Italien
Foto: Flickr/Juliette Gibert

Italien

Italien med världsberömda städer som Venedig, Florens och Rom samt ovärderliga lämningar från över 3 000 års historia skjuter ut som en stövel i vattnet ned mot Afrika och delar Medelhavet itu. Även det italienska samhället är delat. I norra Italien finns modern industri och där är välståndet, mätt i BNP per person, högre än i jordbruksbygderna i södra Italien. Politiken har präglats av stor instabilitet och täta regeringsskiften. De senaste åren har Italien brottats med stora ekonomiska problem.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2025

    • Juni

    • Försök att ändra medborgarskapslag misslyckas

      En folkomröstning som bland annat gäller ett förslag om att göra det lättare att bli italiensk medborgare och att stärka arbetstagares rättigheter förklaras ogiltig. Bland annat föreslogs en halvering av tiden som en icke-EU-medborgare måste ha bott i Italien – det vill säga från tio till fem år – för att kunna ansöka om medborgarskap. Omröstningen hölls 8–9 juni men endast omkring 30 procent av väljarna deltog. Det krävs ett deltagande på över 50 procent för att resultatet i en folkomröstning ska vara giltigt.  Omröstningen var ett medborgarinitiativ som stöddes av flera frivilligorganisationer och fackföreningar samt Demokratiska partiet. Premiärminister Giorgia Meloni har förklarat att hon är ”helt emot” förslaget, och anhängare till regeringspartierna har uppmanat folk att bojkotta omröstningen.

    • Kontroversiell säkerhetslag antas av parlamentet

      Senaten godkänner en ny säkerhetslag som föreslagits av Giorgia Melonis högerregering. Lagen har nyligen antagits även i underhuset trots att den har mötts av protester och demonstrationer från civilsamhället och vänsteroppositionen under flera månader. Säkerhetslagen har även fått kritik i internationella människorättsorgan som Europarådet samt även av frivilligorganisationer. Bedömare menar att lagen riskerar att inskränka yttrandefriheten och rätten att demonstrera och att den slår mot personer som genomför fredliga demonstrationer. Genom lagen införs strängare straff för brott i samband med demonstrationer och protester. Det handlar bland annat om sittstrejker och blockering av vägar. Kritiker har döpt lagförslaget till ”anti-Gandhi-lagen”, efter Indiens Mahatma Gandhi. Syftet är bland annat att stoppa protester mot två stora infrastrukturprojekt, en höghastighetsjärnväg från Turin till Lyon i Frankrike samt en bro över Messinasundet till Sicilien.

    • April

    • Fem dagars landssorg efter påvens död

      Efter att påve Franciskus avled på annandag påsk, den 21 april, utlyser regeringen landssorg i fem dagar fram till begravningen den 26 april. Påven, som blev 88 år, avled av hjärtsvikt orsakad av en stroke.  Begravningen kommer att hållas utanför Peterskyrkan till Rom, vilket skiljer sig från tidigare påvar som valt att ha ceremonin inne i kyrkan. Tiotusentals troende samlas för att ta farväl av påven som ligger i en öppen kista i Peterskyrkan. Stats- och regeringschefer från ett stort antal länder kommer att delta under begravningen.

    • USA inför - och pausar - högre tullar

      De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Italien, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna.

    • Mars

    • Ukrainakris tvingar EU storsatsa på försvaret

      EU:s stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för ett extra toppmöte. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar. 

Till kalendariet
110705

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0