebellerna i Jemen har beskjutit handelsfartyg i Röda havet och fått internationell sjöfart att undvika Suezkanalen. USA och Storbritannien genomför dagen efter flyg- och robotanfall mot huthimål i Jemen.

    • Nedskjutning av civilt plan förs till FN

      Irans nedskjutning av ett ukrainskt trafikflygplan 2020 förs till Icao, FN:s organisation för civilflyget, av Sverige, Kanada, Ukraina och Storbritannien. 176 människor omkom när planet sköts ned kort efter start från Teheran. Alla de fyra länder som nu, på dagen fyra år efteråt, vill att Icao tar upp saken hade medborgare ombord. Kvartetten, som framhåller att Iran bröt mot sina åtaganden gentemot civilt flyg, har tidigare utan framgång krävt att de anhöriga får skadestånd. Iran har medgett att planet besköts, av misstag, med två luftvärnsrobotar (se 11 januari 2020 och 30 december 2020).

    • Bombattentat vid regimgenerals grav

      Ett dubbelattentat med politiska övertoner skakar staden Kerman. Fler än 100 dödsoffer rapporteras och omkring 150 personer skadas när bomber detonerar intill generalen Qasem Soleimanis grav på årsdagen av hans dödsdag. Soleimani, som tillhörde elitstyrkan Revolutionsgardet och var chef för den operativa utlandsenheten al-Quds ("Jerusalemstyrkan"), uppfattades som Irans mäktigaste man näst efter landets högste ledare och hade en central roll i regimens kontakter i regionen. När han miste livet i en attack utförd av USA 2020 beskrevs han av dåvarande presidenten Donald Trump som den som toppade listan över världens terrorister.  Bara några dagar före årsdagen, i slutet av 2023, har Razi Moussavi, även han general i Revolutionsgardet, dödats i en attack i Syrien som tillskrivs Israel.

  • 2023

    • December

    • Folkrättsdom mot iranier fastställs

      Svea hovrätt fastställer den fällande domen med straffet livstids fängelse för iranske medborgaren Hamid Noury. Han dömdes i Stockholms tingsrätt 2022 för avrättningar 1988 av fängslade personer i Iran, gärningar som svenska domstolar har bedömt som grovt folkrättsbrott. De som mördades var regimkritiker, bland dem många medlemmar av rörelsen Folkets mujahedin. Iran reagerar med att framföra en diplomatisk protest mot domen till Sverige. I Iran finns flera svenska medborgare fängslade och särskilt i fallet Johan Floderus (se 5 september 2023) väntar sig analytiker att regimen kommer att vilja uppnå en fångutväxling. En rättegång mot Floderus, som anklagas för spioneri, har inletts i Iran.

    • Oktober

    • Tonåring dödförklaras efter polisingripande

      I Teheran dödförklaras 17-åriga Armita Garawand, fyra veckor efter händelser i stadens tunnelbana som lett till att hon alltsedan dess legat i koma. Enligt rapporterna har hon liksom Mahsa Amini (se 16 september 2022) varit i handgemäng med sedlighetspolisen, som ingripit därför att hon inte följt påbudet om att bära hijab, huvudduk. Irans myndigheter förnekar att Armita Garawands skador uppkommit genom att hon utsatts för våld. 

    • EU-pris till Mahsa Amini

      Mahsa Amini, 22-åringen som dog efter att ha gripits av sedlighetspolisen (se 16 september 2022), får EU:s människorättspris Sacharovpriset postumt. Priset, som belönar fredlig kamp för de mänskliga rättigheterna, är uppkallat efter Andrej Sacharov, som var vetenskapsman och dissident i Sovjetunionen.

    • Nobelpris till iransk aktivist

      Nobels fredspris 2023 tilldelas Narges Mohammadi, tillkännager den norska Nobelkommittén. Människorättsaktivisten har gripits många gånger av myndigheter i Iran, dömts till långvariga straff och hålls fängslad i Evinfängelset (se 27 maj 2021). FN uppmanar Iran att frige henne.

    • September

    • Militäruppvisning med trimmad drönare

      På årsdagen av krigsutbrottet 1980, då Saddam Husseins irakiska styrkor gick till anfall mot Iran med åtta års krig som följd, håller den islamiska republiken en militärparad i Teheran. Ännu en trimmad version av en egenutvecklad drönare visas upp och dess prestanda sammanfattas med beskrivningen längre räckvidd (200 mil), längre flygtid (24 timmar) och tyngre laddning (300 kilo). Vapen som kan nå ärkefienden Israel har Iran sedan tidigare, men försvarsindustrins landvinningar väcker oro även på andra håll, inte minst sedan man hittat spår av iranska vapen efter ryska stridshandlingar i Ukraina.

    • Straff för sjaltrots på väg att skärpas

      Irans parlament antar med 152 röster mot 34 en lag som skärper straffen för kvinnor och flickor som trotsar påbuden om att bära klädsel som bedöms som anständig, inte minst hijab, huvudduk. Tio års fängelse toppar straffskalan i den nya lagen, så snart den har godkänts även i det mäktiga Väktarrådet. Lagskärpningen sker drygt ett år efter fallet då Mahsa Amini greps av sedlighetspolisen, vilket slutade med hennes död (se 16 september 2022). Myndigheterna har sedan dess slagit till hårt mot demonstranter och ingripit mot olika former av sjaltrots. Minst sju män har avrättats och tusentals människor har gripits för delaktighet i de protester fallet utlöste.

    • Iran begränsar FN-expertis

      Iran har beslutat att inte låta alla inspektörer från FN:s atomenergiorgan (IAEA) arbeta i landet. Det uppges handa om åtta inspektörer från Frankrike och Tyskland, enligt IAEA erfarna experter på bland annat anrikning av uran. Iran motiverar beslutet med "politiska övergrepp" från västmakter. Inspektioner av kärnenergianläggningar har varit knutna till ett avtal från 2015 som gav Iran lättnad i de internationella sanktionerna mot regimen i utbyte mot att FN skulle kunna kontrollera att det inte var kärnvapen Iran var i färd med att producera. USA lämnade avtalet 2018 och Iran har sedan dess utökat sina lager och sin upparbetning av radioaktivt material.

    • Förhandlingar om gripen svensk resultatlösa

      EU bekräftar att den svensk som greps i Iran våren 2022 heter Johan Floderus och är tjänsteman med EU-arbete i Bryssel. Iran anklagar honom för spioneri (se 30 juli 2022), men enligt EU:s uppgifter var han på semester när han greps. Förhandlingar om frigivning eller utväxling av andra gripna utländska medborgare har lyckats ibland (se 26 maj 2023) men inte i detta fall. I maj 2023 avrättades svenske medborgaren Habib Chaab som hade arabiskiransk härkomst och anklagades för terrorbrott. Karolinska-forskaren Ahmadreza Djalali är fortsatt dömd till döden i Iran.

    • Järnväg byggs mellan Irak och Iran

      Första spadtaget tas på en järnväg som ska förbinda Iraks järnvägsnät med Iran, från hamnstaden Basra via gränsstationen Chalamja. Halva sträckan på 32 km ska dras på irakisk mark, andra halvan på iransk. Bygget väntas ta uppemot två år. Mellan de två länderna sker handel i stor omfattning, men ett av syftena är att shiamuslimska pilgrimer från Iran, som i stora skaror besöker städer som Karbala och Najaf i Irak, i framtiden ska kunna ta tåget. Samma dag som ceremonin äger rum omkommer 18 människor, de flesta iranska pilgrimer, i en trafikolycka norr om Bagdad.

    • Augusti

    • Inbjudan till Brics

      Iran är ett av sex länder som får en inbjudan att bli medlem av samarbetsgruppen Brics som vill utgöra en motvikt till västvärldens dominans. Det blir klart i samband med Brics toppmöte i Sydafrika. Kinas president Xi Jinping talar om en ”historisk” utvidgning. Sammanlagt ett 40-tal länder uppgavs inför mötet vara intresserade av att ansluta sig till Brics. De som nu bjuds in är förutom Iran också Argentina, Egypten, Etiopien, Förenade arabemiraten och Saudiarabien. Anslutningen uppges kunna ske vid årsskiftet.

    • Rekordstort intresse för att få delta i val

      När registreringsperioden löper ut har nästan 49 000 personer anmält intresse för att ställa upp i parlamentsvalet som planeras äga rum i mars 2024, meddelar inrikesdepartementet. Det är mer än tre gånger så många som inför tidigare val, men antas bero på att det har blivit lättare att anmäla sig elektroniskt. Hur många som faktiskt kommer att tillåtas kandidera är en senare och betydligt svårare fråga. I slutänden är det som tidigare det mäktiga Väktarrådet som avgör, och nålsögat hos rådet är trångt. Till och med tidigare parlamentariker och ministrar kan få höra att de inte lever upp till den islamiska republikens måttstock. Omkring 250 av de 290 nuvarande parlamentsledamöterna har registrerat sig.

    • USA och Iran gör upp om fångar

      Efter förhandlingar mellan Iran och USA, med en tredje part som medlare, friger Iran fem personer med dubbelt medborgarskap som fängslats på säkerhetsanklagelser. USA ska i sin tur ska frige fängslade iranier. USA har också gått med på att miljardbelopp i iranska tillgångar som hållits frysta i Sydkorea överförs till Qatar, där Iran kan komma åt dem. Det heter att pengarna får användas till humanitära ändamål. När uppgörelsen blir känd riktas kritik mot USA från flera håll: avtalet anses "belöna" den iranska regimen för dess benägenhet att ta utländska medborgare som gisslan för att användas som brickor i politiskt spel. Den 18 september meddelas att utväxlingen äger rum av de totalt tio personer som uppgörelsen omfattar.

    • Juli

    • Moralpolisen jagar sjaltrots igen

      Sedlighetspolisen återupptar sin patrullering av gator och torg för att hitta kvinnor som trotsar det statliga påbudet om att de ska täcka sitt hår. Sedan Mahsa Aminis död exakt tio månader tidigare som utlöste en protestvåg har moralpolisen varit mindre synlig än förut men i stället ersatts av bland annat övervakningskameror. Ett dominerande inslag under protestvågen har varit att kvinnor vägrat att bära hijab. I dag kan straffet för sjaltrots bli två månaders fängelse.

    • Nedskjutning av civilt plan förs till FN-domstol

      Irans nedskjutning av ett civilt ukrainskt trafikflygplan i början av 2020 förs till Internationella domstolen. Ukraina, Sverige, Kanada och Storbritannien (som alla hade medborgare bland de 176 dödsoffren) har gemensamt krävt insyn i utredningen och att Iran betalar skadestånd till anhöriga. Iran medgav först flera dagar efteråt att planet blivit nedskjutet, ett militärt misstag, men länderna som går till FN-domstolen vill ha fastslaget att Iran bröt mot sina åtaganden för att skydda civil luftfart. De har avvisat ett iranskt erbjudande om skadestånd. Det iranska rättsväsendet har rapporterat att händelsen lett till fängelsestraff för tio anställda i landets försvarsmakt.

    • Juni

    • Muslimska länder i samfällda protester mot Sverige

      Reaktionerna i muslimska länder blir starka när en koranbränning sker vid en moské i Stockholm i anslutning till årets största muslimska högtid id al-adha. Marocko, Turkiet, Iran, Saudiarabien, Jordanien, Kuwait och Förenade arabemiraten framför under de följande dagarna protester på diplomatisk väg och en folkmassa stormar Sveriges ambassad i Bagdad. Koranbränningen, genomförd av en irakier i exil, uppfattas som ett hatbrott och svensk lag ifrågasätts. På begäran av Pakistan och muslimska länders samarbetsorganisation OIC (IKO), som kräver att det inte ska vara tillåtet att skända heliga skrifter, kallar FN:s människorättsråd till krismöte.

    • Dödsstraff verkställs, men flera européer släpps

      Iran avrättade minst 142 personer i maj, det högsta antalet på en månad sedan 2015, enligt organisationen Iran Human Rights som verkar från Norge. Hittills i år har gruppen fått uppgifter om 307 avrättningar. Efter medling av Oman har däremot en dansk medborgare och två personer med österrikiskt medborgarskap släppts ur iranskt fängelse. Oman agerade mellanhand också i ett fall då en belgisk medborgare utväxlades (se 26 maj 2023).

    • Maj

    • Iran och Belgien utbyter fängslade

      Olivier Vandecasteele, biståndsarbetare från Belgien, släpps efter 455 dagar i iransk fångenskap. När han greps 2022 anklagades han för spioneri. Han dömdes till 40 års fängelse, men förhandlingar har förekommit i månader om ett fångutbyte. Iran har krävt att få ut en fängslad iransk diplomat, Assadollah Asadi som dömdes till 20 års fängelse i Belgien 2021 för ett planerat bombattentat riktat mot regimkritiska exiliranier i Europa. Det finns åtskilliga fall där regimen i Iran har anklagats för att ta utländska medborgare som gisslan för att använda dem i utbytesaffärer. Flera av fallen är kopplade till att regimen förföljer oppositionella i exil.

    • Handelsavtal med Indonesien

      Indonesien ingår flera bilaterala handels- och samarbetsavtal med Iran när president Joko Widodo tar emot den iranske presidenten Ebrahim Raisi i Jakarta. Avtalen är en del av Irans försök att hitta nya partner sedan landets ekonomi försämrats kraftigt till följd av västerländska och internationella sanktioner.

    • Högsta säkerhetschefen byts ut

      Genom dekret från president Raisi upphöjs Ali Akbar Ahmadian, general i Revolutionsgardet, till ny säkerhetschef med titeln sekreterare i Högsta nationella säkerhetsrådet. Rådet står direkt under Irans högste ledare, som inte är presidenten utan ayatolla Ali Khamenei. Tidigare har Ahmadian varit bland annat stabschef i gardet och chef för dess marina styrkor. Han ersätter Ali Shamkhani som är etnisk arab och har tillskrivits äran för att Iran på sistone har lyckats komma bättre överens med flera arabländer, i synnerhet Saudiarabien.

    • EU-sanktioner mot Revolutionsgardets finanser

      Siktet är inställt på Revolutionsgardets kooperativa stiftelse, dess investeringsenhet, när EU antar sitt åttonde sanktionspaket mot Iran för tillslag mot oppositionella som regimen genomfört sedan Mahsa Aminis död utlöste en protestvåg (se 16 september 2022). Basijmilisens studentorganisation, som propagerar på universiteten, blir också föremål för sanktioner. Tre dagar tidigare har sju män avrättats för att ha deltagit i protestvågen, vilket betyder att minst sju dödsdomar med anknytning till protesterna har verkställts.

    • Svensk medborgare bland många avrättade

      Svenske medborgaren Habib Chaab hängs, dömd till döden på anklagelser om terrorism (se 12 mars 2023). Kritiken mot regimen blir skarp från Sverige och EU. Några dagar tidigare har två personer hängts i staden Arak efter att ha anklagats för blasfemi: via sociala medier ska de ha smädat Koranen och profeten Muhammed. Inte sedan 2015 har Iran avrättat lika många människor som 2023, enligt människorättsorganisationer.

    • April

    • Ayatolla dödad på bankkontor

      En av Irans mäktiga shiitiska lärda, ayatollan Abbas Ali Soleimani som var medlem av Expertförsamlingen vars 88 ledamöter utser landets högsta ledare, dödas i skottlossning på en bank i provinsen Mazandaran i norr. Enligt nyhetsbyrån Irna har även förövaren gripits. Provinsguvernören hävdar att det inte var ett terrordåd, men händelsen ska utredas. 2022 stacks två mullor ihjäl i staden Mashhad. Gärningsmannen, som var uzbek, hängdes ett par månader senare.

    • Kändisar på regimens strafflista

      Iranska myndigheter håller sig med en lista på 141 kända personer som har efterräkningar att vänta om de stöder folkliga protester mot regimen. På listan finns kulturarbetare och idrottskändisar enligt läckta dokument som BBC:s persiskspråkiga redaktion fått tillgång till. Den protestvåg som pågår utbröt efter Mahsa Aminis död hos moralpolisen (se 16 september 2022) och listan sammanställdes mindre än en vecka senare, då myndigheterna också tillsatte ett ”kändiskommando” som skulle se till att personer med följarskara inte trotsade officiella påbud. Gripanden och frysta bankkonton finns bland de åtgärder som regimen tagit till.

    • Fängelse för nedskjutning av ukrainskt plan

      Tio anställda i Irans försvarsmakt har dömts till fängelsestraff till följd av händelsen den 8 januari 2020 då Iran sköt ned ett ukrainskt trafikflygplan av misstag och alla de 176 personerna ombord miste livet. Ett befäl döms till tio års fängelse, övriga till kortare straff. Till en början förnekade Iran ansvar men efter tre dagar medgavs att planet beskjutits med två luftvärnsrobotar. Planet var på väg till Kiev, men de flesta ombord var iranska eller kanadensiska medborgare (många hade dubbelt medborgarskap). Frågan om skadestånd till efterlevande har lett till oenighet mellan länderna. Offrens anhöriga vill att fallet ska prövas i internationell domstol.

    • Mars

    • Avtal om Irakgräns riktat mot kurdiska grupper

      Irak och Iran sluter avtal om vad som kallas gränsskydd och stärkt samarbete i fråga om säkerhet. I bakgrunden finns händelser de senaste månaderna då Iran har anfallit mål inne på irakiskt område, i det kurdiska självstyret. Där finns iranska regimkritiska kurder i exil, som regimen i Teheran betraktar som terrorgrupper. Iraks regering har tidigare meddelat att gränsbevakningen i norr inte lämnas i händerna på kurdiska peshmerga-styrkor även om dessa har lagstadgad ställning som officiella i Irak. Avtalet sluts lagom till 20-årsminnet av det USA-ledda krig som störtade Iraks diktator Saddam Hussein och bekräftar att Iran har vunnit inflytande i grannlandet genom att Irak nu leds av företrädare för landets shiamuslimska befolkning.

    • Dödsdom mot svensk medborgare fastställs

      Dödsdomen mot en man med både svenskt och iranskt medborgarskap fastställs. Habib Chaab, sprungen ur den arabiska befolkningsmajoriteten i södra Iran, anklagas för att vara ledare för en separatiströrelse, känd under förkortningen ASMLA, och för att ha utfört attentat i provinsen Khuzestan. Enligt turkiska myndigheter blev han bortförd från Turkiet 2020 av Irans säkerhetstjänst. Liksom i fallet med den dödsdömde Karolinska-forskaren Ahmadreza Djalali godkänner Iran inte dubbelt medborgarskap.

    • Upptinade relationer mellan Iran och Saudiarabien

      Efter att i åratal ha haft frostiga relationer har Iran och Saudiarabien enats om att återuppta diplomatiska förbindelser och öppna sina ambassader i det andra landet. Överenskommelsen har slutits i Peking och ses som en diplomatisk framgång för Kina. Ett område som skulle kunna påverkas av öppningen är Jemen, där de två regionala stormakterna (den ena sunnimuslimsk, den andra shiitisk) stöder varsin sida i ett inbördeskrig som rasat i flera år. 

    • Våg av misstänkta förgiftningar mot flickskolor

      Fler än 5 000 elever i cirka 230 skolor har under vintern drabbats av misstänkta förgiftningar. Nu har flera personer gripits, i sex provinser, uppger inrikesdepartementet. Förmodade förgiftningar har förekommit särskilt vid flickskolor sedan i november. Elever har råkat ut för bland annat illamående och andningssvårigheter, men inte uppvisat allvarliga skador. Younes Panahi, biträdande sjukvårdsminister, har sagt att det verkligen kan handla om förgiftningar och att motivet kan vara att skrämma bort kvinnliga elever från undervisningen. Under de månader som gått sedan Mahsa Aminis död (se 16 september 2022) har elever och studenter deltagit i protester genom att ta av sig den obligatoriska huvudduken, hijab, och många har bestraffats. Företrädare för regimen i Iran gör uttalanden som går ut på att även skolförgiftningar utförs av regimkritiker för att misskreditera de styrande.

    • FN: Iran lovar mer insyn

      Iran accepterar fler inspektioner och att övervakningskameror kopplas in vid kärnenergianläggningar. Beskedet lämnas sedan chefen för IAEA Rafael Grossi personligen varit på plats för att förhandla med Iran. Ingen tidtabell offentliggörs.

    • Februari

    • FN har hittat spår av höganrikat uran

      FN:s atomenergiorgan (IAEA) bekräftar att man funnit spår av uran som anrikats nästan upp till 90 procents renhetsgrad, alltså då uran kan brukas till kärnvapen. Fynden gjordes under en inspektion i januari 2023 vid atomenergianläggningen Fordow. Partiklarna innehöll uran-235 med en renhetsgrad på 83,7 procent. Förklaringen från Iran talar om att ”oavsiktliga fluktuationer” kan ha skett i samband med anrikning. Iran har inte medgett avsiktlig upparbetning till över 60 procents renhetsgrad och säger sig inte heller ha för avsikt att konstruera atomvapen. IAEA har varnat för att FN inte har full tillgång till alla kärnanläggningar. 2021, i kölvattnet av att USA lämnade ett internationellt avtal och återinförde sanktioner mot Iran, började Iran begränsa inspektörernas granskningsmöjligheter.

    • Sanktioner mot drönartillverkare

      EU-länderna enas om sitt tionde paket av sanktioner med upphov i Rysslands invasionskrig i Ukraina. Eftersom Ryssland har gjort bruk av iranska drönare i Ukraina finns även iranska drönartillverkare med på listan.

    • EU utökar sina sanktioner mot Iran

      EU utökar sina sanktioner mot företrädare för den iranska regimen. Det är femte omgången av sanktioner med upphov i tillslag mot demonstranter och andra aktivister. På listan hamnar nu bland andra kulturministern, som också har ansvar för islamisk vägledning, med hänvisning till hur filmskapare och kulturutövare behandlas. Utbildningsministern blir föremål för sanktioner eftersom till och med skolelever bestraffats för att ha deltagit i protester. Enligt FN har minst 14 000 människor gripits under den protestvåg som pågått i drygt ett halvår. Såvitt känt har fyra människor avrättats. Än så länge avstår EU från att terrorklassa Revolutionsgardet trots att vissa medlemsländer vill att det ska göras. I skuggan av de folkliga protester mot obligatorisk hijab som återkommit har det också förekommit internationella förhandlingar om att återuppliva det avtal från 2015, JCPOA, som syftat till att minska risken för att Iran utvecklar kärnvapen.

    • USA: Ny al-Qaida-ledare baserad i Iran

      Terrornätverket al-Qaida leds av egyptiern Saif al-Adil sedan hans landsman Ayman al-Zawahiri fick sätta livet till sommaren 2022, hävdar utrikesdepartementet i USA. Enligt dessa uppgifter finns den sunniextremistiska organisationens ledning i dag i det shiastyrda Iran, vilket i sig skulle vara överraskande. Ayman al-Zawahiri var andreman i nätverket så länge ledaren Usama bin Ladin levde. Efter de stora terrorattackerna mot USA 2001, som tillskrivits al-Qaida, har båda dödats i amerikanska attacker. Saif al-Adil har bakgrund som officer i en av egyptiska statens militära specialstyrkor.

    • Kvinnliga fångar släppta

      Fariba Adelkhah, franskiransk antropolog, släpps ur fängelse lagom till den islamiska republikens 44-årsjubileum. Adelkah, som greps 2019 och dömdes till fem års fängelse, har beskrivits som gisslan hos regimen (se 15 oktober 2019 och 23 januari 2023). Dagen innan har sju andra kvinnliga fångar släppts ur det fruktade Evinfängelset. Fortfarande hålls enligt franska uppgifter sex franska medborgare kvar i Iran, jämte ett par dussin fängslade individer från andra länder. Den svenskiranske forskaren Ahmadreza Djalali, dömd till döden på anklagelser om spioneri, hotas av avrättning. I oktober 2023 meddelar Adelkahs universitet att hon har fått möjlighet att återvända till Frankrike.

    • Regimkritiker i exil dryftar behov av samling

      Ledande exiliranier samlas genom en konferens i USA för att dryfta hur en övergång från teokrati till sekulär demokrati skulle kunna genomföras i Iran. Nobelpristagaren Shirin Ebadi och Reza Pahlavi, son till shahen som störtades vid den islamiska revolutionen 1979, deltar. Bland den nuvarande regimens kritiker finns allt från rojalister till extrema vänsterpartier. Just det faktum att viljorna i oppositionen drar åt olika håll brukar lyftas fram som hinder för maktskifte när regimen ansätts av återkommande protestvågor. Vid konferensen sägs att landet borde få ett övergångsråd som tillfällig ledning under förberedelser för  fria och demokratiska val.

    • Januari

    • Minister vill se mindre moralhets

      Efter flera månader av protester mot kravet som ställs på kvinnor att bära huvudduk, stiger en minister fram och yttrar sig för större tolerans mot de kvinnor som lagt ifrån sig sjalen. ”För att utveckla turismen och förbättra det sociala livet måste man skapa utrymme, förstå folket och inte behandla människor strängt”, säger Ezzatollah Zarghami, minister för turism och kulturarv. Han manar också män att titta bort om de blir upphetsade av att se en kvinna utan sjal. Zarghami har kritiserat moralpolisen tidigare och då själv fått skäll från ultrakonservativt håll. Även storayatolla Naser Makarem Shirazi (shialärd med hög rang) uttalar sig emot att använda våld mot kvinnor som vägrar sjal.

    • Öppet brev från kvinnliga fångar

      I Evinfängelset har 30 kvinnliga fångar undertecknat ett brev där de kräver att staten stoppar avrättningarna av unga demonstranter som gripits under de senaste månadernas protester. De uttrycker också oro över rättegångar som präglas av bristande rättssäkerhet och brist på insyn. Bland undertecknarna finns den franskiranska antropologen Fariba Adelkhah och Faezeh Hashemi, som varit parlamentsledamot och är dotter till en tidigare president.

    • EU utökar sanktioner, med omväg runt Revolutionsgardet

      EU utökar sina sanktioner mot företrädare för regimen i Iran. Idrottsministern och regionala befälhavare i Revolutionsgardet beläggs med visumstopp och får eventuella tillgångar frysta, liksom chefen för en myndighet som ansvarar för de regler sedlighetspolisen har att övervaka. Det är fjärde laddningen av sanktioner EU lägger fram, men hittills har unionen avstått från att beteckna hela Revolutionsgardet som en terroriströrelse, trots önskemål från både Tyskland och Nederländerna. Bakom EU:s försiktighet skymtar pågående försök att återuppliva kärnenergiavtalet JCPOA från 2015, som syftar till att få Iran att avstå från att utveckla teknik som kan användas för kärnvapen.

    • FN upptäcker oanmäld kärnteknikverksamhet

      IAEA genomför en oannonserad inspektion vid kärnteknikanläggningen Fordow och upptäcker att centrifuger som används för anrikning av uran har sammankopplats på ett annat sätt än vad Iran har anmält till FN. Sedan förra året ska arrangemanget ha använts till att anrika uran upp till 60 procents renhetsgrad. Omvärldens farhågor när det gäller Irans kärnenergiprogram handlar främst om att kärnbränsle ska upparbetas till 90 procents renhetsgrad så att det kan användas till atomvapen.

    • Vapenlaster mellan Iran och Jemen stoppade

      Fler än 3 000 automatkarbiner, stora mängder ammunition och 23 pansarbrytande robotar finns ombord när ett fartyg uppbringas i Omanbukten. Enligt amerikansk militär är lasten på väg från Iran till Jemen, där de shiamuslimska huthirebellerna som bland annat håller huvudstaden har stöd av regimen i Teheran. Den 6 januari har ett fiskefartyg stoppats med 2 100 automatkarbiner i lasten. Också i det fallet antogs vapnen vara från Iran och avsedda för huthierna. Minst tre laster har därmed beslagtagits inom loppet av någon månad. Det är känt att en del vapen säljs vidare från Jemen till väpnade grupper i Somalia eller Sudan.

    • Utpekad spion avrättad

      Alireza Akbari har hängts, dödsdömd för att ha spionerat för Storbritannien, meddelar det iranska rättsväsendets nyhetstjänst. Han var både iransk och brittisk medborgare, veteran från kriget mot Irak på 1980-talet och ska också tidigare ha varit biträdande försvarsminister. Avrättningen, drygt två år efter det att han greps, fördöms av västmakter och av människorättsorganisationer. Storbritannien kallar upp Irans ambassadör för att protestera och inför sanktioner mot Irans riksåklagare.

    • Palmepris till iransk aktivist

      Narges Mohammadi från Iran är en av tre kvinnor som delar årets Olof Palmepris. Marta Chumalo från Ukraina och Eren Keskin från Turkiet är de andra. Alla tre belönas för sina ansträngningar att förbättra kvinnors villkor. Narges Mohammadi är fängslad i hemlandet sedan 2021.

    • Fler hängningar, rikspolischefen byts ut

      Fyra månader in i protestvågen som utlöstes av Mahsa Aminis död i häkte hängs två män som stått anklagade för mord på en medlem av den regimtrogna basijmilisen. Såvitt känt har Iran därmed avrättat fyra nyligen dödsdömda. Ayatolla Ali Khamenei, den islamiska republikens högste ledare, byter ur rikspolischefen. Han ger uppdraget till Ahmad-Reza Radan, som har militär bakgrund i Revolutionsgardet, och manar till ”förbättringar”. Den nye rikspolischefen blev föremål för sanktioner från USA och EU redan i samband med demonstrationer efter det omstridda presidentvalet 2009. Under den senaste protestvågen har både EU och USA utökat sina sanktioner mot politiker och företrädare för rättsväsendet i Iran med hänvisning till kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

    • Iran protesterar mot franska teckningar

      Iran kallar till sig Frankrikes ambassadör för att klaga på satirteckningar som publicerats i veckotidningen Charlie Hebdo. Karikatyrerna av Irans högste ledare Ali Khamenei uppfattas som förolämpande och har tillkommit under den pågående protestvågen, då tidningen utlyst en teckningstävling. Iran kräver en förklaring och någon form av kompenserande handling från fransk sida. Dessutom stänger regimen ett franskt institut i Iran. Charlie Hebdo är inte känd för sin goda smak, men redaktörerna och de som försvarar också grovkorniga och vulgära teckningar hänvisar till yttrandefriheten.

    • Slöjtvånget skärps

      Kvinnor måste bära sjal även när de färdas i bil. Polisen inleder 2023 med att inskärpa ett påbud om hijab i trafiken. Nyhetsbyrån Fars beskriver det som ett nytt steg i ett övervakningsprogram kallat Nazer; sedan det infördes 2020 har bilförare kunnat få ett varnande sms när någon i bilen inte följer den statliga strikta normen om huvudduk. Den 10 januari kommer ytterligare en varning, när rättsväsendet meddelar att det kommer att bli "stränga straff" för alla former av olydnad mot kravet på huvudduk. Till följd av den protestvåg mot obligatorisk hijab som började med Mahsa Aminis död (se 16 september 2022), har regimen låtit avrätta två yngre män, men fler är dömda till döden. Demonstrationer kallas ”upplopp” av myndigheter och moralpolis har rätt att ingripa redan när kvinnor trotsar klädregler. Samtidigt rapporteras att sedlighetspolisens vita och gröna bilar inte är lika synliga på gatorna som tidigare.

  • 2022

    • December

    • Iran stängs av från kvinnokommission

      En omröstning i FN leder till att Iran förlorar sin plats i UNCSW, en FN-kommission som arbetar för att förbättra kvinnors ställning i samhället. Förslaget från USA bygger på iranska oppositionellas kritik mot hur regimen slår ned den pågående demonstrationsvågen där kvinnor sliter av sig slöjan som är obligatorisk i Iran. Fram till 2026, resten av mandatperioden i UNCSW, är Iran utestängt.

    • Första avrättningen under protestvåg

      Den första avrättningen som bottnar i höstens protestvåg genomförs. Fången Mohsen Shekari hängs efter att ha dömts i revolutionsdomstol på anklagelser om att vara ”Guds fiende”. I september deltog han i en gatuprotest mot regimen och ska då ha skadat en medlem av basijmilisen med machete. Basij är en folkmilis som regimen använder sig av, inte minst som kravallpolis vid demonstrationer. Dödsdomen bekräftades i november i Irans högsta domstol, men människorättsorganisationer hävdar att förfarandet var en skenprocess. Rättsväsendet har hittills offentliggjort att ytterligare tio personer dömts till döden.

    • Slöjtvångets dagar räknade, enligt riksåklagaren

      Sedlighetspolisen, som patrullerar gator och torg för den islamiska republikens räkning och ingriper bland annat mot kvinnor som inte bär hijab (huvudduk), ska avskaffas. Dessutom ska lagens krav på huvudduk ses över. Uttalanden med det innehållet görs av Irans motsvarighet till riksåklagaren, Mohammad Jafar Montazeri. Hans utsagor väcker tvivel eftersom de inte bekräftas officiellt, men de ses oavsett hur det blir som tecken på att den islamiska republikens ledarskikt pressas av de massprotester som rasat i månader och framför allt tagit sig uttryck som att kvinnor kastar slöjan.

    • November

    • FN-granskning av tillslag mot protester

      FN:s människorättsråd beslutar att granska hur den iranska regimen har hanterat protester under hösten, detta efter envisa rapporter om att många demonstranter har fått sätta livet till när ordningsmakten ingripit. Volker Türk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, återger uppgifter om minst 300 döda. En människorättsgrupp som verkar med Norge som bas säger sig ha fått veta om 400 dödsoffer hittills under protestvågen som utvecklats till en bred folkrörelse mot mullastyret (se 16 september 2022).

    • Iran trappar upp anrikning av kärnbränsle

      Iran har börjat anrika uran upp till 60 procents renhetsgrad vid en kärnteknisk anläggning i Fordo. Beskedet kan ses som ett svar på att Iran fått kritik för att inte samarbeta med FN. I månader har förhandlingar förts mellan Iran och stormakter om att återuppliva avtalet JCPOA från 2015, som begränsade Irans kärnteknikutveckling i utbyte mot borttagna internationella sanktioner, men förhandlingarna har gått trögt. Det var USA som drog sig ur uppgörelsen 2018, därefter har Iran frångått sina utfästelser. I JCPOA lovade Iran bland annat att begränsa sin anrikning till 3,67 procent, vilket räcker för civilt bruk av kärnenergi, och att lägga Fordo i malpåse. I Fordo finns en underjordisk anläggning som öppnades igen för tre år sedan. Sedan våren 2021 sker anrikning även i Natanz. Internationella atomenergiorganet (IAEA) har för avsikt att utöka sin verksamhet för att följa vad som sker i Iran, men har klagat på att Iran försvårar inspektioner. För att tillverka en atombomb, vilket är vad flera länder befarar att Iran vill göra, krävs att uran anrikas upp till 90 procent.

    • Irans landslag ger stöd till protester

      Statlig iransk TV byter bild i direktsändningen från fotbolls-VM i Qatar när det iranska landslaget väljer att inte sjunga med i sin nationalsång före matchen mot England. Medan TV-tittare i hela världen kan se det uppfattas som ett stöd för de regimkritiska protester som pågår i Iran, får tittarna i hemlandet se en översiktsbild av stadion.

    • Sanktioner för falska bekännelser

      EU och Storbritannien inför sanktioner mot fler än 30 personer och organisationer som antas ha en roll i tillslag mot den demonstrationsvåg som pågår i Iran. En är statliga Press TV som anklagas för att sända falska brottsbekännelser av gripna regimkritiker. Sedan tidigare finns riktade sanktioner mot sedlighetspolisen, Revolutionsgardet och Irans IT-minister (se 17 oktober).

    • Demonstrant döms till döden

      För första gången under höstens protestvåg döms en demonstrant till döden. Utöver anklagelser om brandanslag och att ha äventyrat nationell säkerhet pekas mannen ut som ”fiende till Gud” och skyldig till ”korruption på jorden”, brottsrubriceringar som bottnar i arabisk Korantext om att sprida fördärv på jorden. Inom en vecka har ytterligare fem dödsdomar meddelats. Domarna kan överklagas. Nyligen krävde 272 av 290 parlamentsledamöter att dödsstraff ska kunna utdömas mot personer som fälls som orosstiftare.

    • Reformsinnade föreslår folkomröstning

      En grupp som kallas Reformfronten vill se ”omedelbara, modiga och uppfinningsrika förändringar” för att lösa den kris som tar sig uttryck i en omfattande protestvåg där ett återkommande inslag är att unga kvinnor tar av sin huvudduk. En ”effektiv dialog i nationell skala” behövs enligt gruppen, vars medlemmar hämtats ur den reformsinnade kretsen runt förre presidenten Khatami. I ett inlägg via internet föreslår Reformfronten en folkomröstning, vilket är en möjlighet som landets författning ger i viktiga frågor, också sociala eller kulturella ämnen. Hur många dödsoffer som krävts under protestvågen är inte känt, men rättsväsendet uppger att fler än 2 000 personer är brottsmisstänkta. Reportrar utan gränser återger uppgifter om att 48 journalister är häktade och att det finns många kvinnor bland dem.

    • Pressad regim ska utreda polisvåld

      Myndigheter i Iran ger order om att anklagelser om våld mot demonstranter ska utredas, detta efter en video som väckt upprördhet. Filmen visar hur en man misshandlas brutalt av poliser, enligt människorättsorganisationer ett inslag i de protester som skett sedan Mahsa Aminis död (se 16 september 2022). Organisationerna, som sammanställt rapporter om mer än sex veckor av demonstrationer, räknar till dussintals dödsoffer och tusentals gripanden. Enligt Norgebaserade Iran Human Rights har 176 personer fått sätta livet till i tillslag mot protester som bottnar i Aminis död. Protester i Zahedan som haft annan orsak ska ha krävt 101 liv. Iranska myndigheter har uppgett att hittills omkring 1 000 personer har rättsliga efterräkningar att vänta för inblandning i upplopp.

    • Oktober

    • EU inför sanktioner mot moralpolis

      När fem veckor har gått sedan en protestvåg mot regimen inleddes, inför EU sanktioner mot Irans sedlighetspolis. Anledningen är den brutalitet som enligt rapporter från Iran visas mot demonstranter. Unga flickor utgör en stor del av protestskarorna, också bland dem som fått sätta livet till när myndigheter gått in för att stoppa demonstrationerna. Elva tjänstemän och fyra myndigheter omfattas av sanktionsbeslutet, som fattas av EU-ländernas utrikesministrar. Liknande sanktioner har redan införts av USA, Storbritannien och Kanada.

    • Brand och skottlossning i ökänt fängelse

      I det ökända Evinfängelset i Teheran utbryter oroligheter. Skottlossning hörs och en brand rasar. Senare framkommer att fångar mist livet och dussintals skadats. Statlig TV uppger att branden började i en flygel som hyser småbrottslingar, men det finns även politiska fångar i Evinfängelset. Åtskilliga har dubbelt medborgarskap och fängslandet av dessa ger grogrund för osämja mellan Iran och deras andra hemland. Den svenskiranske forskaren Ahmadreza Djalali, som hotas av avrättning, är en av dem som placerats i Evin.

