Kalendarium

Informationen i detta kalendarium är i första hand hämtad från nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP, Reuters, DPA, Balkan Insight, B92 och Transitions Online.

Sortera på senaste året först | äldsta först

  • 2025

    • November

    • Dodikallierad ny president i Republika Srpska

      När nyval hålls till presidentposten i den bosnienserbiska delen av Bosnien-Hercegovina, Republika-Srpska, segrar en nära allierad till den omstridda och nu avsatta tidigare presidenten Milorad Dodik. Siniša Karan är kandidat för Dodiks serbnationalistiska parti SNSD och vinner med knapp marginal över Branko Blanuša som är kandidat för SDS, även det ett serbnationalistiskt parti som dock räknas som mer högerorienterat. Författningsdomstolen har avsatt och stängt av Dodik på grund av trots mot landets grundlag (se Februari och Augusti 2025).

    • Oktober

    • Ny tillfällig ledare för Republika Srpska

      Parlamentet i den serbiska delen av Bosnien-Hercegovina, Republika Srpska, utser en ny tillfällig president. Det sker sedan den tidigare ledaren, separatisten Milorad Dodik, trotsat bosnisk grundlag och det internationella samfundets höge representant, som ytterst styr Bosnien. Det ledde till att landets författningsdomstol fråntog Dodik rätten att verka politiskt. Ersättaren är, åtminstone tillfälligt, Dodiks mångårige nära rådgivare Ana Trišić-Babić. Hon innehar posten fram till det nyval som har utlysts den 23 november.

    • Augusti

    • Serbledares fängelsestraff omvandlat till böter

      Milorad Dodik, president i den bosnienserbiska delen av Bosnien-Hercegovina, Republika Srpska, har fått sitt ettåriga fängelsestraff omvandlat i domstol till böter på motsvarande cirka 200 000 kronor. En tidigare dom om att han förbjuds att vara verksam som politiker i sex år kvarstår dock. Straffets omvandling meddelas bara några dagar sedan han avsätts formellt från sin post av landets valkommission. Den serbisknationalistiske separatisten Dodik fälldes för att ha trotsat det internationella samfundets höge representant, som har den yttersta makten över landet efter kriget på 1990-talet. Dodik vägrar dock avgå och parlamentet i Republika Srpska utlyser senare en folkomröstning i regionen om avsättandet. Den ska hållas den 25 oktober.

    • Höga USA-tullar träder i kraft

      Amerikanska handelstullar på 30 procent – bland de högsta i världen – träder i kraft för varor från Bosnien. Det sker samtidigt som USA beslår handel från hela världen med höjda importtullar. Bosniens export till USA är dock liten. Den indirekta effekten på landet tros bli desto större av att tullsatsen höjs till 15 procent på EU-ländernas export till USA.

    • Juli

    • Arresteringsorder mot serbledare upphävs

      Efter att Milorad Dodik, president i Republika Srpska, frivilligt uppsökt den federala åklagarmyndigheten för att låta sig förhöras upphävs arresteringsordern mot honom (se 23 april och 26 februari 2025). Dodik har varit efterlyst sedan i mars men ett domstolsbeslut gör att han nu försätts på fri fot på vissa villkor. Bland annat måste han med jämna mellanrum infinna sig hos åklagare. Om han inte lyder ska han gripas.

    • April

    • Polis hindras att gripa serbledare

      Nationell polis hindras att gripa Milorad Dodik, ledare för den serbiska delen av Bosnien Republika Srpska, när arresteringsordern mot honom ska verkställas i en byggnad i östra Sarajevo. Gripandet hindras av Republika Srpskas egna väpnade styrkor. Misslyckandet visar på dödläget i Bosnien, där Dodik fällts i domstol för att trotsa landets fredsavtal, författning och det internationella samfundets representant, men ändå kan gå fri. Dodik vill bryta ut den serbiska delen från Bosnien.

    • USA inför - och pausar - extra höga tullar mot Bosnien

      USA inför importtullar gentemot hela världen och de som först sägs ska gälla mot Bosnien-Hercegovina är bland de allra högsta, 35 procent. Tullarna pausas visserligen samma dag i 90 dagar, då de sänks till 10 procent som för nästan alla andra länder. Tullarna bedöms inte ha så stor direkt inverkan på handeln mellan Bosnien och USA eftersom den är mycket liten. Däremot skulle följderna bli desto större om USA i förlängningen skulle stå fast vid höga tullar gentemot EU-länderna, som Bosnien har omfattande handel med. Det väntas i så fall påverka bland annat tillverknings- och läkemedelsindustri, gummi- och möbelproduktion.

