Mongoliet
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/mongoliet/
Berg, öken och grästäckt böljande stäpp präglar Mongoliet, inklämt mellan Ryssland och Kina i nordöstra Asien. Här dominerar fortfarande en nomadiserande herdekultur. Under medeltiden härskade mongoliska ledare som Djingis khan och hans ättlingar över stora delar av östra Asien och Ryssland, men senare föll deras riken samman och Mongoliet hamnade under kinesiskt styre. Från 1920-talet och fram till Sovjetunionens upplösning 1991 styrdes landet av kommunistpartiet. Sedan dess har en demokratisering och ekonomiska reformer genomförts, dock inte utan problem.
Mongoliet – Geografi och klimat
Mongoliet ligger i hjärtat av östra Asien, inklämt mellan Ryssland i norr och Kina i öst, syd och väst. Landet, som är mer än tre gånger så stort som Sverige, är beläget på en vidsträckt, glest befolkad högplatå. Det har tidigare ibland kallats Yttre Mongoliet för att särskilja det från den kinesiska provinsen Inre Mongoliet.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 1 566 500 km2 (2022)
- Tid
- svensk + 7-9 timmar
- Angränsande land/länder
- Kina, Ryssland
- Huvudstad med antal invånare
- Ulan Bator (Ulaanbataar) 1 500 000 invånare (folkräkning 2020)
- Övriga större städer
- Erdenet 100 100, Darchan 82 000, Tjojbalsan 46 000, Mörön 44 000 (folkräkning 2020)
- Högsta berg
- Chöjten (4374 m ö h)
- Viktiga floder
- Selenge, Tuul
- Största sjö
- Uvs nuur, Chövsgöl nuur
- Medelnederbörd/månad
- Ulan Bator 73 mm (juli), 1 mm (jan)
- Medeltemperatur/dygn
- Ulan Bator 16 °C (juli), -20 °C (jan)
Mongoliet – Befolkning och språk
Mongoliets befolkning är tämligen enhetlig. Närmare 90 procent av invånarna är mongoler (chalcha-mongoler). Resten av befolkningen kan delas in i två grupper: andra mongolisktalande folk (som dörvöd, burjater, bajad och dariganga) samt turkisktalande folk, till exempel kazaker och tuviner. De senare bor i västra delen av landet.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- chalcha-mongoler dominerar, andra mongolisktalande folk, kazaker, ryssar, kineser, burjater, tuviner, uzbeker, uigurer m fl
- Antal invånare
- 3 398 366 (2022)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 2 (2020)
- Andel invånare i städerna
- 69 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 22,6 per 1000 invånare (2020)
- Mortalitet/dödstal
- 6,4 per 1000 invånare (2020)
- Befolkningstillväxt
- 1,5 procent (2022)
- Fertilitetsgrad
- 2,8 födda barn per kvinna (2021)
- Andel kvinnor
- 50,4 procent (2022)
- Förväntad livslängd
- 71 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 76 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 67 år (2021)
- Språk
- mongoliska (chalcha är största dialekt), kazakiska, ryska, kinesiska m fl minoritetsspråk
Mongoliet – Religion
Mongolerna var ursprungligen schamanister som dyrkade himlavalvet och olika andar. Buddismens spridning tog fart på 1500-talet. Under kommuniststyret undertrycktes religionen och många kloster förstördes. I dag beräknas mer än hälften av befolkningen vara buddister. Det finns ingen statsreligion.
Mongoliet – Utbildning
Mongoliet har en relativt hög utbildningsnivå. Under kommunisttiden byggdes skolväsendet ut till att omfatta i stort sett alla barn i skolåldern. Det ledde till att analfabetismen minskade kraftigt. Många nomader blev också bofasta och fick nära till landets skolor. I dag kan i stort sett alla mongoler läsa och skriva.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 99,2 procent (2020)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 97,7 procent (2018)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 30 (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 4,7 procent (2020)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 19,4 procent (2021)
Mongoliet – Sociala förhållanden
Drygt en fjärdedel av befolkningen lever i fattigdom, enligt Världsbanken, men antalet fattiga har minskat under de senaste decennierna. Klyftorna mellan fattiga och rika är fortsatt stora. Andelen kvinnor i beslutsfattande positioner är liten.
Fakta – sociala förhållanden
- Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
- 85 procent (2020)
- Andel invånare med tillgång till toaletter
- 67,7 procent (2020)
- Spädbarnsdödlighet
- 13 per 1000 födslar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 4,9 procent (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 200 US dollar (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 17 procent (2022)
Mongoliet – Kultur
Mongoliet har en rik skatt av heroiska episka berättelser, legender, sagor och poesi. Litteratur finns bevarad från 1200-talet, men den muntliga berättarkonsten har haft en större betydelse än litteraturen. Religionen har en viktig kulturbärande roll.
Mongoliet – Seder och bruk
Den mongoliska identiteten är starkt påverkad av befolkningens historiska leverne som nomader. I städernas ytterområden breder ofta nomadernas traditionella ger, runda tält gjorda av trä och filtar, ut sig. Likaså bygger många traditioner och seder på Dijngis khans storhetstid och det glesbefolkade landets stora avstånd. En gäst är normalt en person som färdats långt och är i behov av både mat och tak över huvudet.
