2015

• December

• Nej till närmare EU-samarbete i rättsfrågor

  I en folkomröstning säger danskarna nej till närmare EU-samarbete i rättsliga frågor. Segern för nejsidan, som främst utgjorts av Dansk folkeparti, är ett politiskt bakslag för regeringen, som anser att ett ökat samarbete med EU i polisiära och juridiska frågor hade stärkt kampen mot terrorism och människosmuggling.

• November

• Förhöjd terrorberedskap

  Som en följd av terrordådet i Paris den 13 november (se Frankrike, aktuell politik) höjer Danmark bedömningen av risken för terrordåd riktade mot landet från tre till fyra på en femgradig skala, det vill säga från en förhöjd risk för terrorattentat till en hög risk. Köpenhamns flygplats evakueras tillfälligt sedan polisen hört två män samtala om en bomb placerad i en av deras medhavda väskor.

• Oktober

• Svårare att bli dansk medborgare

  Regeringen gör det svårare att bli dansk medborgare genom en rad åtgärder, däribland hårdare kunskapskrav när det gäller danska språket och dansk nutidsorientering. Tiden som en person som söker medborgarskap ska ha varit självförsörjande ökar från 2,5 år till 4,5 år under de senaste 5 åren. För den som dömts för brott ökar kravet på hur lång tid som måste ha gått mellan det att personen avtjänat sitt straff till tidpunkten som personen i fråga kan bli medborgare.

• Protester mot lägre anslag för högre utbildning

  Regeringen meddelar att statsanslagen för högre utbildning ska minskas med två procent om året under de närmaste fyra åren. Regeringen anser att detta kan göras utan att kvaliteten på utbildningen äventyras. Mellan 10 000 och 15 000 studenter i Köpenhamn samt runt hälften så många i Århus går ut i protest mot nedskärningarna. Kritiker anser att upp emot var tionde lärarjobb hotas av regeringsbeslutet. Regeringen hänvisar till OECD-statistik som visar att lärarlönerna är höga jämfört med genomsnittet i OECD-länderna samt att Danmark tillhör de länder i världen som satsar mest resurser på utbildning.

• September

• Danskt nej till flyktingkvot blir nja

  Danmark säger först nej till att delta i EU:s planer på att fördela 160 000 flyktingar mellan medlemsländerna. Integrationsminister Stojberg säger att det redan finns en informell fördelning av flyktingmottagandet och att Danmark i relation till sin folkmängd är den femte största flyktingmottagaren inom EU. (Danmark tog 2014 emot drygt 15 000 asylflyktingar.) Opinionsmätningar visar att 78 procent av danskarna vill att deras land ska delta i EU:s fördelning av flyktingar. Regeringen ändrar senare sitt beslut och säger att Danmark ska ta emot 1 000 av de aktuella flyktingarna. Danmark meddelar samtidigt att man bidrar med ytterligare 750 miljoner danska kroner till humanitär hjälp under de kommande två åren samt till Frontex, EU:s enhet för gränskontroll.

• Danmark annonserar i tidningar i Libanon

  I ett försök att minska flyktingströmmen till Danmark annonserar integrationsminister Inger Stojberg i flera libanesiska tidningar för att upplysa flyktingar där om den danska regeringens halvering av stödet till flyktingar som kommer till Danmark.

• Danmark avvisar flyktingar till Tyskland

  Som en liten del av flyktingströmmen från krigshärjade länder, som Syrien och Irak, till Europa vandrar hundratals flyktingar från Tyskland via Danmark mot Sverige, vars flyktingpolitik är känd som mer generös än den danska. Dansk polis säger att ytterst få av flyktingarna söker asyl i Danmark, som har en mer restriktiv flyktingpolitik. De vill hellre göra det i Sverige. I mitten av månaden börjar Danmark avvisa flyktingar tillbaka till Tyskland, som är första asylland för denna flyktinggrupp. Tågen från Tyskland in i Danmark stoppas tillfälligt. Enskilda danska medborgare försöker ta flyktingar förbi polisens avspärrningar och hjälpa dem in i Sverige.

• Juli

• Stödet till nyanländna halveras

  Med stöd av Dansk folkeparti beslutar regeringen att nästan halvera stödet till nyanländna flyktingar. Familjer med barn får nu 16 600 danska kroner i månaden istället för 28 800. En särskild bonus på 1 500 kroner ska utgå till dem som lär sig danska. Regeringen motiverar förändringen med att det är nödvändigt att få kontroll över inströmningen av asylsökande.

• Juni

• Minoritetsregering under Løkke Rasmussen

  Venstres ledare Lars Løkke Rasmussen utses till ny statsminister för en minoritetsregering, bestående av enbart Venstre. Försök att bilda en koalition med Dansk folkeparti stupar bland annat på oenighet i skattefrågor. Venstre vill sänka skatterna för höginkomsttagare, vilket Dansk folkeparti inte accepterar. Helle Thorning-Schmidt avgår som ledare för Socialdemokratiet.

