2025

• Juni

• Premiärministern ifrågasätter medlemskap i Nato

  17 juni

  Premiärminister Robert Fico ifrågasätter Slovakiens medlemskap i Nato och stundande krav på höjda försvarsutgifter. Fico, som förespråkar nära band med Rysslands president Vladimir Putin, säger att "neutralitet skulle passa Slovakien i denna meningslösa tid av upprustning." Landet, som är medlem i Nato sedan 2004, satsar 2 procent av BNP på försvaret. Men vid ett Natotoppmöte i Haag i slutet av juni väntas USA:s president Donald Trump pressa på för en kraftig höjning. Enligt Fico har Slovakien inte råd att lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifterna. Premiärministerns trepartikoalition är splittrad om försvarsutgifternas storlek. Slovakiens president Peter Pellegrini, som är lierad med Fico, kritiserar premiärministerns utspel för att "röra till" debatten. "Vår neutralitet vore flera gånger dyrare än medlemskapet i Nato," tillägger han.

• April

• Slovakien, Ungern vill behålla EU:s enhällighetsbeslut

  28 april

  Slovakien och Ungern motsätter sig att EU ändrar sina regler om enhälligsbeslut, något som  vissa diplomater föreslagit för att kringgå Budapests motstånd mot att Ukraina ansöker om medlemskap i unionen. Det framkommer  efter ett möte mellan Ungerns premiärminister Viktor Orbán och hans slovakiske kollega Robert Fico. De båda räknas som EU:s mest Moskvavänliga ledare. Båda motsätter sig exempelvis att skicka militärt bistånd till Ukraina. EU:s regler föreskriver att beslut om medlemskap kräver enhällighet. Enligt EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos stöder 14 av EU:s 27 medlemsstater en regeländring på grund av Orbáns motstånd. Men en eventuell reform stupar sannolikt då enhälligt krävs för en ändring. Att ávskaffa enhälligheten vore att "ta bort våra staters suveränitet", säger Orbán vid ett officiellt besök i Bratislava. Fico menar att ett avskaffat veto vore "ett steg mot att avskaffa Europeiska unionen." Ukrainas ansökan om EU-medlemskap står för närvarande stilla efter positiva uttalanden efter Rysslands invasion 2022.

• USA inför – och pausar – högre tullar

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Slovakien, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna.

• Mars

• Ukrainakris får EU att storsatsa på försvar

  6 mars

  Vid ett extrainsatt toppmöte fattar EU:s medlemsländer beslut om en gemensam storsatsning på försvaret. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Satsningen ska bli möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar beslutet ”historiskt”. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar. 

• Februari

• Kristoppmöte efter USA:s kovändning

  17 februari

  Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.