Armenien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/armenien/

Armenien är ett bergsland i södra Kaukasus med en urgammal kristen kultur. Landet ligger inklämt mellan de muslimska grannarna Turkiet och Azerbajdzjan och har mycket ansträngda relationer till båda dessa länder. Under historiens gång har Armenien lytt under en rad olika imperier. Från 1920 till självständigheten 1991 var området en delrepublik i Sovjetunionen. Landet är fortfarande starkt beroende av Ryssland, både politiskt och ekonomiskt.

Geografi och klimat

Mellan Svarta havet i väster och Kaspiska havet i öster löper den mäktiga bergskedjan Kaukasus. Hela det område där bergskedjan ingår kallas Kaukasien och tillhörde tidigare Sovjetunionen. Idag räknas Nordkaukasien, med huvuddelen av Kaukasus, till Ryssland. Sydkaukasien är uppdelat i de tre självständiga staterna Georgien, Armenien och Azerbajdzjan.

Yta
29 800 km2 (2020)
Tid
svensk + 3 timmar
Angränsande land/länder
Azerbajdzjan, Georgien, Turkiet, Iran
Huvudstad med antal invånare
Jerevan 1 125 000 (uppskattning 2012)
Övriga större städer
Gjumri 146 200, Vanadzor 105 400 (uppskattning 2012)
Högsta berg
Aragats (4090 m ö h)
Viktiga floder
Aras

Källor

Befolkning och språk

Armenien har sedan självständigheten 1991 präglats av utvandring orsakad av fattigdom. Uppemot en miljon invånare lämnade landet från slutet av 1980-talet och under 1990-talet. Bland andra gav sig nästan alla Armeniens azerier av under konflikten med Azerbajdzjan 1991–1994. Istället tog Armenien emot 250 000 etniska armenier från Azerbajdzjan. Redan innan var över 90 procent av Armeniens invånare etniska armenier.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
armenier cirka 98 %, kurder (bland andra yazidier) drygt 1 %, övriga (bland andra ryssar) cirka 1 % (folkräkning 2011)
Antal invånare
2 957 731 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
103 (2017)
Andel invånare i städerna
63,1 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
13,5 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
9,7 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,2 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,6 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
53,0 procent (2017)
Förväntad livslängd
75 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor
78 år (2018)
Förväntad livslängd för män
71 år (2018)
Språk
armeniska är officiellt språk

Källor

Religion

Armenien gör anspråk på att som första land i världen år 301 ha antagit kristendomen som statsreligion. Armeniska apostoliska kyrkan är den äldsta nationella kyrkan i världen.

Utbildning

I Armenien börjar barnen skolan vid sex års ålder. Grundskolan är formellt obligatorisk och avgiftfri i tio år.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
92,0 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
19 (2007)
Läs- och skrivkunnighet
99,7 procent (2011)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
2,7 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,2 procent (2016)

Källor

Kultur

Armenierna fäster stor vikt vid sina kulturella traditioner – något som inte minst gäller de armenier som lever utomlands. Det nationella kulturarvet började ta form i 300-talets kristna Armenien, där en fornkristen konst blomstrade under bysantinsk påverkan. Armeniska kyrkor finns bevarade från 400-talet, och under 900- och 1000-talen var armenierna föregångare för Västerlandets kyrkoarkitektur.

Arbetsmarknad

Under 1990-talet tvingades många industrier i Armenien att stänga. Arbetslösheten ökade kraftigt och många armenier, främst män, sökte sig utomlands, bland annat till Ryssland. Andra försökte klara sin försörjning inom det nyligen privatiserade jordbruket.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
17,7 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
36,0 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

För de allra flesta invånarna i Armenien är levnadsförhållandena besvärliga, trots att villkoren har förbättras efter några svåra år runt 1990. På landsbygden präglas tillvaron inte bara av brist på pengar utan också av dålig tillgång till rinnande vatten, gas för uppvärmning och matlagning och av dåliga sanitära förhållanden.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
11 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,2 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
98,9 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
93,6 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
10,1 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
359 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
18 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Det är överlag stor skillnad mellan de större städerna och den armeniska landsbygden i fråga om attityder och beteenden. Det kan gälla allt från att stadsbor rör mer vid varandra under samtalen, till att kvinnor i städerna är betydligt friare i yrkesval och klädsel. Traditionellt, och fortfarande på landsbygden, förutsätts en gift kvinna stanna hemma och ta hand om barn och hushåll. Har hon till exempel idrottat tidigare slutar hon med det när hon gift sig. I Jerevan finns inte längre sådana regler.