    • September

    • Tribunal: Tillslag mot protester 2019 var brottsliga

      Irans regering och säkerhetsstyrkor gjorde sig skyldiga till brott mot mänskligheten när de slog ned en protestvåg 2019, har en internationell juristpanel kommit fram till. Tribunalen, sammankallad i London av människorättsgrupper, har hört fler än 250 vittnen. Protesterna var bland de mest omfattande sedan den islamiska revolutionen 1979 och bröt ut när bränslepriserna höjdes plötsligt i november 2019; Abantribunalen har fått namn efter det persiska namnet på månaden. Enligt Amnesty International dog minst 304 personer när demonstranter blev beskjutna med avsikt. De uppgifter som samlats in inför tribunalen ger vid handen att det verkliga dödstalet kan ha varit uppemot 1 500 och 161 personer pekas ut som ansvariga, bland dem landets högsta ledning och medlemmar av basijmilisen.

    • Ung kvinnas död riktar ljuset mot sedlighetspolis

      Mahsa Amini, 22 år och från landsdelen där kurdisk befolkning dominerar, avlider efter att ha gripits under ett besök i Teheran av sedlighetspolisen, som bland annat övervakar hur kvinnor klär sig. Begravningen utvecklas till en protestvåg där kvinnor tar av sig huvudduken, påbjuden alltsedan den islamiska revolutionen 1979, klipper av sitt hår inför kameror och skanderar slagord. Polisen medger inget våld mot 22-åringen, men kritiken mot moralpolisen växer. Under den protestvåg som skakar Iran de följande månaderna krävs troligen hundratals dödsoffer och unga kvinnor grips. USA inför sanktioner mot moralpolisen och mot ministrar, bland dem inrikesministern.

    • Albanien pekar ut Iran för cyberattack

      Albaniens regering bryter de diplomatiska förbindelserna med Iran och beordrar iransk ambassadpersonal att lämna landet. Med stöd av USA riktar Albanien anklagelser mot Iran för en cyberattack mot Albanien den 15 juli. Fyra hackargrupper ska ha försökt lamslå offentlig service, förstöra och stjäla data och utlösa allmänt kaos. Irans utrikesdepartement avfärdar anklagelserna som grundlösa. Relationerna är ansträngda sedan tidigare, då Albanien hyser iranska dissidenter efter en förfrågan från USA och FN.

    • Augusti

    • Kurdiska partier enas

      Två kurdiska oppositionspartier meddelar att de återupptar sitt samarbete efter 16 års splittring. KDPI, som är det äldsta av de partier som samlar kurder i Iran, är förbjudet av regimen liksom den andra grupperingen, en utbrytargrupp ur KDPI med snarlikt namn. Många av KDPI:s medlemmar befinner sig i norra Irak, i det kurdiska självstyret där. 2018 miste 15 människor livet när Iran slog till mot KDPI:s högkvarter inne på irakiskt territorium.

    • Iran förnekar ansvar för mordförsök på Rushdie

      Iran är inte inblandat och Salman Rushdie, som smädat islam, har sig själv att skylla. Det är i korthet den officiella reaktionen i Iran på att författaren Rushdie blivit knivhuggen, ett överfall som skedde i USA. Sedan 1980-talet, när Rushdies roman Satansverserna väckte anstöt hos de shiamuslimskt lärda i Irans ledning, har han haft skäl att frukta för sitt liv. Angripare har åberopat en fatwa utfärdad av ayatolla Khomeini, den islamiska revolutionens centrala gestalt.

    • Ledande reformpolitiker inför rätta

      En rättegång inleds mot reformpolitikern Mostafa Tajzadeh som anklagas för brott mot rikets säkerhet. Han var biträdande inrikesminister mellan 1997 och 2005, då Iran hade en reformsinnad president i Mohammad Khatami. Efter 2009, då Tajzadeh deltog i protester mot att den konservative Mahmoud Ahmadinejad utropats som segrare i presidentvalet, satt han fängslad i flera år. Även den gången motiverades rättsväsendets åtgärder med att han utgjorde ett hot mot rikets säkerhet. 2021 försökte Tajzadeh bli vald till president.

    • Förslag till nytt avtal om kärnteknik på gång

      Efter 16 månader av mödosamma förhandlingar för att återuppliva det internationella avtalet JCPOA om Irans kärnenergiprogram har avtalsförslag lagts fram. Krav och förslag har bollats mellan USA och Iran, men inte i direkta möten utan med EU-företrädare som mellanhänder. Detaljerna i det avtalsförslag som nu övervägs har inte presenterats offentligt. JCPOA, som slöts 2015, innebar att Iran slapp merparten av de rådande internationella sanktionerna i utbyte mot att staten begränsade sitt kärnteknikprogram och tillät insyn via FN. Under Donald Trumps tid som president sade USA upp avtalet, vilket har lett till att Iran slutat respektera tekniska begränsningar som regimen godtog i JCPOA. Det är fruktan för att Iran ska utveckla kärnvapen som gör att stormakter vill uppnå ett nytt avtal och insyn i Irans aktiviteter.

    • Juli

    • Svensk anklagas för spioneri

      Iran meddelar att en svensk medborgare är gripen misstänkt för spioneri. Gripandet har skett några månader tidigare och är känt för svenska myndigheter. Den som är gripen ska bland annat ha besökt Israel, vilket väcker misstankar i Iran. Sedan tidigare är forskaren Ahmadreza Djalali, som har anknytning till Karolinska Institutet i Solna, dömd till döden i Iran. Djalali har sedan han greps blivit svensk medborgare. 

    • Livstid för massavrättningar 1988

      Hamid Noury, tidigare anställd i Irans fängelsesystem, fälls för grovt folkrättsbrott och mord. I Stockholms tingsrätt döms han till livstids fängelse. Noury har pekats ut som inblandad i massavrättningar i Iran 1988 på motståndare till landets regim. Flera tusen medlemmar av Folkets mujahedin (MEK) avrättades i slutfasen av ett åttaårigt krig mellan Iran och Irak, och MEK förföljdes för att ha samarbetat med Irak. Noury greps i Sverige 2019. Rättsfallet har betydelse för de politiska förbindelserna mellan Iran och Sverige, och för svenskiranier som hotas av avrättning i dagens Iran.

    • Juni

    • Militära projekt i samarbete med Venezuela

      Iran och Venezuela sluter ett 20-årigt samarbetsavtal. Samarbetet ska bland annat omfatta finanssektorn, energi och försvarsprojekt, heter det i samband med att Venezuelas president Nicolás Maduro besöker Iran. Båda länderna är föremål för amerikanska sanktioner och söker sätt att motverka effekterna. Direktflyg mellan Teheran och Caracas ska inledas under sommaren.

    • IAEA-kritik mot Iran

      I Internationella atomenergiorganet (IAEA) antas en resolution som kritiserar Iran, för första gången på två år. Resolutionen har lagts fram av västmakterna som var parter i avtalet JCPOA 2015 och motiveras med att IAEA har hittat spår av anrikat uran på tre platser i Iran där iranierna inte har deklarerat att det förekommer verksamhet kring atomenergi. Kina och Ryssland motsätter sig kritiken mot Iran.

    • Massavrättning av balucher

      Tolv personer hängs i ett fängelse i staden Zahedan. Hälften rapporteras vara dömda för mord och den andra hälften för drogrelaterade brott, men dödsdomarna har också en etnisk och religiös dimension: fångarna var balucher, som oftast är sunnimuslimer. I Iran är sunniislam en minoritetsinriktning medan staten är en shiamuslimsk skapelse. Aktivister hävdar återkommande att minoriteter (främst balucher, araber och kurder) är överrepresenterade bland dem som avrättas. En människorättsorganisation som verkar med Norge som bas uppger att minst 333 personer avrättades i Iran 2021, en ökning jämfört med året innan. Även Amnesty återger uppgifter om en ökning. Det rapporteras också att en uzbekisk sunnimuslim, som greps efter ett dubbelmord på lärda shiiter i Mashhad i april, har dömts till döden.

    • Maj

    • Överste i utlandsstyrka mördas

      Sayad Khodai, överste i Revolutionsgardet, mördas utanför sin bostad i Teheran. Khodai ingick i gardets Jerusalemstyrka, en elittrupp som utför aktioner utanför Irans gränser och sköter regimens samarbete med aktörer. Tidigare, framför allt efter mord på specialister med anknytning till Irans kärnenergiprogram, har Iran anklagat Israel. Det rapporteras nu att gardet har avslöjat och gripit spioner som anklagas för att ha arbetat för Israel.

    • April

    • Svensk avrådan från resor

      Svenska utrikesdepartementet avråder från resor till Iran, av säkerhetsskäl. Det framhålls bland annat att utländska resenärer kan frihetsberövas godtyckligt och åtalas utan tydliga skäl.

    • Afghaner flyr, men fruktar våld i Iran

      Iran stänger sina diplomatiska beskickningar i Afghanistan. Det sker efter demonstrationer med skrik som ”Död åt Iran!”, flaggbränning och stenkastning. Iran framför en protest till Afghanistans chargé d'affaires i Teheran. Sedan talibanrörelsen kom till makten igen 2021 har Afghanistans ekonomiska kris fördjupats och människor flyr till Iran, där det sedan tidigare finns fler än fem miljoner afghaner. På sociala medier cirkulerar videor som uppges visa att flyktingarna riskerar att misshandlas av gränsvakter eller mobbar i Iran. Den sunnikonservativa talibanregeringen har inte erkänts av shiaregimen i Teheran.

    • Mars

    • Pansarpengar i retur – Iran friger pantfångar

      Två brittisk-iranska medborgare som suttit fängslade i Iran tillåts lämna landet. Frigivningarna kopplas till en 40 år gammal stridsvagnsaffär. På 1970-talet, shahens tid, beställde Iran 1 750 pansarfordon från Storbritannien. 185 fordon levererades, sedan störtades shahen vid den islamiska revolutionen. Iran har begärt att få tillbaka pengarna för fordon som inte levererades och fått stöd i domstol för kravet. Britterna har tidigare bromsat utbetalningen med hänvisning till EU-sanktioner mot Iran. Nu har närmare 400 miljoner pund betalats. Iran ställde pengarna som villkor för att Nazanin Zaghari-Ratcliffe (se 26 april 2021) och Anoosheh Ashoori skulle återfå friheten.

    • Iranskt robotanfall i Irak

      Iran utför en robotattack mot vad som påstås vara israeliska inrättningar i staden Erbil (Arbil), centralort i det kurdiska självstyret i norra Irak. Revolutionsgardet i Iran tar på sig attacken, som enligt kurdiska myndigheter utförs med tolv robotar. Irak och Iran har täta kontakter på hög nivå och stort varuutbyte, men utrikesdepartementet i Bagdad kallar till sig Irans ambassadör för att protestera. Det finns inga officiella band mellan irakiska Kurdistan och Israel, även om vissa regionala politiker vill se sådana kontakter.

    • Februari

    • Separatister från Iran döms i Danmark

      En dansk domstol fäller tre personer med rötter i Iran för spioneri för Saudiarabiens räkning. De tre beskrivs som anhängare till separatiströrelsen ASMLA, som företräder en arabisk minoritet i sydvästra Iran. Mot betalning ska de ha gett saudier information om såväl personer och organisationer i Danmark som militära förhållanden i Iran. Domstolen anser det bevisat att de använt betalningen till att stödja väpnade organisationer i Iran som betraktas som terrorgrupper. Danmark har tidigare anklagat iransk säkerhetstjänst för en mordkomplott mot en av de tre separatisterna (se 30 oktober 2018), men också protesterat till Saudiarabien mot spioneriet.

    • Januari

    • Frysta pengar går till FN

      Sydkorea använder 18 miljoner dollar av Irans frysta iranska tillgångar i utlandet till att betala Irans medlemsavgifter i FN. Iran får på det sättet tillbaka sin rösträtt i FN:s generalförsamling. Sammanlagt har Iran över 7 miljarder dollar frysta i sydkoreanska banker i enlighet med amerikanska sanktioner mot regimen. Betalningen till FN gjordes på Irans begäran och efter klartecken från USA. Även förra året fick Iran, efter att ha förlorat sin rösträtt i FN, till en speciallösning.

    • FN definierar förnekande av Förintelsen

      Iran väljer att ta avstånd från texten, när FN:s generalförsamling antar en resolution mot förnekande av Förintelsen, på förslag av Israel och Tyskland. De tyska och israeliska utrikesministrarna säger i ett gemensamt uttalande att de ser en dramatisk ökning av benägenheten att förneka Nazitysklands förföljelser i syfte att utrota Europas judar. FN:s medlemsländer uppmanas liksom sociala medier att motverka sådana uttryck för antisemitism, som kan kännas igen bland annat genom att människor underdriver antalet offer för Förintelsen (i förhållande till uppgifter som ges av tillförlitliga källor), framställer Förintelsen som en positiv historisk händelse eller beskyller judar för att själva ha orsakat förföljelserna. Medlemsstaterna manas att bevara läger där grymheter har dokumenterats och att utbilda sina medborgare om Förintelsen. Resolutionen är inte bindande.

    • Rekryterade spioner via sociala medier

      Fem israeler, varav fyra kvinnor, misstänks för spioneri för Irans räkning. De gripna, som är av iranskjudisk härkomst, tros ha blivit rekryterade via sociala medier av en man som presenterade sig som jude boende i Iran. Kontakterna har pågått i flera år och den israeliska säkerhetstjänsten Shin Beth hävdar att avsikten varit att bygga upp ett spionnätverk inne i landet.  

    • Sanktioner mot amerikaner

      Iran inför sanktioner mot 52 amerikanska medborgare som uppfattas som inblandade i USA:s dödliga drönarattack mot generalen Qasem Soleimani (se 3 januari 2020). En av de listade är förra FN-ambassadören Nikki Haley. USA hotar med motåtgärder om någon amerikan angrips. Iran har tidigare krävt att dåvarande presidenten Donald Trump ska ställas till svars för drönarattacken som utfördes i Irak.

  • 2021

    • December

    • Extra coronastöd via FN

      Världsbankens styrelse godkänner 90 miljoner dollar extra till Iran för krisåtgärder i spåren av covid-19-pandemin. Pengarna ska gå till coronainsatser via Världshälsoorganisationen (WHO), de går inte in i Irans statsbudget. I maj 2020, några månader efter det att spridningen av coronavirus klassats som en pandemi, beviljade banken 50 miljoner dollar i krislån till Iran. Från bankens sida betonas att hanteringen av krisstöden blir föremål för insyn av oberoende organ.

    • Dödsdom mot kurd verkställs

      Iran avrättar kurden Heidar Ghorbani, medlem av en förbjuden organisation som eftersträvar självbestämmande för Irans kurder. Det sker trots att FN, Amnesty International och andra organisationer har vädjat för hans liv och uttryckt oro för att han inte fått en rättvis rättegång. Enligt dödsdomen 2020 ska Ghorbani ha bidragit med logistik som transporter när tre medlemmar av basijmilisen mördades 2016. Basiji är en väpnad organisation som kan beskrivas som en av den islamiska republikens stödtrupper. Näst efter Kina är Iran det land som avrättar flest människor och etniska minoriteter rapporteras vara överrepresenterade bland dem som avrättas. De flesta av minoriteterna består av sunnimuslimer till skillnad från regimen, där de ledande kretsarna tillhör shiaislam.

    • November

    • Ansvar för nedskjutning prövas

      Tio anställda i Irans försvarsmakt ställs inför rätta i en militärdomstol. De brottsanklagelser som ska prövas gäller nedskjutningen av ett ukrainskt trafikflygplan, som krävde 176 liv (se 11 januari 2020). Irans luftfartsmyndighet har utrett händelsen och beskriver den som oavsiktlig, ett mänskligt misstag.

    • Uran i allt större mängd och allt högre anrikningsgrad

      Irans lager av höganrikat uran fortsätter att öka och uppgår nu till betydligt större mängder än dem som Iran åtog sig att respektera i det internationella avtal från 2015 som i praktiken slutade fungera när Donald Trump 2018 satte punkt för USA:s medverkan i överenskommelsen. Enligt Internationella atomenergiorganet (IAEA), som återger uppgifter från den 6 november, har Iran nästan 114 kilo som anrikats upp till 20 procents renhetsgrad och nästan 18 kilo som anrikats upp till 60 procent, vilket innebär att det närmar sig den nivå då det kan användas som kärnvapenuran (se även 13 april 2021).

    • Skiljedom går Irans väg

      Permanenta skiljedomstolen i Haag avgör en tvist mellan två statsägda iranska banker och bahrainska staten. 2015 stängde Bahrain en bank kallad Framtidsbanken där de två bankerna var delägare. Det motiv som uppgavs var penningtvätt: att banken användes för transaktioner som bröt mot internationella sanktioner. Framtidsbankens tillgångar konfiskerades. Men enligt skiljedomstolen agerade bahrainska staten av politiska skäll. I botten fanns arabiskt missnöje med det internationella avtal, JCPOA, som kort innan hade slutits om Irans kärnteknik: Iran slapp då sanktioner i utbyte mot större insyn och begränsningar av kärnenergihanteringen (som befarades ha atomvapen som mål). Bahrain ska enligt domstolen betala 270 miljoner dollar i kompensation.

    • Oktober

    • Klartecken för turism och fredagsbön igen

      Iran öppnar sina gränser för turister igen, efter 20 månaders stängning med anledning av covidpandemin. Besökare måste dock vara fullt vaccinerade mot coronavirus, eller kunna visa upp ett negativt testresultat som är färskt. Under stängningen har resor för vård eller affärer varit tillåtna, men 80 procent av resandet upphörde under det första året med restriktioner, enligt tullstatistik. Antalet smittade har gått ned de senaste veckorna, men Iran har såvitt känt haft sammanlagt 125 000 covidrelaterade dödsfall. Under den senaste veckan har myndigheterna också tillåtit deltagande i fredagsbönen på den mest besökta platsen i Teheran. Fler hundra personer med ansiktsmask deltog i lunchbönen vid Teherans universitet.

    • Långa straff för bankchefer

      Valiollah Seif, som var den iranska centralbankens chef mellan 2012 och 2018, döms till tio års fängelse. Han är på fri fot i väntan på överklagande. Åtalet bygger på valutaförluster som gjordes i riksbanken: 160 miljoner USA-dollar och 20 miljoner euro. Den som var bankens andreman vid tiden får ett åttaårigt straff. En tredje chef i banken, som också anses ha gjort sig skyldig till mutbrott, döms till 13 års fängelse.

    • Oroat Iran övar i gränsområde

      Iran inleder en stor militärövning nära gränsen mot Azerbajdzjan. Markstyrkornas övning är den första i området sedan Azerbajdzjan blev självständigt 1991, enligt vad president Aliyev säger till den turkiska nyhetsbyrån Anatolia. Bakom övningen anas flera omständigheter som oroar Iran, bland annat att Israel har goda förbindelser med och säljer vapen till den azeriska ledningen och att Azerbajdzjan, Turkiet och Pakistan (länder som omger Iran) nyligen har övat tillsammans i Baku.

    • September

    • Utredning av mord på exiliranier utvidgas

      Utredningen av mordet på exiliraniern Kazem Rajavi i Schweiz 1990 måste öppnas igen. Åklagare har velat lägga ned brottsutredningen eftersom mord preskriberas efter 30 år, men en federal domstol har beslutat att även anklagelser om folkmord och brott mot mänskligheten ska undersökas. Det är 14 iranier, de flesta tidigare diplomater och alltså officiella företrädare den islamiska republiken, som är misstänkta för mordet på regimkritikern. Kazem Rajavi var bror till Massoud Rajavi, centralgestalt i Folkets mujahedin som är en väpnad iransk motståndsrörelse, och företrädde organisationen NCRI som brukar beskrivas som dess skyltfönster. I flera europeiska länder förekom mord på oppositionella iranier i exil vid tiden för mordet. I Iran likviderades i slutet av 1980-talet tusentals politiska fångar med anknytning till rörelsen.

    • Augusti

    • Klartecken för Raisis ministrar

      Parlamentet godkänner nästan alla president Raisis ministerutnämningar, så att den nya regeringen kan tillträda. 18 av 19 namn får klartecken, bara till posten som utbildningsminister måste Raisi söka någon annan än den föreslagna. Den nye presidenten har deklarerat att kampen mot covid-19-pandemin får högsta prioritet, därefter ekonomin. Omvärlden fokuserar sitt intresse på hur det ska gå i de förhandlingar som förs om Irans kärnenergiprogram (se senast 11 augusti). Djupt involverad i den frågan blir utrikesminister Hossein Amir-Abdollahian, som är karriärdiplomat och hade ett nära samarbete med generalen Qasem Soleimani, som dödades i ett amerikanskt drönaranfall i Irak 2020.

    • Misshandel mot fångar bekräftas

      Chefen för Irans kriminalvård medger att det förekommer ”oacceptabelt uppförande” i det ökända Evinfängelset i Teheran. Medgivandet har föregåtts av videobilder där fångvaktare ses visa brutalitet mot frihetsberövade människor; hackare ska ha kommit över filmer från övervakningskameror och skickat dem till farsispråkiga medier i utlandet. Kriminalvårdens chef Mohammad-Mehdi Hajj-Mohammadi uppger via sociala medier att de skyldiga ska bestraffas. Evinfängelset hyser bland andra politiska fångar och fångar med dubbelt medborgarskap.

    • Över 100 000 döda i pandemin, officiellt

      Fler än 100 000 iranier har dött med covid-19, enligt officiella tal. Samtidigt har närmare 4,6 miljoner fall med smittan bekräftats. Hittills har bara en femtedel av 83 miljoner iranier fått minst en vaccindos. Iran förlitar sig mest på vaccin från Ryssland och Kina.

    • Deltavirus ökar smittspridningen

      En veckas stängning i hela landet aviseras för kontor i offentliga sektorn, banker och butiker som inte säljer det allra nödvändigaste. Anledningen är spridningen av covid-19 som har tagit fart med den nya deltavarianten av coronavirus. Rekordsiffror över antalet bekräftade smittfall rapporteras. Eftersom shiamuslimska högtider står för dörren begränsas resandet mellan regioner. Iran har alltsedan pandemin började undvikit åtgärder som innebär total nedstängning av samhället, samtidigt som vaccinationerna går långsamt. Vaccininköp från utlandet försvåras av att USA:s sanktioner stoppar internationella överföringar av pengar från Iran.

    • Flera blir ministrar trots sanktioner

      Den nytillträdde presidenten Raisi presenterar sin nya regering för parlamentet. Ingen kvinna finns på ministerpost. Till utrikesminister har Raisi valt Hossein Amir-Abdollahian, som har täta kontakter med shiarörelsen Hizbollah i Libanon. Han har också erfarenhet av förhandlingar med USA från ett sammanhang där man dryftat säkerhetsläget i Irak; de förhandlingar som är aktuella nu, i omgångar, handlar om hur man ska rädda det internationella avtalet JCPOA om Irans kärnenergiprogram. Flera av de nya ministrarna har bakgrund i Revolutionsgardet och är föremål för amerikanska sanktioner.

    • Vicepresident från mäktig stiftelse

      President Raisi utser Mohammad Mokhber till förste vicepresident. Han hämtas från posten som ordförande i en stiftelse som är föremål för amerikanska sanktioner. Stiftelsen Setad bildades efter den islamiska revolutionen 1979 för att förvalta egendom som togs i beslag av den nya regimen. Den lyder direkt under landets högste ledare ayatolla Khamenei och har utvecklats till ett industrikonglomerat. Ett av Setads ”ben” är stiftelsen Barakat som ska vara inriktad på fattigdomsbekämpning. I år har Barakat framställt ett vaccin mot covid som fått nödgodkännande. Raisi har också utnämnt en stabschef: förre åklagaren Gholamhossein Esmaili, som EU har sanktioner mot. Sedan Esmaili var chef över kriminalvården hålls han ansvarig för kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

    • Konservativt borgmästarval i Teheran

      Teheran får en ny borgmästare i den ultrakonservative Alireza Zakani, som tar över posten så snart han lämnar sin plats i parlamentet. Han efterträder Pirous Hanachi som ansetts stå nära det reformsinnade politiska lägret. Zakani, läkare och strålningsspecialist, ställde upp i presidentvalet 2021 men drog tillbaka sin kandidatur till förmån för Ebrahim Raisi.

    • Kurdiska separatister anklagar Teheran

      Det iransk-kurdiska partiet KDPI, som verkar från irakisk mark, hävdar att en agent med koppling till regimen i Teheran har mördat en av rörelsens ledare. Teheran betraktar KDPI som en terrorgrupp (se 8 september 2018). Musa Babakhani, som hade plats i separatistpartiets centralkommitté, hittades död i ett hotellrum i Erbil två dagar efter att ha blivit kidnappad.

    • USA tillåter fortsatta energiköp från Iran

      USA har förlängt Iraks undantag från sanktionerna mot Iran, denna gång fram till i december. Därmed kan regeringen i Bagdad köpa iransk gas och el till Iraks haltande elförsörjning, där bristen alltid förvärras under sommaren. Beslutet fattades efter det att Iraks premiärminister Mustafa al-Kadhimi gjort ett besök hos president Joe Biden i Washington; amerikansk truppnärvaro och iranskt inflytande i Irak kan antas ha dominerat deras samtal. Importen täcker ungefär en tredjedel av Iraks behov. Fortfarande är Irak förhindrat att betala Iran i amerikanska dollar, vilket skapar irritation i Iran som är i stort behov av utländsk valuta.

    • Raisi tillträder som president

      Ebrahim Raisi, som vann presidentvalet i juni, installeras i ämbetet genom en ceremoni hos landets högste ledare ayatollah Khamenei. Två dagar senare ska Raisi avlägga ämbetseden inför parlamentets ledamöter. Han ska också presentera en ministerlista för parlamentet.

    • Juli

    • Iran anklagas för tankerangrepp

      Ett japanskägt tankfartyg som går i trafik för rederiet Zodiac, ägt av den israeliske affärsmannen Eyal Ofer, angrips i norra Arabiska havet (norra Indiska oceanen), utanför Omans kust. En rumänsk sjöman och en brittisk säkerhetsvakt mister livet. Israel beskyller Iran för attacken som tros ha utförts med drönare. Fartyget gick utan last mellan Tanzania och emiratet Fuyaira. Det är såvitt känt första gången civilpersoner dödas i en händelse till havs som knyts till konflikten mellan Israel och Iran.

    • Skärpt internetcensur blir utskottsfråga

      Parlamentet röstar för att överlåta på kulturutskottet behandlingen av ett omstritt lagförslag som stärker den statliga kontrollen över internet. Statens övervakning av nätet är redan omfattade, bland annat blockeras tusentals sajter och sociala medier, och hela nätet tas ned i tider när folkliga protester förekommer. I lagförslaget heter det att militären ska få övergripande ansvar och att virtuella privata nätverk (VPN) kriminaliseras. Lagen måste också godkännas av Väktarrådet. Om Vältarrådet säger ja kan lagen införas på en försökstid som inte har fastslagits.

    • Dödliga protester mot brist på vatten

      Tre människor, bland dem en polis, rapporteras ha mist livet under en vecka av återkommande protester mot svår vattenbrist. Delar av Iran, särskilt provinsen Khuzestan i sydväst, har extrem torka. Vattenledningssystem i städerna fungerar inte och eldistributionen drabbas av avbrott, när också vattenkraft slås ut. Demonstrationer äger rum framför allt nattetid, enligt medier. Till missnöjet bidrar att provinsens befolkning till stor del består av arabisktalande sunnimuslimer, som upplever sig som marginaliserade i det shiitiskt dominerade Iran. Även i stora städer som Teheran genomförs ”rullande” elavbrott eftersom elproduktionen inte klarar att möta efterfrågan.

    • Juni

    • Centrifugfabrik angrips

      En industrianläggning i Karaj nordväst om Teheran utsätts för en attack. I statlig TV uppges att det skett ett sabotage men att inga dödsoffer krävts och att inga svåra sakskador uppstått. I byggnaden konstrueras centrifuger av senaste snitt som ska kunna användas till att anrika uran i landets omstridda kärnenergiprogram, skriver New York Times som åberopar en iransk källa. Attacken mot anläggningen ska ha utförts med en drönare.

    • USA fryser sajter för Iranstödda medier

      Med stöd av sanktionslagar blockerar amerikanska myndigheter 33 internetsajter för statliga iranska massmedieföretag och för Iranstödda grupperingar i Irak, Jemen, Libanon, Palestina och Bahrain. Frysningarna berör bland andra TV-kanalen al-Masirah, som drivs av de jemenitiska huthirebellerna, och Hizbollahrörelsen i Libanon. Bakom sajterna finns i förlängningen Jerusalemstyrkan, en del av Irans mäktiga revolutionsgarde, som är uppsatt på den amerikanska sanktionslistan.

    • Raisi vinner när väljarna står över valet

      Presidentvalet är bäddat för den ultrakonservative kandidaten Ebrahim Raisi. Han vinner med 62 procent av rösterna, men fler än hälften av väljarna bryr sig inte om att rösta trots att vallokalernas öppettider förlängs. Valdeltagandet 48,8 procent är det lägsta sedan den islamiska republiken infördes. Raisi har tjänstgjort på olika poster i rättsväsendet, de senaste åren som dess högste chef. Människorättsorganisationer anser att Raisis ansvar för massavrättningar, försvinnanden och tortyr som skedde redan på 1980-talet, på republikgrundaren Khomeinys tid, borde utredas.

    • Kandidater hoppar av val

      Startfältet krymper inför presidentvalet den 18 juni. Mohsen Mehralizadeh, tidigare vicepresident och en av bara två reformsinnade politiker som godkänts, hoppar av. Opinionsmätningar gav honom mindre än en procents stöd. Men bara fyra kandidater återstår, eftersom också två av de mest konservativa har dragit sig ur. Om ingen av de fyra får en majoritet av rösterna, går de två främsta vidare till en avgörande omgång den 25 juni. Det är inte ovanligt att kandidater drar sig ur. Det antas att de som hoppar av har blivit lovade en framträdande post efter valet.

    • Inhemskt vaccin nödgodkänt

      I brist på importerat vaccin mot virussjukdomen covid-19 har iranska myndigheter nödgodkänt ett vaccin (COV Iran Barekat) som utvecklats inom landet. Omkring tre miljoner doser har hunnit tillverkas. Tester pågår av fyra andra vacciner. Enligt officiella uppgifter har totalt 82 000 dödsfall i pandemin upptäckts. Bara knappt en miljon av Iran 83 miljoner invånare är fullt vaccinerade. 2,3 miljoner har fått den första sprutan av två.

    • Krav på Iran efter nedskjutning

      Sverige, Kanada, Storbritannien och Ukraina säger i ett gemensamt uttalande att Iran bröt mot folkrätten genom nedskjutningen av ett civilt flygplan året innan, och genom en ofullständig utredning av händelsen. Alla de fyra länderna hade medborgare bland de 176 personer som dog när det ukrainska planet träffades av två robotar (se 8 januari 2020 och 11 januari 2020). För de anhörigas räkning ställer länderna krav på skadestånd och begär att Iran ska öppna förhandlingar om kraven.

    • Maj

    • Iran får inte rösta i FN

      Iran är skyldigt FN 16,3 miljoner dollar i medlemsavgifter. Eftersom avgiften, trots förhandlingar, inte har betalats stängs Iran av från att delta i omröstningar i FN:s generalförsamling. Iran är ett av fem berörda länder, enligt ett brev från generalsekreteraren till generalförsamlingen. Iran reagerar med ilska och hänvisar till de amerikanska sanktioner som råder och bland annat utestänger Iran från internationella banksystem. Regeln i FN är att medlemsländer förlorar sin rösträtt om det finns skulder motsvarande två års avgifter.

    • Piskas för motstånd mot dödsstraff

      Människorättsaktivisten Narges Mohammadi, som har kampanjat mot dödsstraffet (se 8 oktober 2020), har dömts till ett nytt straff. Det blir 80 piskrapp, två och ett halvt års fängelse samt böter, uppger hennes advokat.

    • Väktarrådet stoppar valfavorit

      Sju kandidater har fått klartecken av Väktarrådet att ställa upp i presidentvalet den 18 juni. Ali Larijani, en av de segertippade, stoppas, men han säger sig respektera beslutet. I brev till landets högste ledare Ali Khamenei skriver däremot den avgående presidenten Rohani att mer konkurrens (större mångfald) borde säkras inför valet. Även andra personer med formella meriter i den islamiska republiken får rött ljus av Väktarrådet, bland dem vicepresidenten Eshaq Jahangiri. Också förre presidenten Mahmoud Ahmadinejad nekas att ställa upp.

    • Tunga namn i kamp om presidentposten

      Två tungviktare anmäler intresse för att bli president inför valet den 18 juni: den ultrakonservative Ebrahim Raisi och Ali Larijani, som beskrivs som mer moderat konservativ. Larijani är tidigare talman och nu rådgivare till landets högste ledare ayatolla Khamenei. Larijani är känd för att stödja det internationella avtalet JCPOA om Irans kärnenergiavtal. Raisi, tidigare domare och chef över rättsväsendet, var i det förra valet 2017 en av utmanarna till president Rohani. Raisi har redan fått uttalat stöd av mycket konservativa röster. Fler än 300 personer har begärt att få registrera sig som kandidater. Bara några få väntas klara den granskning som ska göras av Väktarrådet innan den definitiva kandidatlistan offentliggörs.

    • Elitkrav i nya regler för presidentkandidater

      Inför presidentvalet den 18 juni har det mäktiga och konservativa Väktarrådet preciserat reglerna för vilka som kan tillåtas kandidera. Bland annat måste presidentkandidater vara mellan 40 och 70 år och ha en viss lägsta utbildningsnivå, vilket utesluter några som annars kanske skulle ställa upp. Militära befäl på lägre nivå får inte delta. Tidningen Shargh, språkrör för ett reformsinnat läger, anser att de nya reglerna gör det svårare att få klartecken för personer som leder folkrörelser. Fler än 20 välkända politiker har klargjort att de vill kandidera. Sittande presidenten Rohani kan inte ställa upp eftersom han redan fullgör sin andra mandatperiod i rad.

    • Krav på utredning av regimkritikers död

      I ett öppet brev till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet uppmanar fler än 150 tidigare FN-jurister, tidigare toppolitiker och Nobelpristagare till en internationell utredning av händelser 1988, då regimkritiker dödades i iranska fängelser. Flertalet av de dödade tros ha tillhört vänsterrörelsen Folkets mujahedin (Mujahedin-e khalq, MKO eller MEK), som hade deltagit i revolten mot shahen 1979 men sedan stödde Irak i ett krig mellan Iran och Irak som rasade under 1980-talet och därför blev förbjuden. MEK:s politiska gren Irans nationella motståndsråd (NCRI) har hävdat att 30 000 personer miste livet i utomrättsliga avrättningar, men det finns inga säkerställda uppgifter om antalet.

    • April

    • Ny dom för brittisk-iranska

      Iransk-brittiska Nazanin Zaghari-Ratcliffe har dömts till ett års fängelse och ett års utreseförbud på anklagelser om att ha medverkat till att sprida Iranfientlig propaganda. Hon greps första gången 2016 och dömdes då till fem års fängelse för statsfientlig verksamhet. Fallet orsakar diplomatiska förvecklingar mellan Iran och Storbritannien. Zaghari-Ratcliffe är en av flera personer med anknytning till andra länder som hållits fängslade de senaste åren i Iran, som anklagas för att ta utländska medborgare som gisslan för att kunna använda dem som brickor i förhandlingar (se 22 december 2019).

    • Dödstal i covid når nytt rekord

      Irans officiella dödstal i covid-19-pandemin passerar 70 000 efter ett dygn med nästan 500 döda. Dygnstalet är det högsta hittills. Fler än 300 städer, stora och små, klassas som ”röda” vilket bland annat betyder att endast företag som säljer det nödvändigaste, som mat och läkemedel, tillåts ha öppet. Vaccinationskampanjerna går långsamt. 824 000 sprutor har getts bland över 82 miljoner invånare.

    • Iran trappar upp urananrikning

      Efter sabotaget mot kärnteknikanläggningen i Natanz som tillskrivs Israel meddelar Iran att landet kommer att börja anrika uran upp till 60 procents renhetsgrad. Internationella atomenergiorganet (IAEA) har underrättats. I det internationella avtalet JCPOA förband sig Iran att begränsa anrikningen till 3,67 procent, men sedan USA lämnade avtalet har anrikningen ökats, till 20 procent i januari i år. Med 90 procents renhetsgrad kan uran användas till kärnvapen, vilket är vad avtalsparterna i JCPOA vill hindra Iran från.

    • Cyberattack stör Irans anrikning av uran

      Strömavbrott stör produktionen vid en underjordisk kärnteknikanläggning i Natanz, där Iran dagen innan invigt nya avancerade centrifuger för anrikning av uran. Underrättelsekällor säger till israeliska medier att det är säkerhetstjänsten Mossad som har utfört en cyberattack mot Natanz och att följderna är mer omfattande än vad Iran medger. Iran hävdar att bara de minst effektiva centrifugerna påverkades, men utrikesministern deklarerar att Iran kommer att hämnas. I centrifuger som matas med gasen uranhexaflourid tar man fram uran med högre koncentration som kan brukas antingen till civil kärnkraft eller, i mycket höga koncentrationer, till kärnvapen. Israels cyberattacker och västmakternas förhandlingspolitik syftar båda till att hindra Iran från att skaffa sig atomvapen. USA:s president Joe Biden har deklarerat målet att få kärnenergiavtalet JCPOA att fungera igen (se 6 april). Israel – som vill förmå USA att inte förhandla med Iran – utför attacken mot Natanz samma dag som försvarsminister Lloyd Austin är på besök för att träffa den israeliska regeringen.

    • Närmande mellan Iran och Saudiarabien

      En saudisk och en iransk delegation träffas i Bagdad för att försöka bättra på ländernas inbördes relationer. De har varit frostiga sedan 2016, då Saudiarabien avrättade en shialedare varefter saudiska diplomatiska beskickningar angreps av demonstranter. Nu har saudierna önskemålet att trappa ned sina dyra krigsinsatser i Jemen, och eftersom Saudiarabien och Iran är inblandade i den konflikten på var sin sida behövs en dialog. FN bedriver samtidigt, separat, försök att få till ett eldupphör i Jemenkriget.

    • Förhandlingar om kärnenergiavtal

      Förhandlingar inleds i Wien om JCPOA, avtalet från 2015 om Irans kärnenergiprogram (se 21 februari). EU medlar mellan USA och Iran, vars förhandlare inte träffas för direkta möten. Men två expertkommittéer är inblandade och reaktionerna efter öppningsdagen är positiva. USA:s president Joe Biden har deklarerat att han är beredd att riva upp företrädaren Donald Trumps beslut att lämna avtalet, som syftade till att begränsa Irans möjligheter att utveckla kärnvapen. Iran kräver att de amerikanska sanktioner som Trump återinförde avslutas. Bedömare väntar på att båda parter ska vidta steg som inger förtroende. 

    • Israel anas bakom angrepp mot fartyg

      Ett iranskt fartyg rapporteras skadat av en mina utanför Jemens kust och Israel tros ha utfört attacken. Skeppet Saviz är klassat som lastfartyg, men har varit stationerat i södra Röda havet i flera år och använts i insatser mot piratdåd och som eskortfartyg till handelsflottan. Både arabländer och USA misstänker att det också brukas för spioneri till havs.

    • Mars

    • Långtidsavtal mellan Kina och Iran

      Utrikesministrarna från Iran och Kina undertecknar en 25-årig ”strategisk samarbetspakt”. Förhandlingar har pågått i fem år men varit kontroversiella i Iran och få detaljer har offentliggjorts. Förslaget presenterades när Kinas president Xi Jinping besökte Teheran 2016. Kina är Irans främsta handelspartner och var en av landets största oljekunder tills USA under president Trump återinförde sanktioner mot Iran 2018.

