Bosnien och Hercegovina – Inrikespolitik och författning

Förbundsstaten Bosnien-Hercegovina är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Författningen är en del av fredsuppgörelsen efter kriget 1992–1995 och innebär att landet har två självstyrande delar: en bosniakisk-kroatisk och en serbiskdominerad. Det politiska läget är ofta låst mellan olika nationalistläger och Bosnien styrs i praktiken fortfarande delvis av det internationella samfundet. Under 2025 utlöste det den värsta politiska krisen sedan krigsåren.

Bosnien och Hercegovina har ett statsskick som kom till för att sätta punkt för inbördeskriget. Det delar in landet i de två så kallade entiteterna, den bosniakisk-kroatiska federationen och den serbiskdominerade Republika Srpska. Dessa hanterar flertalet regeringsfunktioner medan centralregeringen är svag.

Styret både nationellt och i entiteterna beskrivs ibland som halvpresidentiellt, då den verkställande makten till en del delas mellan regeringen och statschefen, som på nationell nivå utgörs av ett presidentråd med tre personer. För att få ihop regeringar krävs koalitioner mellan partier som har fundamentalt motstridiga visioner av landets framtid. 

Det politiska läget i Bosnien hamnade 2025 i en kris som beskrivits som den värsta sedan kriget på 1990-talet. Det skedde sedan förhållandena gradvis förvärrades de senaste åren då den bosnienserbiska ledningen har drivit en separatistisk linje (läs mer om krisen i Utrikesmagasinet).

Krisen spetsades till under vårvintern 2025 när Milorad Dodik, som då var Republika Srpskas president, dömdes till ett års fängelse. Han fälldes för att ha trotsat beslut utfärdade av det internationella samfundets så kallade höge representant, tysken Christian Schmidt, som ytterst styr Bosnien som en garant för att Daytonavtalet ska följas. Avtalet från 1995 satte punkt för kriget och reglerar makten i Bosnien. (Den höga representanten kan överpröva allt som politikerna beslutar i landet, eller införa lagar, om freden anses hotas. Se mer nedan under rubriken Författning.) 

Dodik fördömde domen, som sedan omvandlades till böter, och vägrade avgå trots att även landets valkommission formellt avsatte honom. Krisen, som utmanat också omvärlden, har ansetts kunna slita itu landet. När valkommissionen utlyste nyval till presidentposten i november uppgav Dodiks parti SNSD först att det skulle bojkotta valet. Sedan ställde partiet ändå upp med Dodiks handplockade kandidat Siniša Karan som kandidat. Karan vann, om än med knapp marginal, och innehar posten till nästa ordinarie presidentval i landsdelen, i oktober 2026.

Den oroliga politiska situationen har bubblat i flera år. Motsättningarna mellan Republika Srpska å ena sidan samt Bosnien-Hercegovina och väst å den andra skärptes 2023. Då beslutade parlamentet i Republika Srpska, anfört av Dodik, att sluta följa beslut i Författningsdomstolen. Beslutet hävdes snabbt av Christian Schmidt.

Därefter undertecknade Dodik, i trots mot Schmidt, lagar om att Republika Srpska inte skulle behöva följa den höge representantens beslut. Det ledde i sin tur till att åklagarmyndigheten i Bosnien 2023 åtalade Dodik, och det var därför han i februari 2025 fick sin dom. Lagarna i den serbiska delrepubliken medförde också att USA införde ekonomiska sanktioner mot Dodik. 

I sitt försök till ökad kontroll beslutade Republika Srpska 2023 också att all statlig egendom skulle tillfalla den egna regionen, men det underkändes också av såväl den höge representanten som Bosniens författningsdomstol.

Borjana Krišto är ministerrådets ordförande sedan januari 2023. Hon har tidigare varit president i Federationen Bosnien och Hercegovina och ställde både 2010 och 2022 upp som kroaternas kandidat till presidentrådet, utan att vinna. Foto: Armin Durgut/AP/TT

Även före denna kris har det varit svårt att bilda regeringar på nationsnivå. En stor stötesten har varit motsättningar kring Bosniens förhållande till Nato (se Utrikespolitik och försvar). Men partierna har även på andra sätt fundamentalt motstridiga visioner av landets framtid, vilket gör det svårt att bilda koalitioner.  

Efter valen 2010 och 2018 tog det väl över ett år att bilda regering. Efter 2022 års val gick det snabbare: tre av de fyra största partierna enades om att bilda regering och utsåg det bosnienkroatiska partiet HDZ:s vice partiledare Borjana Krišto som regeringsbildare. Efter att ha nominerats formellt av presidentrådet godkändes hon i januari 2023 av parlamentet som premiärminister (eller ministerrådets ordförande, som är den formella titeln), den första kvinnan på posten. 

Två utpräglade nationalistpartier ingår i regeringen: Krištos HDZ och det serbiska SNSD, med Milorad Dodik i spetsen. Dodik var medlem av det bosniska presidentrådet 2018–2022, men återkom efter valet 2022 som president i Republika Srpska. 

