Armenien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/armenien/

Armenien är ett bergsland i södra Kaukasus med en urgammal kristen kultur. Landet ligger inklämt mellan de muslimska grannarna Turkiet och Azerbajdzjan och har mycket ansträngda relationer till båda dessa länder. Under historiens gång har Armenien lytt under en rad olika imperier. Från 1920 till självständigheten 1991 var området en delrepublik i Sovjetunionen. Landet är fortfarande starkt beroende av Ryssland, både politiskt och ekonomiskt.

Armenien – Geografi och klimat

Mellan Svarta havet i väster och Kaspiska havet i öster löper den mäktiga bergskedjan Kaukasus. Hela det område där bergskedjan ingår kallas Kaukasien och tillhörde tidigare Sovjetunionen. Idag räknas Nordkaukasien, med huvuddelen av Kaukasus, till Ryssland. Sydkaukasien är uppdelat i de tre självständiga staterna Georgien, Armenien och Azerbajdzjan.

Yta
29 800 km2 (2022)
Tid
svensk + 3 timmar
Angränsande land/länder
Azerbajdzjan, Georgien, Turkiet, Iran
Huvudstad med antal invånare
Jerevan 1 086 000 (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer
Gjumri 146 200, Vanadzor 105 400 (uppskattning 2012)
Högsta berg
Aragats (4090 m ö h)
Viktiga floder
Aras

Armenien – Befolkning och språk

Armenien har sedan självständigheten 1991 präglats av utvandring orsakad av fattigdom och antalet invånare har stadigt blivit färre. Befolkningen är mycket homogen. Över 90 procent är armenier.  

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
armenier cirka 98 %, kurder (bland andra yazidier) drygt 1 %, övriga (bland andra ryssar) cirka 1 % (folkräkning 2011)
Antal invånare
2 780 469 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
104 (2020)
Andel invånare i städerna
64 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
13,3 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
9,8 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
-0,4 procent (2022)
Fertilitetsgrad
1,6 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
55,0 procent (2022)
Förväntad livslängd
72 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
77 år (2021)
Förväntad livslängd för män
67 år (2021)
Språk
armeniska är officiellt språk

Armenien – Religion

Armenien gör anspråk på att som första land i världen år 301 ha antagit kristendomen som statsreligion. Armeniska apostoliska kyrkan är den äldsta nationella kyrkan i världen.

Armenien – Utbildning

I Armenien börjar barnen skolan vid sex års ålder. Grundskolan är formellt obligatorisk och avgiftsfri.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
99,8 procent (2020)
Andel barn som börjar grundskolan
90,7 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
15 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
2,8 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
8,3 procent (2021)

Armenien – Sociala förhållanden

För de allra flesta invånarna i Armenien är levnadsförhållandena besvärliga, trots att villkoren har förbättras efter några svåra år runt 1990. På landsbygden präglas tillvaron inte bara av brist på pengar utan också av dålig tillgång till rinnande vatten, gas för uppvärmning och matlagning och av dåliga sanitära förhållanden.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
100 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
93,9 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
10 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
12,2 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
552 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
36 procent (2022)

Armenien – Kultur

Armenierna fäster stor vikt vid sina kulturella traditioner – något som inte minst gäller de armenier som lever utomlands. Det nationella kulturarvet började ta form i 300-talets kristna Armenien, där en fornkristen konst blomstrade under bysantinsk påverkan. Armeniska kyrkor finns bevarade från 400-talet, och under 900- och 1000-talen var armenierna föregångare för Västerlandets kyrkoarkitektur.

Armenien – Seder och bruk

Det är överlag stor skillnad mellan de större städerna och den armeniska landsbygden i fråga om attityder och beteenden. Det kan gälla allt från att stadsbor rör mer vid varandra under samtalen, till att kvinnor i städerna är betydligt friare i yrkesval och klädsel. Traditionellt, och fortfarande på landsbygden, förutsätts en gift kvinna stanna hemma och ta hand om barn och hushåll. Har hon till exempel idrottat tidigare slutar hon med det när hon gift sig. I Jerevan finns inte längre sådana regler.

Armenien – Äldre historia

Armeniens historia går längre tillbaka än de flesta europeiska länders och Armenien anses ha varit först i världen att anta kristendomen som statsreligion. De två senaste årtusendena har Armenien haft korta perioder av självständighet och annars befunnit sig under persiska, romerska, arabiska, turkiska och sovjetiska härskare.