    • Urvattnad rapport om nedskjutning

      Iran offentliggör sin slutrapport om händelsen då ett ukrainskt trafikflygplan av misstag sköts ned med två luftvärnsrobotar efter start från Teheran och 176 personer omkom (se Januari 2020). Rapporten tar endast kortfattat upp orsakerna och fritar landets försvarsmakt från ansvar.

    • Bidens första sanktioner mot Iran

      Den nya amerikanska regeringen under Joe Biden fattar sitt första beslut om sanktioner mot Iran. Till skillnad från de svepande sanktioner som infördes under Donald Trumps presidenttid, i syfte att sänka Irans ekonomi, är det fråga om snävt avgränsade sanktioner mot två personer som anklagas för tortyr och andra övergrepp under förhör av fängslade regimkritiker. De två iranierna, som tillhör Revolutionsgardet, får inreseförbud i USA, liksom familjemedlemmar. Utrikesminister Antony Blinken uppmanar samtidigt Iran att lämna upplysningar om en tidigare anställd vid FBI som försvann i Iran för 14 år sedan (se 6 oktober 2020). Ytterligare minst fyra amerikaner tros vara gripna i Iran eller förbjudna att lämna landet.

    • Februari

    • Avtal mellan FN och Iran ger tid för förhandlingar

      Det pågår ansträngningar för att rädda avtalet JCPOA om Irans kärnenergiprogram. Företrädare för FN-organisationen IAEA enas nu med Iran om att Iran ska skjuta upp hotande åtgärder i tre månader för att ge utrymme för förhandlingar (se 1 december 2020). FN:s atomenergiinspektörer får under tiden fortsätta utföra inspektioner i Iran, om än med begränsningar. USA, som lämnade JCPOA 2018, kräver att Iran återgår till att följa avtalet. Iran, som blev föremål för nya sanktioner när USA hoppade av avtalet, kräver att de amerikanska sanktionerna först upphävs.

    • Iran och Nordkorea samarbetar om robotteknik

      Iran och Nordkorea återupptog 2020 sitt samarbete om utveckling av långdistansrobotar. Påståendet görs av oberoende experter som arbetar för FN i en årsrapport som läggs fram för FN:s säkerhetsråd. Experterna övervakar de sanktioner som har införts mot Nordkorea för att förmå landet att avstå från att utveckla atomvapen och avancerade robotar. I rapporten återger de uppgifter om leveranser av materiel (”kritiska delar”) mellan Nordkorea och Iran.

    • Vaccinationer mellan märkesdatum

      Iran kommer att inleda vaccinering mot pandemiviruset sars-cov-2 inom en vecka, efter att ha tagit emot de första leveranserna av två miljoner doser ryskutvecklat vaccin, kungör president Rohani. Även 4,2 miljoner doser av vaccin från Astra Zeneca kommer att användas. Officiellt har 58 000 liv dödsoffer i pandemin registrerats i Iran. Vaccinationskampanen börjar i höjd med årets firande av den islamiska revolutionen och ambitionen är att vara klar till det persiska nyåret den 21 mars. Iran har inlett kliniska tester av egenutvecklat vaccin, men förses med utländskt vaccin via Covax, ett upphandlingsprogram för fattiga länder som är knutet till WHO.

    • Iransk diplomat fälls för komplott

      I belgisk domstol döms den iranske diplomaten Assadollah Assadi till 20 års fängelse. Enligt domen var han inblandad i en komplott, ett sprängdåd som skulle ha ägt rum 2018 då den regimkritiska iranska exilorganisationen Folkets mujahedin samlades utanför Paris (se 3 juli 2018 och 2 oktober 2018). Tre andra åtalade fälls. Diplomaten tjänstgjorde vid tiden i Wien, och polis i flera europeiska länder har utrett misstankarna. Det uppges vara första gången sedan den islamiska revolutionen 1979 som en iransk statstjänsteman prövas för sådana misstankar i ett EU-land. En av talarna vid mötet 2018 var Rudy Giuliani, advokat till USA:s dåvarande president Donald Trump.

    • FN-domstol tar upp sanktioner

      Internationella domstolen (ICJ) gör bedömningen att den kan ta upp ett mål mellan Iran och USA, som handlar om de sanktioner som återinfördes sedan president Trump beslutat att lämna avtalet JCPOA om Irans atomenergiprogram. Iranavtalet slöts 2015 och sades upp av USA 2018. Iran har begärt att FN-domstolen ska beordra USA att dra tillbaka sanktionerna. Iran hävdar att Washingtons agerande bryter mot ett vänskapsavtal mellan länderna från 1955.

    • Fartygsbesättning hölls kvar

      En fartygsbesättning som hållits kvar i Iran sedan den 4 januari tillåts lämna landet. Sjömännen som kommer från Sydkorea, Indonesien, Myanmar och Vietnam arbetade ombord på ett sydkoreanskt fartyg och greps av Revolutionsgardet med motiveringen att fartyget hade förorenat iranskt vatten. Under de veckor som passerat har Iran krävt att Sydkorea ger Iran åtkomst till tillgångar som är ”frysta” i landet till följd av USA:s sanktioner mot Iran. Regimen i Teheran förnekar att det skulle finnas en koppling mellan agerandet mot fartyget och Irans irritation över att inte få hantera sju miljarder dollar som finns på konton i Sydkorea.

    • Januari

    • Aktivist tillbaka i fängelse

      Nasrin Sotoudeh, prisbelönt för sitt arbete för de mänskliga rättigheterna, tvingas återvända till fängelse efter att ha fått hjärtsjukvård utanför murarna (se 12 mars 2019 och 1 oktober 2020). Det är andra gången på några månader som hon fått permission från fängelset.

    • Twitter: Missvisande av Khamenei om covid-vacciner

      Irans högste ledare Ali Khamenei twittrar på engelska att vacciner som utvecklats i USA, Storbritannien och Frankrike ”inte är tillförlitliga”; importförbud införs också. Khameneis kommentar får Twitter att ingripa mot det iranska Twitterkontot och klassa inlägget som desinformation. Tre av de vacciner mot coronavirus som har fått vetenskapligt godkännande eller är på väg att godkännas i västvärlden är utvecklade vid amerikanska eller brittiska laboratorier. Officiellt är plattformen Twitter förbjuden i Iran, men höga företrädare som presidenten och utrikesministern har bekräftade konton som brukas flitigt.

    • Iran utökar anrikningen av uran

      Iran har återupptagit anrikning av uran till 20 procents reningsgrad. Det sker underjordiskt vid en anläggning i Fordow, säger en regeringstalesman till nyhetsbyrån Mehr. För att uran ska kunna användas i atomvapen krävs rening till 90 procent, men åtgärden beskrivs ändå som Irans hittills största avsteg från 2015 års avtal om landets kärnenergiprogram, ett avtal som slöts i syfte att förhindra kärnvapentillverkning (se 1 december 2020).

  • 2020

    • December

    • Kritiserad dödsdom verkställs

      En man som greps 2007, misstänkt för knivmord när han var 16 år gammal, avrättas i ett fängelse i Rasht. Människorättsorganisationer som Amnesty, som kritiserar Iran för avrättningar av personer som var minderåriga när brotten begicks, har krävt att han skulle ges en ny rättegång eftersom det finns uppgifter om att han erkände efter tortyr. FN noterar att minst åtta människor avrättades i iranska fängelser enbart mellan den 19 och den 26 december.

    • Iran preciserar skadestånd till flygoffer

      Iran lovar att betala 150 000 dollar eller motsvarande belopp i euro till alla familjer som miste en anhörig när Iran av misstag sköt ned ett ukrainskt trafikflygplan den 8 januari. Alla de 176 ombord omkom. Många var iranier och 85 var kanadensare eller hade uppehållstillstånd i Kanada. Ukrainas och Kanadas regeringar reagerar med kritik: storleken på skadestånden borde avgöras genom förhandlingar mellan länderna, anser de (se 2 juli).

    • Iran pekas ut för kidnappning av separatist

      Turkisk polis bekräftar att elva personer har gripits misstänkta för bland annat spioneri och kidnappning för Irans räkning. De gripna är turkiska medborgare. Bakom gripandet finns ett försvinnande: Habib Chaab, som var bosatt i Sverige men anklagades för att ha kopplingar till arabisk separatism i Iran, tros ha blivit bortförd från Istanbul och smugglad till Iran i oktober. I sydvästra Iran finns ett område med arabisk befolkning runt staden Ahvaz. Där förekommer att politiska rörelser agerar i arabernas namn, en konflikt som också har lett till jakt på misstänkta i Europa (såväl separatister som den iranska regimens utsända, se 22 september 2018 och 30 oktober 2018).

    • Utgivare av kritisk sajt avrättas

      Journalisten Ruhollah Zam, som via sin nyhetssajt på internet har släppt fram regimkritik, hängs (se 30 juni). Zam hade asyl i Frankrike, men tros ha blivit kidnappad i Irak och förd till Iran. EU fördömer avrättningen och flera länder i Västeuropa protesterar genom att dra sig ur ett digitalt affärsforum som skulle ha arrangerats från Teheran två dagar senare. Iran kallar för sin del till sig ambassadörerna från Frankrike och Tyskland (för tillfället EU:s ordförandeland) för att protestera mot kritiken.

    • Järnväg mellan Iran och Afghanistan invigs

      Tonvis med jordbruksprodukter finns i lasten när en järnvägslinje mellan Iran och Afghanistan öppnas. Linjen mellan Khaf i Iran och Rozanak i Afghanistan är ländernas första gemensamma och den ska bära både persontåg och godståg. Sträckningen mäter 15 mil men den ska med tiden byggas ut till Herat, Afghanistans tredje största stad. Målet är dessutom en vidare förlängning till järnvägsnät i Centralasien och Kina.

    • USA-sanktioner med Iran i sökarljuset

      Irans sändebud till huthirebellerna i Jemen, som bland annat har kontroll över landets huvudstad, beläggs med sanktioner av USA. Bakom sanktionerna mot Hasan Irlu finns missnöje i Washington med att regimen i Iran stöder den shiamuslimska rebellrörelsen. USA:s avgående regering under Donald Trump stöder för sin del huthiernas och Irans motståndare, Jemens regering som också backas upp av sunniregimer i regionen, främst Saudiarabien. USA:s sanktioner är till stor del riktade mot Irans så kallade Jerusalemstyrka (al-Quds). Trump överväger att klassa den som en terrorgrupp för att begränsa Irans agerande i regionen (se 3 januari 2020).

    • Rättsväsendet pressar rådgivare till Rohani

      Shahindokht Molaverdi, jurist och tidigare vicepresident, döms till 30 månaders fängelse. Hon anklagas för att ha läckt hemlig information till främmande makt och för propaganda mot den islamiska staten. Hon nekar till båda anklagelserna och säger att hon tänker överklaga. I fyra år var hon en av Irans vicepresidenter och hade då ansvar för kvinnofrågor, därefter har hon varit rådgivare till presidenten. Några dagar efter domen framkommer att ytterligare en medarbetare till president Rohani, Isa Kalantari som är vicepresident med ansvar för miljöfrågor, riskerar åtal. I konservativa medier har han anklagats för att ha svärtat ned den islamiska republikens grundare ayatolla Khomeini, och det är både dessa kommentarer och en miljöfråga som lett till att han granskas av rättsväsendet.

    • Sorgliga milstolpar i covid-19-rapportering

      Fler än en miljon fall av bekräftad coronasmitta har nu registrerats i Iran, medan antalet bekräftade dödsfall är uppe i nästan 50 000. Det verkliga antalet tros vara högre. Men det tycks som om något färre avlider nu, jämfört med större delen av november månad då dagliga dödstal på över 400 rapporterades.

    • Parlamentet ökar trycket i uranfråga

      Irans parlament antar en lag som medför att urananrikning upp till 20 procents renhet återupptas, om sanktionerna mot landet inte lyfts inom två månader. FN:s inspektioner av Irans kärnenergianläggningar skulle också stoppas. Enligt 2015 års internationella avtal JCPOA, som syftade till att bromsa Irans förutsättningar att skaffa sig kärnvapen, får Iran anrika uran upp till renhetsgraden 3,67 procent. Men sedan USA:s president Donald Trump sade upp avtalet och återinförde sanktioner, ser sig Iran allt mindre bundet av villkor. President Rohani ogillar den nya lagen med motiveringen att den gör det svårare att få till en diplomatisk lösning, detta i ett läge då USA är på väg att få en ny president, Joe Biden, som är mer förhandlingsinriktad än Trump (se 18 november). Låganrikat uran kan användas till civil kärnkraftsproduktion, men inte till atomvapen.

    • November

    • Attentat mot kärnteknikexpert

      Irans försvarsdepartement bekräftar att Mohsen Fakhrizadeh, betraktad som landets främste expert på kärnenergi, har blivit mördad. Mellan 2010 och 2012 mördades fyra iranska kärnteknikexperter och Iran har anklagat Israel för inblandning. Fakhrizadeh, som har beskrivits som "den iranska bombens fader", nämndes uttryckligen av Israels premiärminister Benjamin Netanyahu 2018, när Netanyahu gav sin bild av Irans kärnteknikprogram som syftande till att utveckla kärnvapen.

    • Fångutväxling med flera länder inblandade

      Den australisk-brittiska akademikern Kylie Moore-Gilbert, som hållits fängslad i Iran i två år, utväxlas mot tre iranier. Moore-Gilbert greps 2018 efter att ha besökt Qom för en konferens. Hon anklagades för spioneri och dömdes i en rättegång utan insyn till tio års fängelse. Enligt australiska medier utväxlas hon mot tre män som greps i Thailand 2012 misstänkta för att ha planerat ett attentat mot israeler. Iranska medier rapporterar om utväxlingen utan att ge detaljer om de tre männen.

    • Stopp för el och gas till lrak hotar

      Irak, som köper el och gas från Iran, får klartecken från USA för att hålla igång importen 45 dagar till trots de sanktioner som USA upprätthåller mot Iran. När USA återinförde sina bestraffningsåtgärder mot Iran 2018 svartlistades energisektorn, och USA vill att Irak slutar att göra affärer med iranierna. Men av fruktan för massprotester i Irak, mot bland annat ständiga elavbrott, har USA beviljat Irak en rad tidsbegränsade undantag. Uppskovet löper ut i januari 2021, bara några dagar innan det är meningen att Joe Biden ska tillträda som USA:s president (se även 18 november).

    • Iranier bland dödsoffer i israeliska anfall

      Israeliska armén uppger att iranska och syriska ställningar i Syrien har angripits och att det skett som svar på att sprängladdningar hittats nära israelisk militär på Golanhöjderna. Cirka tio dödsoffer rapporteras av SOHR, varav fem iranska. Golan är syrisk mark som Israel håller ockuperad sedan 1967, israeler har också flyttat in i området sedan ockupationen inleddes. Israel genomför återkommande anfall mot militära mål i Syrien, särskilt sådana som kopplas till Irans inblandning i det syriska inbördeskriget, men det är sällan den israeliska försvarsmakten bekräftar eller kommenterar insatserna. I detta fall anklagar Israel Iran för att ha förmått syrier att placera ut sprängladdningarna på Golan.

    • FN ser ökad iransk urananrikning

      Iran har satt igång avancerade centrifuger i en underjordisk del av sin främsta anläggning för anrikning av uran, uppger Internationella atomenergiorganet (IAEA). Inom ramen för det internationella avtalet från 2015 om Irans kärnenergi, ett avtal som är i fara sedan USA hoppat av det, ska Irans urananrikning vara begränsad. Syftet är att Iran inte ska framställa kärnvapenuran. Enligt New York Times har president Trump förhört sig om möjligheterna för USA att angripa Iran militärt innan hans mandattid löper ut i januari 2021. Ett möjligt mål för ett amerikanskt angrepp skulle kunna vara just anläggningen i Natanz.

    • I husarrest med covid-19

      Mir Hossein Mousavi, tidigare presidentkandidat som suttit närmare tio år i husarrest, har konstaterats vara coronasmittad, enligt en regimkritisk sajt. Den förre premiärministern ställde upp som oppositionell i presidentvalet 2009 som vanns av Mahmoud Ahmadinejad men blev starkt ifrågasatt och utlöste en folklig protestvåg. Iran har nu bekräftat nästan 41 500 dödsfall i covid-19, och vårdkällor tror fortsatt att det verkliga antalet är högre. Myndigheterna överväger nya restriktioner sedan man konstaterat 12 453 nya smittfall på ett dygn.

    • Släppt ur fängelse med covid-19

      Människorättsaktivisten Nasrin Sotoudeh släpps ur fängelse, tillfälligt. Några dagar senare konstateras att hon insjuknat i covid-19. Hon har hungerstrejkat i fängelset men avslutade sin protestakton i september efter 45 dagar (se 1 oktober 2020 och 12 mars 2019).

    • Fångar friges i förtid

      I samband med firandet av profeten Muhammeds födelsedag, som är allmän helgdag i Iran, friges 3 780 fångar i förtid. En del benådas, andra får sina straff avkortade. Amnestibeslutet kompletteras några dagar senare med beskedet att 157 fångar som är dömda för säkerhetsbrott återfår friheten; bland dessa finns människor som deltagit i regimkritiska protester. Iran har det senaste året frigett tusentals fångar för att undvika att coronapandemin sprids i fängelserna, men besluten har i allmänhet inte gällt personer dömda för säkerhetsbrott.

    • Oktober

    • USA hävdar att Iran lägger sig i valrörelse

      USA inför sanktioner mot fem institutioner i Iran som anklagas för att försöka påverka det amerikanska presidentvalet den 3 november. Bland de inrättningar som pekas ut finns Revolutionsgardet och dess elitenhet Jerusalemstyrkan (al-Quds), som redan är föremål för sanktioner av andra skäl. Dagen innan har säkerhetschefen John Ratcliffe hävdat att väljare i USA fått hotbrev som sett ut att komma från en extrem amerikansk högerorganisation som stöder sittande presidenten Donald Trump. Amerikanska sanktioner riktas också mot Irans Bagdadambassadör, som anklagas för förehavanden i Irak som inneburit inblandning i Iraks angelägenheter, samtidigt som proiranska grupper äventyrat säkerheten för amerikansk personal i Irak. Iran protesterar via Schweiz ambassad, som företräder USA, och framför att Irans regering inte har någon favorit i USA-valet.

    • FN:s vapenembargo mot Iran löper ut

      Ett FN-embargo på vapenhandel till eller från Iran löper ut i enlighet med det internationella avtal som slöts 2015 om Irans kärnenergiprogram. (JCPOA-avtalet mellan sex parter 2015 bekräftades i en påföljande FN-resolution.) US, som ensidigt har lämnat avtalet och återinfört egna sanktioner mot Iran, hävdar att vapenaffärer med Iran fortfarande bryter mot FN-resolutioner. USA har också förgäves försökt få FN:s säkerhetsråd att förlänga embargot på obestämd tid. Förbudet omfattade konventionella vapen, och Iran anser sig nu fritt kunna köpa sådana vapen igen. Ryskt luftvärn och kinesiska pansarfordon hör till de produkter som skulle kunna bli föremål för affärer med Iran.

    • Tortyr och polisiära övergrepp förbjuds

      Irans rättsväsen offentliggör ett dokument om rättssäkerhet (i praktiken ett nytt regelverk) som förbjuder tortyr, framtvingade bekännelser, isoleringsstraff, fängslande utan laglig grund och andra kränkningar av brottsanklagades rätt. Det ska också garantera insyn, etablera principen att en anklagad förutsätts vara oskyldig och försäkra att utländska medborgare får kontakt med sitt lands konsulära personal. Dokumentet är undertecknat av ayatollan Ebrahim Raisi, som är chef för rättsväsendet sedan 2019 med mandat att bekämpa korruption inom systemet och stöpa om det. Iran får gång på gång kritik för att medborgerliga rättigheter inte respekteras (se 12 september). Så sent som en vecka före dokumentet har det förekommit videoinspelningar på sociala medier där poliser misshandlar gripna personer, som också tvingas be om ursäkt för ”misstag”. Raisi har betecknat polisernas agerande som övergrepp.

    • Reseförbud till och från storstäder

      Resor till och från städerna Teheran, Karaj, Mashhad, Isfahan och Urmia förbjuds när nya restriktioner införs för att begränsa covid-19-smittan. Förbudet ska till att börja med gälla i några dagar, men resor med allmänna kommunikationer tillåts. Det väcker frågor hos medborgare som framhåller att redan de rådande dyrtiderna har fått folk att ställa bilen och åka kommunalt, med följd att smittrisken ökat just på bland annat bussar. Nästan 5 000 nya fall bekräftas, det högsta dygnstalet sedan pandemin nådde Iran. Biträdande sjukvårdsminister Iraj Harirchi instämmer i att de verkliga talen sannolikt är högre än de officiella.

    • Böter för brist på ansiktsmask

      Personer i Teheran som bryter mot bland annat påbud om att bära ansiktsmask kommer att tvingas betala böter, tillkännager president Rohani. Skärpta myndighetsåtgärder är en följd av att spridningen av viruset sars-cov-2 har ökat. Basijmilisen, poliser och hälsoskyddsinspektörer får befogenhet att utfärda bötesstraff. Beloppen är låga men kännbara för iranier under de omständigheter som råder med återinförda amerikanska sanktioner mot den iranska ekonomin. Irans officiellt bekräftade dödstal i covid-19 har passerat 28 000, medan nästan en halv miljon smittfall är kända.

    • Aktivist fri efter FN-vädjan

      Människorättsaktivisten Narges Mohammadi friges efter att ha fått sitt straff förkortat. När hon greps 2015 kampanjade hon mot dödsstraffet och arbetade för en organisation som grundats av Nobelpristagaren Shirin Ebadi. Narges Mohammadi lider av en neurologisk sjukdom. Hon släpps sedan FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet uppmanat Iran att frige politiska fångar som inte funnits bland drygt 100 000 interner som återfått friheten tidigare för att undvika spridning av viruset sars-cov-2. Brittisk-iranska Nazanin Zaghari-Ratcliffe, som också gripits på oklara grunder, hålls i husarrest hos sina föräldrar (se 22 december 2019).

    • USA ökar trycket på Iran via banker

      USA riktar sanktioner mot 18 iranska banker. Det medför att banker och finansinstitut i andra länder inte kommer att kunna genomföra pengaöverföringar till eller från människor och företag i Iran via dem. Utländska företag som har nyttjat de berörda bankerna får 45 dagar på sig att avsluta affärerna. USA:s finansminister säger att sanktionspolitiken fortsätter tills Iran ”stoppar sina terroraktiviteter och sina kärntekniska program”, medan Iran betecknar USA:s politik som ”statsterrorism”. Den amerikanska regeringen lyfter fram att handel med mat och mediciner undantas från sanktionerna.

    • Iran krävs på stort skadestånd

      Robert Levinson, tidigare anställd vid den federala amerikanska polisen FBI och med förmodad anknytning även till underrättelsetjänsten CIA, försvann under en resa till ön Kish i södra Iran 2007. Nu beslutar en domare i Washington, som bedömer försvinnandet som en kidnappning, att Iran måste betala 1,45 miljarder dollar till mannens anhöriga. Iran förnekar kännedom om Levinsons försvinnande, medan anhöriga och myndigheter i USA tror att han avled i fångenskap.

    • Nasrin Sotoudeh får pris

      Nasrin Sotoudeh är en av de människorättsaktivister som tilldelas det svenska Right Livelihood-priset 2020. Sotoudeh hålls fängslad efter att ha försvarat kvinnor som protesterat mot kravet på att bära huvudduk. Hon blev ett välkänt namn 2009 när hon på likartat sätt försvarade människor efter ett omstritt presidentval (se 12 mars 2019). 

    • September

    • Mordutpekad brottare avrättas

      Brottaren Navid Afkari avrättas tros internationella vädjanden från bland andra Internationella olympiska kommittén (IOK). Han greps i samband med regimkritiska demonstrationer sommaren 2018 och anklagades för knivmord på en offentliganställd man. Enligt myndigheter hade han erkänt mordet, men erkännandet var enligt hans försvarare frampressat genom tortyr. Protesterna i staden Shiraz, där Navid Afkari också avrättades, riktade sig mot ekonomiska och sociala missförhållanden.

    • Andra omgången i parlamentsvalet

      Parlamentsvalets andra omgång, som skjutits upp till följd av coronakrisen, genomförs (se 23 februari, 15 mars och 27 maj). Tio återstående platser ska fyllas. I Teheran och två andra städer kommer valet att ske 2021, samtidigt med presidentval och lokala val, uppger en talesperson för regeringen. 

    • Nytt läsår med skola på distans

      Efter nästan ett halvårs uppehåll på grund av coronapandemin återvänder närmare 15 miljoner elever till skolan. Avsikten är att det ska bli distansundervisning för de flesta under det nya läsåret. I skolorna är det fysiskt avstånd, ansiktsmasker och förkortade lektioner som gäller. Enligt officiella uppgifter har pandemin krävt över 22 000 liv sammanlagt i Iran, men det påstås från olika håll att det verkliga dödstalet är betydligt högre (se 3 augusti).

    • Augusti

    • Tillverkning av diabetesmedicin startar

      Det danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk inviger ny insulintillverkning hos sitt iranska dotterbolag. Produktionslinjen aviserades 2015, då det också sades att det skulle ta fem år innan den kunde tas i bruk. I de sanktioner mot Iran som USA har återinfört sedan dess finns rent tekniskt inga hinder för läkemedel till iranier, men i praktiken uppstår problem genom att bankföretag inte vågar genomföra överföringar av pengar (till exempel betalningar för produktingredienser) till eller från Iran av rädsla för att straffas av USA.

    • FN-inspektörer får syna önskade platser

      Inspektörer från Internationella atomenergiorganet (IAEA) kommer att tillåtas besöka två platser i Iran där organisationen bland annat vill ta markprover. Iran har motsatt sig önskemålen i flera månader. Exakt vilka platser det är fråga om offentliggörs inte, men det handlar om ställen där det kan ha förekommit kärnteknisk verksamhet, sannolikt före avtalet JCPOA som slöts 2015 om att Iran skulle slippa internationella sanktioner i utbyte mot begränsningar av kärnenergiprogrammet. Den 30 september meddelas att IAEA har fått tillträde till båda platserna, men analys av provtagning väntas ta flera månader.

    • USA-utspel blockeras i FN

      I FN:s säkerhetsråd utspelar sig en fortsättning på osämjan kring den internationella överenskommelsen om Irans kärnenergiprogram från 2015, som USA lämnade 2018. USA hävdar, trots sitt beslut att frångå avtalet, sin rätt att utnyttja en avtalsklausul (stödd i resolution 2231 i FN:s säkerhetsråd) som gör det möjligt att genomdriva nya sanktioner mot Iran. Men 13 av 15 medlemsländer i säkerhetsrådet går emot USA. En vecka tidigare har USA också förgäves försökt få gehör för en förlängning utan tidsgräns av ett FN-embargo mot Iran om förbud mot konventionella vapen som ska löpa ut i oktober.

    • Nya robotar med längre räckvidd

      Iran presenterar två nya inhemska robotar med utbyggd räckvidd. Den ena är ballistisk, den andra är en kryssningsrobot. Båda har uppkallats efter personer som dödades av USA i Bagdad i början av året (se 3 januari). 

    • Fiskare mister livet i konfrontation

      Två iranska fiskare mister livet när Förenade arabemiratens kustbevakning öppnar eld mot en fiskeflotta. Iran beslagtar ett emiratiskt fartyg, griper besättningen och framför en protest via emiratens chargé d'affaires. De diplomatiska förbindelserna mellan länderna är nedgraderade sedan 2016, och en färsk anledning till ökade spänningar är emiratens beslut att erkänna Israel.

    • Piratgisslan fri efter fem år

      Tre iranska fiskare som hållits som gisslan av pirater i Somalia i fem år återfår friheten. Deras fartyg togs över av sjörövare i mars 2015. Enligt organisationen Hostage Support Programme (HSP) i Nairobi var de tre iranierna de sista som hölls som gisslan av somaliska sjörövare. HSP, som haft del i förhandlingarna, ser frigivningen som slutet på en tioårig epok med kidnappningar till sjöss. Sammanlagt har fler än 2 300 sjömän upplevt fångenskap i Somalia, antingen ombord på sina fartyg eller förda i land. Frigivningen innebär däremot inte slutet på osämja om fisket mellan Somalia och Iran; besättningar från Iran anklagas för att fiska olagligt i somaliska vatten.

    • Ordkrig om Israel

      Irans president Rohani kritiserar Förenade arabemiratens beslut att normalisera de diplomatiska förbindelserna med Israel. Rohani beskriver det som ett ”stort misstag” och varnar för att öppna väg för Israel i regionen. Det får emiraten, som ser hans uttalanden som hot, att framföra en protestnot till Iran.

    • USA beslagtar olja från Iran

      USA har beslagtagit fyra tankerlaster med iransk bensin som ska ha varit på väg till Venezuela, rapporterar Wall Street Journal. Transporterna knyts till Revolutionsgardet i Iran, som USA har stämplat som en terrorgrupp. Fartygen är inte iranska, men personer med anknytning till Revolutionsgardet som ordnat oljeaffären tros ha använt sig av bulvanföretag för att kunna kringgå amerikanska sanktioner mot Iran. USA upprätthåller sanktioner även mot Venezuela. I oktober meddelar USA att bränslet från lasterna har sålts för drygt 40 miljoner dollar varav "en betydande del"  ska gå till en amerikansk fond för terroroffer.

    • BBC: Iran "mörkar" coronasmitta

      Det finns data som tyder på att Irans verkliga dödstal i coronapandemin är nästan tre gånger så högt som det officiella, rapporterar brittiska BBC:s persiskspråkiga redaktion. Fram till den 20 juli ska nästan 42 000 iranier ha avlidit i covid-19, enligt dessa uppgifter, mot drygt 14 400 officiellt. BBC:s sjukvårdskällor har också information om att det första dödsoffret konstaterades redan den 22 januari, nästan en månad innan myndigheter bekräftade utåt att smittan nått Iran.

    • Strejkvåg i tunga näringar

      Strejker inleds på energianläggningar i en rad provinser framför allt i söder. El-, olje- och gasproduktion berörs, och anställda inom gruvnäring och transporter ansluter sig. Aktionerna omfattar över 10 000 anställda och räknas därmed till de största på årtionden. Men de ser ut att handla specifikt om arbetsvillkoren, bland annat löner som har minskats eller inte betalats ut och tunga arbetsförhållanden i sommarhetta.

    • Juli

    • Fler än 15 000 döda i pandemin

      Enligt offciella uppgifter har sammanlagt 15 074 människor i Iran avlidit i covid-19. Hälsovårdsministeriet uppmanar iranierna att undvika onödigt resande, slutna utrymmen och stora sammankomster.

    • Utpekad för spioneri avrättad

      Iran avrättar en tidigare översättare anklagad för spioneri för USA:s och Israels räkning (se 14 juli). Mahmud Musavi Majd ska enligt anklagelserna ha arbetat för säkerhetstjänsterna CIA och Mossad och infiltrerat viktiga funktioner i Iran med sitt översättararbete som täckmantel.

    • Storbrand på skeppsvarv

      På ett skeppsvarv i Bushehr utbryter brand och elden sprider sig till sju fartyg. Ingen människa rapporteras ha farit illa, men sakskadorna förefaller ha blivit stora. De senaste veckorna har en rad explosioner och bränder inträffat vid både civila och militära anläggningar i Iran (se 2 juli). Det är oklart om sabotage ligger bakom någon eller några av händelserna.

    • Dödsstraff för bensinprotester

      Tre personer som kopplats till protester mot höjda bensinpriser hösten 2019 har dömts till döden (se 15 november 2019 och 1 juni 2020). Straffen har fastställts i högre rätt, meddelar rättsväsendet. Av beskedet framgår att det ändå inte är helt omöjligt att de får en ny rättslig prövning, och den 19 juli uppger en advokat i målet att landets högsta domstol har gått med på att det blir en ny rättegång för de tre: Amirhossein Moradi, Mohammad Rajabi och Said Tamjidi.

    • Många riskerar döden för spioneri

      En iranier har avrättats som spion för amerikanska CIA, uppger en talesman för rättsväsendet som säger att dödsstraffet verkställdes veckan innan. Mannen, pensionerad från försvarsdepartementet, ska ha sålt upplysningar om den robotutveckling som sker i Iran. En annan man, dömd som spion för att ha hjälpt USA att hitta general Soleimani i Bagdad (se 3 januari), väntar på att avrättas. I december greps åtta personer med "CIA-anknytning" och anklagades för att vara inblandade i den protestvåg som skakat Iran under hösten. Även nom kärnenergin säger sig Iran ha identifierat spioner (se 22 juli 2019).

    • FN-rapportör: Mord på iransk general olagligt

      Det var fråga om en utomrättslig avrättning i strid med FN-stadgan när USA dödade den iranske generalen Qasem Soleimani i Bagdad den 3 januari. Slutsatsen dras av Agnès Callamard, särskild FN-rapportör om utomrättsliga och summariska avrättningar. USA har enligt henne inte kunnat visa att det förelåg något omedelbart hot som hade kunnat förhindras genom attacken. Callamard rapporterar till FN:s råd för mänskliga rättigheter, som USA drog sig ur 2018.

    • Brand vid kärnenergianläggning

      En brand vållar omfattande skador vid kärnenergianläggningen Natanz. Det finns uppgifter om att elden utlösts av en explosion (den 22 augusti anger Irans atomenergimyndighet sabotage som orsak). Inga dödsoffer rapporteras. Iranska myndigheter uppger att inga utsläpp skett av radioaktiva ämnen, men att skadorna kan sinka produktionen av centrifuger som används till att anrika uran. Iran återupptog urananrikningen i Natanz i september 2019; sedan USA sade upp det internationella avtalet om Irans kärnenergi har också Iran i flera avseenden slutat att följa avtalet som syftade till att hindra Iran från att utveckla kärnvapen. Avtalet tillåter Iran att upparbeta uran till låga koncentrationer, som kan användas till elkraft. För att tillverka atomvapen krävs höganrikat uran.

    • Iran lovar skadestånd för nedskjutning

      Iran kommer att betala skadestånd till människor som förlorade anhöriga då man av misstag sköt ned ett ukrainskt trafikflygplan utanför Teheran i början av året (se 11 januari och 16 januari). Beskedet att det finns ett samförståndsavtal lämnas av Sveriges utrikesminister Ann Linde, som uppger att storleken på ersättningen ska avgöras genom förhandlingar. Bakom kraven på skadestånd står länder som hade medborgare ombord på planet. Den 11 juli presenterar Iran en officiell förklaring till nedskjutningen: en mänsklig miss, en felriktad radar, ledde till en hel kedja av misstag.

    • Juni

    • Dödsdom för regimkritisk sajt

      Journalisten Ruhollah Zam, som drivit sajten Amadnews, har dömts till döden för uppvigling (se 15 oktober 2019). Han har via sin sajt rapporterat om folkliga protester. Sajten, som enligt BBC har 1,4 miljoner läsare via en krypterad meddelandetjänst, har stängts av myndigheter men återuppstått under annat namn. Ruhollah Zam har möjlighet att överklaga dödsdomen. Det har rapporterats att han framträtt i TV och tagit avstånd från sin regimkritiska verksamhet, vilket fått människorättsorganisationer att lyfta fram att myndigheter i Iran tvingar människor till offentliga bekännelser. I december 2020 framkommer att dödsdomen har fastställts.

    • Domare inför skranket

      En rättegång som kommer att följas med intresse inleds vid en brottmålsdomstol i Teheran: en tidigare topptjänsteman i rättsväsendet och 21 utpekade medbrottslingar ska prövas för bland annat korruption och penningtvätt. En av de medåtalade är en tidigare domare som framför allt har uppmärksammats när han beordrat stängning av meddelandetjänsten Telegram. När dom meddelas den 12 september lyder straffet för Akbar Tabari, som suttit på en rad poster inom rättsväsendet, på 31 års fängelse för korruption och 12 år för penningtvätt. Han tvingas också betala böter och lämna ifrån sig fastigheter som han inte kommit åt på laglig väg. Om domarna står sig efter överklagande kommer Tabari att tvingas avtjäna det längsta straffet. Straffen är stränga men korruptionsrättegångar är inte helt ovanliga i Iran: nyligen dömdes två tidigare parlamentariker till 61 månaders fängelse för att ha manipulerat bilmarknaden.

    • Mängden lagrat uran växer

      Iran har vid det här laget byggt upp ett lager på över 1,5 ton anrikat uran, enligt IAEA. Den gräns som sattes i kärnenergiavtalet 2015 var 300 kilo (se främst 1 juli 2019). Anrikningsgraden ligger kvar på 4,5 procent. Men IAEA oroas ändå av den fortsatta ökningen. Iran har också i fyra månader nekat FN-organisationen att inspektera två platser i landet. Inspektörerna besöker fortfarande Iran, men FN måste nu hyra in flygplan för resorna eftersom covid-19-pandemin stoppar reguljära flygresor.

    • Bolivia tar ut avståndet till Iran

      Bolivia stänger sin ambassad i Iran, meddelar president Jeanine Áñez. Det är ett av flera beslut som hon motiverar med att kostnaderna blir höga för att hantera coronapandemin. Under hennes företrädare Evo Morales var Iran ett av de länder som Bolivia byggde upp starka band till.

    • Friad från spioneri USA på hemresa

      Sirous Asgari, professor i materiallära, får resa hem till Iran efter att ha frikänts från anklagelser om spioneri i USA (och efter att ha tillfrisknat från covid-19). Misstankar uppstod 2016 om att han skulle ha stulit vetenskapligt material från ett universitet i Ohio där det pågick forskning för USA:s flotta. Men åtalet ogillades av en federal amerikansk domstol i november 2019. Det har ryktats om att en fångutväxling väntar mellan USA och Iran (en sådan genomfördes i december). Båda länderna förnekar att Asgari utväxlats mot någon amerikan, men ett par dagar senare sker ett par andra hemresor i rampljus: amerikanen Michael White, som fängslades i Iran 2018, får resa hem, och den iranske forskaren Majid Taheri kan lämna USA, där han varit fängslad i 16 månader. 

    • Flera hundra dog i bensinprotester

      Protestvågen i november 2019 som utlöstes av höjda bensinpriser krävde 230 liv, uppger ordföranden i parlamentets utrikes- och säkerhetsutskott. Det är första gången sedan demonstrationerna som iranierna får höra en person i maktposition bekräfta ett högt antal dödsoffer. Människorättsorganisationer hävdar att ännu fler dog. Kort efter händelserna angav myndigheter ett lågt dödstal (se 15 november och 16 december 2019). 

    • Maj

    • Parlament med tomma stolar

      Det nya, starkt konservativa parlamentet samlas, trots att några platser återstår att fördela och valets andra omgång har skjutits upp till i september (se 23 februari och 15 mars). Under sessionen lämnas varannan plats tom på grund av risken för coronasmitta; officiellt har Iran registrerat 7 500 dödsfall och 140 000 smittade. President Rohani, som är inne på det sista året av sin andra och sista mandatperiod, håller ett tal där han prisar sin regerings sätt att hantera krisen och manar ledamöterna att "sätta nationens intressen framför särintressen". Teherans konservative exborgmästare Ghalibaf (Qalibaf) blir ny talman.

