Marocko – Sociala förhållanden

Marocko är fattigt även jämfört med övriga arabvärlden. Klassklyftorna är mycket stora. Kungen själv är en av världens rikaste män, ägare till över 20 palats, och även de familjer som kretsar kring hovet och den traditionella eliten brukar ha del i överdådet.

På FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) har Marocko plats 120, se lista här. Landet hör till kategorin hög utvecklingsnivå, den näst högsta steget av fyra. Förhållandena är sämst på landsbygden och i stora slumområden runt storstäderna. En dryg tiondel av stadsborna beräknas bo i slumområden, på franska kallade bidonvilles. Förutom fattigdom och överbefolkning medför det kriminalitet och sociala problem, och myndigheterna oroar sig för att extremistgrupper får fäste.

Hösten 2025 drabbade ungdomar samman med polis i minst elva städer i samband med protester och krav på förbättringar av hälsovården och utbildningssektorn, samtidigt som stora satsningar görs på Marockos värdskap för fotbolls-VM 2030.Flera hundra människor grips, varav många ungdomar. Protesterna utlöstes sedan flera kvinnor dog i samband med kejsarsnitt på ett statligt sjukhus. En grupp som kallar sig GenZ 212 sprider ett upprop på sociala medier och samlar 200 000 följare online.

Världsbanken har varnat för allvarlig brist på rent vatten inom några år, bland annat därför att nästan allt färskvatten används inom storjordbruk. Nya dammar och vattenledningar byggs, men på landsbygden har bara drygt halva befolkningen tillgång till rent vatten. Många byar är beroende av en enda källa till dricksvatten. Var fjärde marockan saknar tillgång till avlopp i hemmet.

Odling av cannabis har varit förbjuden sedan 1954. Trots det är Marocko enligt FN-beräkningar världens största producent av hasch. Uppemot 100 000 familjer tros leva på odlingen. Parlamentets underhus röstade 2021 för att legalisera odling av hasch för medicinskt bruk. 2023 gjordes den första lagliga skörden, för dem som fått tillstånd.

Vaccinationsprogram har bidragit till att några barnsjukdomar försvunnit. Men dödligheten bland spädbarn och nyblivna mödrar är fortfarande hög. Likaså har myndigheterna på senare år försökt bemästra ett större mässlingutbrott som krävt 120 liv sedan september 2023 medan över 25 000 smittats i fängelser, skolor och överfyllda statliga sjukhus. Andelen barn som vaccinerades mot mässling föll i spåren av covid-19-pandemin. Myndigheterna skyller också på att den globala anti-vaccinrörelsen varit i farten.

Andra utmaningar i vården är bristen på läkare och sjukbäddar, även i städerna. Vårdpersonal och apoteksanställda har strejkat mot brist på vårdresurser och läkemedel.

Bekämpningen av hiv lyckas däremot bättre i Marocko än i flertalet afrikanska länder, något FN har lyft fram.

Under 2024 godkände Afrikanska unionens smittskyddsmyndighet ett PCR-test utvecklat i Marocko som kan påvisa infektionssjukdomen mpox. I augusti 2024 förklarades mpox som ett internationellt hot mot människors hälsa.

Socialförsäkringssystemet är ganska väl utbyggt bland löntagare, men det omfattar endast omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen. En översyn av pensionsystemet har pågått i flera år och 2021 höjdes pensionsåldern till 63 år.

Lönerna är mycket låga jämfört med i Europa trots att de lagstadgade minimilönerna har höjts vid flera tillfällen på senare år. Osäkra anställningsförhållanden och bristande skydd mot arbetsplatsolyckor präglar arbetslivet, men det sker också förbättringar.

En lägsta ålder på 18 år och ledighetsregler för den som anställs för hushållsarbete infördes 2018, ett syfte var att ge framför allt unga kvinnor bättre villkor.

Drygt tre fjärdedelar av befolkningen kan i dag läsa och skriva. Uppemot hälften av de äldre kvinnorna är analfabeter, men bland yngre kvinnor är tre av fyra läskunniga. Det har också blivit vanligare att kvinnor söker arbete utanför hemmet.

De traditionella normerna inom familjen är fortfarande starka, särskilt på landsbygden där en del flickor aldrig får börja skolan. Landets ekonomiska och politiska utveckling har dock sakta men säkert förändrat kvinnornas roll i samhället och familjen. Månggifte tillåts bara undantagsvis. Färre barn föds också. En marockansk kvinna hade 1979 i genomsnitt 5,9 barn, medan snittet 2020 var 2,35 barn.

Efter ändringar i familjerätten måste en gift man gå till domstol för att skiljas, och den som fått vårdnad om barnen får behålla bostaden. Ogifta kvinnor över 18 år behöver inte längre ha en manlig släkting som förmyndare, giftasåldern har höjts till 18 år (även om det görs undantag), och flickor och pojkar får samma arvsrätt från mor- och farföräldrar.

En man som begått våldtäkt kan inte heller undgå fängelse genom att gifta sig med offret. Lagändringen kom 2014 efter ett uppmärksammat fall där en 16-årig flicka begick självmord sedan hon tvingats gifta sig med en man som våldtagit henne. Enligt FN har ungefär 20 länder i världen liknande lagar som gör det möjligt att slippa straff genom giftermål med våldtäktsoffret.

Sex utanför äktenskapet är förbjudet i lag. Tusentals människor lagförs varje år för utomäktenskapliga förbindelser. Abort är tillåten när kvinnans hälsa är i fara. Däremot kan en kvinna dömas till två års fängelse för en olaglig abort, och den som hjälper henne att utföra den kan få ett femårigt straff.

Homosexualitet är straffbart i lag och homosexuella handlingar kan ge fängelse. Även om homosexualitet är mer accepterat i turistområden riskerar homosexuella att utsättas för trakasserier.

Om våra källor