Armenien – Religion

Armenien gör anspråk på att som första land i världen ha antagit kristendomen som statsreligion, och landets kyrka är den äldsta nationella kyrkan i världen.

Kristendomen antogs som statsreligion år 301 e Kr. Tvåhundra år senare bröt den armeniska apostoliska kyrkan med den bysantinska kyrkan då den avvisade tesen om Kristus två väsen – ett gudomligt och ett jordiskt – och i stället orienterade sig mot kyrkorna i Egypten, Syrien och Etiopien. Dessa kyrkor är ”monofysitiska”, det vill säga de anser att Kristus andliga och mänskliga natur utgör en enhet.

Armeniska apostoliska kyrkans kyrkospråk är fornarmeniska, som inte har ändrats nämnvärt sedan 400-talet. Kyrkans högsta ledare kallas katolikos och har sitt säte i staden Edjmiatsin väster om Jerevan.

Historiskt har Armeniska apostoliska kyrkan varit en sammanhållande kraft, både inom landet och för armenier i exil. Av dess 40 stift finns 30 utanför Armenien. Kyrkan spelade en viktig roll under kampen för frigörelse från Sovjetunionen, men 70 år av sovjetkommunism tärde förstås på Armeniens kristna arv. Inom kyrkan märks också splittring mellan dem som vill knyta an till västvärlden och dem som vill närma sig Östeuropas rysk- och serbiskortodoxa kyrkor.

Kyrkan är officiellt skild från staten, men författningen ger Armeniska apostoliska kyrkan ställning som nationellt trossamfund. Andra kyrkor och samfund måste registrera sig hos myndigheterna för att få ge ut tidningar, sända radio- eller tv-program eller hyra lokaler.

Under 2020-talet har Armeniska apostoliska kyrkans tidigare goda band med staten försämrats. En av landets ärkebiskopar har lett protesterna mot premiärminister Nikol Pasjinjans hantering av konflikten med Azerbajdzjan och flera kyrkoledare har fängslats (läs mer i Inrikespolitik och författning).

Formellt tillåts inte missionsverksamhet, inte ens för Armeniska apostoliska kyrkan, men i praktiken tycks inte staten lägga sig i några samfunds verksamhet.

Bland de religiösa minoriteterna märks rysk-ortodoxa kristna och muslimer. Det finns även en liten grupp invånare som bekänner sig till yazidism, en uråldrig kurdisk religion som under årtusendena hämtat drag från andra religioner som zoroastrism, judendom, kristendom och islam. På senare år, när yazidierna lidit svåra förföljelser under jihadiströrelsen Islamiska statens (IS) härjningar i Irak, har de funnit en fristad i Armenien. Ett nytt yazidiskt tempel har rests i en by utanför Jerevan. 

En religiös minoritet som ibland har klagat över diskriminering är Jehovas vittnen, som fängslas för sin vägran att göra värnplikt.

Om våra källor