    • USA stoppar kärnenergisamarbeten

      Ett besked från USA:s utrikesminister Pompeo för det internationella atomenergiavtalet från 2015 ännu ett steg närmare kollaps. USA, som har lämnat avtalet och återinfört sanktioner mot Iran, har hittills beviljat undantag från sanktioner för avtalsparter, men nu ska undantag inte längre göras. I praktiken betyder det att framför allt ryska företag får två månader på sig att avsluta ombyggnad av en reaktor i Arak och transporter av utbränt kärnbränsle. Arbetena som gjorts i Arak har gått ut på att förhindra framställning av vapenplutonium, och EU anser att det nu blir svårare för omvärlden att få insyn i Irans kärnenergiproduktion. Analytiker sätter beskedet från Washington i samband med att det amerikanska presidentvalet närmar sig och att president Trump söker omval. Iran betraktar det för sin del som betraffning för att landet gör oljeaffärer med Venezuela.

    • Bensin från Iran till Venezuela

      Ett tankfartyg från Iran med bensin och andra oljederivat når Venezuela. Ytterligare fyra fartyg är på väg och upprör inte minst USA, som går in för att isolera regimerna i båda länderna med sanktioner. Venezuela har enorma oljereserver men lider till följd av misshushållning och konflikter brist på raffinerade oljeprodukter. Låga internationella oljepriser gör också att landets inkomster sinar. Venezuela rapporteras betala för de iranska lasterna med guld. 

    • Aktivister bland frigivna inför helg

      Inför id al-fitr, den helg som följer på fastemånaden ramadan, gör myndigheterna undantag i coronarestriktionerna och tillåter Teheranbor att samlas till bön, med fysiskt avstånd och ansiktsmasker. Landets officiella dödstal i covid-19 anges till sammanlagt 7 400, med 135 000 bekräftade smittfall. Som traditionen bjuder har ett antal fångar benådats inför storhelgen, i år drygt 3 700. Iranska medier rapporterar att det bland de frigivna finns aktivister som Esmail Bakshi, som drog igång protester vid ett sockerbruk i Khuzestan 2018. Flera aktivister dömdes då till fängelsestraff på upp till sju år, men Bakshi var fri mot borgen i väntan på överprövning av domen.

    • Khamenei: Gaza stärkt med vapen

      Irans högste ledare Ali Khamenei håller, för första gången, ett direktsänt TV-tal på den årliga Jerusalemdagen. Det är en islamisk plikt att strida för Palestinas befrielse, säger han och angriper Israel, västländer och USA:s "arabiska marionetter". (De flesta arabregimer är, till skillnad från Iran, sunnimuslimska, varför talet är ett sätt för shialedaren att göra anspråk på att bättre än de företräda muslimers intressen.) Khamenei gör också uttalanden om Gaza som tolkas som ett medgivande om att Iran har stött den palestinska islamiströrelsen Hamas med vapen.  

    • Soldater dödas under övning

      Närmare 20 soldater mister livet i en olycka som inträffar när Iran genomför en marinövning i Omanbukten, utanför sydkusten. Soldaterna befinner sig på ett stödfartyg som träffas av egen eld, avlossad från en iransk fregatt. Stödfartyget hade i uppgift att placera ut mål i vattnet och befann sig nära ett av målen. Händelsen ska utredas, meddelar flottan.

    • Iranier anklagas för migranters död

      I Afghanistan tillsätter president Ashraf Ghani en utredning om en händelse som inträffade vid iranska gränsen i början av maj. Iranska gränsvakter anklagas för att ha tvingat ned afghaner i en gränsflod och minst 18 personer har sedan dess hittats drunknade. Migranterna ska ha varit på väg att ta sig in i Iran utan tillstånd. Iran har avfärdat anklagelserna, som också handlar om misshandel. Många afghaner arbetar som daglönare på byggen i Iran. När coronapandemin utbröt tog sig tiotusentals afghaner hem, men de har börjat leta sig tillbaka sedan Irans pandemi-restriktioner lättats upp.

    • April

    • Hizbollah-förbud upprör Iran

      Statsledningen i Iran upprörs när den libanesiska organisationen Hizbollah förbjuds att verka på tysk mark. Hizbollah, som har både en politisk och en militär gren, klassas nu i sin helhet som en terrorgrupp och tysk polis genomför tillslag mot moskéer och föreningar med anknytning till rörelsen. Iran hotar med konsekvenser mot Tyskland för att landet ”gett efter för påtryckningar från Israel och USA”.

    • Militär satellit uppskjuten

      Revolutionsgardet uppger att en militär satellit har skjutits upp från ett ökenområde i centrala Iran och placerats i omloppsbana runt jorden. Satelliten är Irans första i sitt slag och väcker frågor om huruvida satelliten ingår i system som är tänkta att kunna användas med interkontinentala robotar. Det senaste året har Iran misslyckats med flera uppskjutningar av andra typer av satelliter. 

    • Dödsdömda avrättas i Iran

      Iran verkställde 251 dödsstraff 2019, enligt Amnesty International som räknade till ungefär lika många (253) avrättningar året innan. Minst 90 omyndiga som är dödsdömda väntar  enligt människorättsorganisationen på att avrättas. Näst efter Kina, som hemlighåller uppgifter om hur många som avrättas, tros Iran vara det land som verkställer flest dödsstraff.   

    • Småföretag tillåts öppna

      Småföretag utanför huvudstadsområdet tillåts öppna. Vissa lättnader för näringslivet i Teheran som träder i kraft en vecka senare aviseras också. Såvitt känt har coronapandemin krävt fler än 4 300 liv i Iran, men samhället måste börja återgå till det normala, har president Rohani deklarerat. Redan före pandemin hade landets ekonomi krympt dramatiskt till följd av att USA återinförde stränga sanktioner mot Iran: minus 4,8 procent 2018 och minus 9,5 procent 2019, enligt IMF.

    • Vädjar om IMF-lån

      Samtidigt som Iran skriver upp antalet döda i coronapandemin till över 4 000 vädjar president Rohani om att IMF ska bevilja det lån på fem miljarder dollar som landet ansökt om (se 12 mars). Enligt Wall Street Journal och andra medier i USA tänker den amerikanska regeringen blockera lånet. Nästan 70 000 iranier som har testats har bekräftats vara smittade.

    • Talmannen coronasmittad

      Ali Larijani, talman i parlamentet, är den senaste makthavare i Iran som visat sig bära på det coronavirus som orsakar en pandemi med snabb spridning. Officiellt har Iran i det läget bekräftat nästan 3 200 dödsoffer i sjukdomen covid-19.

    • Demokrater vill lindra sanktioner

      Joe Biden, USA:s förre vicepresident och favorit till att bli sitt partis kandidat i nästa presidentval, vill att USA lindrar sina sanktioner mot Iran så att leveranser av sjukvårdsutrustning och läkemedel underlättas. Han vill också att biståndsorganisationer ska kunna verka i Iran utan att bestraffas. Bidens medtävlare Bernie Sanders har dagen innan uttalat sig för att lätta på sanktionerna. 

    • Kurdisk gerilla slår till mot Irans gasexport

      Den kurdiska PKK-gerillan tar på sig ansvaret för en attack mot en gasledning i provinsen Ağrı dagen innan, som ledde till avbrott i gasleveranser från Iran till Turkiet. Attacken i östligaste Turkiet beskrivs som den första mot en gasledning sedan 2015 och har enligt lokala källor utförts av Pjak, en kurdisk grupp i Iran som har nära förbindelser med PKK. Mest kännbara kan sådana attentat bli för Iran, som har få intäktskällor kvar som inte hindras av amerikanska sanktioner. Turkiet kan för sin del ersätta gasen med import från Ryssland. 

    • Mars

    • Vårdutrustning skickad från Västeuropa

      Iran har tagit emot en leverans av medcinsk utrustning från Frankrike, Tyskland och Storbritannien, meddelar tyska UD. Det är första gången man kunnat använda sig av mekanismen Instex, som inrättades för att transaktioner med Iran ska kunna genomföras trots de återinförda amerikanska sanktioner som hindrar normal handel med Iran (se 31 januari 2019).

    • Rörelsefriheten begränsas

      President Rohani meddelar att begränsningar i rörelsefriheten kommer att införas. Beskedet framför han vid ett TV-sänt regeringssammanträde där deltagarna bär ansiktsmask. Rekommendationer till befolkningen om att undvika resande som inte är nödvändigt har gett liten effekt och antalet avlidna i sjukdomen covid-19 har passerat  2 000. Städer kommer nu att spärras av för trafik byggt på bilars registreringsnummer och förares id-kort. Folksamlingar förbjuds också.

    • Hälsokris stoppar nyårsfirande

      Firandet av det persiska nyåret har ställts in med anledning av coronaviruset. Nyårsafton infaller i år den 20 mars, och de eldar och fyrverkerier som brukar anläggas har i år förbjudits på många håll. Medborgarna uppmanas samtidigt att undvika resor och folksamlingar. I samband med nyåret brukar amnestibeslut förekomma; nu får "cirka 10 000" fångar sina straff avkortade medan andra får två veckors nyårspermission (se även 3 mars). Det ovanliga denna gång är att även somliga som fängslats för säkerhetsbrott omfattas av amnestin.

    • Ökad smittspridning, valdatum ändras

      I ljuset av coronasmittans utbredning skjuts andra omgången i parlamentsvalet upp från planerade 17 april till den 11 september (se 23 februari). 14 000 sjukdomsfall, varav 724 med dödlig utgång, har bekräftats hittills. För att skydda landets ekonomi, redan hårt pressad av USA:s sanktioner, har iranierna fått rätt att skjuta upp bland annat inbetalning av skatter och återbetalning av lån fram till i maj. Kontantstöd ska också betalas ut till tre miljoner hushåll som lever under knappa omständigheter. Ett annat löfte från regeringen är att fyra miljoner hushåll ska få tillgång till subventionerade lån.

    • Militär ska sköta smittspårning

      Iran ber, för första gången på åratal, IMF om ett lån för att mäkta med bekämpningen av coronasmitta. Landets högste ledare ayatolla Khamenei beordrar samma dag de väpnade styrkorna att ta ledningen i kampen mot viruset. Dagen efter kommer besked om att hela nationen ska övervakas under de närmaste tio dagarna via cyberspace, via telefon och, om det behövs, personligen för att hitta personer som misstänks vara sjuka. En delegation från Världshälsoorganisationen (WHO), som besökt Iran, anser att landets insatser mot smittspridningen "börjar gå i rätt riktning".

    • Fångar friges i kamp mot smitta

      Fler än 54 000 fångar släpps mot borgen för att minska risken för spridning av virussjukdomen covid-19. En talesman för rättsväsendet uppger att det handlar om tillfällig frigivning av fångar som enligt tester är fria från coronaviruset. "Säkerhetsfångar" som dömts till minst fem års fängelse friges inte. Det officiella dödstalet har stigit till 77 och en av de smittade är Pirhossein Kolivand, högste chef på riksnivå för akutsjukvården. 

    • IAEA kräver förklaringar om kärnteknik

      Chefen för IAEA begär en förklaring av Iran till varför uranpartiklar hittades förra året på en plats i Teheran där regimen inte deklarerat kärnkraftsverksamhet för FN (se 11 november 2019). Samma dag offentliggör IAEA två rapporter. Den ena handlar om två platser som Iran inte tillät FN:s inspektörer att besöka i januari 2020. Den andra är en beskrivning av det aktuella kärnteknikläget, sådant det är känt av FN: Iran har nu fem gånger så stor mängd anrikat uran som det internationella avtalet JCPOA från 2015 tillåter (se 1 juli 2019). Däremot uppges Iran ännu inte ha anrikat uran till över 4,5 procent, trots besked om nya centrifuger den 5 januari. För att tillverka atomvapen krävs att kärnbränsle upparbetas till en uranhalt på 90 procent.

    • FN-hjälp mot coronasmitta

      Ett flygplan med FN-expertis och sjukvårdsutrustning landar i Iran för att bistå landet med hanteringen av den smittsamma sjukdom som orsakas av ett nytt coronavirus. Regimen har tackat nej till ett erbjudande från USA; det avfärdas som propaganda. Irans officiellt bekräftade dödstal har stigit till 66, bland dem en medlem av Medlarrådet som består av rådgivare till den islamiska republikens högste ledare. BBC:s persiskspråkiga redaktion, som ringt runt till vårdinrättningar, har dragit slutsatsen att det verkliga antalet avlidna är mycket högre än de officiella talen visar. Testutrustning utlovas av Frankrike, Storbritannien och Tyskland (länder som deltog i kärnenergiavtalet 2015 och försöker förmå Iran att hålla fast vid det).

    • Februari

    • Inställd fredagsbön på grund av virus

      För första gången på årtionden ställs predikan vid fredagens lunchbön in i Teheran och 22 andra städer, samtidigt som begränsningar införs för folksamlingar vid helgedomar i Qom och Mashhad. Anledningen är risken för spridning av coronavirus, som nu har lett till 34 bekräftade dödsfall i Iran. Skolorna ska hållas stängda i flera dagar.

    • Schweiz öppnar väg för läkemedel till Iran

      Ett schweiziskt arrangemang som möjliggör leveranser av bland annat matvaror och läkemedel till Iran utan att betalningarna stoppas av amerikanska sanktioner börjar fungera. Specialreglerna kallas Schweiziska humanitära handelsordningen (SHTA i engelsk förkortning). Läkemedel och sjukvårdsutrustning är undantagna från USA:s sanktioner, men leveranser försvåras i praktiken av att banker inte vågar låta betalningarna gå igenom.

    • Coronasmitta hos ministrar

      Biträdande sjukvårdsminister Iraj Harirchi bekräftar att han själv har smittats med det nya coronavirus som befaras kunna orsaka en pandemi. Myndigheterna har bekräftat 15 dödsfall (för tillfället det högsta antalet utanför Kina), men väljer att inte försätta den mest utsatta platsen Qom i karantän för att hindra smittspridning. Flera grannländer hinner före Iran med att införa försiktighetsregler, trots att det är pilgrimer som återvänt från Iran som har visat sig bära på smittan. Ett par dagar senare, när det officiella dödstalet stiger till 26, har också Massoumeh Ebtekar insjuknat (en av sju vicepresidenter, med ansvar för kvinnofrågor).

    • Historiskt lågt valdeltagande

      När resultaten i 95 procent av valkretsarna meddelas framgår det, som väntat, att de flesta av de 290 platserna i parlamentet kommer att upptas av mycket konservativa ledamöter. Det skapar en svårare regeringssituation för president Rohani, som inte tillhör de ultrakonservativa. Minst 17 kvinnor får mandat, i så fall lika många som tidigare. I minst elva valkretsar ska en andra valomgång genomföras, den 17 april. Men valdeltagandet tilldrar sig mest intresse: bara 42,6 procent, det lägsta under den islamiska republikens fyra årtionden. Det kopplas framför allt till att reformsinnade kandidater stoppats. Somliga hävdar att väljarna höll sig hemma av rädsla för att smittas av det nya coronaviruset, som bekräftades i Iran bara två dagar före valet, men också spridningen av viruset väcker kritik mot myndigheternas agerande.

    • Iran åter finansiellt högriskland

      Ett finansiellt samarbetsorgan som 38 länder står bakom, bland dem Sverige, återinför sanktioner mot Iran för att landet inte gjort tillräckligt för att hindra penningtvätt och terrorfinansiering. Financial Action Task Force (FATF), där länderna enas om standarder för att motverka brottslighet, gav 2016 Iran respit för att landet skulle ha möjlighet att genomföra åtgärder. Nu upphävs Irans undantag och landet gör Nordkorea sällskap på FATF:s "svarta lista" som högriskland. För att slippa den stämpeln måste länder bland annat lova att följa internationella konventioner mot ekonomisk brottslighet och terrorfinansiering.

    • Val med maningar till bojkott

      Iran går till sitt första parlamentsval sedan USA återinförde ekonomiska sanktioner mot landet. Det blir ett val mellan mer eller mindre konservativa röster, eftersom Väktarrådet har stoppat flertalet reformsinnade kandidater, och regimkritiker manar till bojkott. Valet sker mot en mörk bakgrund: Krisen i Irans ekonomi växer, till stor del på grund av sanktionerna, men också korruption bidrar till det. Det folkliga stöd som lyfte regimen efter general Soleimanis död (se 3 januari) följdes av besvikelse och misstro när det visade sig att iranskt luftvärn hade skjutit ned ett civilt trafikflygplan, med 176 dödsofer som följd (se 11 januari). Dödsfall som inträffat i Qom till följd av det nya coronavirus som spridits från Kina väcker också undran: Vad visste myndigheter om smittan, eftersom ett besked om att viruset nått Iran kom bara kort före rapporten om dödsfallen? 

    • Konservativa gynnas inför val

      Kampanjerna inleds officiellt inför parlamentsvalet den 21 februari. Väktarrådet har i slutänden stoppat fler kandidater än det har godkänt: 7 148 personer kandiderar till de 290 platserna i parlamentet, medan ännu fler inte tillåts ställa upp. Majoriteten av de stoppade är reformsinnade. Irans mest konservativa kretsar har stärkts av den politik som USA:s president Donald Trump för, med återinförda sanktioner mot Iran bland annat. Det blir också fyllnadsval till Expertförsamlingen: sju av dess 88 ledamöter har avlidit under mandatperioden.

    • Uppskjutning av satellit misslyckas

      Uppskjutningen av en iransk satellit misslyckas, när satelliten inte når den planerade omloppsbanan. Bärraketen av en typ som kallas Simorgh når inte den hastighet som skulle ha krävts. Även för drygt ett år sedan misslyckades en uppskjutning (se 15 januari 2019). I båda fallen uppger Iran att satelliterna skulle brukas för vetenskapliga syften. Men samma dag visar Iran upp en kortdistansrobot med en "ny generation" av raketmotor, med delar tillverkade i lätta kompositmaterial, som också ska kunna användas till uppskjutning av satelliter.

    • Väktarrådet blockerar kandidater

      President Rohani träder in i en träta mellan politiska krafter och Väktarrådet, som granskar människor som vill kandidera i de val som ska hållas den 21 februari. Väktarrådet rapporteras ha sagt nej till över 9 000 personer, mer än hälften av dem som anmält intresse. Bland dem som stoppas finns 92 ledamöter av det sittande parlamentet. De kan överklaga besluten, men Rohani väljer att göra en markering när han han håller tal inför årsdagen av den islamiska revolutionen: Iranierna måste ha rätt att välja mellan olika politiska rörelser, säger han. Väktarrådet domineras enligt analytiker av medlemmar som är mer konservativa än presidentens allians av moderat konservativa och reformsinnade.

    • Januari

    • EU-länder ska patrullera Hormuzsundet

      Åtta EU-länder har slutit upp bakom beslutet att ge militärt skydd till fartyg i Hormuzsundet, uppger Frankrikes utrikesdepartement. Styrkan som ska patrullera farvattnen baseras i emiratet Abu Dhabi. De stater som har lovat att delta med enheter som patrullerar är Frankrike, Danmark, Nederländerna och Grekland. Styrkan inrättas som ett sätt att markera att EU intar en egen hållning, samtidigt som konflikten runt sundet, som utgör inlopp till Persiska viken, i mycket handlar om motsättningar mellan USA och Iran. 

    • Iran hotar ge upp NPT

      Iran hotar dra sig ur det internationella Icke-spridningsavtalet (NPT) som ska förhindra spridning av kärnvapen, detta ifall konflikten om landets kärnenergiprogram förs till FN:s säkerhetsråd (se 14 januari).

    • Högste ledaren predikar

      Irans högste ledare ayatolla Khamenei håller fredagspredikan i en moské i Teheran. Det är första gången sedan 2012 han personligen håller predikan vid fredagens lunchbön, som är veckans viktigaste. Med all sannolikhet vittnar det om att Irans ledning ser det politiska läge som råder som en kris. Khamenei försvarar den islamiska republikens försvarsstyrkor, trots nedskjutningen av ett trafikflygplan som var fullt med civila passagerare.

    • Dödsoffrens hemländer ställer krav

      Till följd av nedskjutningen av ett trafikflygplan i Iran den 8 januari samlas utrikesministrarna från dödsoffrens hemländer i London.  Ukraina, Sverige, Storbritannien, Kanada och Afghanistan begär att Iran ska samarbeta kring utredningen av händelsen, på alla punkter. De berörda länderna kräver också att Iran ska betala skadestånd.

    • Europeisk kritik mot Iran

      Storbritannien, Frankrike och Tyskland, som alla var parter i det internationella avtalet JCPOA 2015 om Irans kärnenergiprogram, inleder ett förfarande som bottnar i bedömningen att Iran inte uppfyller avtalet (se 5 januari 2020). De tre europeiska länderna har dock till skillnad från USA inte dragit sig ur överenskommelsen, och de säger uttryckligen att de inte stöder president Trumps linje att sätta Iran under maximal press. Processen enligt JCPOA då parterna är oense kan i slutänden komma att tas upp i FN:s säkerhetsråd. Det skulle kunna leda till nya FN-sanktioner mot Iran, men Ryssland (som tillhör de permanenta medlemsländerna i säkerhetsrådet) stöder Iran, som upprörs av att de europeiska parterna inte starkare har motsatt sig USA:s agerande.

    • Gripanden efter flygkatastrofen

      En talesman för Irans rättsväsen säger att myndigheter har gjort gripanden med anledning av försvarsmisstagen som slutade med att ett ukrainskt trafikflygplan sköts ned. Hur många som gripits, vilka de är och vad de misstänks för framgår inte. Samtidigt framkommer att även demonstranter har gripits, enligt myndigheterna omkring 30 personer. 

    • Iran medger oavsiktlig nedskjutning

      Efter flera dagar av förnekanden medger Irans statsledning att flygkatastrofen utanför Teheran den 8 januari vållades av iransk luftvärnsbeskjutning. Medgivandet framförs med djupa ursäkter, men också med anklagelser mot USA om att ha orsakat det krigshot som sätter nerverna i dallring. (En vecka efter katastrofen offentliggör New York Times en film tagen från ett tak i närheten. Filmen ger vid handen att planet träffades av två robotar, vilket också senare bekräftas av Iran.) Inom och utanför Iran är kritiken skarp också mot att den civila flygtrafiken inte hade stoppats i det farliga läge som rådde. För regimen i Teheran, som gör anspråk på att styra sitt land med särskilt hög moral, leder nedskjutningen och lögnerna om den till en förtroendekris. Demonstrationer utbryter i flera iranska städer. 

    • Iran attackerar USA-baser

      Två militärbaser i Irak som hyser amerikanska styrkor beskjuts från Iran, som uppger att det är svaret på USA:s dödliga attack mot Qasem Soleimani. Enligt västländerna krävs inga dödsoffer, men USA uppger en månad senare att över 100 amerikaner ådragit sig lindrig hjärnskakning. Den iranska nyhetsbyrån Tasnim, som står Revolutionsgardet nära, rapporterar att två markbaserade robotmodeller användes:  Fateh-313, med en uppskattad räckvidd på 50 mil, och Qiam-1, som tros ha en räckvidd på uppemot 80 mil och bygger på samma teknik som ryska Scudrobotar. Amerikanska luftfartsmyndigheter förbjuder flygbolag baserade i USA att flyga i luftrummen över Irak, Iran och Persiska viken av oro för att planen ska träffas av beskjutning.

    • Svår flygkrasch utanför Teheran

      Ett ukrainskägt flygplan störtar strax efter start från Teheran och alla 176 ombord omkommer. Bland passagerarna fanns bland andra iranier, kanadensare och svenskar medan besättningen var ukrainsk. Myndigheter avvisar uppgifter om att Iran skjutit ned planet med en luftvärnsrobot, av misstag. Det faktum att Iran är under sanktioner från USA kan påverka hanteringen av katastrofen, men Iran signalerar ganska snart beredskap att låta bland andra flygtillverkaren Boeing och amerikanska transportmyndigheter delta i utredningen.  

    • Folklig uppslutning efter Soleimanis död

      Inför begravningen av generalen Qasem Soleimani i Kerman har folkmassor samlats både i hans hemstad och i flera andra större städer för att uttrycka vrede mot den amerikanska drönarattack som dödade honom (se 3 januari). Soleimani är välkänd i Iran, även om mycket av hans nätverkande bland shiakrafter i Irak, Syrien, Libanon och Jemen har omgetts av hemlighetsmakeri. Sedan kriget mot Saddam Husseins Irakstyre på 1980-talet har han status som krigshjälte. Regimen i Teheran, som svurit att hämnas Soleimanis död, kan efter mordet luta sig mot starkare folkligt stöd än den haft på länge. I Kerman är trycket från folkmassan så starkt att det leder till en tragedi: minst 50 människor mister livet i trängseln. 

    • Iran tar ett steg till från kärnenergiavtal

      Iran kommer inte längre att fästa avseende vid en viktig punkt i 2015 års avtal om landets kärnenergiprogram, meddelar regeringen i Teheran. Beskedet handlar om den gräns som sattes för hur många centrifuger Iran får ha, centrifuger för anrikning av det radioaktiva ämnet uran. I avtalet 2015 åtog sig Iran att begränsa atomteknik som skulle kunna användas för tillverkning av kärnvapen, till exempel vapenuran. I  utbyte slapp Iran då internationella sanktioner som innebar hård press på landets ekonomi. 2018 drog sig USA ur avtalet och införde nya sanktioner mot Iran. Gradvis har även Iran därefter frångått sina åtaganden i avtalet JCPOA.

    • USA dödar iransk general

      Qasem Soleimani, general i Irans elitstyrka Revolutionsgardet och chef för utlandsstyrkan al-Quds ("Jerusalemstyrkan"), dödas i Bagdad när USA flyganfaller en bil han färdas i. Soleimani har varit nyckelpersonen i Irans militära och politiska agerande i grannländerna, bland annat kriget i Syrien och striderna mot Islamiska staten (IS). USA höll honom ytterst ansvarig även för milisattacker mot amerikaner på irakisk mark. I drönarattacken dör omkring tio personer, bland dem också en inflytelserik irakisk milisledare kallad Abu Mahdi al-Muhandis ("Ingenjören"). 

  • 2019

    • December

    • Kvinnor som sökt nåd får avslag

      Brittisk-iranska Nazanin Zaghari-Ratcliffe, som greps 2016 när hon besökte anhöriga tillsammans med sin lilla dotter, blir inte benådad, uppger hennes advokat. Fallet har blivit ett stridsäpple mellan Iran och Storbritannien (se 24 april 2019) och riktat ljuset mot att det finns en rad utländska medborgare gripna i Iran på oklara grunder. Liksom människorättsaktivisten Narges Mohammadi har Zaghari-Ratcliffe fått avslag på en begäran om villkorlig frigivning. De två kvinnorna, som båda är dömda till fleråriga fängelsestraff, hungerstrejkade i januari men avbröt strejken efter att ha fått löfte om vård utanför fängelset. Så småningom framkommer misstankar om att Iran håller Zaghari-Ratcliffe närmast som gisslan för en gammal tvist med Storbritannien: Före revolutionen 1979 beställde shahen brittiska pansarfordon, men när den islamiska republiken inrättades vägrade britterna att leverera fordonen, trots att de var betalda.

    • Amnesty höjer dödstal efter protester

      Människorättsorganisationen Amnesty räknar upp dödstalet efter myndigheternas hårda ingripanden under loppet av tre dagar mot protestvågen i november. Minst 304 liv har gått till spillo enligt de uppgifter som nått Amnesty. Tusentals människor, inte minst studenter, uppges ha gripits (se 15 november). Myndigheterna har hittills avfärdat Amnestys uppgifter som överdrivna. Protesterna fortsätter under 2020. Senare inofficiella uppgifter gör gällande att flera tusen människor dödas. 

    • Ryskt stöd till krisbudget

      President Rohani offentliggör vad han kallar en "motståndsbudget" för iranska staten. Den bygger på ett "investeringsstöd" från Ryssland på 5 miljarder dollar, som ännu är föremål för förhandlingar. Rohani säger att de amerikanska sanktionerna har orsakat stora svårigheter för Iran och lidande för folket, som krisbudgeten är tänkt att lindra. Bland annat ska offentliganställda få löneökningar på 15 procent under det budgetår som inleds i mars 2020. Amnesty International har återgett uppgifter om att 208 människor miste livet i samband med de protester som ägde rum i november, riktade mot bland annat höjda bränslepriser.

    • Fångutväxling mellan Iran och USA

      En amerikan som hållits fängslad i Iran sedan 2016, anklagad för spioneri, utväxlas mot en iranier som greps i USA 2018. Fångutväxlingen sker i Schweiz och får den amerikanska statsledningen att tacka Iran för konstruktiva förhandlingar.

    • November

    • Presidenten: "Konspiration" bakom protester

      President Rohani uttalar sig om de protester som av allt att döma har slagits ned av myndigheterna (se 15 november). "Folket har besegrat en fientlig konspiration", säger han. Minst 40 platser har skakats av demonstrationer, bensinstationer har stuckits i brand och vägar har blockerats, men det har också förekommit plundring. Regimens informationsblockad gör det svårt att veta hur svåra följderna blivit, men uppgifter till Amnesty International gör gällande att över 100, om inte 200, liv gått till spillo.

    • USA-beslut försvårar ryskt Iranprojekt

      Efter Irans besked om att urananriktning återupptas i Fordow (se 4 november) svarar USA med att skärpa sin Iranpolitik ytterligare – och beslutet lägger hinder i Rysslands väg. USA sade upp det internationella avtalet om Irans kärnenergiprogram 2018, men gjorde då undantag från sanktioner så att andra avtalsparter kunde uppfylla sina åtaganden. Ryssland har fortsatt sitt atomsamarbete med Iran vid Fordow-anläggningen, som enligt 2015 års avtal ska producera civil kärnkraft, och med kärnkraftsutbyggnad vid Bushehr (se 10 november). Men från den 15 december blir det stopp för amerikanska undantag som tillåtit samarbetet vid Fordow. 

    • FN: Iran överlagrar tungt vatten

      Iran har nu överskridit den mängd tungt vatten landet får ha enligt 2015 års avtal om landets kärnenergiprogram, meddelar FN:s atomenergiorgan IAEA. Tungt vatten kan användas vid tillverkning av vapenplutonium, och Iran har nu 131,5 ton – över de 130 ton som avtalet tillåter. En av poängerna med avtalet från 2015 är att det har gett FN möjlighet att inspektera Irans anläggningar, och Iran uppfyllde avtalsvilkoren fram tills USA lämnade avtalet 2018.

    • Bensinpriset chockhöjs

      Iranska staten, som är hårt pressad av amerikanska sanktioner, höjer literpriset på bensin med 50 procent. För den som vill tanka mer än 60 liter per månad trefaldigas priset. Demonstrationer utbryter i flera städer, bland dem Yazd, Kermanshah och Sirjan. Myndigheterna stänger av tillgången till internet och sociala medier. Tre dagar senare uppger myndigheter att kravaller har krävt tolv dödsoffer. Andra källor tror att betydligt fler har mist livet. En parlamentariker avgår i protest mot att de folkvalda inte har fått dryfta prishöjningarna. Besluten har fattats av Högsta rådet för ekonomisk samordning, vilket betyder att höjningarna har godkänts av presidenten, parlamentets talman och rättsväsendets högsta chef.

    • IAEA: Uran på odeklarerad plats

      Inspektörer har hittat uranpartiklar på en plats i Iran där landet inte har kärnteknisk verksamhet som deklarerats till FN, skriver Internationella atomenergiorganet (IAEA). Svaren har dröjt när IAEA bett om en förklaring. Enligt diplomatiska källor har uranpartiklarna hittats vid provtagning i Turquzabad sydväst om Teheran. Israel uppges tidigare ha anklagat Iran för att bedriva verksamhet där som hållits hemlig. I rapporten skriver IAEA också att Iran nu har 551 kilo upparbetat uran. I det internationella avtal från 2015 som är på väg att haverera sedan USA dragit sig ur det åtog sig Iran att begränsa mängden till 300 kilo.

    • Motstridigt om oljefynd i sydväst

      I Khuzestan i sydväst har ett oljefynd gjorts, tillkännager presidenten. Fyndigheten skulle enligt beskedet innehålla 53 miljarder fat råolja, vilket skulle betyda att Irans kända reserver växer med en tredjdedel. Men oljeministern gör ett par dagar senare en präktig korrigering: dels omfattar fyndigheten drygt 22 miljarder fat, dels kan bara en tiondel utvinnas med dagens teknik. Även om man inte räknar med den nya fyndigheten har Iran de fjärde största oljereserverna i världen och de näst största gastillgångarna. Provinsen Khuzestan ligger längst in i Persiska viken och gränsar mot Irak.

    • Byggstart för ny reaktor

      Ryssland och Iran tar nästa steg i sitt kärnkraftssamarbete: en ceremoni med byggstart för en andra reaktor i kärnkraftverket Bushehr vid Persiska viken. I det internationella avtalet från 2015 om Irans kärnenergiprogram, som tillkom för att försvåra för Iran att framställa kärnvapen, finns inget förbud mot civil kärnkraft. Enligt avtalet är det också Ryssland som ska förse Irans kraftindustri med radioaktivt bränsle. Den första reaktorn i Bushehr togs i bruk 2011. En tredje reaktor planeras i framtiden.

    • Skyddsinsats för tankfartyg på plats

      En USA-ledd flottstyrka, som bildats för att skydda handelsfartyg i Persiska viken, inleder officiellt sin verksamhet. Det sker med Bahrain som bas, eftersom USA har tillgång till en marinbas där. Sedan styrkan började bildas i juni har flera länder anslutit sig, såväl Saudiarabien och andra arabländer i regionen som Storbritannien och Australien. Lastfartyg ska få militär eskort genom Hormuzsundet, där flera tankfartyg har utsatts för attacker eller sabotage som USA håller Iran ansvarigt för.

    • Underjordisk urananrikning återupptas

      Iran offentliggör ett fjärde steg av åtgärder som bryter mot det internationella avtalet från 2015 om att begränsa landets kärnenergiprogram. Sedan USA hoppade av överenskommelsen 2018 och återinförde stränga sanktioner, har också Iran gradvis frångått sina utfästelser i avtalet. Bland annat har Iran utökat sin anrikning av uran. Nu ska anrikningen av det radioaktiva ämnet också återupptas i den underjordiska Fordow-anläggningen utanför Qom, men FN:s atomenergiorgan IAEA ska enligt beskeden ges insyn. När tillkännagivandet görs har det gått 40 år sedan början av ett gisslandrama på amerikanska ambassaden i Teheran som lett till de fientliga förbindelser mellan Iran och USA som fortfarande råder. USA utökar på årsdagen sina sanktioner med åtgärder som riktas mot medarbetare till Irans högste ledare. Samtidigt utlyser USA en belöning för upplysningar om en tidigare anställd vid CIA och FBI som försvann i Iran 2007.

    • Oktober

    • Gripanden av forskare upprör

      Tidningen Le Figaro avslöjar att två akademiker knutna till universitetet Sciences Po i Paris hålls kvar i Iran sedan mitten av sommaren, och att tyst diplomati inte har lyckats få Roland Marchal, sociolog, och Fariba Adelkhah, franskiransk antropolog, fria. I samma veva framkommer att en exiliranier med uppehållstillstånd i Frankrike, Ruhollah Zam, blivit gripen av iranska myndigheter, oklart var och hur. Ruhollah Zam har drivit sajten Amadnews, som Iran tidigare har anklagat för uppvigling (se 5 oktober). Anklagelserna mot Adelkah mildras senare, då det heter att hon inte längre hotas av dödsstraff för spioneri men i maj 2020 döms hon till sammanlagt sex års fängelse. Marchal får för sin del återvända till Frankrike i mars, efter det persiska nyåret, då Frankrike friger en fängslad iransk ingenjör, Jalal Ruhollanejad som av USA anklagas för sanktionsbrott.

    • Explosioner på tankfartyg

      Två explosioner inträffar på ett iranskt tankfartyg i Röda havet, tio landmil från den saudiska staden Jidda. Iran anklagar ”främmande makt” för att ha angripit tankern och visar upp bilder på hål i skrovet. Oljeläckage uppstår, men fartyget lyckas ta sig för egen maskin tillbaka mot Persiska viken.

    • Gripna turister och forskare i “bytesaffär”

      Ett par från Australien, som bloggat om sin resa genom Iran, har frigetts efter flera veckor i häkte som spionerimisstänkta. Samtidigt har en iransk doktorand tillåtits återvända från Australien, där han anklagats för att ha försökt skicka otillåtna högteknologiska och militära produkter till Iran. Det finns en mängd fall där personer bosatta i västländer har gripits av iranska myndigheter. Oftast handlar det om iranier med dubbelt medborgarskap, vilket inte erkänns av Iran, som gripits på besök i hemlandet (se 23 oktober 2017, 12 februari 2018 och 24 april 2019).

    • Dödsstraff för spioneri

      Fyra personer har dömts för spioneri. Tre ska ha spionerat för USA, varav en dömts till döden och de två andra till tio års fängelse. Den fjärde ska enligt det iranska domstolsväsendet ha spionerat för Storbritannien och fått tio års fängelse. Det framgår inte av beskeden om de dömda finns bland 17 personer som anklagats för spioneri tidigare under året (se 22 juli). Dödsdomen kan överklagas. 

    • Presidentens bror dömd till fängelse

      President Rohanis bror Hossein Fereydoun döms till fem års fängelse och böter på anklagelser om korruption; det straff han fick i lägsta instans har mildrats. Innan han greps sommaren 2017 var Fereydoun rådgivare till presidenten. Få detaljer i fallet har offentliggjorts. 

    • September

    • Svensk tanker får lämna Iran

      Tankfartyget Stena Impero lämnar Iran. Fartyget, som ägs av svenska Stena Bulk men är registrerat i Storbritannien. Det tvingades till hamn i Bandar Abbas två veckor efter det att myndigheter i Gibraltar, som är brittiskt område, uppbringat en iransk tanker (se 19 juli). Iran förnekar att Stena Impero utsattes för en hämndaktion och säger att det fortfarande pågår ett rättsligt förfarande med upphov i brottsanklagelser: att fartyget ska ha krockat med en fiskebåt i Hormuzsundet och inte svarat på anrop.

    • Insatser mot smuggling sätts under lupp

      Polisen har sprängt en smugglarliga och hittat 8,8 ton knark som var på väg till Europa. Beslaget av morfin och opium gjordes nära turkiska gränsen, men lasten som var gömd i en tankbil uppges ha kommit från Afghanistan. Hos de nio misstänkta hittades också heroin och 130 skjutvapen. Enligt FN-statistik stod Iran 2017 för 90 procent av opiumbeslagen i världen och 20 procent av heroin- och morfinbeslagen. Det här är omständigheter som Iran lyfter fram i kraftmätningen med USA: Om Europa inte ger Iran starkare stöd mot sanktioner, hotar Iran med att minska sina insatser mot droglaster som smugglas genom landet.

    • Dubbelt budskap från Europa

      Storbritannien, Frankrike och Tyskland stöder bedömningen att det var Iran som genomförde anfall mot saudiska oljeanläggningar den 14 september. De tre ländernas regeringschefer uppmanar i ett gemensamt uttalande Iran att välja dialog framför provokationer. Men de betonar samtidigt att de står fast vid det internationella avtalet om Irans kärnenergiavtal som de var med om att sluta 2015. USA har lämnat avtalet, vilket fått även Iran att göra avsteg från sina åtaganden. Avtalet syftade bland annat till att mängden radioaktivt material i Iran ska begränsas.

