Premiärminister Oyun-Erdene Luvsannamsrai avgår efter att ha förlorat en förtroendeomröstning i parlamentet. Omröstningen har föregåtts av folkliga protester efter att Oyun-Erdene beskyllts för korruption. Han efterträds i juni av Gombojav Zandanshatar. Parlamentet röstar fyra månader senare ja till att avsätta Zandanshatar, men författningsdomstolen ogiltigförklarar kort därefter beslutet.

Det regerande Mongoliska folkpartiet backar i parlamentsvalet men vinner ändå med knapp marginal över Demokratiska partiet (DP). Det nya parlamentet väljer enhälligt om Oyun-Erdene Luvsannamsrai som premiärminister. Han bildar därefter en trepartiregering där även DP ingår.

Mongoliska folkpartiets kandidat Uchnaagiin Chürelsüch besegrar med cirka 70 procent av rösterna sin motståndare Enchbat Dangaasuren från det nystartade Nationella arbetarpartiet i presidentvalet i juni.

Premiärminister Uchnaagiin Chürelsüch avgår efter omfattande folkliga protester mot coronarestriktioner i januari. Han efterträds av partikamraten Oyun-Erdene Luvsannamsrai.

Det regerande Mongoliska folkpartiet vinner parlamentsvalet med en klar majoritet av rösterna.

Parlamentet avsätter premiärminister Zjargaltulgyn Erdenebat och hans regering efter korruptionsanklagelser. Uchnaagiin Chürelsüch utses till ny premiärminister.

Demokratiska partiets kandidat Chaltmaagijn Battulga besegrar det regerande Mongoliska folkpartiets kandidat Mijeegombyn Enchbold i andra omgången av presidentvalet.

Jordskredsseger för Mongoliska folkpartiet i parlamentsvalet. Partiet får 65 av de 76 mandaten. Zjargaltulgyn Erdenebat utses till ny premiärminister.

Mongoliska folkpartiet, Rättvisekoalitionen och Civilkuragepartiet-De gröna bildar en bred koalitionsregering tillsammans med Demokratiska partiet i december.

Parlamentet avsätter i november premiärminister Norovyn Altanchujag efter korruptionsmisstankar. Tjimedijn Sajchanbileg utses till ny premiärminister. Mongoliska folkpartiet som är i opposition bojkottar omröstningen.

Den sittande presidenten Tsachiagijn Elbegdorzj, som hör till Demokratiska partiet, blir omvald i den första valomgången.

Expresident Nambaryn Enchbajar grips och döms till fyra års fängelse för korruption och maktmissbruk. Han släpps fri året därpå efter en benådning av president Tsachiagijn  Elbegdorzj.

Demokratiska partiets kandidat Tsachiagijn  Elbegdorzj vinner presidentvalet.

President Nambaryn Enchbajar utropar undantagstillstånd för att stoppa kravaller i Ulan Bator. Fem människor har dödats och hundratals har skadats.

Det första direkta valet hålls till presidentposten.  Det reformerade kommunistpartiet MPRP:s (Mongoliska folkets revolutionära parti) kandidat Punsalmaagijn Otjirbat väljs till president av parlamentet.

En ny författning antas där mänskliga rättigheter garanteras. Det första parlamentsvalet under demokratiska villkor äger rum.

Politiska partier tillåts.

Sovjetiska trupper lämnar Mongoliet. Relationerna med Kina förbättras.

MPRP:s generalsekreterare Tsedenbal, statschef sedan 1974 avsätts av motståndare inom partiets politbyrå.

Vänskapsavtal ingås med Sovjetunionen. Sovjetiska trupper flyttas i hemlighet till Mongoliet.

President Chorloogijn Tjojbalsan, Mongoliets ledare sedan 1939, avlider. Efterträdare Jumzjaagijn Tsedenbal inleder en viss liberalisering.

Jaltakonferensen efter andra världskrigets slut beslutar om att Sovjetunionen ska få behålla kontroll över Mongoliet.