Serbnationalisten Milorad Dodik dömdes för att inte följa beslut av det internationella samfundets höge representant, och ersattes under 2025 på presidentposten i Republika Srpska. Foto: AP/TT

I samband med regeringsbildningen enades HDZ och SNSD om att ägna sig åt praktiska frågor och undvika att underblåsa de nationaliststämningar som ständigt lurar under ytan. Regeringen har bland annat i uppdrag att försöka driva igenom reformer som krävs för att Bosnien ska kunna bli medlem i EU. Ungefär samtidigt som Krišto fick uppdraget att bilda regering kom det efterlängtade beskedet från EU om att Bosnien togs upp som kandidatland, och i mars 2024 att medlemskapsförhandlingar ska kunna inledas. Vägen till medlemskap beräknas dock bli lång (se även Utrikespolitik och försvar). 

I regeringen ingår också det socialdemokratiska SPD, som kallar sig mångetniskt men i huvudsak har stöd av bosniaker, samt fem småpartier som bildar allians med SDP. 

För första gången på ett årtionde ingår däremot inte det största partiet i parlamentet i regeringen, det bosniakisk-nationalistiska SDA. 

Omedelbart efter valet 2022 fattade den höge representanten Christian Schmidt nya beslut i en omstridd fråga om vallagar. Att den av omvärlden tillsatta höga representanten alltid har sista ordet gör att de bosniska politikerna inte behöver ta ansvar för sina beslut – eller brist på beslut. Det bidrar möjligen till att de politiska dödlägena består. 

Efter presidentvalet, som hölls samtidigt med parlamentsvalet 2022, består det trehövdade presidentrådet av en bosnienserbisk nationalist och mer moderata företrädare för bosniaker och kroater. Bosnienserbernas företrädare Željka Cvijanović blev den första kvinnan på posten. Hon är nära allierad med sin företrädare på densamma, Milorad Dodik. De bosniska kroaterna valde om Željko Komšić som suttit på posten sedan 2018 medan bosniakernas representant blev Denis Bećirović som vann över bland andra Bakir Izetbegović, ledare för det mer bosniakisk-nationalistiska partiet SDA som vanligen innehaft posten. 

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

FÖRFATTNING

Det bosniska statsskicket har kallats det mest komplicerade i världen. Konstruktionen med två entiteter innebär att det finns president, parlament och regering både på nationell nivå samt i de båda landsdelarna. Beslut som rör utrikespolitik, finanspolitik och andra övergripande områden ska fattas på nationell nivå, men de flesta frågor hanteras av entiteterna. (Därtill kommer distriktet Brčko, som formellt är en del av båda entiteter men är direkt underställt de centrala myndigheterna.) 

Ännu omkring 30 år efter kriget fungerar Bosnien i hög grad som ett internationellt protektorat – ett område som står under annan makts beskydd. Bosnien förvaltas till stor del av det internationella samfundets ”höga representant” som tillsattes genom Daytonavtalet för att samordna återuppbyggnaden. Den höga representanten har långtgående befogenheter att utfärda och dra tillbaka lagar samt att avsätta tjänstemän och politiker som anses förhindra fredsprocessen (se även Utrikespolitik och försvar). 

Författningen befäster en uppdelning av befolkningen i tre ”konstituerande” folkgrupper (se Befolkning och språk). Förutom att de båda entiteterna bygger på åtskillnad av folkgrupperna sker tillsättning av statschef och parlamentens överhus enligt etniskt definierade kvoter (se nedan). Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har funnit att grundlagen därmed diskriminerar andra minoritetsgrupper, men det har inte lett till en ändring av lagen. 

De tre personerna i det nationella presidentrådet utses alla samtidigt genom direkta majoritetsval, vart fjärde år. Väljarna i Republika Srpska väljer en serb till presidentrådet, medan väljarna i Federationen väljer en bosniak och en kroat. De tre roterar som ordförande – och fungerar då som president – åtta månader i taget. En person kan som mest sitta två mandatperioder i rad i presidentrådet. Rådet har främst ansvar för utrikespolitik, lägger fram en budget för parlamentet och utser ministerrådets ordförande. Denna ordförande, motsvarande premiärminister, utser i sin tur övriga ministrar i regeringen. 

Lagarna stiftas av ett parlament med två kamrar: ett underhus, representanthuset, och ett överhus, folkens hus. Representanthusets 42 ledamöter utses i allmänna val vart fjärde år (samtidigt som presidentvalet). Två tredjedelar av platserna är reserverade för kandidater från Federationen och en tredjedel för representanter från Republika Srpska. De 15 ledamöterna i folkens hus utses indirekt: tio av parlamentet i Federationen och fem av parlamentet i Republika Srpska. De tre folkgrupperna garanteras fem platser vardera i överhuset. Eftersom folkgrupperna bevakar sina egna intressen noga går arbetet i parlamentet trögt. 

Lokvalval hålls vart fjärde år, mellan de nationella och regionala valen, vilket innebär att det aldrig är mer än två år till nästa val. Det medför att politiker och partier befinner sig i ett slags ständig valrörelse, vilket bidrar till svårigheter att nå långsiktiga lösningar. 