    • USA förstärker vid Persiska viken

      USA aviserar militära förstärkningar till Persiska viken i kölvattnet av attacker mot saudiska oljeanläggningar som Iran anklagats för att ha utfört. Kort före beskedet har president Trump också skärpt de amerikanska sanktionerna mot Iran. De förstärkningar som ska sändas till regionen, på begäran av Saudiarabien och Förenade arabemiraten, handlar om flyg- och robotförsvar, uppger den nye försvarsministern Mark Esper.

    • Flera fartyg i beslag

      Irans revolutionsgarde beslagtar ännu ett tankfartyg nära Hormuzsundet med hänvisning till misstänkt smuggling (se 19 juli). Tankern, inte större än en fisketrålare, har elva mans besättning. Fartygsbeslaget är det andra under månaden; den 7 september har ett fartyg med en filippinsk besättning på tolv man uppbringats.

    • Iran anklagas för attacker mot Saudiarabien

      Två viktiga oljeanläggningar i östra Saudiarabien träffas i vad som tros vara drönarattacker. Nästan hälften av landets oljeproduktion slås ut. Det finns stora mängder av olja i lager, men eftersom Saudiarabien är en av världens största producenter stiger de internationella oljepriserna efter attackerna. Huthirebellerna i Jemen tar på sig ansvaret för anfallen, men USA anklagar Iran som stöder huthierna. Iran förnekar inblandning. Efter fyra dagar visar Saudiarabien upp vrakdelar från robotar och drönare som ses som bevis på Irans inblandning.

    • Ännu ett avsteg från kärnavtalet

      Iran kommer inte längre att begränsa utvecklandet av urananrikning, tillkännager president Rohani. Det är tredje gången Iran gör ett avsteg från villkoren i kärnenergiavtalet från 2015. Rohani säger att beslutet kan ändras om andra avtalsparter bidrar med ekonomiska lättnader för Iran inom två månader. Frankrike föreslår krediter på 15 miljarder dollar till Iran, men USA vill istället ge 15 miljarder dollar för information som kan bidra till att stoppa Revolutionsgardets affärsverksamhet. USA inför samtidigt sanktioner mot ett oljenätverk med kopplingar till gardet.

    • Augusti

    • Utrikesminister Zarif på G7-möte

      Inbjuden av Frankrikes president Emmanuel Macron deltar utrikesminister Zarif vid G7-mötet i Biarritz i ett försök att bryta det diplomatiska dödläget i diskussionerna om Irans kärnenergiprogram. Zarifs närvaro kommer som en överraskning för flera av de andra ledarna. USA:s president Trump säger dock att han blivit informerad och att han inte utesluter en resa till Teheran. Iran svarar att det i så fall förutsätter att USA först upphäver sanktionerna mot Iran.

    • Nytt luftvärnssystem visas upp

      Iran avtäcker på ”försvarsindustrins dag” ett nytt, hemmagjort luftvärnssystem med mobila enheter, avsett att stoppa långdistansrobotar. Utvecklingen har pågått några år, sedan internationella sanktioner 2010 stoppade Irans köp av ryska luftvärnsrobotar. Efter kärnenergiavtalet 2015, som gav Iran lättnader i sanktionerna, kunde de ryska S-300-robotarna tas i bruk. Men systemet Bavar-373 som man nu har utvecklat är bättre, hävdar president Rohani.

    • Protest mot stränga straff för hijablösa

      Sex FN-experter – bland dem fem oberoende människorättsrapportörer – uppmanar Iran att frige tre kvinnliga aktivister som dömts till långa fängelsestraff för att ha protesterat mot lagar som tvingar kvinnor att bära huvudduk. Den 8 mars 2019, på internationella kvinnodagen, delade Mojgan Keshavarz, Yasaman Aryani och Monireh Arabshahi ut blommor i Teherans tunnelbana. De bar inte hijab. En av dem har senare dömts till drygt 23 års fängelse, de två andra till 16 år vardera.

    • Gibraltar släpper tanker

      Myndigheter i Gibraltar upphäver beslaget av ett iranskt tankfartyg, trots en amerikansk begäran om att fartyget ska hållas kvar (se 4 juli och 19 juli). Iran uppges ha överlämnat en skriftlig försäkran om att oljelasten inte var på väg till Syrien, vars regim är föremål för internationella sanktioner bland annat från EU. Fartyget byter namn och Iran meddelar senare att lasten har sålts, utan att uppge vem köparen är. Från USA kommer i september om att fartyget angjort hamnen i syriska Tartus.

    • Britter ansluter sig till skyddsflotta för tankfartyg

      Storbritanniens nya regering uppger att brittiska marinen kommer att ansluta sig till USA:s insatser för att skydda handelsfartyg som går genom Hormuzsundet. I det spända läge som råder mellan främst USA och Iran försökte Theresa Mays regering i juli samla stöd för en flotta under europeisk ledning. Både amerikaner och britter har haft svårt att övertyga andra länder om att medverka.  

    • Juli

    • Sanktioner mot iransk minister

      USA:s finansdepartement inför sanktioner mot Irans utrikesminister Muhammad Javad Zarif som blockerar eventuella tillgångar i USA. Zarif tror att det inte kommer att göra stor skillnad för honom eller hans familj, eftersom de inte har några tillgångar där. Däremot väntas också åtgärder som gör det svårare för honom att resa. De diplomatiska effekterna beskrivs av internationella massmedier som att USA stänger dörren för chefen för Irans diplomatkår, även om Zarif tros kunna fortsätta besöka FN-högkvarteret i New York.

    • Pressande sanktioner leder till valutabyte

      Regeringen godkänner planer på att stryka fyra nollor på Irans sedlar, och döpa om valutan rial till toman. Följden av de ekonomiska sanktioner som USA återinförde 2018 har blivit ras för valutans värde. Även för vardagliga inköp kan iranier behöva bära runt på tjocka sedelbuntar. När planerna på valutabytet godkänns är den officiella växlingskursen 42 000 rial mot en dollar, medan svartväxlare är beredda att ge 120 000 rial. Valutaskiftet måste också godkännas i parlamentet.

    • Toppolitiker dödsdömd för mord

      Teherans förre borgmästare Ali Najafi döms till döden. Najafi, som sköt ihjäl hustrun i hemmet två månader tidigare, anmälde sig själv hos polisen och erkände mordet. Matematikprofessorn Najafi har varit minister och ekonomisk rådgivare till president Rohani. Fallet har rönt stor uppmärksamhet, också i statliga medier där politikerskandaler annars förekommer sällan. Enligt besked i mitten av augusti har anhöriga till offret, vars ord väger tungt i det iranska rättssystemet, beslutat att inte kräva att dödsstraffet verkställs.

    • Dödsstraff för spionerianklagade

      Iran säger ha avslöjat 17 personer som spionerat för USA. Gripandena har gjorts mellan mars 2018 och mars 2019 och flera av de gripna har dömts till döden. Alla är iranier. USA avfärdar uppgifterna. I juni meddelade Iran att en person med anknytning till landets försvarsdepartement avrättats som amerikansk spion.

    • Brittiskflaggad oljetanker i beslag

      Irans revolutionsgarde uppbringar ett brittiskflaggat tankfartyg i Hormuzsundet och tvingar det till hamn i Bandar Abbas. Fartyget ägs av ett dotterbolag till den svenska färjekoncernen Stena. De flesta av 23 besättningsmän är indier. Iran hävdar att fartyget brutit mot internationella sjöfartsregler: det ska ha seglat på en fiskebåt och vägrat besvara anrop. Britterna förnekar anklagelsen och uppger att fartyget befann sig på omanskt vatten. Spänningarna mellan Storbritannien och Iran har stigit sedan en råoljetanker, med last från Iran på väg till Syrien, tagits i beslag av brittiska styrkor vid Gibraltar (se 4 juli och 15 augusti). I september uppger Sveriges regering att en del av de indiska sjömännen har fått lämna Iran.

    • Europeiska ledare manar till dialog mellan Iran och USA

      Storbritannien, Frankrike och Tyskland uppmanar alla parter att återuppta dialogen för att minska den senaste tidens alla starkare spänningar mellan USA och Iran.  De lägger dock ett stort ansvar på Iran för att kärnenergiavtalet från 2015 ska kunna överleva. Iran tillbakavisar några dagar senare uppgifter om att man är berett att diskutera sitt robotprogram med USA. Det sker sedan den iranska utrikesministern Javad Zarif  en intervju sagt att det skulle kunna ske om USA häver sina sanktioner mot Iran.

    • Avtalsgräns för anrikat uran passeras

      Iran ökar anrikningsgraden vid framställningen av uran till 4,5 procent och överskrider därmed den gräns på 3,67 procent som stipuleras i 2015 års kärnenergiavtal. Det är andra gången på en dryg vecka som Iran bryter mot reglerna i avtalet (se 1 juli). Åtgärden fördöms av omvärlden även om det är lång väg kvar till den anrikningsgrad som krävs för att framställa kärnvapen – 90 procent. Utrikesminister Muhammad Javad Zarif säger att Iran kan återgå till den lägre nivån om avtalets europeiska parter levererar sin del. President Rohani har tidigare krävt av de länder som står fast vid avtalet  (Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Kina och Ryssland) ska vidta åtgärder för att skydda Iran mot effekterna av de sanktioner som USA infört mot landet.     

    • Britter stoppar iransk olja till Syrien

      En råoljetanker med last från Iran bordas och tas i beslag av brittiska styrkor vid Gibraltar. Lasten är på väg till regimen i Syrien. Iran kallar aktionen mot fartyget, som är registrerat i Panama, för ett piratdåd och kallar till sig den brittiske ambassadören för att protestera. Ingripandet mot fartyget ska ha påkallats av USA, men den rättsliga grunden för brittiskt agerande är EU:s sanktioner mot Assadstyret i Syrien, inte USA:s sanktioner mot Iran.

    • Avtalsparter till Iran: Ta det lugnt

      Frankrike, Storbritannien och Tyskland – som 2015 var med och slöt avtal om Irans kärnenergi – riktar, tillsammans med EU:s utrikeschef, ett gemensamt uttalande till Iran. Regeringen i Teheran uppmanas att backa sin anrikning av uran till en nivå som följer avtalet, och att avstå från vidare steg som underminerar överenskommelsen. Avsändarna skriver att de bara kan stå fast vid kärnenergiavtalet, som gav Iran lindring efter år med hårda sanktioner, om Iran fortsätter att uppfylla villkoren (villkor som ska säkra att Iran inte framställer atomvapen). Även Kina beklagar att Iran frångått avtalets gräns för urananrikning, men framhåller att USA – som lämnat avtalet – ”leker med elden”. Ryssland manar Iran att hålla huvudet kallt och respektera avtalet.

    • Irans uranlager över tillåten gräns

      Irans lager av låganrikat uran har nu passerat 300 kilo, den mängd som tillåts i det internationella avtalet JCPOA som USA har hoppat av. Nivån bekräftas av Internationella atomenergiorganet (IAEA). Det kan leda till att också andra länder än USA återinför sanktioner mot Iran. 2015 års avtal tillåter låganrikat uran, som kan brukas i kärnkraftverk. Höganrikat uran (vapenuran) är inte tillåtet alls, men för den som skaffar sig låganrikat uran i större mängd är det möjligt att framställa så höga koncentrationer av ämnet att det räcker till kärnvapen.

    • Juni

    • Sanktioner mot högste ledaren

      President Trump inför sanktioner mot Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei. Sanktioner mot ayatollan tros få liten praktisk effekt – jämfört med de åtgärder som slagit ut handeln med olja, utländska investeringar i Iran och landets import av viktiga varor – men har starkt signalvärde. Trumps uttalade mål är att uppnå ett nytt avtal som ger hårdare kontroll över både Irans kärnenergiprogram och landets robotutveckling, och utrikesminister Mike Pompeo uppvaktar arabregimer i regionen för att bilda en ”koalition” som ska pressa Iran till reträtt i spelet mellan stormakterna vid Persiska viken. Även Irans utrikesminister Javad Zarif, som var med och utformade atomenergiavtalet 2015, och åtta högre befäl inom Revolutionsgardet beläggs med amerikanska sanktioner. När Trump kommenterar de nya sanktionerna blandar han ihop den nuvarande högste ledaren med den sedan 30 år avlidne grundaren av den islamiska republiken ayatolla Khomeini.

    • Amerikansk drönare skjuts ned

      En amerikansk spaningsdrönare skjuts ned av iranskt luftvärn i Hormuzsundet – den första direkta stridshandlingen mellan parterna sedan krisen mellan USA och Iran trappades upp. Revolutionsgardet hävdar att det förarlösa flygplanet kränkte Irans luftrum, medan USA uppger att det befann sig över internationellt vatten. Planet av typen RQ-4 Global Hawk används av USA:s flotta, men manövreras på distans av operatörer på baser i USA. I kölvattnet av nedskjutningen uppger Trump att USA varit nära att reagera med ett militärt anfall mot flera mål i Iran, men att han i sista stund valt att avbryta anfallet. Krigsrisken får internationella flygbolag att undvika flygningar över området.

    • USA tillåter Irakhandel trots sanktioner

      USA förlänger Iraks undantag från sanktionerna mot Iran. Gas- och oljehandeln mellan Iran och Irak kan fortsätta i ytterligare 90 dagar utan amerikanska straffåtgärder. Energiförsörjningen i Irak är beroende av importen och elkonsumtionen i Irak ökar under sommarhettan. En upprepning av 2018 års protestvåg befaras om det skulle bli stora störningar i tillgången på el.

    • Iran lastas för attentat mot tankfartyg

      En norsk och en japansk oljetanker utsätts för attentat i vattnen mellan Oman och Iran, sydost om Hormuzsundet. Tankfartygen skadas av explosioner och båda besättningarna evakueras till fartyg i närheten. USA:s utrikesminister Mike Pompeo hävdar att bara Iran har förmåga att genomföra liknande attentat. Han pekar också snart ut Revolutionsgardet (se 8 april). Iran avvisar beskyllningarna, liksom efter sabotagen mot fyra tankfartyg utanför Förenade arabemiraten den 12 maj. 

    • Nåd för spioneridömd

      I enlighet med traditionen har 691 fångar fått sina straff avkortade i samband med högtiden id al-fitr, efter fastemånaden ramadan. Libanons president har vädjat om nåd för en medborgare som 2016 dömdes till tio års fängelse för att ha spionerat för USA och nu återfår libanesen friheten. Mannen företräder en Beirutbaserad arabisk IT-organisation som enligt BBC har samarbetat med USA, men han nekar till spioneri. Han greps efter att ha deltagit i en teknikkonferens på inbjudan av en av Irans vicepresidenter.

    • Ökad anrikning av uran

      Iran har ökat sin anrikning av uran, meddelar Internationella atomenergiorganet. Däremot är det enligt IAEA oklart när den gräns överskrids som sätts i avtalet om Irans kärnenergiprogram från 2015. Uran kan användas till bränsle i kärnkraftverk men också, höganrikat, till atomvapen. Sedan USA lämnade avtalet och återinförde sanktioner mot Iran, ser sig iranierna inte längre som bundna av löften i avtalet (se 8 maj). President Rohani har också krävt av övriga avtalsparter (Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Kina och Ryssland) att de senast den 7 juli vidtar åtgärder för att skydda Iran mot sanktioner som är riktade mot försäljning av olja. Annars är Iran redo att anrika uran så att det uppnår vapenkvalitet.

    • Riktade sanktioner mot industrijätte

      USA utökar sina sanktioner mot Iran. Den här gången riktas straffåtgärderna specifikt mot koncernen Persiska vikens petrokemiska industrier (PGPIC i engelsk förkortning), som samlar 40 procent av Irans industrikapacitet på området och står för 50 procent av branschens export. Motiveringen är att PGPIC har band till Revolutionsgardet, som USA har klassat som en terrororganisation (se 8 april 2019).

    • Maj

    • USA förstärker i Mellanöstern

      USA sänder 1 500 soldater till Mellanöstern för att förstärka sina styrkor på plats. Enligt försvarsministern sker det för att möta ett växande hot från Iran. Den 17 juni, efter nya attentat mot tankfartyg som enligt USA begåtts av Iran,  kommer besked om ytterligare 1 000 soldater.

    • Mystiskt sabotage mot fartyg

      Fyra tankfartyg utsätts för sabotage utanför emiratet Fujayra, nära Hormuzsundet som är inloppet till Persiska viken där det finns bland annat iranska och saudiska oljehamnar. Två av fartygen är saudiska, ett emiratiskt och ett norskt. Många teorier cirkulerar: allt från att Iran ligger bakom sabotaget till att det utförts av någon som vill just att misstankar ska riktas mot Iran, så att det ger en förevändning för att angripa Iran militärt. Några veckor senare pekar USA:s utrikesminister Mike Pompeo ut Iran som ansvarigt. Han hävdar också att syftet med attacken ska ha varit att få oljepriset att stiga.

    • Ett år efter USA-avhopp: Iran drar tillbaka avtalslöften

      Ett år efter det att USA hoppade av det internationella avtalet om Irans atomenergiprogram väljer nu också Iran att avsluta två viktiga åtaganden som ingått i uppgörelsen. Överskott av anrikat uran från civil kärnkraft kommer att behållas i landet istället för att säljas till utlandet, som avtalet föreskriver – en regel tillkommen för att underlätta kontroll av att det radioaktiva ämnet inte ska brukas till kärnvapen i Iran. Dessutom frångår Iran avtalets villkor om begränsning av tungt vatten. Det kan därutöver bli aktuellt att återuppta anrikning av uran till högre grad, meddelar presidenten. Iran gick i avtalet JCPOA 2015 med på begränsningar i utbyte mot lindrade sanktioner, men sedan USA återinförde stränga sanktioner har landets ekonomi tagit mycket stryk. Inför årsdagen har USA också skickat ett hangarfartyg med tillhörande eskortfartyg till farvatten i Irans närhet.

    • Trump tar sikte på Irans metaller

      President Trump utökar USA:s sanktioner mot Iran till att också gälla handel med järn, stål, koppar och aluminium (se 5 november 2018). Branschen utgör Irans största källa till exportinkomster vid sidan om olja och gas, ungefär en tiondel av exportekonomin. Men analytiker tror att sanktioner mot metallsektorn inte slår lika hårt: Många av kundföretagen finns i grannländer och har inga band till USA, så de kan strunta i amerikanska sanktioner. Iransk stålindustri brukar inte heller ta hem alla sina exportvinster genom finanssystemen till Iran, utan behåller pengarna utomlands för att betala för importvaror där.

    • April

    • Fängslad brittiska erbjuds i byte

      Brittisk-iranska Nazanin Zaghari-Ratcliffe, fängslad i Iran sedan 2016, skulle kunna bli fri genom en fångutväxling. Kravet är att USA lägger ned en begäran om utlämning av iranska Negar Ghodskani, som greps i Australien 2017. Erbjudandet framförs av utrikesminister Javad Zarif vid ett FN-möte i New York. Zaghari-Ratcliffe var enligt familjen på nyårsbesök hos anhöriga när hon greps och dömdes till fem års fängelse för spioneri. Ghodskani ska ha försökt komma åt uppgifter om digital amerikansk teknik under förespegling att hon arbetade för ett malaysiskt företag. Enligt USA var hennes verkliga arbetsgivare ett företag med koppling till iransk robotutveckling. Från brittisk sida avfärdas Zarifs förslag som ett diplomatiskt trick.

    • USA stoppar undantag från sanktioner

      USA meddelar att det efter den 2 maj inte längre kommer att göras undantag från Iransanktionerna för länder som köper iransk olja. Bland åtta länder som i november fick besked om att de kunde fortsätta sina oljeköp trots USA:s sanktioner fanns stora importörer som Kina, Indien och Turkiet, men från och med nu kommer även länder som USA har prioriterade kontakter med att drabbas (se 28 maj 2018 och 5 november 2018). President Trump twittrar att hans allierade Saudiarabien har kapacitet för leveranser som ersätter bortfallet från Iran. Turkiet protesterar skarpt, men när den 2 maj passerat framkommer att både Turkiet och Indien slutat köpa iransk olja. Irak, som är starkt beroende av energiimport från Iran, har ett eget undantag som gäller till i juni.

    • Färre avrättningar för knarkbrott

      Iran är ett av de länder som avrättar flest människor. 2018 fanns enligt Amnesty International uppgifter om minst 253 avrättade under året – men de var färre än året innan. Det har rapporterats att domstolarna höjt tröskeln för när narkotikabrott ska ses som så grova att de rättfärdigar dödsstraff.

    • Provinshuvudstad utryms

      Regionala styrande beordrar omedelbar utrymning av områden i Ahvaz, huvudstad i provinsen Khuzestan i sydväst. Distrikt som beräknas ha drygt 60 000 invånare evakueras eftersom staden hotas av akut översvämning. Två floder norr om Ahvaz har mycket högt vattenstånd och man har öppnat luckor i provinsens största dammar. WHO har skickat läkemedel till Iran inför risken att sjukdomar sprids i översvämmade områden och grannlandet Pakistan har bidragit med bland annat tält och filtar (se även 26 mars).

    • USA:s sanktioner biter

      Internationella valutafonden har satt siffror på hur mycket de återinförda amerikanska sanktionerna kostar Iran. Enligt IMF:s beräkningar kommer landets ekonomi att krympa med 6 procent under 2019. Året blir det svåraste för Iran sedan 2012, enligt prognosen. Nya beräkningar av vad resultatet blev 2018, då sanktionerna infördes stegvis, landar också på minus: Irans ekonomi krympte med 3,9 procent.

    • Revolutionsgardet terrorklassas av USA

      USA terrorstämplar Revolutionsgardet. Det är enligt BBC första gången ett annat lands militära organisation terrorklassas. Sanktioner har USA däremot sedan tidigare både mot styrkan och mot olika typer av inrättningar som har anknytning till gardet.

    • Mars

    • Svåra översvämningar efter skyfall

      Skyfall sammanfaller med snösmältning i bergen och orsakar översvämningar i två tredjedelar av landet efter en längre tids torka. På vissa håll faller så mycket regn på ett dygn att det motsvarar halva den normala årsnederbörden. Väderkatastrofen sker dessutom under det persiska nyårsfirandet, då mycket folk är i rörelse och befattningshavare inom räddningstjänsten är lediga. Enbart i Shiraz i söder, en stor turistort, omkommer omkring 20 personer. Ett par veckor senare har elva av 31 provinser rapporterat dödsoffer och sammanlagt har över 70 personer mist livet. 

    • Stränga straff för kvinnlig aktivist

      Nasrin Sotoudeh, prisbelönt människorättsaktivist, har dömts till fängelsestraff i minst två olika rättsfall. Sammanlagt lyder domarna på 33 års fängelse och 148 piskrapp, enligt hennes make som också uppger att hon kommer att tvingas avtjäna tolv år. Sotoudeh har som advokat agerat mot dödsstraff och företrätt kvinnor som protesterat mot påbudet att kvinnor måste bära huvudduk, men hon anklagas för brott mot säkerhetslagar. Sotoudeh är en av minst sju MR-aktivister som greps 2018. Hon satt fängslad också 2010–2013 för att ha konspirerat mot staten; hon hade då företrätt personer som deltagit i demonstrationer 2009. Under den förra fängelsetiden belönades hon med EU-parlamentets Sacharovpris.

    • Statsbesök från Iran: Irak slits mellan två eldar

      President Hassan Rohani inleder ett tre dagar långt statsbesök i Irak, det första sedan han blev president. Han hyllar förbindelserna mellan Iran och Irak som ”särskilda” och ska bland annat prata handel och järnvägslinjer med den irakiska ledningen. Det sker samtidigt som USA vill att Iraks regering begränsar Irans inflytande i grannlandet, som är stort – de shiadominerade partierna i Irak har utbyggda kontakter med Iran. Irak behöver också undantag från USA:s sanktioner mot Iran för att kunna köpa el och naturgas (se 6 augusti och 8 november 2018).

    • Fängelse för protest mot sjaltvång

      Vida Movahedi, som förra vintern tog initiativ till protester mot sjaltvånget, döms till fängelse av en domstol i Teheran. Hon greps i oktober 2018 efter att ha tagit av sig sin hijab på Revolutionstorget. Protesten var inte hennes första: I december 2017 tog hon av sin obligatoriska ytterkappa och lyfte sin vita hijab på en pinne. Gesten kopierades av många kvinnor på offentliga platser. Efter den första demonstrationen fick Movahedi böter.  Domen efter den andra protesten lyder på ett års fängelse, men i slutet av maj 2019 (kort före storhelgen id-fitr) meddelas att straffet kortas och hon blir frigiven.

    • Februari

    • Uppståndelse kring besök av Assad

      Syriens president Bashar al-Assad besöker Irans ledning – först ayatolla Khamenei, sedan president Rohani – och tackar för Irans hjälp mot upproret. Men besöket blottlägger motsättningar inom de högre skikten i Iran. Chefen för Revolutionsgardets Jerusalemstyrka (ett elitförband som agerar utanför Iran) är på plats, däremot deltar inte utrikesminister Javad Zarif i mötena, och han erbjuder sig att avgå. Zarif är ansvarig för atomenergiavtalet från 2015 och står för avspänningspolitik gentemot västmakterna. Om den USA-utbildade folkrättsjuristen skulle lämna sin post, försvagas också Rohani gentemot Irans ”hökar”. Presidenten säger nej till Zarifs avskedsansökan. Tidningen Ghanoon, som uppmärksammar Assadbesöket med rubriken ”Objuden gäst”, drabbas för sin del av ett tillfälligt utgivningsförbud.

    • Iran uppfyller atomavtalet

      Iran uppfyller fortfarande villkoren i det internationella avtalet från 2015 om landets kärnteknikprogram, uppger FN:s atomenergiorgan IAEA. Under det senaste kvartalet har Iran utökat sina lager av anrikat uran och tungt vatten, men mängderna håller sig inom de gränser som är tillåtna i överenskommelsen JCPOA, enligt IAEA (se 6 augusti och 12 november 2018).

    • Ny ubåtstyp visas upp

      En ubåt av inhemsk tillverkning, som enligt rapporterna kan bestyckas med kryssningsrobotar, visas upp med en ceremoni i hamnstaden Bandar Abbas. Presidenten och militärledningen är på plats, statlig TV sänder och de uttalanden som görs går ut på att Irans vapentillverkning sker för självförsvar. Ubåtsmodellen Fatih (”Erövraren”) beskrivs som en mellanklass; Iran har sedan tidigare en större och en mindre ubåtstyp.

    • Attentat och möte riktade mot Teheran

      I Warszawa samlas en rad länder till konferens om Mellanöstern – i praktiken om Iran som inte har bjudits in. Bland talarna finns Israels premiärminister Netanyahu och USA:s utrikesminister Pompeo (se 11 januari). De hoppas att mötet ska öka pressen på Iran, men de flesta europeiska länder förhåller sig avvaktande och deltar med tjänstemän på lägre nivå, medan Storbritannien framhåller att man borde dryfta hur Jemenkriget ska stoppas. I ryska Sotji stjäl president Putin uppmärksamhet från konferensen genom att arrangera ett toppmöte om Syriens framtid med Irans president Rohani och den turkiske presidenten Erdoğan. I Iran överskuggas båda mötena av ett sprängdåd dagen innan, som kräver 27 soldaters liv i elitstyrkan Revolutionsgardet. En sunniextremistisk grupp tar på sig attentatet i Baluchistan.

    • FN-domstol prövar iranskt krav

      Iran har rätt att gå vidare med en begäran om att få tillgång till statliga medel som är frysta på konton i USA, har Internationella domstolen kommit fram till. Pengarna – 2 miljarder dollar – är låsta efter beslut i Högsta domstolen i USA, som anser att de ska gå till offren för attacker som Iran anklagas för. Målet kommer att fortsätta i FN-domstolen i Haag, som har avvisat USA:s försök att stoppa prövningen.

    • Revolution firas med robottest

      Iran har börjat fira 40-årsminnet av revolten mot shahen, som utvecklades till en islamisk revolution och till dagens islamiska stat. På jubileets andra dag genomförs en provskjutning av den nya kryssningsroboten Hoveizeh som uppges ha mer än 135 mils räckvidd. Försvarsminister Amir Hatami sammanfattar testet som lyckat och säger att roboten kan förberedas snabbt och flyga på låg höjd. Hittills har Iran frivilligt begränsat räckvidden på sina robotar till 200 mil – men det är tillräckligt för att nå ärkefienden Israel och amerikanska baser i Mellanöstern. Ett par dagar efter testet framkommer att Iran också har uppgraderat en annan robotmodell, vars räckvidd utökats från 70 till 100 mil.

    • Januari

    • Alternativ för Iranhandel sjösätts

      Frankrike, Storbritannien och Tyskland drar igång en betalningsmekanism som ska kunna användas vid affärer med Iran. Normalt affärsutbyte via banksystem hindras av att USA har återinfört sanktioner mot Iran. Bakom den alternativa mekanismen som kallas Instex (engelsk förkortning för "Stödinstrument för handelsutbyte") står länder som till skillnad från USA vill hålla igång handeln. De hänvisar till att Iran enligt FN uppfyller sina åtaganden i 2015 års avtal om kärnenergi (se 12 november 2018). Instex får i början av februari stöd från övriga EU,  även om flera länder är kritiska mot Iran i andra frågor (se 8 januari 2019). Instex ska främst möjliggöra köp av livsmedel och läkemedel, som påverkas av sanktionerna trots att dessa är riktade i synnerhet mot oljehandel.   

    • Sanktioner mot Iranrekryterade miliser

      USA inför sanktioner mot två shiamiliser som rekryterats till Syrienkriget av Irans mäktiga revolutionsgarde. Den ena styrkan (Fatimidbrigaden) består av afghaner, den andra (Zaynabidbrigaden) av pakistanier. ”Regimen i Iran utnyttjar flyktinggrupper och använder dem som mänskliga sköldar i Syrien”, säger finansminister Steven Mnuchin. Sanktionerna syftar till att försvåra pengaöverföringar till miliserna via det internationella banksystemet. Brigaderna är uppkallade efter personer i islams tidiga historia: profetens dotter Fatima och dotterdotter Zaynab.

    • FN-granskare synar Jemenkrig

      Iranska inkomster av oljeexport har använts till att finansiera huthirebellernas krigföring i Jemen. Uppgifterna återfinns i en FN-rapport om händelser under 2018 som ska överlämnas till säkerhetsrådet. FN-experterna har identifierat företag som använts för att dölja affärernas verkliga syfte. Laster har fått förfalskade dokument för att undgå FN-inspektioner. Expertpanelen har också kommit fram till att motståndarna i den saudiskt ledda alliansen gjort sig skyldiga till minst fyra flyganfall mot huthikontrollerat område, bland annat en bombning av en buss som krävde många barns liv.

    • Satellit når inte omloppsbana

      Iran skjuter upp en bärraket med en satellit. Irans minister för telekommunikationer uppger enligt statlig TV att man inte lyckas placera satelliten i den tänkta omloppsbanan. Ytterligare en uppskjutning planeras. Raketuppskjutningarna kritiseras av USA, som hävdar att de kan ge Iran kunskaper som går att använda i utveckling av långdistansrobotar.  Enligt Iran handlar rymdprogrammet om att övervaka miljöförändringar.

    • Tyskland: Iran fick uppgifter om militär insats

      Tyskland anklagar en militäranställd för spioneri för Irans räkning. Den gripne mannen, som är tyskafghan, har tjänstgjort som rådgivare till den tyska styrkan i Afghanistan. Han misstänks ha lämnat ut hemliga uppgifter om insatsen till iransk underrättelsetjänst.

    • Militärt transportplan kraschar

      15 människor dör när ett fraktflygplan på väg att landa kraschar utanför Teheran. Boeingplanet, som uppges vara lastat med kött från Kirgizistan, bär iranska flygvapnets färger. Flygsäkerheten är ett av de områden där sanktioner mot Iran får konsekvenser; det har inträffat ett antal olyckor på senare år. Flygplansflottan är av gammalt datum och sanktionerna hindrar både nyinköp och reservdelar.

    • Diplomatiskt bråk om Iranmöte i Polen

      Ett toppmöte ska hållas i Polen med syfte att öka det internationella trycket mot Iran, aviserar USA:s utrikesminister Mike Pompeo som uppger att dussintals länder kommer att delta. Iran, som kallar planerna ”en antiiransk cirkus”, framför ett par dagar senare en diplomatisk protest till Polen. Från polska diplomater kommer olika bud om i vilken utsträckning toppmötet i Warszawa 13–14 februari kan beskrivas som antiiranskt.

    • Exminister i Israel spionerade för Iran

      Gonen Segev, som var energi- och infrastrukturminister i Israel i mitten av 1990-talet, kommer att dömas till elva års fängelse efter att ha erkänt att han lämnat ut hemliga uppgifter till Iran, meddelar Israels justitiedepartement. Informationsläckaget ska ha skett långt efter Segevs ministertid. 

    • Afghaner återvänder hem

      De amerikanska sanktionerna mot Iran bidrar till att afghaner återvänder till hemlandet. Nästan 800 000 flyttade tillbaka 2018. Det var en ökning med 66 procent jämfört med 2017, enligt FN-organisationen IOM. Hösten 2018 beräknade UNHCR att det fanns omkring en miljon registrerade afghanska flyktingar och 1,5–2 miljoner papperslösa afghaner i Iran; många hade tagit sig över gränsen med hjälp av smugglare. Nu är Irans ekonomi så pressad att det blivit svårare för afghanerna att hitta försörjning och raset för den iranska valutan krymper deras tillgångar.

    • EU-sanktioner mot säkerhetstjänster

      EU inför sanktioner riktade mot Irans underrättelsetjänster efter händelser de senaste åren då iranska agenter misstänks ha planerat attentat mot exiliranier i flera EU-länder (se 2 oktober och 30 oktober 2018). I minst två fall, i Nederländerna, handlar misstankarna om mord. Iran anklagar för sin del EU-länder för att hysa terrorister.

  • 2018

    • December

    • Avrättning med signalvärde

      Hamidreza Bagheri Dermani, känd som ”asfaltsultanen”, avrättas. Han anklagas för bedrägeri genom dokumentförfalskning och omfattande smuggling av asfalt. Sedan bekämpningen av ekobrott intensifierades under sommaren är han den tredje som avrättas för omfattande ljusskygg affärsverksamhet. Efter USA:s beslut om nya ekonomiska sanktioner mot Iran har myndigheterna stärkt sina åtgärder för att visa att den som drar fördel av brist på varor eller andra omständigheter som uppstår kan räkna med ett strängt straff.

    • Iranska diplomater utvisade

      Albanien utvisar två iranska diplomater som förklaras icke önskvärda i landet av säkerhetsskäl. En av dem uppges vara Irans ambassadör. Åtgärden tros bottna i diplomaternas agerande mot en iransk organisation. Albanien har, efter en begäran från FN och USA 2013, tagit emot omkring 3 000 personer med anknytning till den regimkritiska rörelsen Folkets mujahedin.

    • Presidentens svärson fick chefsjobb

      President Rohanis svärson avgår efter bara två dagar som chef för Irans geologiska undersökningar. Anklagelser om nepotism – att en släkting till presidenten gynnades – kom snabbt både från parlamentariker och via sociala medier när Kambiz Mehdizadeh, doktorand inom oljeutvinning, utnämndes till chef för myndigheten, som lyder under industri- och gruvdepartementet.

    • Politisk aktivist dör i hungerstrejk

      Vahid Sayadi Nasiri har avlidit efter två månaders hungerstrejk i ett högsäkerhetsfängelse i Qom. Han fängslades först 2015 och återigen 2018 för inlägg han gjort på sociala medier. Inläggen har av myndigheterna klassats som förolämpning mot landets högsta religiösa ledare och statsfientlig propaganda.

    • Iran stöder Jemenförhandlingar

      Regimen i Iran, som är lierad med de shiamuslimska huthirebellerna i Jemen, uttrycker sig välvilligt om FN:s planer på fredsförhandlingar om Jemen i Sverige. Kriget mellan rebellerna och Jemens regering har pågått i flera år och ses som en konflikt genom ombud mellan Iran och Saudiarabien, eftersom saudierna stöder regeringssidan.

    • Robottest väcker oro

      Iran provskjuter en medeldistansrobot och får kritik från västländer. När en provskjutning bekräftas säger sig Revolutionsgardet ha genomfört mellan 40 och 50 tester under loppet av ett år. Ballistiska robotar omfattas inte av det internationella avtalet från 2015 om Irans atomenergiteknik, men FN:s säkerhetsråd har uppmanat Iran att avstå från att testa vapen som skulle kunna bära kärnvapen. Iran har utvecklat flera robottyper som kan nå Israel eller västmakters baser i Mellanöstern. De senaste månaderna har två medeldistansrobotar avfyrats mot fiender till Iran utanför landets gränser (se 8 september och 22 september).

    • November

    • Två avrättas för valutaspekulationer

      Två män som anklagats för valutaspekulationer avrättas. Den ene har kallats ”myntsultanen”. När han greps den 2 juli hade han två ton mynt. Irans valuta har tappat i värde hela året och han byggde upp sin kassa av guldmynt för att dra fördel av stigande efterfrågan på guld. En tredje man väntar på att få sin dödsdom överprövad i högre instans.

    • Nytt namn på ledarpost i Teheran

      Teheran får sin tredje borgmästare på ett och ett halvt år, när Pirouz Hanachi väljs av stadsfullmäktige. Hans företrädare faller för åldersstrecket, men skiftet följs ändå med intresse eftersom uppdraget tidigare har fungerat som språngbräda till presidentposten. Staden styrs sedan augusti 2017 av krafter som uppfattas som reformsinnade, och de har utlovat ökad insyn. Under 14 år av konservativ dominans förekom en mängd anklagelser om mygel. 

    • FN: Iran uppfyller avtal

      Iran uppfyller fortfarande sina åtaganden enligt det internationella avtalet från 2015 om landets kärnenergiprogram, skriver FN:s atomenergiorgan IAEA i sin senaste rapport. Efter USA:s beslut att hoppa av avtalet och återinföra sanktioner mot Iran har iranska ledare sagt att det kan bli aktuellt även för Iran att lämna avtalet, när det inte längre ger fördelar. EU:s stormakter, som också är avtalsparter, har svårigheter med att inrätta ett alternativt betalningssystem som behövs när USA utestänger Iran från banköverföringar.

    • Irak får undantag från sanktioner

      Irak har fått klartecken från USA att köpa el från Iran trots de amerikanska sanktionerna mot regimen i Teheran. Problem med elförsörjningen har under året lett till stora demonstrationer och oroligheter, särskilt i södra Irak. Irak köper både el och naturgas till gaseldade kraftverk från Iran. Bedömare tror att USA försöker förmå Irak att minska sitt beroende av handeln med grannlandet.

    • Afghanska transporter släpps igenom

      USA undantar hamnstaden Chabahar från de återinförda sanktionerna mot Iran. Anledningen är att hamnen, som ligger vid Indiska oceanen, är en förbindelselänk för transporter till Afghanistan. Även oljeleveranser till Afghanistan undantas.

    • USA-sanktioner mot oljehandel återinförda

      USA:s återupptagna sanktioner mot oljesektorn och finansbranschen i Iran träder i kraft. Alla amerikanska sanktioner som upphävdes tack vare det internationella avtalet 2015 om Iran kärnenergiprogram har därmed återinförts (se 6 augusti och 27 augusti). Effekterna på Irans ekonomi är redan kännbara, de började märkas redan när president Trump aviserade sanktionerna i maj. Saudiarabien är det enda land som skulle ha kapacitet att förse världsmarknaden med olja för att ersätta den produktion från Iran som blockeras av sanktionerna.

