Armenien
Foto: Wikimedia Commons/MrAndrew47

Armenien

Armenien är ett bergsland i södra Kaukasus med en urgammal kristen kultur. Landet ligger inklämt mellan de muslimska grannarna Turkiet och Azerbajdzjan och har mycket ansträngda relationer till båda dessa länder. Under historiens gång har Armenien lytt under en rad olika imperier. Från 1920 till självständigheten 1991 var området en delrepublik i Sovjetunionen. Landet är fortfarande starkt beroende av Ryssland, både politiskt och ekonomiskt.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2020

    • December

    • Nästan 5 500 dog i höstens krig

      Azerbajdzjan offentliggör för första gången en uppgift om hur många som liv som krävdes i höstens krig om Nagorno-Karabach: 2 783 soldater har konstaterats stupade och ytterligare 100 saknas. Armenien har tidigare angett sina militära förluster till 2 425. Det betyder att fler än 5 200 soldater miste livet. Minst 143 civila dödsoffer är kända, på båda sidor.

    • November

    • Flyende armenier bränner husen

      Efter det senaste kriget om Nagorno-Karabach lämnar tiotusentals armenier nu orter som de uppmuntrades att flytta in i på 1990-talet, när armeniska styrkor intog områdena. Armenien och de etniska armenierna i Nagorno-Karabach måste lämna ifrån sig kontrollen till Azerbajdzjan över Ağdam, Kalbajar och Latjinkorridoren senast den 1 december. De tre distrikten och ytterligare fyra som nu har återintagits av azeriska styrkor har bland annat utgjort en buffertzon runt enklaven. Lajtinkorridoren, som utgör den fysiska länken mellan Nagorno-Karabach och Armenien, ska enligt avtalet den 9 november övervakas av ryska soldater. Ağdam, som på sovjettiden hade cirka 40 000 invånare, är sedan 1990-talet närmast en spökstad. Kalbajar, som azerier tvingades lämna på 1990-talet, ska nu utrymmas på armeniska civila och soldater. I Kalbajar ses husbränder som anläggs för att in- eller återflyttande azerier inte ska ha glädje av byggnaderna.

    • Eldupphör med armeniska förluster

      Armenien och Azerbajdzjan undertecknar, med Ryssland som mellanhand, ett eldupphöravtal efter sex veckor av strider i och kring Nagorno-Karabach, utbrytarenklaven i Azerbajdzjan som har armenisk befolkning. Azerbajdzjan behåller all mark som intagits och armenierna lovar att dra sig tillbaka också från en del närliggande områden. Närmare 2 000 ryska soldater placeras ut för att bevaka frontavsnitt och krigsfångar ska utväxlas. Enligt den azeriske presidenten Ilham Aliyev ska även Turkiet ha en fredsbevarande roll. Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan beskriver uppgörelsen som ”otroligt smärtsam”. I enklaven säger ledare för de etniska armenierna att huvudorten Stepanakert var på väg att falla, och att fortsatt krig skulle ha förvärrat läget för dem. Men upprörda demonstranter i Armeniens huvudstad Jerevan reagerar med att storma parlamentet, misshandla talmannen och plundra premiärministerkansliet.

    • Utsatt läge för omstridd stad

      Azerbajdzjans president Ilham Aliyev meddelar i ett TV-tal att azeriska styrkor har intagit en viktig stad i separatistenklaven Nagorno-Karabach: Şuşa på azeriska (som tillhör den turkiska språkfamiljen), Sjusji eller Shushi på armeniska. Staden ligger längs en väg som förbinder enklaven med Armenien, men också nära enklavens huvudort Stepanakert. Läget är strategiskt: det underlättar ett anfall mot Stepanakert för Azerbajdzjans styrkor.

    • Oktober

    • Armenien begär rysk hjälp

      Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan begär överläggningar om rysk hjälp mot bakgrund av det försvarsavtal som finns mellan länderna. Pashinyan hänvisar till att krigsläget runt Nagorno-Karabach närmar sig Armeniens gränser och till att motståndaren Azerbajdzjan har stöd av Turkiet. Avtalet med Ryssland omfattar inte den omstridda exklaven, som ligger inom Azerbajdzjans gränser, men det upptrappade läget gör att många befarar att stormakterna Ryssland och Turkiet ska bli mer indragna i konflikten. Drygt en månad av strider har krävt minst 1 200 liv (det verkliga antalet antas vara högre) och parterna anklagar varandra för att inte skona civila mål.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0