• Borgerlig seger i folketingsvalet

  18 juni

  I valet till folketinget vinner det borgerliga blocket en knapp seger över regeringspartierna. Socialdemokratiet blir dock största parti med 47 mandat, en ökning med 3 mandat jämfört med valet 2011. Dansk folkeparti är den stora valvinnaren och ökar från 22 mandat 2011 till 37 mandat. Därmed kommer det invandringskritiska partiet tvåa i valet. Venstre backar från 47 mandat 2011 till 34 mandat och blir tredje största parti.

• Maj

• Nyval till folketinget i juni

  Statsminister Thorning-Schmidt utlyser nyval till folketinget den 18 juni. Kraven på hennes avgång har ökat och genom valet vill statsministern försöka stärka sin regerings mandat. I opinionsmätningarna ligger regeringspartierna efter oppositionen.

• Säkerhetspolischefen avgår

  PET:s chef Jens Madsen avgår efter omfattande kritik för hur polisen hanterade terrordåden i Köpenhamn i februari 2015. I en utredning av polisens arbete framgår det att det tog fyra timmar från det att filmregissören mördades i kulturcentret till det att polis fanns vid stadens synagoga, där en judisk man senare mördades av gärningsmannen.

• Februari

• Polisen och PET får ökade resurser

  Regeringen anslår motsvarande 130 miljoner euro till att stärka polisens och PET:s IT-kapacitet. Övervakningen ska kunna skärpas på exempelvis sociala medier, som Facebook, samt genom övervakningskameror. Syftet är att lättare kunna övervaka terrorism såväl i Danmark som utomlands. PET ska kunna övervaka danskar som åker utomlands för att kriga för IS, samt danska fångar som riskerar att radikaliseras under fängelsetiden. Minst 110 danskar har rest till Syrien för att delta i kriget där.

• PET bekräftar gärningsmannens identitet

  17 februari

  PET meddelar att teknisk bevisning knyter Omar El-Hussein till attackerna, bland annat har mordvapnet hittats. PET uppger också för medier att man i september 2014 blivit varnad av fängelsepersonal för att El-Hussein höll på att närma sig en våldsbejakande islamistisk ideologi men att inga tecken fanns på att han skulle ha planerat ett terrordåd. PET säger att det första dödsoffret är en 55-årig norsk dokumentärfilmare, det andra en 37-årig judisk vakt som bevakade det judiska församlingshemmet intill synagogan, eftersom en konfirmationsfest pågick där och många gäster var samlade.

• Manifestation för att hedra offren

  16 februari

  På kvällen samlas uppemot 40 000 människor i centrala Köpenhamn i en manifestation för att hedra offren för terrordådet. Statsminster Thorning-Schmidt talar inför folkhavet. Även på flera andra platser i Danmark hålls manifestationer.

• Gärningsmannen identifieras

  15 februari

  På söndagskvällen läcker fler uppgifter om gärningsmannes identitet ut i medier. Det rör sig om Omar El-Hussein, en 22-årig Köpenhamnsbo med palestinskt påbrå. Mannen har ett kriminellt förflutet och har nyligen avtjänat ett fängelsestraff för våldsbrott. PET säger att han funnits "på radarn" men att han inte är känd i militanta islamistiska sammanhang. Han har dock sannolikt inspirerats av attentaten i januari mot Charlie Hebdo och en judisk matbutik. Två män häktas, anklagade för att ha hjälpt gärningsmannen med vapen och med att gömma sig från polisen efter dåden.

• Gärningsman skjuts ihjäl av polisen

  15 februari

  Tidigt på söndagsmorgonen skjuter polisen ihjäl en man i Norrebro som man tror är gärningsmannen bakom båda skottdramerna. Vid gripandet skjuter gärningsmannen mot polisen, som försvarar sig. Vid en presskonferens samma dag uppger danska säkerhetspolisens (PET) chef för medier att gärningsmannen identifierats och är känd av PET sedan tidigare. Av utredningsskäl får medierna endast veta att mannen är från Köpenhamn, att han kan vara inspirerad av terrordådet i Paris några veckor tidigare samt att han sannolikt påverkats av den våldsbejakande propaganda som IS sprider.

• En död i attack mot synagoga i Köpenhamn

  15 februari

  Vid ettiden på natten till söndagen skjuter en gärningsman ihjäl en vakt utanför en synagoga i stadsdelen Norrebro. Dödsoffret är medlem av den judiska församlingen. Två poliser skadas vid tillfället.

• En död i terrordåd i Köpenhamn

  14 februari

  Helgen den 14-15 februari genomförs två våldsattentat i centrala Köpenhamn. Båda betecknas av polisen som terroristdåd och en av de största polisinsatserna i modern tid inleds. På lördagseftermiddagen dödas en civilperson när en gärningsman skjuter en mängd skott mot ett debattmöte om yttrandefriheten i stadsdelen Österbro. Med på mötet finns den svenske konstnären Lars Vilks, som undkommer oskadd. Vilks lever med ständigt dödshot och polisskydd sedan han avbildat profeten Muhammed som rondellhund. Med på mötet finns också Frankrikes ambassadör, för att tala om terrordådet mot satirtidningen Charlie Hebdo (se Frankrike, aktuell politik). Tre poliser skadas vid attentatet i Österbro.