Slovakien
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/

Mitt i Europa ligger Slovakien omgivet av Tjeckien, Polen, Ukraina, Ungern och Österrike. Slovakien blev självständigt när Tjeckoslovakien delades 1993. Sedan har ekonomin vuxit starkt, landet har blivit medlem i Nato och EU och gått över till euro som valuta.
Slovakien – Geografi och klimat
Slovakien är ett kustlöst land i Centraleuropa med gräns mot Tjeckien i nordväst, Polen i norr, Ukraina i öster, Ungern i söder och Österrike i sydväst. Landskapet domineras av de västligaste utlöparna av bergskedjan Karpaterna.
- Yta
- 49 036 km2 (2022)
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Tjeckien, Polen, Ungern, Ukraina, Österrike
- Huvudstad med antal invånare
- Bratislava 441 000 (FN-uppskattning 2020)
- Övriga större städer
- Košice 239 200, Prešov 90 000, Žilina 81 000, Nitra 82 800, Banská Bystrica 78 700 (uppskattning 2016)
- Högsta berg
- Gerlachovský stít (2 633 m ö h)
- Viktiga floder
- Donau, Vah
Källor
Slovakien – Befolkning och språk
Huvuddelen av Slovakiens invånare bor på slätterna i söder. Den dominerande folkgruppen är slovakerna. Största minoritet är ungrarna som främst lever nära gränsen till Ungern. Det finns också en stor grupp romer. I folkräkningen 2011 angav två procent av invånarna att de var romer, men den verkliga andelen antas ligga mellan sex och nio procent. Folkgruppens låga status i samhället anses vara orsaken till att så många inte registrerar sig som romer. I landet bor även mindre grupper av bland andra tjecker och rutener.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- slovaker 80,7 %, minoriteter av ungrare (8,5 %), romer, tjecker, rutener och ukrainare med flera (folkräkning 2011)
- Antal invånare
- 5 458 827 (2020)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 114 (2020)
- Andel invånare i städerna
- 53,8 procent (2020)
- Nativitet/födelsetal
- 10,5 per 1000 invånare (2019)
- Mortalitet/dödstal
- 9,8 per 1000 invånare (2019)
- Befolkningstillväxt
- 0,1 procent (2020)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 antal födda barn per kvinna (2019)
- Andel kvinnor
- 51,3 procent (2020)
- Förväntad livslängd
- 77 år (2019)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 81 år (2019)
- Förväntad livslängd för män
- 74 år (2019)
- Språk
- slovakiska är officiellt språk 1
Källor
Slovakien – Religion
Religionsfrihet garanteras i författningen och slovakerna kan i praktiken fritt utöva sin religion. Knappt två tredjedelar av invånarna sade sig i folkräkningen 2011 tillhöra den romersk-katolska kyrkan. Det finns även protestantiska samfund och mindre grupper av ortodoxt kristna, judar och muslimer. I folkräkningen sade sig drygt var tionde slovak sakna religion. Ungefär lika många avstod från att ange någon religiös tillhörighet.
Slovakien – Utbildning
Utbildningsväsendet i Slovakien är väl utvecklat på alla nivåer. De flesta barn går i förskola från tre års ålder och börjar i grundskolan när de fyller sex år. Grundskolan omfattar nio år. Drygt nio av tio elever fortsätter till gymnasiet.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 83,1 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 16 (2017)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 4,0 procent (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 9,5 procent (2018)
Källor
Slovakien – Kultur
Den slovakiska folkliga kulturen skiljer sig från övriga västslaviska kulturer. Det beror troligen på att slovakerna under århundraden levde under ungerskt herravälde, avskurna från andra slaviska folk. Ett enhetligt slovakiskt skriftspråk skapades 1843 av teologen Ľudovít Štúr. Efter grundandet av Tjeckoslovakien 1918 gjordes stora insatser för att stärka den slovakiska kulturen. Till de mer kända författarna från denna tid hör Ján Smrek och Milo Urban.
Slovakien – Sociala förhållanden
De sociala klyftorna har ökat i Slovakien sedan självständigheten 1993. Offentliganställda, pensionärer och romer har drabbats hårdast av de politiska och ekonomiska omvandlingar som anpassningen till EU och marknadsekonomin har inneburit.
Fakta – sociala förhållanden
- Spädbarnsdödlighet
- 5 per 1000 födslar (2019)
- Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
- 99,8 procent (2020)
- Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
- 97,5 procent (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 6,7 procent (2018)
- Offentliga utgifter för hälsovård per person
- 1 300 US dollar (2018)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 23 procent (2020)
Källor
Slovakien – Seder och bruk
Efter att i århundraden ha dominerats av ungerska makthavare började slovakerna från 1700-talet att utveckla en egen kulturell och nationell identitet. Historiskt är slovakerna ett småstadsfolk med rötter i byar. Överlag påminner mycket om kulturen och samhället om övriga europeiska länder, särskilt de centraleuropeiska.
Slovakien – Äldre historia
Under en stor del av landets äldre historia styrdes Slovakien av ungerska makthavare. Sedan det habsburgska riket fallit samman 1918 bildade slovaker och tjecker en gemensam stat: Tjeckoslovakien, som blev en ledande industrination. Sedan Nazityskland annekterat Tjeckien 1939 blev Slovakien formellt en självständig stat som slogs på tyskarnas sida i andra världskriget. Efter kriget återuppstod Tjeckoslovakien.
Slovakien – Modern historia
Trots Tjeckoslovakiens återupprättande som stat efter andra världskriget levde den slovakiska nationalismen och drömmen om en egen stat kvar under hela kalla kriget. När Slovakien blev självständigt 1993 kom de nationalistiska strömningarna att prägla politiken och drabba minoritetsbefolkningarna, något som lever kvar än idag. Slovakien är sedan 2004 medlem av EU och ingår i eurosamarbetet.