    • Oljeaffärer med åtta länder tillåts

      Stormakterna Kina, Japan, Indien och Turkiet undantas från USA:s sanktioner som hindrar oljeaffärer med Iran. Sammanlagt åtta länder kan fortsätta köpa olja från Iran utan att riskera amerikansk bestraffning. Två är liksom Turkiet Natoländer: Italien och Grekland. De övriga är USA:s allierade i Asien: Sydkorea och Taiwan. President Trump motiverar undantagen med att han inte vill att världsmarknadspriset på olja ska skena, vilket vore en risk med att skära av all produktion från Iran. Överraskande är också att USA inte stoppar civilt samarbete på kärnkraftsområdet som bottnar i det internationella avtal från 2015 som USA dragit sig ur. Kärnkraftverket i Bushehr, anrikning av uran i Fordow och en tungtvattenanläggning i Arak kan därmed fortsätta fungera. Ryssland är Irans samarbetspartner.

    • Oktober

    • Danska komplottmisstankar mot Iran

      Danmark anklagar Irans säkerhetstjänster för att ha planerat att mörda exiliranier på dansk mark. Komplotten ska ha riktat sig mot tre separatister från Ahvaz, den arabisktalande sydöstra delen av Iran. Öresundsbron stängdes den 28 september då ett nära förestående mord befarades, och en man som setts fotografera vid separatistledarens hem i Danmark har gripits i Sverige. Danmark har kallat hem sin ambassadör från Teheran och vill att EU inför sanktioner mot Iran. Men danska myndigheter meddelar också, någon vecka senare, att även separatisterna från Ahvaz själva är brottsmisstänkta efter att ha hyllat ett terrordåd som ägt rum i Iran (se 22 september). Med tiden tar säkerhetspolisen PET:s utredning en oväntad vändning: när de tre personerna från Ahvaz åtalas i Danmark i februari 2020 är de misstänkta för att ha spionerat för Saudiarabiens räkning.

    • Stöd för Rohanis påfyllda regering

      Parlamentet godkänner fyra nya ministrar för bland annat arbetsmarknad och transporter, ersättare till ministrar som har tvingats bort under hösten. Inför det sista steget av återinförda amerikanska sanktioner – mot energibranschen – som väntar i början av november uttrycker president Rohani tillförsikt om att Iran har tillräckligt med utländsk valuta och basvaror i lager för att kunna ”vädra ut stormen”. Det europeiska stödet för Iran mot USA:s sanktionsbeslut beskriver Rohani som en ”sällsynt seger”.

    • Twitter visar upp inlägg från ”trollfabriker”

      Twitter offentliggör misstankar om att över tio miljoner inlägg har gjorts av ”trollfabriker” i Ryssland och Iran för att påverka allmänheten i andra länder. I meddelandena, som lagts ut mellan 2013 och 2018, finns referenser till bland annat det senaste presidentvalet i USA och den brittiska folkomröstningen om medlemskapet i EU. Totalt tros 4 570 Twitterkonton ha använts i sådana syften. 3 800 konton kopplas till Ryssland och 770 till Iran.

    • Basijmilisen måltavla för sanktioner

      USA inför sanktioner mot basijmilisen och mot företag som liksom den är knutna till Revolutionsgardet och finansierar milisens verksamhet, bland annat genom trygghetssystem för milismedlemmar. Basij är en folkmilis, ursprungligen en frivilligstyrka bildad efter den islamiska revolutionen. Idag används styrkan mest till att kontrollera inre säkerhet, men USA hävdar att milisen också rekryterar barnsoldater till Syrien, där Iran stöder Assadregimen. En stor traktortillverkare och ett gruvföretag finns bland de företag som nu blir föremål för sanktioner.

    • Diplomatisk protest med upphov i terrorutredning

      Irans utrikesdepartement kallar till sig Tysklands ambassadör för att protestera mot en utlämning. En iransk diplomat, som misstänks för inblandning i en terrorplan mot iranska regimkritiker i exil, har lämnats ut från Tyskland till Belgien. Ett attentat mot exiliranierna skulle ha ägt rum i Frankrike – men det är belgiska myndigheter som har spräckt planen och utreder brottsmisstankarna. Flera belgiska medborgare av iranskt ursprung tros vara inblandade (se 3 juli och 2 oktober).

    • Sanktioner mot Iran gynnar Saudiarabien

      Internationella valutafonden (IMF) beräknar att Irans ekonomi krymper med 1,5 procent 2018 och 3,6 procent 2019. Anledningen är USA:s återinförda stränga sanktioner. Innan president Trump fattade sitt beslut (se 8 maj och 6 augusti) räknade IMF med 4 procents tillväxt för Iran 2018 och lika mycket 2019. Enligt IMF kommer Irans ras också att dra med sig tillväxtsiffrorna nedåt för andra länder i Mellanöstern och Nordafrika. Undantagen är Saudiarabien och andra gulfstater, som tjänar på att sanktioner införs mot en annan större oljeexportör. Oljan står för 80 procent av Saudiarabiens intäkter och IMF bedömer att den saudiska ekonomin växer med 2,2 procent 2018 och 2,4 procent 2019.

    • Mordförsök efter fatwa utreds ännu

      En iransk fatwa (religiös dom) mot författaren Salman Rushdie ledde till frostiga relationer mellan Iran och Norge på 1990-talet, när förläggaren som gett ut boken Satansverserna på norska blivit utsatt för ett mordförsök. Nu hävdar norska myndigheter att attentatet 1993 begicks av utländska agenter. Inga namn eller nationaliteter på misstänkta offentliggörs, men myndigheternas agerande leder till att brottsutredningen fortfarande hålls öppen. Satansverserna är en roman, men titeln anspelar på en berättelse om falska koranord som ska ha uppmanat till avgudadyrkan. Fatwan som har lett till attentat i flera länder utfärdades av ayatolla Khomeini, som grundade dagens islamiska republik.

    • Qatar trotsar USA-sanktioner mot Iran

      Qatar Airways kommer att fortsätta sina flygningar till Iran trots USA:s återinförda sanktioner, meddelar flygbolagets chef. Många andra stora bolag har skrämts bort från den iranska marknaden av hotet om amerikanska bestraffningar, bland annat svårigheter att använda betalsystem som kontrolleras av USA. Qatar och Iran har samarbete på flera områden, bland annat delar de vad som beskrivs som världens största naturgasfält.

    • Iran får stöd i FN-domstol

      Internationella domstolen (ICJ) i Haag beordrar USA att mildra de återinförda sanktionerna mot Iran (se 6 augusti och 27 augusti). USA anser att FN-domstolen inte har rätt att fatta beslut i frågan, eftersom USA har hänvisat till sin nationella säkerhet som grund för sanktionerna. Efter det preliminära utslaget i domstolen säger USA också upp det vänskapsavtal mellan länderna från 1955 som Iran har hänvisat till i målet. Både USA och Iran har tidigare valt att bortse från beslut i FN-domstolen, noterar BBC.

    • Komplottmisstänkta iranier straffas

      Franska myndigheter fryser tillgångar för flera personer med anknytning till Irans regering och säkerhetstjänster. Iranierna misstänks för inblandning i planer på ett bombattentat mot ett möte mellan exiliranier utanför Paris, som skulle ha ägt rum i juni (se 3 juli). Iran hävdar att det hela är ett missförstånd. Ledningen för den regimkritiska organisationen Folkets mujahedin (MEK) och många av dess anhängare lever i landsflykt i Frankrike.

    • September

    • Attentat mot militärparad i söder

      Omkring 25 personer dör i ett terrordåd riktat mot en militärparad i staden Ahvaz i söder, nära gränsen mot Irak. Irans regering håller en arabisk separatiströrelse i provinsen Khuzestan ansvarig. Regeringen hävdar också att ett USA-stött arabland vid Persiska viken och länder i Europa backar upp gruppen Ahvaz demokratiska folkfront. Men både Ahvazrörelsen och IS tar på sig attentatet, och en vecka senare beskjuter Irans revolutionsgarde IS-mål i östra Syrien med robotar.

    • EU-länder försöker rädda Iranhandel

      EU:s stormakter Tyskland, Frankrike och Storbritannien planerar att inrätta en särskild finansinstitution för att kunna hålla igång affärer med Iran när USA:s sanktioner mot Iran hindrar betalningar via banker, rapporterar tyska affärstidningar. De kallar det ett instrument för särskilda ändamål, SPV i engelsk förkortning. Tankern är att ersätta betalningsströmmar med krediter. Om Iran exempelvis levererar olja till Spanien, parkeras betalningen hos SPV och dirigeras om till Tyskland för maskinutrustning som Iran köper.

    • Iran anklagar kurder i Irak för terror

      Iranska regeringsstyrkor genomför ett anfall mot det kurdiska partiet KDPI:s högkvarter i norra Irak. Minst 15 dödsoffer rapporteras. Iran kräver av Iraks federala regering och av det kurdiska självstyret i norr att kurder som utpekas som terrorister ska utlämnas. Iranska Kurdistans demokratiska parti (KDPI, ibland PDKI) som Iran anklagar för att utföra attacker över gränsen är en gammal kurdisk separatistgrupp som förbjöds efter den islamiska revolutionen.

    • Israel bekräftar anfall mot Revolutionsgardet

      Israeliska stridskrafter har utfört mer an 200 anfall mot mål i Syrien under loppet av ett och ett halvt år, bekräftar en israelisk militärkälla för nyhetsbyrån AFP. De flesta av målen har enligt källan anknytning till iranska Revolutionsgardet, som är involverat i Syrienkriget på Assadregimens sida.  Omkring 800 robotar och bomber har brukats.

    • Oljehamn flyttas från Persiska viken

      Iran kommer att göra Bandar-e-Jask vid Omanviken till sin främsta oljehamn, meddelar president Rohani. Det betyder att tankfartyg inte som idag måste passera det känsliga Hormuzsundet. Huvudterminalen har hittills legat på ön Kharg inne i Persiska viken. Från en marinbas i Jask kan Irans flotta kontrollera sundet, samtidigt som landets egen oljeexport blir mer svåråtkomlig för fiender.

    • Augusti

    • Frankrike vill förhandla om Irans robotar

      FN:s atomenergiorgan IAEA meddelar att Iran ännu uppfyller villkoren i det internationella kärnenergiavtalet från 2015. Samtidigt lyfter Frankrike fram behovet av förhandlingar om tre andra frågor. Enligt utrikesminister Jean-Yves Le Drian måste Iran vara redo att diskutera vad som ska hända med atomenergiprogrammet efter 2015, med robotprogrammet (som Iran demonstrerar genom provskjutningar) och Irans roll i Mellanöstern – det sista betyder i klartext Irans inblandning i krig som rasar i grannländer. Frankrike ger därmed visst stöd för USA:s krav: president Trump kräver stopp för Irans robotutveckling och stöd till krigförande parter i Syrien och Jemen (se bland annat 8 maj och 6 augusti 2018).

    • Ansatt president frågas ut i parlamentet

      Parlamentet har, för första gången, kallat president Hassan Rohani till en utfrågning om Irans vacklande valuta, höga arbetslöshet och korruption. Omröstningar efter utfrågningen visade på stort missnjöje med regeringen som skulle kunna leda till rättslig prövning, men besked om vad som kommer att ske lämnades inte omedelbart. Parlamentarikerna har också möjlighet att ställa presidenten inför riksrätt, men han skyddas av att landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei har deklarerat att Rohani bör få stanna kvar på sin post mandattiden ut, fram till 2021.

    • FN-domstol tar upp Iransanktioner

      Internationella domstolen i Haag tar upp en begäran från Iran om att få USA:s skärpta sanktioner blockerade. Iran åberopar ett föga känt vänskapsavtal mellan länderna som slöts 1955, under shahtiden. En preliminär bedömning från domstolen kan komma inom några månader, medan ett slutgiltigt avgörande kan ta flera år. USA hävdar att Irans agerande är ett sätt att missbruka FN-domstolen. I ett separat mål, från 2016, invänder Iran mot att USA fryst iranska utlandstillgångar på två miljarder dollar. 

    • Nytt försvarsavtal Syrien-Iran

      Assadregeringen i Damaskus och Irans regering har slutit ett avtal om fortsatt militärt samarbete. Avtalet offentliggörs i samband med att Irans försvarsminister Amar Hatami besöker Syrien. Enligt besked till flera nyhetsmedier innebär det bland annat att personal från Iran, som tituleras rådgivare, ska fortsätta tjänstgöra i Syrien. Till Beirutkanalen al-Mayadin säger Hatami också att avtalet omfattar återuppbyggnad av Syriens försvarsindustri. Reaktionen från Israel – som undviker att bli direkt part i kriget men genomför flyganfall mot förmodad vapenproduktion och vapenleveranser i Syrien – blir skarp ett par dagar senare: Varken hot eller överenskommelser kommer att avskräcka Israel från att hindra Iran att förse Syrien med militära styrkor och vapenteknik, inskärper premiärminister Benjamin Netanyahu.

    • Ministrar fällda i riksrätt

      Ekonomiminister Masud Karbasian fälls i en riksrättsprocess i parlamentet. Det är ytterligare en motgång för president Rohani i ett läge då regeringen anklagas för att ha misskött ekonomin och landet står inför en förvärrad kris. Den 8 augusti röstades även arbetsmarknadsministern bort genom ett riksrättsförfarande. Men Karbasian är snart tillbaka i hetluften: I november, efter att USA:s sanktiner mot Irans oljeindustri trätt i kraft, blir han chef för det statliga oljebolaget (NIOC i engelsk förkortning), som ska försöka fortsätta göra affärer trots sanktionerna.

    • Stora flygbolag upphör med Irantrafik

      De stora flygbolagen Air France och British Airways meddelar liksom tidigare KLM att de ställer in sina flygningar till Iran från andra halvan av september, eftersom utsikterna till lönsamhet på flyglinjerna upphört. Besluten ska ses mot bakgrund av de handelshinder som uppstått genom att USA åter har infört stränga sanktioner mot Iran.

    • Iran visar upp egentillverkat flygplan

      Iran visar upp ett nytt stridsflygplan av inhemsk tillverkning kallat Kosar. Expertis säger till brittiska BBC att planet förefaller vara baserat på amerikanska F-5 Tiger, ett tvåmotorigt jaktflygplan vars utveckling går tillbaka till 1970-talet. Iran köpte amerikanska F-5-plan före den islamiska revolutionen 1979 och tros ännu ha nästan 50 av de planen i bruk. Decennier av sanktioner har gjort det svårare för Iran att skaffa ny militär utrustning på internationella marknaden, men landet har i stället byggt upp en omfattande egen försvarsindustri. 

    • Ny robot och nya snabbdomstolar

      Försvarsminister Amir Hatami offentliggör att Iran har testat en ny kortdistansrobot, med oklar räckvidd; tidigare versioner har haft en räckvidd på uppemot 30 mil. Samtidigt gör ayatolla Khamenei, landets högste ledare, uttalanden via Twitter om att det varken blir krig eller förhandlingar med USA och att misshushållning ger Iran mer problem än skärpta sanktioner. Det gör president Rohani till måltavla både för kritik mot att han velat närma sig väst, genom det nu spruckna atomenergiavtalet, och för folkliga demonstrationer mot korruptionen. Khamenei har godkänt en begäran från rättsväsendets chef om att – utan att fråga parlamentet ­– inrätta revolutionsdomstolar som ska döma misstänkta ekobrottslingar.

    • Avtal om Kaspiska havet

      De fem länder som har kust mot Kaspiska havet – Kazakstan, Azerbajdzjan, Iran, Ryssland och Turkmenistan – undertecknar ett avtal som reglerar dess juridiska status. Avtalet undertecknas av ländernas ledare i hamnstaden Aktau i Kazakstan. Kaspiska havets status har varit oklar sedan Sovjetunionens upplösning 1991. Konflikten har gällt om det är en insjö eller ett innanhav. Ett innanhav skulle omfattas av FN:s havsrätt, medan rätten till en insjö måste förhandlas länderna emellan. Oklarheten har lett till ansträngda relationer staterna emellan samt oklarheter om vem som har rätt att utvinna de rika olje- och naturgasresurserna. Avtalet föreskriver att Kaspiska havet varken är en insjö eller ett hav, utan har ”speciell juridisk status”. Det innebär att ytvattnet ska användas gemensamt av de fem staterna, medan havsbottnen och tillgångarna i den ska delas upp, Hur dessa gränser ska dras säger avtalet inget om. Störfisket som ger kaviar regleras med hjälp av kvoter. Avtalet slår även fast att inga andra länder får upprätta militärbaser vid Kaspiska havet vid sidan av de fem staterna.

    • Afghaner återvänder hem

      Nästan 450 000 afghaner har återvänt hem frivilligt från Iran i år – eller deporterats. Enligt Internationella organisationen för migration (IOM) är hemvändarna dubbelt så många i år som under samma period förra året. Den iranska valutans sjunkande värde, och den press på samhället som amerikanska sanktioner skapar, gör läget ännu mer ansträngt för afghaner, som ofta är papperslösa, än för iranierna själva. Återvändandet sker samtidigt som sommarens torka i Afghanistan är den värsta i mannaminne.

    • Nya sanktioner bekräftas i USA

      Den amerikanske presidenten Donald Trump bekräftar att skärpta sanktioner införs från midnatt till följd av att USA dragit sig ur kärnenergiavtalet med Iran från 2015. Dollarköp, handel med metaller, flyg, bilar och mattor hör till det som begränsas omedelbart, medan nya sanktioner slår mot oljebranschen först i november. Trump framhåller att han är redo att förhandla om ett nytt avtal, som också ska omfatta Irans robotutveckling och stöd till terrorism. Irans president Hassan Rohani replikerar att USA bedriver ”psykologisk krigföring”.

    • Hamstring och valutaoro inför sanktioner

      Fem dagar innan USA:s skärpta sanktioner träder i kraft är Stora basaren i Teheran full av kunder som handlar av oro för att det ska uppstå brist på vissa varor. Handlarna vittnar för medier om intensiv kommers de senaste dagarna. Irans valuta har också fortsatt att ta stryk inför utsikterna att sanktionerna pressar ekonomin och hindrar betalningsflöden. Det hävdas i basaren att grossister håller igen på leveranser av varor i väntan på att det ska visa sig vart utvecklingen bär.

    • Juli

    • Trump-utsaga om samtal avfärdas

      USA:s president Donald Trump är redo att tala med regimen i Teheran ”förutsättningslöst”, säger han. Men det är inte framfört som ett erbjudande till Iran, utan som svar på en fråga till Trump på en presskonferens i annat ämne. Från Iran, som står inför skärpta amerikanska sanktioner som träder i kraft den 6 augusti, avfärdas utsagan som ett reklamtrick. Det mäktiga Revolutionsgardet luftar också klart sitt motstånd mot förhandlingar.

    • Ordkrig mellan Irans och USA:s presidenter

      Efter att Hassan Rouhani varnat USA för att ett krig med Iran skulle bli ”alla krigs moder” svarar USA:s president Donald Trump med ett hätskt utfall. Han twittrar med versaler att Iran ska få ”lida konsekvenser som få genom historien lidit förut” om dess ledare inte slutar med att hota USA. Därefter anklagar en inflytelserik iransk general Trump för att bedriva psykologisk krigföring utan att ha möjlighet att agera i praktiken.

    • Exminister begärs utlämnad

      Argentina begär att ryska myndigheter ska gripa och utlämna Irans förre utrikesminister Ali Akbar Velayati, som är på besök i Ryssland som rådgivare till president Rohani. Grunden är ett attentat mot en judisk inrättning i Buenos Aires 1994, som krävde 85 liv. Argentinska utredare hävdar att bombdådet utfördes av den libanesiska shiarörelsen Hizbollah men beställdes av regimen i Iran. Den iranska delegationen åker vidare till Kina och en begäran om utlämning ställs även till Peking, meddelar Argentinas utrikesdepartement.

    • Åtta hängda för dubbelattack

      Åtta personer, utpekade som medlemmar av terrorgruppen IS, avrättas. Rättsväsendets nyhetstjänst uppger att de var inblandade i en dubbelattack i Teheran i juni 2017, då både parlamentet och ayatolla Khomeinis mausoleum angreps. IS tog på sig attentaten, som enligt nyhetskanalen al-Jazira krävde 18 liv.

    • Löften till Iran från avtalsländer

      Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Kina och Ryssland deklarerar att de står fast vid den internationella överenskommelsen om Irans kärnteknikprogram som USA har hoppat av. De försäkrar också, vid ett utrikesministermöte mellan de återstående avtalsparterna, att de strävar efter att behålla handelsförbindelser med Iran trots amerikanska sanktioner mot Teheran. Det betyder bland annat att företag som fortsätter att göra affärer med Iran ska skyddas.

    • Diplomat misstänkt i bombkomplott

      En tjänsteman vid Irans ambassad i Wien har gripits misstänkt för inblandning i en bombkomplott på fransk mark mot en iransk oppositionsrörelse, Folkets mujahedin. Iran hävdar att anklagelserna, som lett till gripanden i flera europeiska länder, är falska och syftar till att överskugga en resa som president Rohani gör i Europa med anledning av USA:s avhopp från avtalet om Irans kärnenergiprogram. Rohani träffar företrädare för de övriga avtalsparterna för att söka garantier för att de håller fast vid överenskommelsen.

    • Juni

    • Två avrättningar verkställs

      Två män avrättas genom hängning. Den ene fången dömdes i mars till döden för att ha kört en buss rakt mot en grupp poliser, varav tre av dem dödades. Den andre fången var dömd för mordet på ett åtta månader gammalt barn. Flickan satt i baksätet av sin pappas bil när den blev stulen av mördaren i juli 2017. Mördaren lämnade kvar flickan i den stängda bilen när han övergav fordonet, och flickan kvävdes till döds i värmen.

    • Sanktioner stoppar flygplansköp

      Till följd av de nya amerikanska sanktionerna kommer flygplanstillverkaren Boeing inte att uppfylla kontrakt med Iran som ingåtts de senaste åren, meddelar företaget. Det handlar om leverans av 80 flygplan till Iran Air och 30 plan, med option på ytterligare 30, till Iran Aseman Airlines. Under tidigare perioder med sanktioner har flygsäkerheten med en åldrande flygplansflotta väckt oro.

    • Iran redo trappa upp urananrikning

      Iran gör förberedelser för att utöka anrikningen av uran vid sin atomenergianläggning i Natanz. Anrikningen har begränsats av det internationella avtalet om Irans kärnenergiprogram, som slöts för att hindra tillverkning av uran som kan användas till kärnvapen. I brev till FN:s atomenergiorgan IAEA framhåller Iran nu att anrikningen återupptas om avtalet från 2015 helt spricker, eftersom USA har beslutat lämna överenskommelsen och återinföra hårda sanktioner mot Iran.

    • Maj

    • Indien trotsar USA:s sanktioner

      Indien kommer att fortsätta handla med Iran, och med Venezuela, trots att USA infört sanktioner mot de båda länderna. Utrikesminister Sushma Swaraj säger att Indien – som köper olja av både Iran och Venezuela – inte låter sin utrikespolitik styras av diktat. Indien och Iran samarbetar också om ett hamnbygge, som skulle göra det lättare för Indien att slippa handelsvägar via Pakistan.

    • Kravlista för fortsatt atomenergiavtal

      Irans högste ledare Ali Khamenei ställer upp en rad krav för att Iran ska hålla fast vid kärnenergiavtalet från 2015: EU-länder ska skydda Irans oljehandel mot USA:s sanktioner och fortsätta köpa olja. Europeiska banker ska säkra att handel kan ske med Iran. Storbritannien, Frankrike och Tyskland ska lova att inte, som USA kräver, begära förhandlingar om Irans utveckling av robotar eller om Irans förehavanden i regionen. Listan presenteras två dagar efter att USA:s utrikesminister Mike Pompeo krävt att Iran drar tillbaka sina styrkor från Syrien och slutar att stödja rebellsidan i inbördeskriget i Jemen.

    • EU skyddar företag mot sanktioner

      EU vidtar åtgärder för skydda europeiska företag som kan ta skada av att USA återinför skarpa sanktioner mot Iran. Avsikten är att företag som gör affärer med Iran ska kunna fortsätta med det, eller få kompensation. När Iransanktionerna börjar verka den 6 augusti ska EU ha uppdaterat ett regelverk som antogs 1996 för att kringgå amerikanska sanktioner mot Kuba, regler som i Kubafallet aldrig har tillämpats, enligt BBC. Bland de affärer som nu kan gå om intet finns Airbus försäljning av 100 flygplan till Iran, men EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker säger i ett uttalande att det framför allt är små och medelstora företag som ska skyddas.

    • Upptrappat läge mellan Iran och Israel

      Sedan 20 raketer skjutits från Syrien mot arméposteringar på Golanhöjderna, som Israel ockuperar, anfaller Israel 70 mål i Syrien med stridsflyg och robotar. Målen är militär infrastruktur som Iran har byggt upp för att bistå Assadregimen. Den israeliska stridsinsatsen är den mest omfattande på flera år och den största hittills mot Iran. Israel bekräftar räderna och förklarar att de är riktade mot iranska revolutionsgardets elitstyrkor. Syftet är att hindra Iran från att etablera sig militärt i Syrien så att det kan hota Israel. Bedömare tror samtidigt att varken Iran eller Israel vill att konflikten ska trappas upp ytterligare.

    • Sanktioner ska hindra valutaaffärer

      Det första beskedet om detaljer i USA:s nya sanktioner mot Iran gäller tre företag och sex individer med anknytning till Revolutionsgardet. Gardet anklagas för valutaväxlingsaffärer, dollarköp som bland annat ska ha skett för att dölja vapenhandel. Enligt USA:s finansdepartement har Irans centralbank medverkat genom att ge gardet tillgång till konton i utlandet. Amerikanska företag och medborgare förbjuds att göra affärer med de listade. Förenade arabemiraten, där dollarköpen ska ha gjorts, ställer sig också bakom sanktionerna.

    • Iran står fast vid avtal, tills vidare

      Besvikelse och oro präglar de flesta reaktioner efter USA:s avhopp från kärnenergiavtalet. Irans statsledning säger, med stöd av EU, att landet kommer att stå fast vid uppgörelsen tills vidare. Mer konservativa krafter – som hela tiden varit emot att begränsa landets atomtekniska program – tar USA:s avhopp som en bekräftelse på att det var fel att ingå avtalet. Ryssland, som levererar kärnkraftverk till Iran, ser Trumps besked som ”bevis på Washingtons oförmåga att förhandla”. Trumps beslut välkomnas däremot av Israel och Saudiarabien, som båda kan beskrivas som ärkefiender till den shiitiska regimen i Teheran.

    • USA drar sig ur kärnenergiavtalet med Iran

      USA drar sig ur det internationella avtalet om Irans kärntekniska program, meddelar president Donald Trump. USA ska återinföra skarpa sanktioner mot Iran. Trump fattar beslutet trots att Storbritannien, Frankrike och Tyskland – som var med om att sluta avtalet 2015 – liksom FN:s atomenergiorgan IAEA anser att Iran uppfyller sina åtaganden. Men Trump är särskilt kritisk mot att avtalet inte hindrar Iran att utveckla robotar som skulle kunna bära stridsspetsar. President Rohani säger i TV att han ser avhoppet som ”psykologisk krigföring". Iran lovade i avtalet med de fem permanenta medlemsländerna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland att begränsa sin förmåga att producera uran och plutonium, ämnen som kan användas till kärnvapen, och att tillåta inspektioner av atomenergianläggningar. I utbyte mildrade FN, USA och EU sina ekonomiska sanktioner mot Iran.

    • Vapenexport tvistefrö mellan Iran och Marocko

      Marocko anklagar Iran för att stödja den västsahariska befrielserörelsen Polisario med vapenleveranser, via den libanesiska shiarörelsen Hizbollah. Marocko, som kontrollerar Västsahara, tar hem sin Iranambassadör i protest och begär att en diplomat från Iran lämnar Marocko.

    • April

    • Kräver svar om straffrihet

      Said Mortazavi, tidigare chefsåklagare i Teheran, är fortfarande på fri fot, trots att han dömdes till två års fängelse i november som ansvarig för en demonstrants död 2009. Den reformsinnade parlamentsledamoten Fateme Saidi kräver att inrikesministern och justitieministern redogör för vilka åtgärder som vidtas, rapporterar nyhetsbyrån Ilna. Den 22 april uppger rättsväsendets nyhetstjänst att Mortazavi har hämtats till ett fängelse.

    • Skärpta regler efter valutaras

      Värdet av Irans valuta, som tidigare har fått flyta fritt, knyts till USA-dollarn. Valutan har minskat i värde i månader och myndigheterna försöker stoppa raset. Den 15 april skärps reglerna, så att endast banker får växla valuta. Ekonomin pressas av att USA väntas dra sig ur avtalet om Irans kärnenergiprogram, om avtalet inte omförhandlas. För Iran har uppgörelsen från 2015 varit till fördel eftersom den ledde till att internationella sanktioner lättades. Turister uppger för nyhetsbyrån AFP att det är svårt att få växla även på bankkontor och att erbjudanden från svartväxlare inte är ovanliga. Till följd av sanktioner som USA ännu upprätthåller mot Iran kan utländska kreditkort inte användas, endast kontanter.

    • Mars

    • Expresident kräver reformer

      Mahmoud Ahmadinejad, president 2005–2013, hävdar att hans bundsförvant Hamid Baghaie som hungerstrejkar i fängelse är fängslad på politiska grunder. Anklagelserna framförs i ett brev till ayatolla Ali Khamenei, publicerat på webbsajten Dolatebahar. Skriftväxlingen vittnar om osämja mellan ledande skikt; i ett annat brev till Khamenei krävde Ahmadinejad nyligen helt fria val. Baghaie är dömd till 15 års fängelse på anklagelser om förskingring av utländsk valuta.  Ahmadinejad var själv starkt ifrågasatt som president, då massprotester 2009 och 2010 slogs ned med hårda metoder.

    • Iran pekas ut för dataintrång

      USA inför sanktioner mot tio iranier och ett företag, Mabnainstitutet, som anklagas för att genom IT-intrång ha stulit vetenskapligt material från universitet såväl i USA som i andra länder. 144 amerikanska högskolor och 176 lärosäten i 21 andra länder ska på detta sätt ha fått släppa ifrån sig material, hävdar USA:s finansdepartement. Revolutionsgardet hålls ytterst ansvarigt för intrången.

    • Avtal med ryskt oljebolag

      Avtal skrivs med ett statligt ryskt energibolag, Zarubezjneft, om utbyggnad av två oljefält nära gränsen till Irak. Produktionen ska ökas från 36 000 till 48 000 fat per dag. Enligt branschansvariga är avtalet det första med ett ryskt bolag. Sedan det internationella avtalet om Irans kärnenergiprogram ledde till sanktionslättnader i januari 2016 har bara en liknande överenskommelse gjorts, skriver AFP. Ett konsortium lett av franska Total slöt avtal med Teheran sommaren 2017.

    • BBC ber om FN-hjälp mot Iran

      Det brittiska public service-bolaget BBC har vänt sig till FN:s människorättsråd för att be om hjälp. Farsitalande anställda och deras anhöriga har trakasserats både i Storbritannien och i Iran. Åtgärderna, som inkluderat gripanden och reseförbud, började enligt BBC vid presidentvalet 2009, då de styrande i Teheran anklagade regimer i utlandet för inblandning. David Kaye, FN-rapportör i frågor som rör press- och yttrandefrihet, uppmanade hösten 2017 iranska myndigheter att upphöra med trakasserierna.

    • Ny krasch i Zagrosbergen

      Ett turkiskt privatplan störtar i Zagrosbergen, av oklar anledning. De elva personerna ombord omkommer. Alla, även besättningen, var kvinnor och Bombardierplanet tillhörde en turkisk industriägare. Sällskapet hade varit på möhippa i Förenade arabemiraten. Piloterna var erfarna, rapporterar tidningen Hürriyet: en av dem hade varit stridspilot, den andra hade arbetat för Turkish Airlines.

    • Kina bygger järnväg

      Avtal sluts om att Kina ska bygga en järnväg på 40 mil mellan hamnstaden Bushehr i söder och staden Shiraz. Bushehr är Irans näst största hamnstad efter Bandar Abbas, som också ligger på sydkusten. Projektet är ett av sju som Irans regering planerar och kommer att ingå i ett järnvägsnät som förbinder inte minst Ryssland och Indien, via de iranska hamnarna. Det ska bland annat medföra att handel mellan länderna lättare kan undvika Suezkanalen och längre havsrutter.

    • Kvinna som tog av sig sjalen dömd

      En kvinna som deltagit i kvinnors protestaktion mot sjaltvånget döms i Teheran till två års fängelse. Hon måste avtjäna tre månader, resten av straffet är villkorligt enligt åklagarmyndigheten, som också uppger att kvinnan är i behov av läkarvård. Fler än 30 kvinnor tros ha gripits under vintern för att ha trotsat påbudet om att bära sjal som täcker håret. De flesta rapporteras ha släppts.

    • RÅ vill agera mot kvinnofest

      Stadshuset i Teheran arrangerar en fest inför en iransk motsvarighet till kvinnodagen. På scenen uppträder en grupp flickor och i publiken är det mest kvinnor, men en av de manliga deltagarna är Teherans reformsinnade borgmästare. Dagen efter rapporterar nyhetsbyrån Isna att riksåklagaren vill agera rättsligt eftersom han anser att inslag i arrangemanget utmanat den allmänna moralen och islamisk tradition. Bland annat förekom dans och kvinnlig sång med män i publiken. Iran firar inte den internationella kvinnodagen den 8 mars, däremot uppmärksammar man profeten Muhammeds dotter Fatima och tillägnar henne mors dag, i år den 9 mars.

    • FN-rapport om övergrepp mot fångar

      Tortyr och sexuella övergrepp förekommer i Irans fängelser, och det förefaller ske systematiskt. Slutsatserna dras i en FN-rapport. Arbetet med rapporten leddes av den pakistanska människorättsaktivisten Asma Jahangir, som avled ett par veckor innan slutsatserna presenterades. Jahangir släpptes inte in i Iran, men samlade vittnesmål om förhållandena i häkten och fängelser. I rapporten uttrycker hon oro också över antalet avrättningar, såvitt känt 482 fall förra året.

    • Februari

    • Kravaller vid dervischprotest

      Dervischer som tillhör den sufiska Gonabadiorden demonstrerar i norra Teheran, enligt uppgifter i sociala medier mot att sufier gripits. Tumult utbryter och en minibuss körs avsiktligt mot poliser, skriver nyhetsbyrån Fars. Dagen efter meddelar polisen att fem personer ur olika säkerhetsstyrkor mist livet och att cirka 300 personer gripits. Sufierna anser att staten diskriminerar dem, en polistalesman kallar dem ”en vidskeplig sekt”. En månad efter händelserna döms minibussens förare till döden, anklagad för tre polisers död.

    • Svår olycka i trafikflyget

      66 personer befaras omkomna sedan ett trafikflygplan försvunnit på hög höjd i Zagrosbergen. Vrakspillrorna hittas efter ett par dagar på en snöig bergssida. Under de många åren med internationella sanktioner som stoppade handel med Iran uppstod svår brist på bland annat reservdelar inom flyget. Sedan merparten av sanktionerna upphävdes 2015 har bolaget Aseman, Irans tredje största, beställt 30 nya plan av amerikanska Boeing. Olycksplanet, av fransk-italiensk tillverkning, var 25 år gammalt. Fransk expertis deltar i haveriutredningen. 

    • Polisen ingriper mot valutaväxlare

      Irans valuta har tappat en fjärdedel av sitt värde på ett drygt ett halvår. Nu ingriper myndigheterna mot valutaväxlare. Ett dussintal växlingskontor har stängts och omkring 100 gatuväxlare har gripits, uppger Teherans polismästare för nyhetsbyrån Irna. Med högre pris på importprodukter växer risken för folkligt missnöje och många skyddar sig mot en försvagad rial genom att hålla sig med dollar. Centralbanken försöker nu uppmuntra insättningar i bank. Bankföretag får under kampanjperiod möjlighet att utlova 20 procents ränta på pengar som lånas in, mot tidigare maximalt 15 procent enligt nyhetsbyrån Mehr.

    • Öppet brev om forskares död i häkte

      Forskare och aktivister begär i ett öppet brev till president Rohani att regeringen skapar klarhet i vad som hänt iransk-kanadensiske Kavous Seyed Emami. Professorn och naturskyddsaktivisten påstås ha tagit sitt liv i häkte två veckor efter att ha blivit gripen. Källor i rättsväsendet uppger att Emami och andra naturskyddsföreträdare granskats inom ramen för en spioneriutredning. Beskeden väcker tvivel. Även Kanada har begärt klarlägganden. Hesameddin Ashena, rådgivare till Rohani, twittrar att det behövs större insyn i rättsväsendet.

    • Öppnar dörren för folkviljan

      Folket förtjänar större förtroende från makthavarna, deklarerar president Rohani vid firandet av att det gått 39 år sedan den islamiska revolutionen. Inför en stor folkmassa i Teheran klargör han sin åsikt att de konservativa inte bör stoppa reformsinnade kandidater och att det kommande året, revolutionens fyrtionde, bör bli ett ”enighetens år”. Han förespråkar också – utan att ge exempel på lämpliga sakfrågor – folkomröstningar, i enlighet med artikel 59 i författningen.

    • Militär konfrontation med Israel

      Ett israeliskt stridsflygplan störtar efter att ha utfört uppdrag mot ”iranska mål” i Syrien. Israel uppger att besättningen oskadliggjorde en iransk drönare i israeliskt luftrum och besköts från Syrien, men kraschade i hemlandet, där piloterna också sköt ut sig. Iran förnekar uppgifterna om drönaren. Israel angriper även dagen efter en mängd positioner. Enligt nyhetsmedier är det första gången Israel medger sådana insatser sedan Syrienkriget bröt ut 2011. Premiärminister Netanyahu säger att Iran inte kommer att tillåtas etablera sig militärt i Syrien.

    • Dålig luft stänger skolor

      Luftföroreningarna i Teheran med över åtta miljoner invånare är så svåra att alla stadens skolor har stängts. Yrkesarbetande mammor får en dag ledigt för att vara hemma med sina barn, meddelar chefen för provinsens miljömyndighet. Förhållandena förvärras under de kalla månaderna av inversion: kalla luftlager hindrar bland annat bilavgaser att stiga. I december stängdes lågstadieskolor i flera dagar av samma skäl.

    • Protester mot huvudduk tilltar

      En växande protestvåg yttrar sig i att kvinnor tar av sig den påbjudna sjalen på allmän plats. Hittills har 29 kvinnor gripits, rapporterar nyhetsbyråerna Fars, Ilna och Tasnim. Riksåklagaren Mohammad Jafar Montazeri har kommenterat protestyttringarna, kallat dem barnsliga och låtit förstå att de kan vara inspirerade från utlandet.

    • Januari

    • Nästan 500 gripna

      Den senaste tidens oroligheter i iranska städer har krävt 25 liv och 465 personer hålls frihetsberövade, summerar en talesman för rättssystemet för nyhetsbyrån Mizanoline. Talesmannen hävdar att ingen har skjutits ihjäl av de statliga säkerhetsstyrkorna.