Äldre historia

Armeniens historia går längre tillbaka än de flesta europeiska länders och Armenien anses ha varit först i världen att anta kristendomen som statsreligion. De två senaste årtusendena har Armenien haft korta perioder av självständighet och annars befunnit sig under persiska, romerska, arabiska, turkiska och sovjetiska härskare.

Modern historia

När trycket från sovjetmakten lättade på 1980-talet, kom konflikten om Nagorno-Karabach upp till ytan. 1990–1994 utkämpade Armenien krig med grannlandet Azerbajdzjan och tog kontroll över området, som har armenisk befolkning men ligger inne i Azerbajdzjan. Nagorno-Karabach har förblivit ett tvisteämne i regionen och hämmat Armeniens politiska och ekonomiska utveckling.

Politiskt system

Klanlojaliteter och brist på demokratiska traditioner präglar politiken i Armenien. Presidenten har haft det starkaste inflytandet i ett politiskt system där parlamentet och partierna varit svaga. En författningsändring som trädde i kraft stegvis fram till presidentvalet 2018 ger nu parlamentet och därmed premiärministern mer makt. Det dominerande partiet är det nationalistiska högerpartiet Republikanska partiet (HHK).

Demokrati och rättigheter

Armenien befinner sig en omvälvande period. En ny regim har ambitionen att göra upp med korruption och sviktande rättssystem.

Aktuell politik

Det politiska läget i Armenien var länge instabilt, men efter millennieskiftet etablerade sig det nationalistiska och högerinriktade Republikanska partiet (HKK) som ett statsbärande parti med stort inflytande i hela samhället. Partiet förde en auktoritär politik som ledde till återkommande protestvågor. Efter nya demonstrationer, med bred folklig uppslutning, lyckades oppositionsledaren Nikol Pashinyan driva fram och segra i ett nyval. Han utlovar åtgärder mot fattigdom och korruption.

Fakta – politik

Officiellt namn
Hayastani Hanrapetutyun/ Republiken Armenien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Armen Sargsyan (2018–)
Regeringschef
premiärminister Nikol Pashinyan (2018–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Mitt steg 88, Ett framgångsrikt Armenien 26, Det lysande Armenien 18 (2018)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Republikanska partiet 58, Tsarukyan-alliansen (Ett framgångsrikt Armenien m fl) 31, Vägen ut 9, Dasjnak 7 (2017)
Valdeltagande
49 % i parlamentsvalet 2018
Kommande val
parlamentsval 2023, presidentval 2025

Källor

Utrikespolitik och försvar

Armenien är i krigstillstånd med grannlandet Azerbajdzjan om enklaven Nagorno-Karabach. Med Turkiet ligger landet i konflikt om turkarnas massakrer på armenier 1915. De senaste årens försök att normalisera relationerna har inte lyckats. Armeniens stora och mäktiga allierade är Ryssland.

Fakta – försvar

Armén
41 850 man (2017)
Flygvapnet
1 100 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
4,0 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
15,5 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Armenien är fortfarande till stor del ett jordbruksland, även om regeringen satsar på utbyggnad av tjänstesektorn. Industrin som under Sovjettiden (1920–1991) var inställd på militär produktion har omvandlats, och idag är diamanter och metaller de viktigaste exportprodukterna. Stora delar av ekonomin har ändå stagnerat, medan IT-sektorn har vuxit under en följd av år.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
4 212 US dollar (2018)
Total BNP
12 433 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
7,6 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
13,7 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
11,3 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
52,6 procent (2018)
Inflation
1,7 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
51,3 procent (2018)
Utlandsskuld
10 335 miljoner US dollar (2017)
Valuta
dram
Varuexport
2 630 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
4 420 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 1 165 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
59 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
metaller, mineraler, diamanter, livsmedel
Största handelspartner
Ryssland, Tyskland, Kina, Iran

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Armenien har stora fyndigheter av molybden, en extremt värmetålig metall som bland annat används i legeringar. Landet har också betydande reserver av koppar och guld, mineralsalter och kalk, marmor och granit. Det finns också en del kol, men ingen brytning har kommit igång.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
984 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
1900 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
5 530 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,9 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
15,8 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Trots den bergiga terrängen står jordbruk för en betydande del av bruttonationalprodukten (BNP). Under 2000-talet har dock jordbrukets andel av BNP minskat, i takt med att industri- och tjänstesektorerna vuxit.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
13,7 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
58,9 procent (2016)

Källor

Industri

Före Sovjetunionens upplösning 1991 hade närmare hälften av Armeniens företag sysslat med militär produktion. När Sovjetunionen började skära ned sina försvarsutgifter 1990–1991 förlorade dessa industrier sin ekonomiska bas.