Armenien – Modern historia

När trycket från sovjetmakten lättade på 1980-talet, kom konflikten om Nagorno-Karabach upp till ytan. 1990–1994 utkämpade Armenien krig med grannlandet Azerbajdzjan och tog kontroll över området, som har armenisk befolkning men ligger inne i Azerbajdzjan. Nagorno-Karabach har förblivit ett tvisteämne i regionen och hämmat Armeniens politiska och ekonomiska utveckling.

Armenien – Demokrati och rättigheter

Armenien befinner sig en omvälvande period. En ny regim har haft ambitionen att göra upp med korruption och sviktande rättssystem, men en svidande förlust i ännu ett krig om det armeniskbefolkade Nagorno-Karabach ledde till nyval.

Armenien – Inrikespolitik och författning

Armenien är en republik där presidenten tidigare hade det starkaste inflytandet och där parlament och partier var svaga, men författningsändringar har gjort att presidenten numera främst har en representativ roll. Efter en ”sammetsrevolution” samma år styr premiärminister Nikol Pashinyan landet. Osämja med grannlandet Azerbajdzjan om området Nagorno-Karabach dominerar politiken. 

Fakta – politik

Officiellt namn
Hayastani Hanrapetutyun/ Republiken Armenien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Vahagn Khachaturyan (2022–)
Regeringschef
premiärminister Nikol Pashinyan (2018–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Samhällskontraktet 71, Armenienalliansen 29, Hedersalliansen 7 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Mitt steg 88, Ett framgångsrikt Armenien 26, Det lysande Armenien 18 (2018)
Valdeltagande
49 procent i parlamentsvalet 2021
Kommande val
parlamentsval 2026, presidentval 2029

Armenien – Utrikespolitik och försvar

Armeniens utrikespolitik präglas av konflikter med grannländerna Azerbajdzjan och Turkiet. Banden till Ryssland har varit starka men under Rysslands krig mot Ukraina har relationen börjat gnissla.

Fakta – försvar

Armén
40 000 man (2022)
Flygvapnet
1 100 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
4,44 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
16,3 procent (2021)

Armenien – Ekonomisk översikt

Armenien är fortfarande till stor del ett jordbruksland, även om regeringen satsar på utbyggnad av tjänstesektorn. Industrin som under Sovjettiden (1920–1991) var inställd på militär produktion har omvandlats, och i dag är diamanter och metaller de viktigaste exportprodukterna. Stora delar av ekonomin har ändå stagnerat, medan IT-sektorn har vuxit under en följd av år.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
7 014 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
12,6 procent (2022)
Total BNP
19 503 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
10,4 procent (2022)
Industrins andel av BNP
25,6 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
55,3 procent (2022)
Inflation
8,5 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
49,3 procent (2022)
Utlandsskuld
13 818 miljoner US dollar (2021)
Valuta
dram
Varuexport
5 360 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
8 769 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-0,5 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
72 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
metaller, mineraler, diamanter, livsmedel
Största handelspartner
Ryssland, Tyskland, Kina, Iran
Mottaget bistånd per invånare
58 US dollar (2021)

Armenien – Naturtillgångar, energi och miljö

Armenien har stora fyndigheter av molybden, en extremt värmetålig metall som bland annat används i legeringar. Landet har också betydande reserver av koppar och guld, mineralsalter och kalk, marmor och granit. Det finns också en del kol, men ingen brytning har kommit i gång.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
984 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare
1 900 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av växthusgaser totalt
10,42 miljoner ton CO2ekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
3,52 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
6 747 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
2,4 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
2 320 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Armenien – Jordbruk och fiske

Trots den bergiga terrängen står jordbruk för en betydande del av bruttonationalprodukten (BNP). Under 2000-talet har dock jordbrukets andel av BNP minskat, i takt med att industri- och tjänstesektorerna vuxit.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
10,4 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
58,9 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
11,5 procent (2020)
Industrins andel av BNP
25,6 procent (2022)

Armenien – Industri

Före Sovjetunionens upplösning 1991 hade närmare hälften av Armeniens företag sysslat med militär produktion. När Sovjetunionen började skära ned sina försvarsutgifter 1990–1991 förlorade dessa industrier sin ekonomiska bas.