    • Iranskt missnöje med Kina

      Åtta dagar efter en fartygskrock utanför Shanghai sjunker en iranskägd oljetanker som stått i brand. Hela besättningen på 32 personer saknas och räddningsinsatserna ifrågasätts i Iran, i synnerhet av anhöriga. Besättningen på det andra fartyget, från Hongkong, kunde räddas efter krocken. Statlig tv i Kina rapporterar att olyckan lett till ett allvarligt oljeutsläpp.

    • Trump avstår från att stjälpa avtal

      USA utökar sina sanktioner genom beslut som gäller 14 namngivna personer, med hänvisning till Irans robotutveckling och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Däremot väljer president Trump , trots utspel om att riva upp kärnenergiavtalet från 2015, att låta USA stå fast vid uppgörelsen, tills vidare. Trump manar de andra stormakterna som skrivit under avtalet att verka för att villkoren ska ändras. Iran avvisar alla krav på ändringar.

    • Iran bryter mot FN-embargo

      Iran har brutit mot FN:s vapenembargo genom att inte stoppa leveranser av vapen till huthirebellerna i Jemen, har en expertkommitté inom FN kommit fram till. Gruppen har granskat spillrorna av robotar som skjutits mot Saudiarabien från Jemen och kommit fram till att vapnen var av iransk tillverkning.

    • USA inför sanktioner mot iranska bolag

      USA riktar sanktioner mot fem iranska företag som USA anklagar för att arbeta med Irans olagliga ballistiska missilprogram. Samtliga företag är underleverantörer till den iranska industrigruppen Shahid Bakeri (SBIG). Sanktionerna innebär att amerikaner inte får lov att göra affärer med dessa företag, vars tillgångar i USA fryses. Utländska företag och institutioner, till exempel banker, som samarbetar med de fem bolagen utestängs från USA:s finanssystem.

    • Gränsövergångar till kurdiska Irak öppnas

      Iran öppnar ytterligare två gränsövergångar mot kurdiska Irak. Därmed är samtliga tre gränsövergångar åter öppna efter att ha stängts i september 2017 sedan det självstyrande kurdiska området i Irak genomfört en folkomröstning om självständighet som inte erkändes av regeringen i Bagdad. Den tredje gränsposteringen öppnades i oktober.

    • Demonstrationer till stöd för regimen

      Tusentals iranier deltar i statligt organiserade manifestationer till stöd för regimen runt om i landet. Det sker efter sex dagar med gatuprotester mot regimen. Chefen för Revolutionsgardet, general Mohammad Ali Jafari, säger att "revolten" nu är nedslagen. Han säger vidare att protesterna var begränsade och att gardet endast gjort "begränsade" insatser i tre provinser. Enligt general Jafari har högst 1 500 människor deltagit i protesterna vid varje plats och att sammantaget i hela landet har högst 15 000 människor protesterat. Samtidigt rapporterar nyhetsbyrån Reuters om nya protester i staden Malayer i västra Iran under kvällen den 3 januari, och på sociala medier läggs nya videor med bilder på våldsamheter ut. Enligt statliga medier har 21 människor dödats i protesterna under den gångna veckan. Merparten av dem är demonstranter, medan några är poliser. Ett barn har också dödats.

    • Khamenei anklagar "landets fiender"

      Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei uttalar sig för första gången om de massdemonstrationer som pågått i landet sedan den 28 december 2017 och som nu krävt minst 22 människoliv. Khamenei anklagar ”landets fiender” för att ligga bakom de våldsamma protesterna och att fienderna har använt ”pengar, vapen, politik och underrättelsetjänster för att skapa problem för den islamiska republiken”. Enligt bedömare är dessa fiender USA, Israel och Saudiarabien. USA:s president Trump har i olika uttalanden via twitter fördömt massgripandena av demonstranter och sagt att ”förtryckarregimer inte kan vara för evigt”. EU uppmanar Iran att respektera medborgarnas rätt att demonstrera på ett fredligt sätt.

  • 2017

    • December

    • Massprotester växer i styrka

      När massdemonstrationerna pågått i tre dagar blockerar regimen tillgången till internet och sociala medier i Iran. Demonstranterna kommunicerar via dessa kanaler. President Rouhani uttalar sig för första gången om demonstrationerna. Han erkänner människors ekonomiska umbäranden och säger att det ska bli ”mer plats för kritik”. Rouhani manar till lugn och tar avstånd från våldet. Demonstrationerna beskrivs nu som de största sedan presidentvalet 2009, då minst 30 människor dödades när protester mot valresultatet slogs ned med våld. Uppskattningsvis några hundra eller ett par tusen människor deltar i protesterna. Polisen svarar med tårgas och vattenkanoner. Hundratals människor har gripits och flera har dödats i våldsamheterna.

    • Protester i Mashhad sprider sig

      Gatuprotester utbryter i staden Mashhad mot ekonomiska vardagsproblem som höga priser på bränsle och livsmedel samt mot hög arbetslöshet och korruption. Protesterna sprids snart med hjälp av internet och sociala medier till andra delar av landet och får efterhand alltmer regimkritiska inslag. Dödsfall rapporteras samt många gripanden.

    • KI-forskare i TV

      Iransk TV sänder vad som beskrivs som en bekännelse av Ahmadreza Djalali, forskare vid Karolinska Institutet och dödsdömd på anklagelser om spioneri för Israels räkning. Den sortens bekännelser har förekommit tidigare i iransk TV. Enligt anhöriga har han pressats till en falsk bekännelse.  Irans högsta domstol har bekräftat dödsdomen.

    • Iran pekas ut för robotar

      USA:s FN-ambassadör Nikki Haley presenterar robotrester som bevis för att Iran levererat vapen till jemenitiska rebeller, inte minst en robot som avfyrades mot Riyad i Saudiarabien den 4 november. FN-expertis har tidigare bedömt att robotarna kan ha iranskt ursprung. Teheran avvisar beskyllningarna.

    • November

    • Exåklagare får fängelse

      Tidigare chefsåklagaren i Teheran Said Mortazavi döms till två års fängelse (inte fem år som i lägre rätt) för en händelse då en aktivist miste livet i häkte efter protester mot omval av förre presidenten Ahmadinejad. Två väktare har undgått dödsstraff efter konsultationer med offrets anhöriga, som visat större intresse för att utkräva ansvar på högre nivå. Mortazavi var avskydd av de reformsinnade bland annat därför att han lät gripa aktivister och stoppade utgivning av tidningar. Flera aktivister miste livet då han var chef inom rättsväsendet. 

    • Löften om åtgärder mot byggfusk

      Landssorg råder och president Rohani har besökt katastrofområdet. Skalvet tros ha krävt cirka 500 liv och uppemot 8 000 skadade har rapporterats. Iran har en välutbyggd räddningsapparat för jordbävningar, men utländska massmedier får inte följa arbetet på nära håll. Det cirkulerar bilder där somliga hus rasat medan grannhus står intakta. En företrädare för Revolutionsgardet säger att moderna byggnader har klarat sig bäst, men spekulationer om byggfusk riktas mot Mehrprojektet, ett miljonprogram för bostäder till mindre bemedlade som genomfördes under president Ahmadinejads tid. President Rohani utlovar åtgärder mot ansvariga. 

    • Svår jordbävning i nordväst

      En jordbävning i gränstrakterna mot Irak uppmäts till magnituden 7,3. Redan under natten efter skalvet har man räknat till flera hundra dödsoffer, de flesta i Iran. Skadade byggnader och risk för efterskalv får människor att sova utomhus. 

    • IAEA: Iran uppfyller avtal

      Iran uppfyller sina åtaganden enligt kärnenergiavtalet från 2015, intygar chefen för Internationella atomenergiorganet (IAEA) i samtal med USA:s FN-ambassadör. (Se 13 oktober.)

    • Dispyt mellan stormakter

      Rebeller i Jemen skickar en robot mot Saudiarabiens huvudstad Riyad. Det utlöser hätsk ordväxling mellan regionens stormakter Iran och Saudiarabien och skapar oro för utvidgat krig. Båda länderna har intressen i Jemenkonflikten. Saudiarabien anklagar Iran för att förse jemeniter med vapen och anser sig träffat av en krigshandling som Iran bär ansvar för.  Irans regering kritiserar saudierna för bombningar mot Jemens civila.

    • Putin på besök

      Rysslands president Vladimir Putin är på plats i Teheran för ett statsbesök, senast var 2015. Med president Hassan Rohani dryftar han Syrien, där båda länderna stöder Bashar al-Assads regim och parallellt med FN:s ansträngningar försöker genomdriva ett eget fredsinitiativ.  De diskuterar också Irans omstridda kärnenergiprogram och bilaterala frågor. 

    • Oktober

    • "Israelisk spion" döms till döden

      Forskaren Ahmadreza Djalali, som har permanent uppehållstillstånd i Sverige, döms till döden för att ha överlämnat uppgifter till Israel som gjorde det möjligt för israeliska agenter att mörda minst fyra iranska kärnkraftstekniker mellan 2010 och 2012. Enligt iranska åklagare ska Djalali ha fått pengar och hjälp med att få uppehållstillstånd i Sverige för att ha hjälpt den israeliska säkerhetstjänsten Mossad. Djalali har forskat vid Karolinska Institutet där han doktorerade i katastrofmedicin 2012.

    • EU vädjar till USA att inte riva upp Iranavtalet

      EU:s utrikesministrar upprepar sitt stöd för det internationella avtalet om Irans kärnteknikprogram och varnar USA för att skapa en situation som kan leda till en militär konfrontation med Iran. Utrikeschefen Mogherini ska resa till Washington för att diskutera frågan med USA:s regering.

    • USA på väg ut ur kärnenergiavtalet

      Irans avtal med världens stormakter om sitt kärnenergiprogram knakar i fogarna när USA:s president Trump vägrar att "certifiera" det, det vill säga bekräfta för den amerikanska kongressen att Iran följer avtalets bestämmelser. Trump anser att Iran inte lever upp till "avtalets anda" och antyder, utan att ge några bevis, att Iran kanske har ett hemligt kärnvapensamarbete med Nordkorea. Han överlåter på kongressen att inom 60 dagar avgöra om USA ska återinföra de sanktioner mot Iran som avbröts när avtalet skrevs under. Om så sker kommer USA att bryta mot avtalet, vilket lär betyda att det i praktiken upphör att gälla och att Iran anser sig ha rätt att återuppta försöken att tillverka kärnvapen. Alla de övriga parterna bakom avtalet – Ryssland, Kina, EU, Storbritannien, Frankrike och Tyskland samt IAEA – anser att Iran följer reglerna. Irans utrikesminister Javad Zarif hävdar att Trumps tal i sig innebär ett brott mot avtalet, och president Rohani säger att Iran förbehåller sig rätten att lämna avtalet om det inte längre kan anses främja landets intressen. Enligt Rohani är Trumps tal fyllt av "förolämpningar och falska anklagelser".

    • Oenighet mellan IAEA och Trump om Iran

      Medan Yukiya Amano, chef för FN:s atomenergiorgan IAEA, återigen bekräftar att Iran respekterar sina åtaganden enligt 2015 års internationella avtal om landets kärnforskningsprogram, hävdar USA:s president Donald Trump ihärdigt att Iran inte lever upp till avtalets "anda".  Trump väntas endera dagen meddela att han "avcertifierar" avtalet, vilket skulle kunna tolkas som att han inte längre anser att det ligger i USA:s intresse att respektera det. Det skulle i sin tur kunna innebära att USA ensidigt inför nya sanktioner mot Iran. Det anses också troligt att Trump kommer att begära att det iranska Revolutionsgardet klassas som en terroristorganisation.

    • September

    • Iran trotsar USA med ny medeldistansrobot

      Iran meddelar att landet framgångsrikt provskjutit en ny medeldistansrobot med en räckvidd på 200 mil. Provskjutningen sker dagarna efter det att Iran varit indraget i en hätsk ordväxling med USA:s president Donald Trump i FN:s säkerhetsråd. Trump insisterar på att det internationella avtalet om Irans kärnforskningsprogram är en katastrof och det sämsta som USA någonsin har undertecknat. I sitt tal i FN beskriver Trump Iran som en "skurkstat vars främsta exportvaror är våld, blodsutgjutelse och kaos". Irans försvarsminister Amir Hatami kommenterar provskjutningen med att landet kommer att fortsätta att stärka sitt försvar "så länge en del talar hotets språk".

    • Augusti

    • Mångmiljardlån från sydkoreansk bank

      Irans centralbank beviljas ett lån på åtta miljarder euro, drygt 64 miljarder kronor, från den sydkoreanska banken Eximbank. Det är det största lånet till iranska staten sedan det internationella avtalet om landets kärnenergiprogram skrevs under 2015, och som släppte in landet på den internationella finansmarknaden igen. Lånet ska finansiera sydkoreanska företags utvecklingsprojekt i Iran.

    • Oppositionsledare till sjukhus

      Oppositionsledaren Mehdi Karroubi, som suttit i husarrest i sex år, förs till sjukhus efter att ha inlett en hungerstrejk, säger hans familj. Karroubi är 79 år och uppges ha problem med högt blodtryck. Han hungerstrejkar för kravet på en offentlig rättegång. Han kräver också att säkerhetstjänsten ska ta bort de övervakningskameror och den personal som placerats i hans bostad. Han avbryter hungerstrejken efter ett dygn sedan han fått löfte om att säkerhetsagenterna ska lämna bostaden.

    • Konservativ ledare för viktig institution

      Irans högste ledare ayatolla Khamenei utser den konservative ayatollan Mahmoud Hashemi Shahroudi till ordförande för det rådgivande organet Medlarrådet. Sharoudi, som tidigare varit chef för rättsväsendet, tillhör den mest hårdfört konservativa flygeln, som nu stärker sitt grepp om landet, trots att de mer reformvänliga krafterna har ett starkare stöd i den allmänna opinionen. En överraskning är att förre presidenten Ahmadinejad får en plats i Medlarrådet. Han hade ansetts ha förlorat inflytande de senaste åren.

    • Ökade anslag till robotprogrammet

      Parlamentet godkänner ett extra anslag på motsvarande drygt fyra miljarder kronor till det iranska robotprogrammet och Revolutionsgardets verksamhet utomlands. Beslutet är en reaktion på de nya sanktioner som USA har infört. Iran anser att de amerikanska sanktionerna strider mot det internationella avtalet från 2015 som begränsar Irans kärnenergiprogram.

    • Lindrigare straff för narkotikabrott

      Parlamentet antar en lag som kraftigt höjer tröskeln för när dödsstraff kan utdömas för narkotikabrott. Eftersom lagen också ska gälla retroaktivt kan straffen för flera tusen dödsdömda omvandlas till maximalt 30 år i fängelse. Lagen måste godkännas av det konservativa Väktarrådet för att kunna träda i kraft.

    • Rohanis nya regering får kritik

      President Rohani, som nyss tillträtt sin andra ämbetsperiod, presenterar en ministerlista utan en enda kvinna. Visserligen utnämner han två kvinnliga vicepresidenter, men det tystar inte kritiken mot den helt manliga regeringen. Bland ministrarna finns inte heller några representanter för etniska minoriteter, och genomsnittsåldern är högre än i den tidigare regeringen. Regeringen måste godkännas av parlamentet innan den kan tillträda.

    • Juli

    • Nya amerikanska sanktioner

      Båda kamrarna i den amerikanska kongressen antar nya sanktioner mot det iranska Revolutionsgardet för dess fortsatta arbete med att utveckla robotsystem. Kort efter det att senaten fattat sitt beslut meddelar Iran att landet framgångsrikt testflugit en raket som kunnat avfyra en 250 kilo tung satellit upp till 50 mil över jorden. USA fördömer genast provskjutningen som ett brott mot en FN-resolution som förbjuder Iran att utveckla ballistiska robotar.

    • Ökat militärt samarbete Irak-Iran

      Iran och Irak skriver under ett avtal om att öka sitt militära samarbete och kampen mot "terrorism och extremism". Avtalet undertecknas av ländernas försvarsministrar och omfattar även gränsskydd, logistik och utbildning.

    • Nya amerikanska sanktioner

      USA:s president Donald Trump, som hotat att riva upp avtalet om det iranska kärnenergiprogrammet, medger att Iran lever upp till sina åtaganden men hävdar att landet inte lever upp till avtalet anda. Därför inför USA nya sanktioner mot Iran riktade mot 18 personer eller företag, vars tillgångar i USA blockeras. Irans parlament svarar med att börja snabbehandla en lag om ökad finansiering av landets robotprogram och Revolutionsgardet med vardera motsvarande 260 miljoner dollar. President Rohani säger att Iran är troget det internationella avtalet men att landet kommer att ge "ett lämpligt svar" på nya amerikanska stridsåtgärder. Han hävdar att USA:s nya sanktioner strider mot såväl avtalets anda som dess bokstav.

    • Juni

    • Nya amerikanska sanktioner på gång

      Det amerikanska representanthuset antar nya sanktioner mot Iran vilka riktas mot personer involverade i Irans robotutvecklingsprogram samt mot medlemmar i revolutionsgardet. Vissa delar av det vapenembargo som råder förstärks. Lagförslaget går nu vidare för behandling i senaten innan det blir verklighet.  

    • Första IS-attackerna i Iran

      Den sunniextremistiska terroriströrelsen Islamiska staten (IS) säger sig ligga bakom två väpnade attacker riktade mot det iranska parlamentet respektive mausoleet över den förre ledaren ayatolla Khomeini. Tolv människor dödas och tiotals skadas i IS första attentat i shiadominerade Iran.  Ungefär samtidigt tar sig tre, fyra män in i parlamentet och området runt mausoleet, där de öppnar eld och i ett par fall utlöser sprängladdningar gömda på kroppen.

    • Maj

    • Storseger för reformister i Teheran

      Samtliga 21 platser i Teherans stadsfullmäktige går till reformförespråkande kandidater i det val som hålls samtidigt med presidentvalet. Det innebär att de konservativa förlorar makten i huvudstaden efter 14 år.

    • Storseger för Rohani

      Hassan Rohani segrar med stor marginal och blir omvald som president med omkring 57 procent av rösterna mot drygt 38 procent för den främste konkurrenten Ebrahim Raisi. Det höga valdeltagandet på cirka 73 procent anses ha gynnat Rohani. Särskilt i storstäderna tycks miljoner människor ha röstat på den sittande presidenten för att hindra det hårdföra prästerskapets favorit Raisi att segra. Rohani har under sina år som president fått kritik för att inte ha lyckats förbättra respekten för de mänskliga rättigheterna eller stärka ekonomin för de breda massorna, men han har fått respekt för att åtminstone delvis ha normaliserat Iran förhållande till västvärlden.  

    • Stort intresse för presidentval

      Deltagandet ser ut att bli högt när iranska folket väljer president. Ett högt valdeltagande har bedömts kunna gynna den sittande presidenten Rohani, eftersom hans konservative huvudmotståndare Raisi har förmodats ha de mest hängivna anhängarna. Många väljare har på förhand sagt att de hellre röstar mot Raisi än för Rohani. Raisi går till val på att stödja de fattiga, som inte fått det bättre under Rohani, och hålla en tuffare ton mot västvärlden, medan Rohani talat om ett val mellan ökad personlig frihet och konservativ extremism. Rohanis främsta triumf är kärnenergiavtalet med omvärlden, men han har fått kritik för att det inte stärkt landets ekonomi så som förväntats.

    • Vicepresidenten hoppar av från valet

      Den reforminriktade förste vicepresidenten Eshaq Jahangiri drar tillbaka sin kandidatur i presidentvalet och uppmanar väljarna att rösta på sittande presidenten Rohani. Jahangiris kandidatur förmodas ha varit rent taktisk, för att han skulle kunna vara ett stöd åt Rohani under valrörelsen.

    • Konservativ kandidat hoppar av

      Fyra dagar före presidentvalet meddelar Teherans borgmästare Bagher Ghalibaf att han drar tillbaka sin kandidatur. Han uppmanar sina anhängare att rösta på Ebrahim Raisi, som är den enda återstående utpräglat konservativa kandidaten. 

    • April

    • Ahmadinejad får inte ställa upp

      Väktarrådet underkänner förre presidenten Ahmadinejad som kandidat i det kommande valet. Sex kandidater godkänns av Väktarrådet, bland dem den sittande presidenten Rohani. Dennes svåraste motståndare tros bli den 56-årige före detta domaren och imamen Ebrahim Raisi. Han leder en mäktig religiös stiftelse och en rad företag i staden Mashhad och anses stå den högste ledaren Khamenei nära. Teherans borgmästare Mohammad Bagher Ghalibaf, som kom tvåa i valet 2013, får också ställa upp. 

    • Rohani söker omval

      Som väntat registrerar president Rohani sig som kandidat i valet den 19 maj. Han hoppas bli omvald till en ny mandatperiod. Han har vunnit respekt i omvärlden för att ha gått med på att avveckla det iranska kärnenergiprogrammet, men det råder en besvikelse bland den egna befolkningen över att arbetslösheten förblir hög, att utlovade utländska investeringar till stor del har uteblivit och över att han inte förmått att mildra det sociala trycket från de konservativa krafterna eller frige politiska fångar. Totalt har mer än 1 600 personer registrerat sig när anmälningstiden går ut, men nästan alla kommer att sorteras bort av Väktarrådet.

    • Ex-president vill komma tillbaka

      Förre presidenten Mahmoud Ahmadinejad registrerar sig som kandidat i presidentvalet i maj. Han anmäler sig trots att den högste ledaren ayatolla Khamenei 2016 uppmanade honom att inte ställa upp och han då sade sig acceptera det. "Men det var ett råd, inget förbud", säger Ahmadinejad vars åtta år som president kännetecknades av ekonomiska problem och usla förbindelser med västvärlden. 

    • Mars

    • Iranska pengar förblir spärrade

      En domstol i Luxemburg avslår en iransk begäran att få tillbaka 1,6 miljarder US dollar som spärrats på begäran av USA. Pengarna har varit frysta sedan en domare i USA 2012 beordrade Iran att betala skadestånd till offren för attackerna den 11 september 2001. Enligt domaren är Iran medansvarigt för attackerna för att ha låtit medlemmar av al-Qaida resa genom landet. Iranska centralbanken säger att den ska överklaga beslutet. 

    • Februari

    • Nya amerikanska sanktioner

      USA:s president Trump ger order om att ekonomiska sanktioner ska införas mot ett antal iranska personer och företag eller myndigheter som straff för det senaste robotprovet och för Irans stöd till shiamuslimsk milis i Jemen

    • Amerikanskt hot efter robotprov

      Sedan Iran meddelat att landet genomfört en provskjutning med en ballistisk robot, som tekniskt sett anses kunna bestyckas med en kärnladdning, säger USA:s nye president Trump att Iran "borde vara tacksamt" för det internationella kärnenergiavtalet och antyder att han förbereder repressalier. 

    • Januari

    • Högste ledaren varnar presidenten

      I sin första kommentar efter uppgörelsen om slopade sanktioner uppmanar Irans högste ledare ayatolla Khamenei president Rohani att vara på sin vakt mot "svek från arroganta länder som särskilt USA". 

    • Reformkandidater petas inför valet

      Inför parlamentsvalet i februari har drygt 60 procent av de anmälda kandidaterna underkänts av valkommittén som är underställd det konservativa Väktarrådet. En talesman för det reformsinnade lägret säger att bara 30 av drygt 3 000 anmälda reformkandidater tillåts ställa upp. President Rohani kritiserar Väktarrådets gallring av kandidater och säger att om bara en politisk riktning tillåts sitta i parlamentet kunde man lika gärna strunta i att hålla val. Nio partier som betraktas som reformsinnade uppmanar Väktarrådet att göra om urvalet. 

    • USA-sanktioner förlängs

      USA:s avgående president Obama förlänger de amerikanska sanktionerna mot Iran med ett år fram till den 15 mars 2018. Sanktionerna gäller iranska brott mot de mänskliga rättigheterna och stöd till terrororganisationer. Sanktionerna som gällde det iranska kärnenergiprogrammet slopades 2015. 

    • Ex-presidenten Rafsanjani dör

      Förre presidenten Akbar Hashemi Rafsanjani avlider vid 82 års ålder. Hans bortgång betraktas som en motgång för de reformsinnade och moderat konservativa krafterna, vars ledande företrädare han varit i många år. Rafsanjani var en av ledarna för den islamiska revolutionen 1979 och var talman i parlamentet till 1989, varefter han var president i två mandatperioder fram till 1997. Han var också medlem av den viktiga Expertförsamlingen, som väljer landets högste ledare, och sedan 1990 ordförande i Lämplighetsrådet. Trots att han tillhörde den konservativa islamiska republikens innersta ledarkrets betraktades han som en pragmatiker som arbetade för ekonomisk liberalisering och bättre relationer till västvärlden. 

  • 2016

    • November

    • Video leder till fängelse

      Ahmad Montazeri, son till en av ledarna för den islamiska revolutionen 1979, döms till sex års fängelse för att ha offentliggjort en videoinspelning från 1988 där hans far, ayatolla Hossein Ali Montazeri, ses vädja till högt uppsatta domare att inte genomföra massavrättningar av politiska motståndare. Ayatolla Montazeri förlorade sin ställning som Irans näst högste ledare när han gick emot beslutet av ayatolla Khomeini att avrätta tusentals medlemmar av motståndsrörelsen Folkets mujahedin. Det är oklart hur många som avrättades 1988, men Amnesty International har beräknat att det rörde sig om ungefär 5 000. 

    • 1 000 iranska soldater dödade i Syrien

      Över 1 000 soldater som ingått i Irans styrkor i Syrien har dödats, säger chefen för den iranska Martyrstiftelsen som delar ut ekonomiskt stöd till dödade soldaters familjer. Så sent som i juli sades det att 400 iranska soldater hade dödats. Många av de soldater som ingår i de iranska Syrienstyrkorna är shiamuslimer från bland annat Afghanistan och Pakistan. Hälften av dem som stupade i augusti var afghaner. 

    • Trumps valseger i USA oroar Iran

      Efter republikanen Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet uppmanar utrikesminister Zarif honom att stå fast vid det internationella avtalet om det iranska kärnenergiprogrammet. "Varje amerikansk president måste förstå verkligheten för dagens värld", säger Zarif. President Rohani inskärper att avtalet inte slöts med ett enskilt land eller regering utan godkändes i en resolution i FN:s säkerhetsråd och att ingen enskild regering kan ändra på detta. Trump har i valkampanjen bland mycket annat sagt att han vill riva upp Iranavtalet som en av sina första åtgärder, och återinföra sanktioner mot Iran. 

    • Ny kvinnlig vicepresident

      President Rohani utnämner Zahra Ahmadipour till vicepresident och chef för turism- och kulturarvsdepartementet. Hon är den tredje kvinnan i den nuvarande regeringen. 

    • Spöstraff för före detta åklagare

      Teherans förre chefsåklagare Said Mortazavi döms till spåstraff för slöseri med allmänna medel från tiden han var chef för socialmyndigheten. Han ska få 135 piskrapp. Mortazavi, som står den förre presidenten Ahmadinejad nära, blev beryktad för att ha gett order om stängning av tiotals reformförespråkande tidningar och för att fängsla journalister. Han stängdes av från åklagartjänsten 2010 sedan parlamentet hållit honom ansvarig för minst tre demonstranters död under protesterna mot Ahmadinejads omval 2009. 

    • Oktober

    • Krav på färre avrättningar

      Justitieminister Mostafa Pourmohammadi säger att de många avrättningarna inte har den avskräckande funktion som lagstiftarna tänkt sig. Han föreslår att antalet avrättningar minskas och att alternativa straff ska övervägas. Ministern hävdar att hela rättsväsendet håller med honom. Enligt FN genomför Iran närmare 1 000 avrättningar per år. Ett lagförslag om minskat bruk av dödsstraff har lagts fram för parlamentet men har ännu inte tagits upp till debatt. 

    • Positiv rapport från IMF

      IMF säger efter ett besök i Iran av en delegation att den iranska ekonomin återhämtar sig snabbt efter det att sanktionerna hävdes. Produktionen och exporten av olja är nästan tillbaka på samma nivåer som innan de internationella sanktionerna infördes, och även andra delar av ekonomin går bra. IMF berömmer regeringens "kloka" ekonomiska politik som hållit nere inflationen, Tillväxten väntas ligga på minst 4,5 procent under hela 2017. 

    • September

    • Khamenei nobbar Ahmadinejad

      Den högste ledaren Ali Khamenei har uppmanat förre presidenten Mahmoud Ahmadinejad att inte ställa upp i presidentvalet 2017, rapporterar iranska medier. Ayatolla Khamenei ska ha sagt åt den kontroversielle expresidenten att det inte är i vare sig hans eget eller landets intresse att han försöker bli vald igen, eftersom det skulle skapa en farlig spricka inom landet. Dagen efteråt säger Ahmadinejad att han ska respektera "den store revolutionsledarens vilja" och inte ställa upp. 

    • FN: Iran följer atomavtalet

      FN-organet IAEA säger att Iran följer det avtal landet slöt 2015 med de sex stormakterna om att begränsa sina lager av nukleärt material. Men i rapporten sägs också att Iran har börjat tillverka rotortuber för centrifuger, som kan användas till att anrika uran. Detta är tillåtet, men enligt IAEA bara i begränsad mängd. Samtal förs, skriver IAEA. 

    • Ordkrig med Saudiarabien

      Den långa konflikten mellan Iran och Saudiarabien tar en ny vändning i ett upptrappat ordkrig inför årets pilgrimsfärd, hajj, som Iran bojkottar efter att inte ha fått gehör för sina krav på säkerhetsarrangemangen. Ordkriget inleds med att ayatolla Khamenei anklagar de iranska myndigheterna för mord, efter det att upp till 2 300 pilgrimer tros ha omkommit i panikträngsel 2015. Mer än 400 av offren var iranier. På detta svarar den saudiske stormuftin Abd al-Aziz al-Sheikh att "iranier är inte muslimer". Khamenei kommenterar att den "ondskefulla" saudiska kungafamiljen inte förtjänar att få förvalta de heliga platserna. Irans president Rohani säger att konflikten förvärras av att den saudiska regeringen enligt honom stöder terrorism och begår brott i hela regionen genom att "spilla muslimers blod i Irak, Syrien och Jemen". 

    • Augusti

    • Ryskt bombflyg på iransk bas

      För första gången utför ryskt flyg bombräder mot Islamiska statens (IS) ställningar i Syrien efter att ha lyft från en iransk flygbas. En talesman för den USA-ledda alliansen som bekämpar IS säger att Ryssland förvarnade om räderna och att alliansen såg till att lämna luftrummet öppet. 

    • Kärnfysiker avrättad för spioneri

      Kärnfysikern Shahram Amiri avrättas efter att ha dömts för spioneri för USA:s räkning. Han försvann under en pilgrimsresa till Saudiarabien 2008, vid den tid då det iranska kärnforskningsprogrammet var som mest omstritt. Han sågs senare i USA men återvände till Iran 2010, och mottogs som en hjälte efter att ha sagt att han blivit kidnappad av CIA och tvingats till USA. Han hävdade att han motstått påtryckningar att "hoppa av", men han försvann åter från offentligheten kort efter hemkomsten. Iranska säkerhetstjänsten säger att det är klart att han överlämnat viktiga dokument till USA. 

    • Massavrättning av sunniter

      Upp till 20 sunnitiska män från den kurdiska regionen i nordväst avrättas på en och samma dag. De är dömda för ett stort antal mord, kidnappningar, väpnade rån och sprängattentat mellan 2009 och 2011. Enligt myndigheterna är de avrättade kurder men de beskrivs som islamiska extremister snarare än kurdiska separatister. 

    • Juli

    • Lönestopp för offentliga tjänstemän

      Efter skandalen med de höga lönerna för offentligt anställda högre tjänstemän säger regeringen att ett lönetak ska införas på motsvarande omkring 50 000 kronor, och omkring 30 000 för chefer med politiskt tillsatta befattningar. 

    • Löneskandal skördar offer

      Hela ledningen för den statliga utvecklingsfonden avskedas sedan det blivit känt att de haft löner på över 140 000 kronor i månaden. Detta sker ett par dagar efter det att ekonomiministern avskedat de verkställande direktörerna för fyra banker efter avslöjandet om deras skyhöga löner, i minst ett fall omkring en halv miljon kronor i månaden. Uppgifterna om att statliga företags och myndigheters chefer i många fall tjänat mer än 100 gånger så mycket som de vanliga anställda har gett näring åt de konservativa krafternas kritik mot den reformsinnade presidenten Hassan Rohani. 

    • Juni

    • Fortsatta strider vid irakiska gränsen

      Revolutionsgardet uppger sig ha dödat elva medlemmar av den äldsta kurdiska gerillan i Iran, KDPI, i strider nära irakiska gränsen. Gardet ska ha förlorat tre egna. 

    • Fler kurder dödade

      Ytterligare tolv kurdiska gerillasoldater och tre revolutionsgardister rapporteras ha dödats i strider ett par mil från gränsen till den autonoma kurdiska regionen i Irak. Enligt Revolutionsgardet ska två gerillaförband ha tagit sig över gränsen för att utföra sabotage på iransk mark. 

    • Protest till Internationella domstolen

      Iran stämmer USA inför Internationella domstolen (ICJ) för att få tillbaka cirka två miljarder dollar som frysts av amerikanska myndigheter (se April). Det är tills vidare oklart om ICJ har möjlighet att ta upp ärendet. 

    • Elva dödade i strider

      Iranska medier rapporterar att revolutionsgardister skjutit ihjäl fem medlemmar av en kurdisk gerillagrupp i nordväst, nära irakiska gränsen. Det är den första sammanstötningen som rapporterats från det området sedan september 2015. Samtidigt ska fem medlemmar av en sunnitisk milis och en polisman ha dödats i en eldstrid i provinsen Sistan-Baluchistan i sydost. 

    • Iranska tillgångar i Kanada beslagtas

      En domstol i Kanada ger order om att iranska tillgångar i landet som inte står under diplomatiskt beskydd ska beslagtas. Värdet av tillgångarna, som uppskattas till motsvarande över 100 miljoner kronor, ska enligt domstolen delas ut till de hundratals anhöriga till amerikaner som dödats i attentat i Argentina, Israel, Libanon och Saudiarabien mellan 1983 och 2002 och som Iran hålls ansvarigt för. Iran fördömer beslutet som ett brott mot den kanadensiska regeringens ambitioner att normalisera relationerna mellan länderna. 

    • Maj

    • Ultrakonservativ ledare för Expertrådet

      Trots att reformsinnade kandidater gjorde stora framsteg i valen i februari väljs den mycket konservative 89-årige ayatolla Ahmad Jannati till ordförande för Expertrådet, den församling som ska utse en efterträdare till landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei om denne avlider inom de närmaste åtta åren. 

    • April

    • Reformister stärkta i val

      Även den andra omgången av parlamentsvalet blir en framgång för reformister och anhängare till president Rohani. Slutresultatet efter valet ger vid handen att 133 av de totalt 290 mandaten i det nya parlamentet besätts av reformister medan det konservativa lägret kontrollerar 125 mandat. Övriga är oberoende kandidater eller representanter för minoriteter. Antalet kvinnliga ledamöter blir rekordhögt med iranska mått mätt. Det nyvalda parlamentet omfattar 17 kvinnor mot 9 i det avgående, och antalet kvinnor är precis lite högre än antalet präster som uppgår till 16. I det parlament som valdes efter revolutionen 1979 satt över 160 präster. Sedan dess har antalet sjunkit stadigt. 

    • USA köper tungt vatten

      USA ska köpa 32 ton tungt vatten från Iran för att enligt utrikesdepartementet "hjälpa Iran att leva upp till sina åtaganden" att dra ned på sitt kärnenergiprogram. 

    • USA beslagtar miljarder

      USA:s högsta domstol beordrar Iran att betala nästan två miljarder dollar i skadestånd till de amerikanska offren för iranska terrordåd. Pengarna ska tas från iranska konton som varit spärrade. Bland de över tusen amerikaner som får del av pengarna är anhöriga till 241 marinkårssoldater som dödades när en militärförläggning i Beirut sprängdes 1983 samt 19 personer som dödades i ett sprängdåd i Saudiarabien 1996. Iran har hävdat att domslutet har beordrats av USA:s politiska ledning i strid med grundlagsregeln om maktdelning. Två av de åtta domarna delar den åsikten. Irans regering beskriver domslutet som "stöld". 

    • Ekonomiskt stöd slopas

      Parlamentet antar en lag som slopar det månatliga ekonomiska stödet på omkring motsvarande 100 kronor som utbetalats till 24 miljoner iranier. IMF och andra finansiella institutioner har varnat för ett växande budgetunderskott om inte det statliga ekonomiska stödet avskaffas. 

    • Ryskt robotförsvar levererat

      Iransk press rapporterar att Ryssland har levererat första delen av det avancerade robotförsvarssystemet S-300. Försäljningen stoppades länge av de internationella sanktionerna mot Iran men blev möjlig när sanktionerna hävdes 2015. 

    • Mars

    • Hot från väst om nya sanktioner

      USA, Frankrike, Storbritannien och Tyskland uppmanar FN:s säkerhetsråd att överväga nya sanktioner mot Iran med anledning av landets senaste robotprov, som enligt de fyra västmakterna strider mot tidigare FN-resolutioner. Irans högste ledare ayatolla Khamenei säger att "robotar, inte förhandlingar" är nyckeln till Irans framtid. Nyligen sade förre presidenten Akbar Hashemi Rafsanjani att Irans framtid är beroende av förhandlingar, inte robotar. 

    • Nya robotprov

      Flera sorters ballistiska robotar med räckvidder från 30 till 200 mil provskjuts. Enligt statliga medier avfyras robotarna från flera platser i landet. Liknande provskjutningar i januari ledde till att USA införde nya sanktioner mot Iran, bara ett dygn efter det att sanktionerna som gällde kärnenergiprogrammet avskaffades. 

    • Miljardär dödsdömd

      Irans rikaste man Babak Zanjani döms till döden för korruption. När han greps i december 2013 bedömdes han ha en förmögenhet på över 100 miljarder kronor.  Han döms för bedrägeri och förskingring av statliga medel i samband med oljeförsäljning. Han gjorde sig rik på att utnyttja ett brett kontaktnät till att kringgå de internationella sanktionerna mot Iran. 

    • Februari

    • Framgångar för reformister

      De reformsinnade kandidaterna som stöder president Rohani gör ett överraskande starkt val. Samtliga 30 parlamentsplatser i Teheran tillfaller reformkandidater från den så kallade Hoppets lista. Flera av de tidigare ledamöter som mest aktivt motsatt sig Rohanis närmande till västvärlden förlorar sina platser. Reformkrafterna får också en majoritet av platserna i Expertförsamlingen, preliminärt 52 av 88. Både president Rohani och expresidenten Rafsanjani blir invalda, medan två av de dominerande konservativa ledamöterna slås ut. I parlamentet blir det konservativa lägret fortfarande störst men utan egen majoritet. I uppemot 60 av parlamentets valkretsar kan ingen vinnare utses. Där avgörs valet i en andra omgång den 29 april. Valdeltagandet anges till 62 procent. 

    • Parlamentsval

      Allmänna val genomförs den 26 februari. I parlamentsvalet konkurrerar 4 844 kandidater, varav ungefär en tiondel kvinnor, om de 290 platserna. Samtidigt hålls val till Expertförsamlingen, vars främsta uppgift är att utse landets högsta ledare. Det valet anses extra viktigt denna gång, eftersom ayatolla Khamenei är 76 år och det inte kan uteslutas att han avlider under den nya Expertförsamlingens åtta år långa mandatperiod. 159 religiösa ledare konkurrerar om de 88 platserna. 

