Mars 2022

Senaste händelser

  • Mars

  • Ukraina samlar in pengar

    Ukrainska staten ger för första gången ut krigsobligationer för att finansiera sitt försvar. Det är fråga om ett lån med ett års löptid som förmedlas genom banker, och den som köper en obligation får 11 procents ränta, ett löfte som kan infrias om Ukraina överlever kriget som självständig stat. Ukraina rapporteras också ha bett om donationer via kryptovalutor. Forum som bevakar handel med digitala valutor återger uppgifter om att intresset är stort. Enligt Svenska Dagbladet är det första gången en regering samlar in pengar med hjälp av kryptovalutor. Det ryska anfallskriget har sänkt statens kreditvärdighet, och regeringen ber också Internationella valutafonden (IMF) om krislån.  Världsbanken meddelar den 7 mars attUkraina beviljats sammanlagt 723 miljoner dollar, varav 489 miljoner dollar utgör budgetstöd som bland annat ska gå till vårdlöner och pensioner. Sverige är ett av de länder som bidrar med lånegarantier.

  • Brottmålsdomstol synar krigsanklagelser

    Chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) inleder en undersökning av om det sker krigsförbrytelser i Ukraina, detta efter begäran från 39 länder. Insamling av eventuella bevis har börjat; till exempel har det hävdats att Ryssland använder sig av klusterbomber. Ukraina har inte anslutit sig till ICC och kan därför inte väcka frågan, men har sagt sig vara redo att acceptera domstolens jurisdiktion. Ryssland har tidigare lämnat ICC sedan annekteringen av Krim klassats som en ockupation, och som permanent medlemsland i FN:s säkerhetsråd, med vetorätt, kan Ryssland stoppa rättslig prövning av ryska medborgare i ICC. FN:s generalförsamling kräver att Ryssland drar sig tillbaka från Ukraina. 141 av 193 medlemsländer röstar för resolutionen, som inte är bindande.

  • EU-direktiv ger ukrainare skydd

    EU beslutar att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet med anledning av Rysslands attack mot Ukraina. Det innebär att personer som lämnat Ukraina efter den 24 februari har rätt till skydd ”direkt” och ska erbjudas ett års uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De får också rätt till begränsad sjukvård och barnen får rätt till skolgång. Massflyktsdirektivet utfärdades av ministerrådet 2001 men har aldrig tidigare tillämpats. Runt 1,2 miljoner människor har flytt från Ukraina på den vecka som gått sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.

  • Ryska anfall utvidgas

    En militärbas väster om Lviv träffas av ryska kryssningsrobotar, cirka 30 stycken enligt guvernören i det ukrainska länet. Minst 35 liv krävs. Basen ligger nära Nato- och EU-landet Polen. Ryssland meddelar att anfallet är riktat mot utlänningar som ansluter sig till ukrainska styrkor. Via basen tros även krigsmateriel från andra länder ha förts in i Ukraina. Samtidigt förvärras befolkningens umbäranden i hamnstaden Mariupol i sydost, som är belägrad och beskjuts av ryska styrkor sedan nästan två veckor. Förhandlingar mellan länderna förs, men det kommer också rapporter om att Ryssland rekryterar legosoldater från bland annat Syrien, ett tecken på att invasionsstyrkornas framryckning i Ukraina går långsammare än den ryska ledningen planerat.

  • Regeringschefer agerar mänskliga sköldar

    Trots att ryska styrkor beskjuter Ukrainas huvudstad beger sig premiärministrarna från grannländerna Polen, Tjeckien och Slovenien (samtliga EU-länder) till Kiev för att träffa president Zelenskyj. De åker tåg och beskriver besöket om en solidaritetsmarkering. I sällskapet ingår ledaren för det polska regeringspartiet PiS, Jarosław Kaczyński, som säger att han vill se en ”fredsbevarande styrka från Nato, och kanske en större internationell struktur” sändas till Ukraina. Från USA kommer förhandslöften om utökat stöd till Ukrainas säkerhet. I pågående försök att få till eldupphör har både Natolandet Turkiet och Israel engagerat sig; båda länderna brukar sträva efter att hålla sig väl med såväl Ukraina som Ryssland.