Federationen och Republika Srpska

Även i Federationen består parlamentet av två kamrar. Federationens representanthus har 98 ledamöter som utses direkt av väljarna vart fjärde år. De 58 ledamöterna i Federationens folkens hus utses indirekt av kantonernas (se nedan) lagstiftande församlingar. I överhuset ska ledamöterna utgöras av 17 bosniaker, 17 kroater, 17 serber och 7 ”andra”. Federationsparlamentet utser, för fyra år åt gången, en federationspresident och två vicepresidenter; de tre ska vara en bosniak, en serb och en kroat. 

När ingen regional regering kunde bildas efter valet i oktober 2022 luckrade det internationella samfundets höge representant Christian Schmidt i april 2023 upp kravet i Federationens författning på enighet mellan dess tre regionala presidenter. Trots motstånd från det bosniakiska partiet SDA kunde därför en regional regering bildas i Federationen. 

Federationen är indelad i tio ganska självständiga kantoner varav fem domineras av bosniaker, tre av kroater och två har blandad befolkning. Kantonerna och de 79 kommunerna har egna, folkvalda församlingar. Federationens huvudstad är Sarajevo, precis som nationens. 

I Republika Srpska har parlamentet, nationalförsamlingen, 83 ledamöter som väljs vart fjärde år. Nationalförsamlingen utser också ett folkens råd med 28 ledamöter: 8 vardera från de tre dominerande folkgrupperna samt 4 från andra etniska grupper. Presidenten utses i allmänna val, liksom lagstiftande församlingar och borgmästare i de 63 kommunerna. Banja Luka i norr fungerar som Republika Srpskas huvudstad. 

Läs mer om Bosnien och Hercegovinas rättsväsen i Demokrati och rättigheter.  

POLITISKA PARTIER

Partiväsendet är splittrat och nya partier och allianser uppstår ofta. Flertalet politiska partier har en tydlig nationalistisk-etnisk prägel och domineras av en av de tre konstituerande folkgrupperna. Det är i många fall svårt att urskilja var de befinner sig på en högervänsterskala. Några partier kallar sig multietniska och vill företräda bosnier av alla ursprung, men även de tenderar att domineras av någon folkgrupp. 

Störst i det bosniaknationalistiska lägret är Partiet för demokratisk handling (Stranka Demokratske Akcije, SDA). Det grundades 1990 av Alija Izetbegović som var Bosniens president 1990–1996 och därefter ingick i presidentrådet till 2000. Partiet leds av hans son Bakir Izetbegović som var medlem i presidentrådet 2010–2018 och ledamot i parlamentets överhus 2019–2023. 

Bland de serbiska partierna är  Oberoende socialdemokraters allians (Savez Nezavisnih Socijaldemokrata, SNSD) störst. SNSD profilerade sig tidigare som ett EU-vänligt parti men har med tiden blivit alltmer nationalistiskt och hotar att låta Republika Srpska bryta sig ur Bosnien (se ovan). Partiet uteslöts ur Socialistinternationalen 2012 på grund av sin oförsonliga nationalistretorik. SNSD grundades av Milorad Dodik som är partiets ledare. Dodik var president i Republika Srpska 2010–2018 och 2022–2025. Däremellan var han serbernas företrädare i det nationella presidentrådet. 

Bosnien och Hercegovinas socialdemokratiska parti (Socijaldemokratska Partija Bosne i Hercegovine, SDP BIH, eller bara SDP), är ett sekulärt och socialdemokratiskt parti med rötter i det gamla jugoslaviska Kommunistpartiet. SDP identifierar sig som mångetniskt men domineras av bosniaker och ses ibland som moderat bosniakiskt. 

Även kroater bildade ett nationalistparti 1990: Kroatiska demokratiska unionen (Hrvatska Demokratska Zajednica, HDZ). Det har starka band till det kristdemokratiska systerpartiet i Kroatien med samma namn. 

Efter en utbrytning ur SDP bildades 2013 Demokratiska fronten (Demokratska Fronta, DF). DF kallar sig också socialdemokratiskt och mångetniskt. Grundaren av DF, Željko Komšić, var kroaternas företrädare i presidentrådet 2006–2014, återkom på posten 2018 och valdes för en fjärde mandatperiod 2022. DF ingår sedan 2018 i en valallians med mittenvänsterpartiet Medborgaralliansen (Gradjanski Savez, GS). 

Avhoppare från SDA bildade 2018 mittenhögerpartiet Folk och rättvisa (Narod i Pravda, NIP) som blev största parti i Sarajevo i kommunalvalet 2020 och tog mandat i representanthuset två år senare. 

Det största serbiska partiet var länge Serbiska demokratiska partiet (Srpska Demokratska Stranka, SDS) som bildades av bosnienserbernas ledare under kriget, Radovan Karadžić. Det serbnationalistiska SDS blev 2006 förbisprunget av det mer vänsterorienterade SNSD.

De kroatiska partierna förespråkar en ny författning där Federationen delas i två självstyrande delar, en kroatisk och en bosniakisk.  

Om våra källor

LÄSTIPS – Läs mer om Bosnien och Hercegovina i UI:s nättidning Utrikesmagasinet: Värsta krisen i Bosnien sedan kriget (2025-04-15)