    • Ex-president manar väljarna

      Den förre presidenten Mohammad Khatami uppmanar via sociala medier väljarna att rösta på reformsinnade och moderata kandidater i parlamentsvalet. Han säger att ett högt valdeltagande behövs för att kunna besegra de ärkekonservativa kandidaterna. Khatami får inte uttala sig i tryckta tidningar eller etermedier på grund av sitt stöd till de förlorande reformkandidaterna i det kontroversiella presidentvalet 2009 (se Modern historia). 

    • Reformistallians bildas

      Politiker som arbetar för demokratiska reformer och anhängare till president Rohani uppger sig ha beslutat att samarbeta för att stärka sina chanser i parlamentsvalet. Enligt förre vicepresidenten Mohammad Reza Aref, som är en av initiativtagarna, får samarbetet namnet Reformisters och regeringsanhängare allians. Aref lovar att många unga kandidater, liksom många kvinnor, ska få ställa upp för alliansen. 

    • Fler kandidater godkända

      Efter en ny granskning av de personer som velat kandidera i parlamentsvalet godkänner Väktarrådet ytterligare nära 1 500 kandidater. Beslutet bedöms ge ökade chanser för reformsinnade kandidater att bli invalda. 

    • Kritik mot konservativt råd

      Förre presidenten Rafsanjani riktar hård kritik mot det konservativa Väktarrådet för att det diskvalificerat tusentals reformsinnade kandidater i det kommande parlamentsvalet. Under en offentlig ceremoni frågar Rafsanjani retoriskt Väktarrådet: "Vem har beslutat att ni är kompetenta att döma de andra? Vem gav er rätt att lägga beslag på alla vapen, bestämma över alla fredagsböner och styra över statstelevisionen?" Bland dem som uteslutits från valet är Hassan Khomeini, sonson till den förre högste ledaren ayatolla Khomeini. 

    • Januari

    • Fångutväxling med USA

      I samband med att sanktionerna hävs genomför USA och Iran en fångutväxling. President Obama benådar tre iranskamerikaner som dömts för sanktionsbrott och amerikanska åklagare lägger ned åtal mot fyra iranska medborgare. I Iran friges fem fängslade amerikaner. USA går också med på att återbetala 400 miljoner dollar plus en ränta på 1,3 miljarder för iranska köp av vapen som betalades men aldrig levererades innan länderna bröt de diplomatiska förbindelserna 1979. 

    • Sanktioner mot Iran upphävs

      EU och USA slopar de flesta ekonomiska sanktioner mot Iran sedan IAEA bekräftat att Iran infriat sina löften att kraftigt minska sina möjligheter att tillverka kärnvapen. Antalet urancentrifuger har minskats med minst två tredjedelar, Iran har gjort sig av med en stor del av sitt förråd av uran, och reaktorkärnan i anläggningen i Arak, där vapenplutonium kunde ha tillverkats, har fyllts med betong. Slopandet av sanktionerna innebär att Iran återinlemmas i världsekonomin och får delta i det globala banksystemet. Landet får genast tillgång till 32 miljarder USA-dollar som varit frysta på utländska konton, och totalt väntas uppgörelsen ge ett inflöde till den iranska statskassan på omkring 100 miljarder dollar. Handeln med omvärlden kan återupptas i normala former, vilket bland annat innebär att Iran kan börja sälja sin olja på världsmarknaden igen. Från Irans ärkefiender Israel och Saudiarabien samt från republikanerna i USA:s kongress kommer stark kritik mot att landet återinlemmas i det internationella samarbetet. De sanktioner som avskaffas har enbart varit avsedda att hindra Iran att skaffa kärnvapen. Mer begränsade sanktioner som införts med anledning av Irans förmodade stöd till terrorister kvarstår. Och samtidigt som de flesta sanktioner hävs inför USA nya, nu med anledning av en provskjutning i oktober 2015 av en ballistisk robot med kapacitet att bära kärnvapen. Dessa sanktioner riktas mot fem individer och sex företag. 

    • Iran stoppar import från Saudiarabien

      Efter några dagars ordkrig förbjuder Iran all varuimport från Saudiarabien. Iran anklagar också saudiskt bombflyg för att avsiktligt ha angripit den iranska ambassaden i Sanaa i Jemen, där de båda länderna indirekt är i krig med varandra. 

    • Saudisk avrättning skapar regional konflikt

      Iran dras in i en diplomatisk konflikt med delar av den sunnitiska världen sedan en framträdande shiamuslimsk ledare avrättats i Saudiarabien. Avrättningen utlöser kraftiga protester i Iran, där demonstranter stormar den saudiska ambassaden och sticker den i brand. Saudiarabien avbryter de diplomatiska förbindelserna med Iran och åtföljs snabbt av Bahrain, Sudan och Djibouti. Förenade arabemiraten, Kuwait och Qatar kallar hem sina ambassadörer från Teheran och nedgraderar relationerna men bryter inte helt. Iran anklagar Saudiarabien för att öka spänningarna i regionen, där de båda länderna länge varit på en konfrontationskurs i Syrien, Irak, Libanon och Jemen. 

  • 2015

    • December

    • IAEA: Iran slopade kärnvapenplanerna för flera år sedan

      IAEA skriver i en rapport att en utredning visat att Iran bedrev verksamhet med anknytning till utveckling av kärnvapen fram till slutet av 2003 och i mindre skala även därefter. Däremot finns det enligt Internationella atomenergiorganet inget som tyder på att sådant arbete förekommit efter 2009. Arbetet ska inte heller ha bedrivits annat än i rent forskningssyfte, och det finns inga bevis för att anrikat uran eller plutonium använts i sammanhanget.

    • Ryska luftvärnsrobotar på plats

      Ryssland börjar leverera luftvärnsrobotar av modellen S-300 till Iran. Avtalet frystes av Ryssland 2010 med hänvisning till FN:s sanktioner, men efter det internationella avtalet om Irans kärnforskningsprogram tidigare 2015 gav president Putin order om att leveranserna kunde återupptas.

    • FN-experter kritiserar robotprov

      En expertgrupp vid FN konstaterar att ett robotprov som Iran utförde i oktober bröt mot en resolution antagen av FN:s säkerhetsråd. Enligt expertgruppen hade medeldistansroboten av modellen Emad tillräcklig räckvidd och bärkraft nog att kunna bestyckas med kärnvapen. 

    • Oktober

    • Parlamentet godkänner kärnavtalet

      Parlamentet godkänner kärnenergiuppgörelsen (se Juli och Augusti), med röstsiffrorna 161–59. Tretton ledamöter avstår från att rösta. Dagen därpå godkänner också Väktarrådet avtalet. 

    • Khamenei varnar för USA:s avsikter

      Irans högste ledare ayatolla Khamenei uttalar sitt stöd för överenskommelsen med stormakterna om kärnenergiprogrammet men manar landet att vara på sin vakt och säger att USA inte är att lita på.

    • Iran diskuterar Syrien med sina fiender

      För första gången deltar Iran i internationella samtal på hög nivå om Syrien tillsammans med traditionella fiender som USA och Saudiarabien.

    • September

    • Optimistisk IAEA-chef

      IAEA-chefen Yukiya Amano säger att "betydande framsteg" har skett i utredningen av Irans eventuella tidigare försök att bygga kärnvapen. 

    • Augusti

    • Detaljerad rapport till IAEA

      Iran överlämnar en skriftlig redogörelse till IAEA för allt sitt tidigare arbete med kärnenergi, vilket varit ett av villkoren för uppgörelsen med stormakterna.

    • Parlamentet granskar avtalet

      Parlamentet tillsätter en 15-mannakommission som ska granska kärnenergiuppgörelsen med stormakterna. 

    • Kurdisk separatist avrättas

      En kurdisk aktivist avrättas efter att ha dömts för medlemskap i organisationen Pjak (se även Politiska grupper) och för att ha dödat en åklagare. Amnesty International fördömer avrättningen som ett brott mot både iransk lag och folkrätten, eftersom Högsta domstolen fortfarande granskade ett överklagande av dödsdomen. Tidigare i augusti avrättades en annan medlem av Pjak.

    • Juli

    • Avtalet om iranska kärnprogrammet klart

      Den 14 juli meddelas att ett avtal om det iranska kärnenergiprogrammet är klart efter mer än tio års förhandlingar till och från, vilka kulminerat i en nästan tre veckors intensiv slutspurt. Enligt avtalet JCPOA, Joint Comprehensive Plan of Action, ska de flesta internationella sanktioner mot Iran upphävas, mot att Irans kärnforskningsprogram fördröjs i tio år. Iran går med på att sanktionerna kan återinföras inom 65 dagar om landet bryter mot avtalet. FN:s vapenembargo blir kvar i fem år till och förbudet att sälja robotteknik till Iran förlängs med åtta år. Om Iran försöker bryta avtalet beräknas det i minst ett decennium framåt ta landet ett år att konstruera en atombomb, vilket anses ge stormakterna tillräcklig tid för att ingripa.

    • Frysta pengar kan snart släppas

      Så snart det har bekräftats att Iran lever upp till sina åtaganden får landet tillgång till upp till 100 miljarder US-dollar som hållits frysta på utländska konton. Landet får också omedelbart tillträde till den internationella finansmarknaden, vilket väntas innebära stora lättnader för civilbefolkningen när handeln släpps fri och utländska varor kan strömma in i landet. Oljepriset sjönk genast med omkring en dollar på världsmarknaden vid beskedet att Iran snart kan få exportera olja fritt igen.

    • Ovisshet om militära anläggningar

      En fråga som fortfarande hänger i luften är huruvida Irans militära anläggningar ska få inspekteras. Iran får rätt att säga nej till varje begäran från FN:s sida, varpå en sorts skiljedomstol tillsatt av Iran och de sex stormakterna ska fatta beslut.

    • Skarp kritik från Israel

      Israels regering reagerar som väntat starkt mot avtalet med Iran. Premiärminister Netanyahu beskriver det som ett "historiskt misstag" och vice utrikesminister Tzipi Hotovely säger att Israel med alla medel tänker försöka hindra att avtalet ratificeras.

    • Sanktionshotet blir kvar

      I ett brev till FN:s säkerhetsråd skriver de sex länder som förhandlat med Iran att hotet om förnyade sanktioner kommer att hänga över Iran i 15 år, alltså i fem år efter det att avtalet löpt ut.

    • Säkerhetsrådet godkänner avtalet

      FN:s säkerhetsråd godkänner enhälligt att de internationella sanktionerna mot Iran ska upphävas stegvis så snart IAEA bekräftat att Iran börjat leva upp till sina åtaganden enligt avtalet. När den processen inleds upphävs sju tidigare FN-resolutioner om Iran. Den nya resolutionen föreskriver att alla sanktioner kan återinföras om Iran bryter mot reglerna inom de närmaste tio åren.

    • Amnestyrapport om fler avrättningar

      Amnesty International hävdar att antalet avrättningar i Iran har ökat snabbt. Fram till den 15 juli har under året 694 avrättningar genomförts enligt Amnestys bedömning. Det är nästan tre gånger så många som de iranska myndigheterna medger offentligt. 

    • Juni

    • Nya krav på kärnavtalet från parlamentet

      Parlamentet antar en lag som avser att skydda det iranska kärnenergiprogrammet. Lagen befaras kunna komplicera de internationella förhandlingarna om kärnprogrammet som är inne i ett känsligt slutskede, eftersom den bland annat förbjuder utländska inspektioner av militära anläggningar i Iran. Den kräver också att alla sanktioner mot Iran upphävs så snart ett avtal är undertecknat. Enligt Irans internationella motparter i förhandlingarna kan inte sanktionerna slopas förrän noggranna inspektioner bekräftat att Iran levt upp till alla krav i avtalet. Omedelbart efter parlamentets omröstning säger den högste ledaren ayatolla Khamenei att vissa sanktioner kan upphävas stegvis "inom rimlig tid" men att de som rör landets ekonomi och bankväsen måste avskaffas omedelbart efter ett undertecknande. 

    • April

    • Optimism efter ramavtal om kärnprogrammet

      Förhandlingarna om Irans kärnenergiprogram avslutas med enighet om ett ramavtal som stormakterna ställer sig bakom. Överlag möts avtalet med dämpad optimism runt om i världen. Enda uttalade kritikern är Israels premiärminister Benjamin Netanyahu som beskriver uppgörelsen som ett dödligt hot mot hans land och kräver att Iran ska tvingas erkänna Israels existens i ett slutligt avtal. 

    • Iran hoppas kunna bryta isoleringen

      För Irans del är avtalet, om det slutligt ros i hamn i juni, ett sätt att bryta landets isolering och bygga upp ekonomin som skadats av sanktionerna. USA kan också förmodas vilja utnyttja ett försiktigt närmande till Iran till att få hjälp att lösa konflikterna i Irak och Syrien. Inte sedan den iranska revolutionen 1979 har USA och Iran haft ett så nära samarbete som under förhandlingarna om kärnenergiprogrammet. 

    • Ryssland säljer luftvärn

      Ryssland beslutar att leverera ett luftvärnssystem av modellen S-300 till Iran. Affären stoppades 2010 efter påtryckningar från framför allt USA och Israel, men nu upphäver president Putin embargot sedan Iran skrivit under ett ramavtal om sitt kärnenergiprogram. 

    • Mars

    • Sunnitiska kurder avrättas

      Sex sunnimuslimska kurdiska män avrättas i ett fängelse utanför Teheran. De uppges ha varit dömda för "fientlighet mot Gud". Fyra av dem ska ha anklagats för att ha mördat en sunnitisk böneledare, men de hävdade att de greps flera månader innan mordet begicks. Ytterligare 27 sunniter sitter i dödsceller i Iran. Alla hävdar att de dömts för sin religiösa tros skull.

    • FN-larm om fler MR-brott

      FN:s rapportör för Iran, den maldiviske diplomaten Ahmed Shahid, säger att respekten för de mänskliga rättigheterna i Iran har försämrats markant trots valet av den relativt reformsinnade presidenten Rohani 2013. Han tror att en orsak kan vara att de mest konservativa krafterna vill skada presidentens rykte som reformvänlig och att de pågående förhandlingarna om Irans kärnenergiprogram tränger undan människorättsbrotten från nyhetsrapporteringen. Shahid pekar särskilt på en kraftig ökning av antalet avrättningar – minst 753 enbart under 2014 och 252 fram till mitten av mars detta år – och allt fler gripanden av journalister och människorättsaktivister. Bland de avrättade 2014 var 13 minderåriga. De flesta som avrättas är dömda för narkotikabrott, men bland de brott som bestraffas med döden i Iran är också otrohet och homosexuella relationer samt även vagt formulerade hot mot nationens säkerhet, säger Shahid i sin rapport till FN:s människorättsråd.

    • Januari

    • Reformrörelsen får hålla möte

      För första gången på mer än fem och ett halvt år håller den iranska reformrörelsen ett nationellt offentligt möte. Ett par hundra delegater som representerar ett 20-tal partier samlas för att staka ut rörelsens kommande verksamhet. Expresidenterna Rafsanjani och Khatami deltar inte själva men uppmanar reformrörelsen att hålla samman inför parlamentsvalet i mars 2016.

    • Samarbetsavtal med Ryssland

      Iran undertecknar ett militärt samarbetsavtal med Ryssland, främst grundat på en gemensam syn på "USA:s inblandning i regionala och internationella frågor". 

    • Tidigare vicepresident fängslas

      Mohammad Reza Rahimi, tidigare förste vicepresident under Mahmoud Ahmadinejad, döms av Högsta domstolen till fängelse i fem år och tre månader. Han ska också böta motsvarande närmare tre miljoner kronor. Domstolen säger inte vilket brott han dömts för, men parlamentet har tidigare anklagat honom för omfattande förskingring.

  • 2014

    • December

    • Reformistiskt parti får registreras

      För första gången på flera år tillåts ett parti som beskrivs som reforminriktat registrera sig. Partiet Iraniernas röst leds av Sadegh Kharazi, tidigare ambassadör i Frankrike och rådgivare åt förre presidenten Khatami. I det nya partiet ingår också medlemmar av Islamiska Irans deltagarfront. Iraniernas röst uppges också samla anhängare till Mir Hossein Moussavi, som suttit i husarrest sedan den Gröna rörelsen krossades efter presidentvalet 2009.

    • Presidenten kritiserar korruptionen

      President Rohani varnar för att korruptionen i Iran utgör ett hot mot den islamiska revolutionen. Han pekar ut de statliga monopolen, inte sällan drivna av militären, som en källa till korruption och manar till "kamp" för mer konkurrens inom näringslivet. Organisationen Transparency International placerar 2014 Iran på plats 136 av 175 länder som granskats för förekomsten av korruption. 

    • November

    • Livstids yrkesförbud för åklagare

      Teherans förre chefsåklagare Said Mortazavi rapporteras ha blivit avstängd från allt arbete inom rättsväsendet för resten av sitt liv på order av Högsta domstolen (se Februari 2013).

    • Ny tidsfrist för kärnförhandlingarna

      I vad som är tänkt att vara de avgörande förhandlingarna om det iranska kärnenergiprogrammet misslyckas de sex stormakterna och Iran att komma överens, trots vad flera talesmän beskriver som goda framsteg. Tidsfristen förlängs med sju månader till den 30 juni 2015. Inget sägs om vad förhandlingarna stupat på.

    • Ny minister godkänns

      President Rohani får klartecken från parlamentet för sitt val av forsknings- och utbildningsminister. Den nye ministern Mohammad Farhadi kommer närmast från posten som chef för iranska Röda halvmånen. Två som tidigare nominerats har underkänts som alltför reformsinnade.

    • Oktober

    • Yrkesförbud för advokat

      Människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh förbjuds att under tre år utöva sitt yrke. Hon har tilldelats Sacharovpriset för sitt arbete med att försvara demokratiaktivister som bland andra Nobelpristagarinnan Shirin Ebadi (se även September 2013).

    • Ryssland ska bygga kärnreaktorer

      Iran skriver kontrakt med det ryska företaget Rosatom om två nya ryskbyggda kärnreaktorer vid anläggningen i Bushehr. Samtidigt går Irans förhandlingar med stormakterna om landets kärnenergiprogram in i slutskedet.

    • Augusti

    • Journalist fängslas

      Journalisten och människorättsaktivisten Serajeddin Mirdamadi döms till fängelse i sex år för att ha "spritt propaganda och hotat nationens säkerhet". Mirdamadi arbetade vid det iranska inrikesdepartementet under den reformsinnade presidenten Mohammad Khatami men levde därefter i Frankrike, varifrån han återvände efter valet av Hassan Rohani till president 2013.

    • Parlamentet avsätter minister

      President Rohani drabbas av en motgång när parlamentet avsätter ministern för vetenskap, forskning och teknik, Reza Faraji Dana. Denne anklagas för att ha försökt rekrytera personal som stött protesterna mot återvalet av Ahmadinejad till president 2009. Dana kritiseras också för att ha låtit avstängda studenter återvända till universiteten.

    • Juli

    • Hårda straff för unga regimkritiker

      En revolutionsdomstol dömer åtta unga personer till fängelse i mellan 11 och 21 år för regimkritiska inlägg på Facebook.

    • Kärnförhandlingar förlängs

      Dagarna innan tidsfristen för att nå en permanent överenskommelse om det iranska kärnenergiprogrammet löper ut beslutar parterna att utsträcka förhandlingarna till den 24 november.

    • IAEA godkänner Irans insatser

      IAEA säger att Iran hittills har levt upp till sina åtaganden enligt den preliminära överenskommelsen. Hälften av landets 20-procentigt anrikade uran har nedgraderats till 5-procentig nivå och resten har omvandlats till uranoxid. Ingen mer anrikning över 5 procents nivå har skett på någon av landets anläggningar.

    • April

    • Boeing tillåts exportera till Iran

      Den amerikanska flygplanstillverkaren Boeing får tillstånd av USA:s finansdepartement att sälja reservdelar till Iran. Det är första gången sedan 1979 sådan licens beviljas.

    • USA stoppar ny FN-ambassadör

      USA vägrar att bevilja inresevisum för Irans nyutnämnde FN-ambassadör, Hamid Aboutalebi. USA hävdar att han var inblandad i ockupationen av landets ambassad i Teheran 1979–1981. Det är såvitt känt första gången USA vägrar låta en FN-ambassadör tillträda sin tjänst i New York.

    • Dödsstraff för amerikan omvandlas

      Den amerikanske före detta marinkårssoldat av iransk börd som dömts till döden för spioneri för CIA:s räkning (se Januari 2012) får sitt straff omvandlat till tio års fängelse.

    • Spärrade miljoner släpps fria

      USA:s regering godkänner att Iran får tillgång till 450 miljoner dollar som hållits spärrade på amerikanska konton. Beslutet fattas sedan FN-organet IAEA bekräftat att Iran hittills uppfyllt sina åtaganden enligt det provisoriska avtalet om landets kärnenergiprogram.

    • Februari

    • Oppositionsledare kvar i husarrest

      Den ledande oppositionspolitikern Mehdi Karroubi flyttas från ett häkte till husarrest i hemmet under fortsatt sträng bevakning (se även Februari 2011). Riksåklagaren säger att både Karroubi och Mir Hossein Moussavi blir kvar i husarrest tills de "gör avbön" för sina "uppviglande" uttalanden.

    • Allt fler avrättningar oroar

      FN:s människorättskommissariat uttrycker "djup oro" över det ökande antalet avrättningar i Iran. Hittills under året har minst 80 fångar avrättats.

    • Januari

    • Stormaktsavtal börjar tillämpas

      Det provisoriska avtalet med stormakterna (se November 2013) träder i kraft den 20 januari. I närvaro av inspektörer från IAEA avbryts arbetet i anläggningarna i Natanz och Fordo med att anrika uran till över fem procents renhet. Samtidigt börjar man oskadliggöra delar av sitt lager av medelanrikat uran. Därmed kan förhandlingarna om ett långsiktigt avtal inledas.

  • 2013

    • December

    • Tungvattenfabrik inspekteras

      Inspektörer från IAEA besöker för första gången på två år den anläggning i Arak där en tungvattenreaktor håller på att byggas. 

    • November

    • Samarbetsavtal med IAEA

      Iran och IAEA skriver under en "färdplan för samarbete", som ger FN-inspektörer rätt att besöka tungvattenproduktionen i Arak och urangruvan Gachin. Iran förbinder sig att frysa eller trappa ned verksamheten i sina kärnanläggningar och laboratorier. Samtidigt går Iran med på utökad internationell kontroll av landets anläggningar. I gengäld lindras handelssanktionerna mot Iran och landet får åter tillgång till en del av sina ekonomiska tillgångar utomlands, enligt uppgift motsvarande knappt 7 miljarder US-dollar.

    • Oktober

    • Positiv reaktion från USA och EU

      Iran håller nya förhandlingar med stormakterna om landets kärnenergiprogram. Samtalen har emotsetts med viss förväntan i väst med tanke på det mildare språkbruket från den iranska ledningens sida efter bytet av president. Utrikesminister Javad Zarif lägger fram en plan som beskrivs som avsedd att bryta dödläget. Både USA och EU säger att Iran visat en helt annan "seriositet och substans" i de nya samtalen.

    • Terrorister dödar gränsvakter

      14 iranska gränsvakter dödas och sju såras i en gerillaattack nära gränsen mot Pakistan i sydöstra Iran. En tidigare okänd sunnitisk grupp kallad Jaish-ul Adl(Rättvisans armé) säger att den utförde räden som hämnd för "iranska revolutionsgardisters brott i Syrien".

    • Fängslade journalister släpps

      Två välkända journalister, Isa Sahakkhiz och Bahman Ahmadi Amouyi, friges. De har suttit i fängelse sedan 2009.

    • Reformtidning stoppas

      Myndigheterna stoppar utgivningen av den reformsinnade tidningen Bahar sedan den publicerat en text som ansågs ifrågasätta den shiitiska tolkningen av islam. Efter några dagar grips chefredaktören Said Pourazizi.

    • September

    • Politiska fångar släpps

      Regimen friger elva politiska fångar, däribland den kvinnliga människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh. Rohani har ett par dagar tidigare dessutom uppmanat landets mäktiga Revolutionsgarde att hålla sig borta från politiken.

    • UD tar över kärnförhandlingarna

      Rohani meddelar att utrikesdepartementet tar över ansvaret för kärnenergiförhandlingarna från Högsta nationella säkerhetsrådet, som anses stå Khamenei nära. 

    • Toppmöte om kärnenergin

      Ett möte hålls i FN med Irans utrikesminister Javad Zarif och de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet samt Tysklands utrikesminister om kärnenergifrågan. Det är första gången på sex år som USA och Iran möts på ministernivå.

    • Augusti

    • Nye presidenten tillträder

      Hassan Rohani installeras formellt som Irans president.

    • Ahmadinejad får reträttpost

      Rohani utser förre industri- och gruvministern Eshaq Jahangiri till förste vicepresident. Jahangiri är en nära allierad till den reformsinnade förre presidenten Mohammad Khatami. Den avgångne presidenten Ahmadinejad tilldelas en politisk reträttpost i Medlarrådet.

    • En enda kvinna in i regeringen

      Efter att ha fått kritik för sin helt manliga regering nominerar presidenten Elham Aminzadeh till vicepresident med ansvar för rättsliga frågor. Hon har tidigare suttit i parlamentet och betraktas som konservativ.

    • De flesta ministrar godkänns

      Parlamentet godkänner 15 av Rohanis 18 nominerade ministrar. Två underkänns för att de misstänks ha haft alltför nära kontakter med den gröna reformrörelsen, medan den tredje ratas för oerfarenhet. Den just avgångne utrikesministern Ali Akbar Salehi återkommer som chef för Irans atomenergiorganisation, samma uppdrag som han hade fram till 2010. Han betraktas som en moderat politiker.

    • CIA erkänner ansvar för kupp 1953

      Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA medger för första gången att den låg bakom kuppen mot den folkvalde premiärministern Mohammad Mossadeq 1953 (se Modern historia). Det sker i dokument som offentliggörs på 60-årsdagen av kuppen.

    • Juli

    • Iran säljer olja till Syrien

      Iran skriver kontrakt om att leverera olja till Syrien till ett värde av 3,6 miljarder US dollar. Betalningen uppges ske genom att iranska företag ges tillfälle till investeringar i Syrien.

    • Juni

    • Reformkandidat förespråkar moderat präst

      Den enda reformkandidaten i presidentvalet, Mohammad Reza Aref, drar tillbaka sin kandidatur i presidentvalet på uppmaning av expresident Khatami. Denne, liksom Rafsanjani, uppmanar istället till stöd för den moderate prästen Hassan Rohani.

    • Överraskande segrare välkomnas

      Rohani segrar redan i den första valomgången. Han får preliminärt 50,68 procent av rösterna. Tvåan, Teherans borgmästare Mohammad Baqer Qalibaf, får 16,55 procent. Både Rohani själv och iransk press beskriver valresultatet som "en seger för sans och måtta över extremism".

    • Nye presidenten väcker hopp

      Valdeltagandet på 72,7 procent är en klar nedgång jämfört med 2009, då 85 procent gick och röstade, men bättre än väntat med tanke på den politiska apati som präglat en stor del av befolkningen sedan reformrörelsen krossats. Det plötsliga hopp som tändes kring Rohani under valkampens slutspurt tros ha fått många potentiella röstskolkare att ändra sig.

    • Maj

    • Många vill bli president

      686 personer anmäler sig som kandidater i presidentvalet den 14 juni. Bland de tyngsta namnen är förre presidenten Akbar Hashemi Rafsanjani och Irans chefsförhandlare i kärnenergifrågorna, Said Jalili. En av president Ahmadinejads närmaste medarbetare Esfandiar Rahim Mashaei har också anmält sig, liksom toppdiplomaten Ali Akbar Velayati och förre utrikesministern Manouchehr Mottaki.

    • Bara åtta kandidater godkänns

      Ett hundratal konservativa parlamentsledamöter lojala mot landets högste ledare ayatolla Khamenei uppmanar Väktarrådet att inte godkänna Rafsanjani och Mashaei som presidentkandidater. Båda anklagas för att ha lierat sig med oppositionen och för att följa en "avvikande" politisk linje. Väktarrådet följer rådet, och bara åtta kandidater godkänns, de flesta konservativa som står ayatolla Khamenei nära. Rafsanjani avstår från att överklaga beslutet men beskriver landets ledare som "inkompetenta och okunniga".

    • Mars

    • Sanktioner mot misstänkta för MR-brott

      EU inför riktade sanktioner mot personer och myndigheter som anklagas för brott mot de mänskliga rättigheterna. Totalt omfattas nu närmare 90 iranier av människorättsrelaterade sanktioner från EU:s sida, vilket innebär att de inte får visum till några EU-länder och att eventuella tillgångar inom EU fryses.

    • Februari

    • Ökänd åklagare mordmisstänkt

      Förre åklagaren Said Mortazavi delges misstanke för medverkan till mord på regimfientliga demonstranter och olaga gripanden av demonstranter. Mortazavi var chefsåklagare i Teheran i samband med massgripandena av människor efter valet 2009. Mortazavi anses stå Ahmadinejad nära och mordanklagelserna mot honom tros vara ett led i den tilltagande maktkampen inför presidentvalet i juni.

    • Januari

    • "Ekonomin måste breddas"

      I ett tal till parlamentet säger president Mahmoud Ahmadinejad att Iran måste minska sitt beroende av oljeexport för att lindra effekterna av västvärldens ekonomiska sanktioner. 

    • Reformjournalister grips

      Minst 14 journalister grips av polisen, misstänkta för att ha samarbetat med persiskspråkiga "antirevolutionära" medieorganisationer i utlandet. Samtliga arbetar vid tidningar som står reformrörelsen nära och gripandena ses som ett led i en hårdnande maktkamp inför presidentvalet i juni.

  • 2012

    • Oktober

    • Kraftigt valutafall

      Valutan rial rapporteras sedan början av året ha tappat 80 procent av sitt värde.

    • Ny omgång EU-sanktioner

      EU förbjuder de flesta transaktioner mellan europeiska och iranska banker. Exportförbud till Iran införs för bland annat grafit, aluminium och stål.

    • September

    • Diplomatisk konflikt med Kanada

      Kanada stänger sin ambassad i Teheran och utvisar samtliga iranska diplomater från Kanada. Regeringen i Ottawa beskriver Iran som ett av de allvarligaste hoten mot världsfreden och en statlig sponsor av terrorism.

    • Motståndsrörelse befrias från terrorstämpel

      USA stryker den iranska motståndsrörelsen Folkets Mujahedin från sin lista över terrororganisationer.

    • Augusti

    • Ny robot presenteras

      Iran meddelar att landet utvecklat en ny typ av ballistisk robot.

    • Anrikningsprogrammet kraftigt utökat

      IAEA rapporterar att Iran fördubblat antalet centrifuger till sitt program för anrikning av uran.

    • Globalt toppmöte i Teheran

      Alliansfria rörelsen håller sitt årsmöte i Teheran. Att samla representanter för 120 länder höjer i viss mån Irans låga internationella status.

    • Juli

    • Revolutionsgardister grips i Kenya

      Två iranska revolutionsgardister grips i Kenya och anklagas för att ha planerat att angripa israeliska, amerikanska, brittiska och saudiska mål i landet. Männen uppges erkänna att de planerat 30 sprängattentat i Kenya.

    • Bredare USA-sanktioner

      USA utvidgar sanktionerna mot Iran för landets kärnenergiprogram.

    • Nya EU-sanktioner

      EU förbjuder import av iransk råolja och samarbete med iranska företag inom oljeindustrin. Exporten till Iran av bland annat teknologi med möjlig militär användning begränsas.

    • Dyrare kyckling upprör

      Fördubblingen av priset på kyckling leder till oroligheter. Prishöjningen beror på de internationella sanktionerna som gjort det omöjligt att importera kycklingfoder.

    • Juni

    • Talmannen väljs om

      Ali Larijani väljs om som parlamentets talman.

    • USA erkänner datorattack

      USA erkänner att landet spritt virus till iranska datorer.

    • Antisemitiskt uttalande upprör

      Vicepresident Rahimi väcker bestörtning med ett antisemitiskt tal under en FN-konferens.

    • Maj

    • Stor konservativ majoritet i parlamentet

      Parlamentsvalet avslutas med en andra valomgång. De konservativa anhängarna till ayatolla Khamenei får en stor majoritet av platserna. I princip alla reformförespråkare är förbjudna att delta.

    • IAEA hittar höganrikat uran

      IAEA rapporterar att man hittat 27-procentigt uran i anläggningen Fordow, vilket tolkas som att arbete pågår med att försöka utveckla kärnvapen.

    • April

    • Förhandlingar med stormakterna

      Iran inleder förhandlingar om sitt kärnforskningsprogram med de fem permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd samt Tyskland.

    • Dataattack mot centrala myndigheter

      Oljedepartementet och det nationella oljebolaget utsätts för en attack av datavirus.

    • Mars

    • Parlamentsval

      Första omgången av parlamentsvalet genomförs.

    • Februari

    • Begränsat dödsstraff

      Dödsstraffet avskaffas för minderåriga.

    • Januari

    • Dödsdom för spion

      En amerikansk medborgare av iransk börd döms till döden för spioneri.

    • Nytt mord på kärnforskare

      En högt uppsatt anställd vid kärnanläggningen i Natanz skjuts ihjäl i Teheran. Israel misstänks vara ansvarigt.

  • 2011

    • November

    • Åter skärpta sanktioner

      EU och USA skärper sanktionerna efter en rapport från IAEA om avancerade iranska förberedelser för att utveckla kärnvapen.

    • Diplomatisk konflikt med Storbritannien

      Storbritannien kallar hem sina diplomater från Teheran och utvisar samtliga iranska diplomater från London sedan den brittiska ambassaden i Teheran stormats av demonstranter.

    • Augusti

    • Dödsdom för Israelkollaboratör

      En iransk man döms till döden för att på uppdrag av den israeliska säkerhetstjänsten Mossad ha dödat en av Irans ledande kärnfysiker 2010.

    • Juli

    • Ännu en kärnforskare mördas

      Ännu en iransk vetenskapsman med koppling till kärnenergiprogrammet skjuts ihjäl i Teheran.

    • Juni

    • Parlamentskritik mot presidenten

      Parlamentet prickar Ahmadinejad för att han utnämnt sig själv till oljeminister.

    • Iran försöker kringgå sanktioner

      FN:s säkerhetsråd rapporterar att Iran köpt utländska banker och växelkontor för att försöka kringgå de ekonomiska sanktionerna

    • Demonstrationer slås ned

      Myndigheterna slår ned demonstrationer i Teheran på tvåårsdagen av omvalet av Ahmadinejad som president.

    • Maj

    • Presidenten i konflikt med andra maktfaktorer

      Ahmadinejad försöker ta kontroll över ministerutnämningar för att stärka sin ställning gentemot ayatolla Khamenei. Men Khamenei, Väktarrådet och parlamentet tvingar presidenten att ge vika.

    • Mars

    • Iran anklagas för MR-brott

      FN:s människorättsråd anklagar Iran för en rad brott mot de mänskliga rättigheterna. Regeringen avvisar kritiken.

    • Februari

    • Husarrest för oppositionsledarna

      Oppositionspolitikern Mehdi Karroubi sätts i husarrest efter att ha manat till stöddemonstrationer för "den arabiska våren" i Egypten och Tunisien. Senare i månaden bekräftar regeringen att även Mir Hossein Mousavi dömts till husarrest.

    • Januari

    • Människorättsadvokat fängslas

      Människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh döms fängelse i 11 år och förbjuds att resa och utöva sitt yrke i 20 år.

    • Demokratiaktivister avrättas

      Två aktivister från protesterna 2009 avrättas.

  • 2010

    • December

    • Utrikesministern avskedas

      Ahmadinejad avskedar utrikesminister Manoucher Mottaki. Orsaken tros vara en maktkamp dem emellan. Ny utrikesminister blir Ali Akbar Salehi, som varit chef för atomenergiprogrammet.

    • November

    • Kärnforskare dödas

      Kärnforskaren Majid Shahriari dödas och hans fru skadas i ett attentat i Teheran. Samma dag såras en annan kärntekniker i ett annat attentat i huvudstaden. Åter riktas misstankarna mot Israel och västmakter.

    • September

    • Sprängattentat i kurdiska regionen

      Ett tiotal iranier dödas och över 80 skadas i ett sprängattentat mot en militärparad i den kurdiska staden Mahabad.

    • Bloggare fängslas

      Den iransk-kanadensiske bloggaren Hossein Derakhshan döms till 19 års fängelse för "anti-statlig" verksamhet.

    • Augusti

    • Kärnkraftverk får bränsle

      Ryska tekniker börja fylla reaktorn i kärnkraftverket i Bushehr med bränsle.

    • Juli

    • Dödsstening begränsas

      Regeringen meddelar att kvinnor som dömts för äktenskapsbrott fortfarande kan dömas till döden, men de ska inte längre stenas till döds.

    • Utvidgade EU-sanktioner

      EU begränsar iranska bankers verksamhet inom Europeiska unionen och stoppar europeiska företags export till Iran av utrustning som skulle kunna användas militärt.

    • Terrorattentat i sydost

      Mer än 20 människor dödas och 100 skadas i en självmordsattack mot en moské i Zahedan i sydöstra Iran.

    • Juni

    • FN skärper sanktionerna

      FN:s säkerhetsråd antar på USA:s förslag en resolution om utvidgat vapenembargo mot Iran och skärpta straff för företag som skulle kunna hjälpa Iran att utveckla sitt kärntekniska kunnande.

    • Sunnitisk terrorledare avrättas

      Ledaren för den sunnitiska rörelsen Jundullah avrättas i Teheran. Abdolmalek Rigi, som greps i februari, ska bland annat ha erkänt sprängattentat och mord.

    • Mars

    • Kärntekniker hoppar av

      En iransk kärntekniker, Shahran Amiri, hoppar av till USA och kontaktar underrättelsetjänsten CIA.

    • Februari

    • "Framgångstik anrikning"

      President Ahmadinejad säger att landet lyckats anrika uran till 20-procentigt rent uran.

    • IAEA tror på kärnvapentillverkning

      IAEA säger sig ha trovärdiga uppgifter om att Iran har försökt tillverka kärnstridsspetsar.

    • Nytt erbjudande om kontrollerad anrikning

      Turkiet och Brasilien föreslår att Iran ska anrika sitt uran i Turkiet och få det tillbaka som bränsle till en forskningsreaktor. USA är emot förslaget.

    • Januari

    • Demonstranter ihjälslagna

      Ett parlamentsutskott avslöjar att tre personer som gripits för medverkan i demonstrationerna 2009 misshandlats till döds i häkte.

    • Kärnfysiker mördas

      En iransk professor i kärnfysik dödas i ett sprängattentat i Teheran. Iran anklagar Israel och USA för att ha mördat honom.

    • Nej tack till IAEA-erbjudande

      Iran tackar nej till ett erbjudande från IAEA om att lämna ifrån sig låganrikat uran och i utbyte få färdigt kärnbränsle.

    • Demonstranter avrättade

      De två första avrättningarna av gripna demonstranter genomförs.

Varukorg

Totalt 0

Töm Till Kassan