Slovakiens försök i mars att få utländska förare att betala mer för diesel vid bensinstationer i landet strider mot EU:s lagar, anser EU-kommissionen. Bratislava har försökt att stoppa "bränsleturism" från flera grannländer genom att införa ett högre pris för fordon registrerade i andra länder. Bränslepriser har gått upp i Slovakien dels då ryska oljeleveranser stoppats genom en rörledning som passerar Ukraina, dels på grund av Irankriget.

Den 72-årige man som sköt och skadade premiärminister Robert Fico förra året döms i oktober till 21 års fängelse. Dådet rubriceras som terrorism.

Slovakien släpper i juli fram nya EU-sanktioner mot Ryssland efter att ha använt sitt veto sex gånger mot det senaste föreslagna sanktionspaketet. 

Premiärminister Robert Fico ifrågasätter i april Slovakiens medlemskap i Nato och stundande krav på höjda försvarsutgifter.

Slovakien och Ungern motsätter sig i april att EU ändrar sina regler om enhälliga beslut, något som vissa diplomater föreslagit för att kringgå Ungerns motstånd mot att Ukraina ansöker om medlemskap i unionen.

Premiärminister Robert Fico skottskadas i ett attentat i maj men överlever. Fico träffas ibland annat i magen när en man öppnar eld och skjuter mot honom i samband med att Fico hälsar på lokala invånare vid ett besök i staden Handlova i centrala Slovakien.

Peter Pellegrini, från Hlas-SD, och nära allierad med premiärminister Robert Fico vinner presidentvalets andra omgång i maj. Pellegrinis tillträde väntas stärka Slovakiens proryska hållning i fråga om Rysslands krig mot Ukraina.

Slovakien får i oktober en ny regering bestående av det populistiska vänsterpartiet Smer-SD, det ultranationalistiska SNS och Hlas-SD som är en avknoppning från Smer. Robert Fico blir regeringschef. Smer-SD blev största parti i parlamentsvalet i september.

En domstol frikänner i maj affärsmannen Marián Kočner från att ha beordrat morden på den undersökande journalisten Ján Kuciak och hans fästmö 2018. Kočners assistent Alena Zsuzsová befinns däremot skyldig till att ha beställt morden.

Premiärminister Eduard Heger som sedan slutet av 2022 leder en interimsregering lämnar in sin avskedsansökan i maj sedan två ministrar meddelat att de hoppar av. Den biträdande centralbankschefen Ľudovít Ódor tar över som regeringschef.

Regeringen förlorar i december en misstroendeomröstning i parlamentet. Då ingen ny regering kan bildas enas partierna om att hålla nyval i september 2023. Den avgående premiärministern Eduard Heger fortsätter i spetsen för en övergångsregering.

Mitten-högerpartiet OL'aNO med antikorruptionsprofil vinner valet. En regering bildas med tre andra center-högerpartier. Under åren som följer åtalas ett antal högt uppsatta personer inom polisen, rättsväsendet och underrättelsetjänsten för korruptionsbrott.

Slovakien får sin första kvinnliga president när Zuzanna Čaputová, en liberal kvinnlig advokat och miljöaktivist, vinner presidentvalet över regeringens kandidat.

Mordet på en undersökande journalist leder till premiärminister Robert Ficos och andra ministrars avgång.

Stora demonstrationer arrangeras mot korruption på hög nivå. Demonstranterna kräver att inrikesministern, rikspolischefen och en specialåklagare ska avgå.

Smer-SD backar i valet men förblir störst. Parlamentet får en slagsida åt höger och Smer-SD bildar en regering där högerextrema Kotleba (L'SNS) ingår.

Efter nyval till parlamentet  där Smer-SD får egen majoritet bildar partiledaren Robert Fico landets första enpartiregering.

Smer-SD blir valets stora segrare men fyra borgerliga partier bildar regering under ledning av Iveta Radičová från SDKÚ-DS. 

Slovakien blir medlem av EMU och byter den nationella valutan koruna mot euro.

I valet blir det nybildade Smer-SD största parti och bildar regering tillsammans med HZDS och det högerextrema SNS. Smer-SD:s ledare Robert Fico blir regeringschef.

Slovakien blir medlem av EU och Nato.

Det nationalistiska partiet HZDS vinner valet men oppositionen bildar en koalitionsregering med Mikuláš Dzurinda, ledare för mittenpartiet SDKÚ-DS, som premiärminister.

Tjeckoslovakien delas i två självständiga stater: Tjeckien och Slovakien. I Slovakien fortsätter HZDS under  Vladimír Mečiar att regera.

De första fria valen sedan 1946 äger rum. Segrare är HZDS som får nästan hälften av alla mandat.

Folkliga protester under den så kallade Sammetsrevolutionen leder till införandet av demokratiska fri- och rättigheter. Regimkritikern Václav Havel blir president.

Manifestet Charta 77 upprättas i protest mot det politiska förtrycket.

Tjeckoslovakien omvandlas till en federation, De två delrepublikerna – Tjeckiska respektive Slovakiska republiken – får egna parlament och egna regeringar.

En demokratisering inleds under den så kallade Pragvåren. Reformpolitiken stoppas genom en invasion av Sovjetunionen och dess allierade.

Pressad av massdemonstrationer och andra aktioner godkänner president Beneš en ny Moskvavänlig regering, dominerad av kommunister. Den så kallade Pragkuppen är ett faktum.

Efter andra världskrigets slut blir Slovakien åter en del av Tjeckoslovakien.

När Nazityskland besätter stora delar av västra Tjeckoslovakien blir Slovakien för första gången formell självständigt. I praktiken blir dock landet en fascistisk lydstat till Tyskland och står på Hitlers sida i andra världskriget.

Slovakien blir en del av den självständiga republiken Tjeckoslovakien.

Slovakien förblir under ungersk kontroll när dubbelmonarkin Österrike-Ungern bildas.

Staden Bratislava fungerar som ungersk huvudstad.

Slovakerna kommer under ungersk överhöghet vilken består i olika former ända fram till 1918.

Slovakien uppgår i Stormähriska riket som även omfattar Mähren och Böhmen samt delar av Polen och Ungern. 

Under detta århundrade påbörjas en invandring av slaver.  Enligt vissa källor anländer slaverna tidigare, från 300-talet och framåt.