  • Kravlista från Rysslands president

    Via Turkiet framför president Putin krav för att sluta en vapenvila i Ukraina: Krim ska förbli ryskt, i strid med avtal som Ryssland skrev under efter Sovjetunionens kollaps, och områden i östra Ukraina (Donbas) ska tillföras Ryssland. Vidare måste Ukraina utfästa sig att hålla sig utanför försvarsalliansen Nato och vara neutralt, avrustas och beskydda ryska språkets ställning. Dessutom uppges Putin ha talat om ”avnazifiering” av Ukraina, vilket kan vara stötande för president Zelenskyj som själv är av judisk härkomst. Att ge upp stora delar av landets territorium antas vara det svåraste kravet för ukrainare. Ett fredsavtal väntas ta tid att utmejsla även om invasionen och blodsutgjutelsen stoppas.

  • Tio miljoner människor på flykt

    Tio miljoner människor – ungefär lika många som hela Sveriges befolkning – är på flykt inom eller utanför Ukraina, uppger FN:s flyktingorganisation UNHCR när mindre än fyra veckor har gått sedan Ryssland inledde ett krig i full skala i landet. Två tredjedelar av de över tre miljoner som flytt utomlands har tagit sig till Polen; till polska gränsstationer anländer ungefär 50 000 varje dag. FN och en lång rad biståndsorganisationer genomför hjälpinsatser och gensvaret från invånare i grannländerna är fortsatt stort. 

  • Åklagare letar bevis på krigsbrott

    Fyra veckor in i det ryska anfallskriget redogör Ukrainas riksåklagare Iryna Venediktova för utredningar som inletts om misstänkta krigsförbrytelser utförda av de ryska invasionsstyrkorna. Det rör sig hittills, under pågående krig, om drygt 2 400 fall som skulle kunna leda till krigsbrottsåtal och drygt 1 500 fall som hon rubricerar som brott mot nationell säkerhet. 127 misstänkta personer har identifierats. Venediktova reser kors och tvärs genom landet för att samla dokumentation, bland annat vittnesmål och bilder före och efter anfall. Bombningar av civila mål och våldtäkter finns bland anklagelserna (se även 2 mars). Några dagar senare hävdar RÅ att det finns bevis för att ryska styrkor använt klusterbomber på platser där det finns civila. Även på ukrainska sidan strider styrkor med tvivelaktigt rykte: I den hårt angripna staden Mariupol säger sig extremnationalister från Azovregementet, som ingår i regeringsstyrkorna, sköta försvaret.

  • Ryssland går in för att säkra enklaver

    Den första fasen av Rysslands militära insats i Ukraina är avklarad, enligt den ryske generalen Sergej Rudskoj. Fokus riktas nu mot att ”befria Donbas”, säger han och beskriver det som om rebellenklaverna i öster hela tiden varit huvudsyftet med invasionen, detta trots att ”republikerna” redan var under rysk kontroll. Uttalandet tolkas som ett sätt att försöka rädda ansiktet, när kriget mot Ukraina och dess större städer inte har blivit en promenadseger. Någon omedelbar lättnad i krigföringen mot andra landsändar blir inte heller följden. Särskilt staden Mariupol är fortsatt under belägring och beskjutning.

  • Turkiet medlar mellan Ukraina och Ryssland

    Efter turkisk medling meddelas att de ryska invasionsstyrkorna i Ukraina ska omgrupperas. Vissa uppgifter tyder också på att truppansamlingen runt Kiev minskar, men att styrkorna i stället flyttas österut. Turkiet går balansgång mellan intressen i regionen, bland annat genom att trots sitt Natomedlemskap köpa vapen från Ryssland. Turkiet, som också tar emot strida strömmar av ryska turister, har inte anslutit sig till de västliga sanktioner mot Ryssland som införts sedan invasionen i Ukraina i februari. Turkiet har samtidigt ett frihandelsavtal med Ukraina.

Vill du läsa mer?

För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.

Vad får jag?

Se exempel på vad Landguiden omfattar här.

Varukorg

Totalt 0

Töm Till Kassan