Slovakien – Politiskt system
Slovakiens författning kombinerar en folkvald president med ett parlamentariskt system, där regeringen är ansvarig inför parlamentet. Landets politik präglades länge av en blockpolitik där ett EU-vänligt högerblock stod mot ett mer nationalistiskt vänsterblock. På senare år har kampen mot korruptionen kommit att överskugga frågan om landets förhållande till EU.
Slovakien – Demokrati och rättigheter
Slovakien är en fungerande demokrati när det gäller val, maktskiften och politisk mångfald men systemet har också brister. Till de större hör behandlingen av landets minoriteter och en utbredd korruption.
Slovakien – Aktuell politik
Slovakien styrdes 2012 till 2020 av socialdemokratiska Smer-SD. Mordet på en journalist våren 2018 ledde till en politisk kris och omfattande folkliga protester mot den utbredda korruptionen i landet. Kraven på förändring ledde till att Smer-SD förlorade valet i februari 2020. Under den borgerliga regering som tog över har ett stort antal högt uppsatta domare och polischefer åtalats för korruption.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Slovenská republika/ Slovakiska republiken
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Zuzana Čaputová (2019–)
- Regeringschef
- premiärminister Eduard Heger (2021–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Vanligt folk och oberoende personligheter/OL'aNO (53), Riktning-Socialdemokrati/Smer-SD (38), Vi är en familj/SME Rodina (17), Folkets parti – Vårt Slovakien/L'SNS (17), Frihet och solidaritet/SaS (13), För folket (12) (2020) 1
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Riktning-Socialdemokrati/Smer-SD (49), Frihet och solidaritet/SaS (21), Vanligt folk och oberoende personligheter/OL'aNO (19), Slovakiska nationalistpartiet/SNS (15), Folkets parti – Vårt Slovakien/L'SNS (14), Vi är en familj/SME Rodina (11), Bro (11), Nätverket/Siet' (10) (2016)
- Valdeltagande
- 65,8 procent i parlamentsvalet 2020, 59,8 procent i parlamentsvalet 2016, drygt 48 respektive 41 procent i presidentvalets två omgångar 2019
- Kommande val
- parlamentsval 2024, presidentval 2024
Källor
Slovakien – Utrikespolitik och försvar
Slovakien blev 2004 medlem av såväl försvarsalliansen Nato som EU. Samtidigt har beroendet av Ryssland varit stort, inte minst på energiområdet, men Rysslands aggression i Europa har fått Slovakien att distansera sig från Moskva. Den ryska invasionen av Ukraina 2022 blev en vattendelare för Slovakiens förhållande till den stora grannen i öst.
Fakta – försvar
- Armén
- 6 250 man (2017)
- Flygvapnet
- 3 950 man (2017)
- Militärutgifternas andel av BNP
- 1,8 procent (2020)
- Militärutgifternas andel av statsbudgeten
- 3,5 procent (2020)
Källor
Slovakien – Ekonomisk översikt
Tack vare stora utländska investeringar inom industrin har den slovakiska ekonomin vuxit konstant sedan 1993, med undantag för krisåret 2009. Åren 1989–2012 steg bruttonationalprodukten (BNP) med 168 procent.
Fakta – Ekonomi
- BNP per person
- 19 267 US dollar (2020)
- BNP-tillväxt
- 4,4 procent (2021)
- Total BNP
- 105 173 miljoner US dollar (2020)
- Jordbrukets andel av BNP
- 1,8 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 27,4 procent (2020)
- Servicesektorns andel av BNP
- 60,4 procent (2020)
- Inflation
- 2,4 procent (2021)
- Statsskuldens andel av BNP
- 60,3 procent (2020)
- Valuta
- euro
Källor
Slovakien – Naturtillgångar och energi
Slovakien har mindre tillgångar av flera mineraler, bl a järn, aluminium, koppar, kvicksilver, mangan, bly, zink, salt samt sten- och brunkol. Över hälften av energibehovet täcks av olja och naturgas, som främst importeras från Ryssland.
Fakta – energi och miljö
- Energianvändning per person
- 3 004 kilo oljeekvivalenter (2015)
- Elkonsumtion per person
- 5137 kilowattimmar, kWh (2014)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 33 000 tusen ton (2018)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 6,1 ton (2018)
- Andelen energi från förnyelsebara källor
- 12,4 procent (2018)
Källor
Slovakien – Jordbruk
Efter kommunismens fall 1989 har jordbrukets betydelse för Slovakiens ekonomi minskat. Dess andel av bruttonationalprodukten (BNP) har sjunkit från över 10 procent 1989 till drygt 3 procent 2011. Samma år sysselsatte sektorn närmare 3 procent av arbetskraften. 1990 var andelen 12 procent.
Fakta – jordbruk
- Jordbrukets andel av BNP
- 1,8 procent (2020)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 39,3 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogsbevuxen
- 40,1 procent (2020)
Källor
Slovakien – Industri
Fram till 1989 sysselsatte Slovakiens industrier två tredjedelar av arbetskraften. Vapen- och metallindustri tillhörde de viktigaste branscherna, liksom tillverkning av kemikalier. I och med att Warzawapakten upphörde att existera i och med Sovjetunionens fall lades vapenfabrikerna ner och industrins betydelse för ekonomin minskade. Åren 1990–1995 sjönk produktionen kraftigt för att sedan åter ta fart, inte minst på grund av de investeringar som gjordes av bil- och elektroniktillverkare som såg potentialen i att utnyttja kunnandet från den nu insomnade metallindustrin.