Mongoliet – Äldre historia
I sydvästra Mongoliet finns arkeologiska lämningar efter mänsklig bebyggelse som anses vara mellan 100 000 och 200 000 år gamla. Omkring 1000 f Kr kunde befolkningen i det område som idag är Mongoliet bearbeta brons. Runt 300 f Kr började de använda vapen av järn, samtidigt som olika klaner bildade allianser. Kinesiska källor talar om en invasion från det mongoliska området vid denna tid genomförd av en klansammanslutning kallad xiongnu. Vissa forskare har på osäkra grunder velat identifiera denna som det folk som i europeisk historia är känt som hunnerna.
Mongoliet – Modern historia
President Chorloogijn Tjojbalsan – ”Mongoliets Stalin” – var det kommunistiska landets ledare från 1939 till 1952, då han avled. Det politiska tövädret i Sovjetunionen under Nikita Chrusjtjov på 1950-talet påverkade även Mongoliet. En viss liberalisering inträdde under Tjojbalsans efterträdare Jumzjaagijn Tsedenbal.
Mongoliet – Demokrati och rättigheter
Demokratin är relativt stabil i Mongoliet. Men brister i rättsväsendet när det gäller dess oberoende ställning och en omfattande korruption utgör problem. Regimens ambition att återinföra dödsstraffet oroar människorättsorganisationer.
Mongoliet – Inrikespolitik och författning
I republiken Mongoliet kontrolleras både president- och premiärministerposten i dag av Mongoliska folkpartiet, arvtagare till det tidigare styrande kommunistpartiet. Den utbredda korruptionen är en dominerande politisk fråga som är nära förknippad med fördelningen av inkomster från den lukrativa gruvindustrin.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Mongol Uls/ Mongoliet
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Uchnaagiin Chürelsüch (2021–)
- Regeringschef
- premiärminister Oyun-Erdene Luvsannamsrai (2021–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Mongoliska folkets parti 62, Demokratiska partiet 11 (2020)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Mongoliska folkets parti 65, Demokratiska partiet 9, övriga 2 (2016)
- Valdeltagande
- ca 60 procent i presidentvalet i juli 2017, ca 73 procent i parlamentsvalet i juni 2020
- Kommande val
- presidentval 2027, parlamentsval 2024
Mongoliet – Utrikespolitik och försvar
Mongoliets utrikespolitik präglas av dess geografiska läge, inklämt mellan Ryssland och Kina. Det är viktigt för landet att hålla en balans mellan dessa båda jättar utan att bli för beroende av någon av dem. Därför strävar Mongoliet samtidigt efter att odla goda relationer med andra länder.
Fakta – försvar
- Armén
- 8 900 man (2022)
- Flygvapnet
- 800 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 0,66 procent (2021)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 1,7 procent (2021)
Mongoliet – Ekonomisk översikt
När Mongoliet blev fritt från sovjetiskt inflytande i början av 1990-talet genomfördes en hastig övergång till marknadsekonomi. En modern penningekonomi tog fart i städerna, medan landsbygden till stor del fortsatte med traditionell självhushållning och byteshandel. Den växande gruvexporten är viktig för landets ekonomi men fattigdomen är fortfarande utbredd på landsbygden och i städernas slumområden.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 4 947 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 4,8 procent (2022)
- Total BNP
- 16 811 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 13,2 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 37,0 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 38,9 procent (2022)
- Inflation
- 14,8 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 82,4 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 33 940 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- tugrik
- Varuexport
- 12 540 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 8 704 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -2,1 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 126 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- koppar, kol. guld, råolja, kashmir-ull, trävaror, hudar
- Största handelspartner
- Kina, Ryssland, Kanada, EU, USA, Sydkorea, Japan
- Mottaget bistånd per invånare
- 84 US dollar (2021)
Mongoliet – Naturtillgångar, energi och miljö
Mongoliet är rikt på mineraler. Guld, koppar och kol (främst brunkol) utvinns i stora mängder, och tenn, volfram och uran i mindre omfattning. Det finns också fyndigheter av bland annat flusspat, molybden, silver, nickel, bly, zink och järn.
Fakta – energi och miljö
- Energianvändning per invånare
- 1 847 kilo oljeekvivalenter (2014)
- Elkonsumtion per invånare
- 2 027 kilowattimmar, kWh (2014)
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 100 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 100 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 53,92 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 16,45 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 21 185 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 6,4 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 18 159 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Mongoliet – Jordbruk
Boskapsskötsel är av tradition en av Mongoliets viktigaste näringar och spelar även en kulturell roll i samhället. Jordbrukssektorn är landets största arbetsgivare. Får, getter, kor, hästar, kameler och jakar är de vanligaste husdjuren. Många herdefamiljer lever som nomader och står delvis utanför penningekonomin.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 13,2 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 72,8 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 9,1 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 37,0 procent (2022)
Mongoliet – Industri
Industrin byggdes upp under kommunisttiden (1924–1990) med hjälp från Mongoliets politiskt allierade, främst Sovjetunionen och Kina. Industrierna sysslade framför allt med att förädla jordbruksprodukter och landets råvarutillgångar. När Mongoliet övergick till marknadsekonomi var det många föråldrade fabriker som inte överlevde. Gruvnäringen utgör ryggraden i landets industri.