    • Februari

    • Fängelse för serbisk ledare utlöser kris

      Republika Srpskas ledare Milorad Dodik döms till ett års fängelse för att ha trotsat beslut utfärdade av det internationella samfundets höge representant, som har den yttersta makten att styra Bosnien-Hercegovina sedan fredsavtalet 1995. Domen ses som ett test för landets svaga centralmakt att upprätthålla fredsavtalet. Dodik fördömer domen, som kan överklagas. Han förbjuder också federala bosniska myndigheter att verka i Republika Srpska, ett förbud som genast hävs av författningsdomstolen. Både EU och USA reagerar kraftigt mot Dodiks linje. EU meddelar vidare att dess fredsstyrka Eufor ska förstärkas med anledning av den uppkomna situationen.

    • Januari

    • Beslut om att slippa ryskt gasberoende

      Den bosnien-kroatiska federationens parlament röstar för att koppla landets gasnät till Kroatien efter amerikanska påtryckningar om att inte längre vara beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Lösningen möjliggör transporter av flytande fossilgas (LNG) och innebär även att en 18 mil lång gasledning ska byggas. Bosnien är helt beroende av Ryssland för gasleveranser. USA gläds åt att dess partner framöver inte kommer att kunna utsättas för "rysk utpressning" med gas.

  • 2024

    • Mars

    • EU:s ledare enas om medlemskapsförhandlingar

      EU:s stats- och regeringschefer enas om att medlemskapsförhandlingar kan inledas med Bosnien och Hercegovina. Landet har varit officiell kandidat sedan 2022 och anses nu har gjort en del av de nödvändiga anpassningarna för att nästa fas mot medlemskap ska kunna inledas. Men förhandlingarna kan inte starta på allvar förrän ytterligare framsteg har gjorts, meddelar EU. Beskedet är ett tecken på att EU vill expandera för att motverka rysk dominans. Det väntas ta flera år innan medlemskapet blir verklighet. Unionen vill bland annat se reformer på det rättsliga området.

  • 2023

    • Augusti

    • Bosnienserbisk ledare åtalas

      Republika Srpskas nationalistiske president Milorad Dodik åtalas av åklagarmyndigheten i Bosnien-Hercegovina för att ha trotsat beslut fattade av det internationella samfundets höge representant, som har den högsta makten i landet. Den Rysslandsallierade separatisten Dodik undertecknade i juli lagar som går ut på att Republika Srpska inte ska behöva följa den höge representantens beslut, lagar som denne redan underkänt. Det ledde i sin tur till att USA införde ekonomiska sanktioner mot Dodik. Republika Srpska har under sommaren också återinfört förtalslagar som även de väckt kritik från väst eftersom de anses kunna användas för att tysta kritik mot Dodiks styre.

    • Juli

    • Hög representant häver serbisk lag

      Republika Srpskas lag om att inte följa beslut i Bosniens författningsdomstol (se Juni 2023) blev kortvarigt. Det internationella samfundets höge representant Christian Schmidt häver beslutet i det bosienserbiska parlamentet efter bara några dagar. Enligt Schmidt stred beslutet mot både Bosniens författning och mot Daytonavtalet, som reglerar maktdelningen i landet.

    • Juni

    • Serber avfärdar författningsdomstolen

      Anförda av den separatistiske bosnienserbiske ledaren Milorad Dodik röstar parlamentet i Republika Srpska för att tills vidare inte följa domslut i Bosniens författningsdomstol, något som väntas spä på de etniska motsättningarna i landet. Dodiks initiatiiv är ett svar på att författningsdomstolen veckan före beslutade att ändra sitt regelverk så att den kan utfärda domar utan att serbiska domare medverkar. USA:s ambassad i Sarajevo kritiserade omedelbart den bosnienserbiska omröstningen med motiveringen att den skadar den maktbalans som landets styrelseskick bygger på.

    • April

    • Författningsändring banar väg för federationens regering

      Bosniens parlament röstar för att en ny regering kan bildas i den bosniakisk-kroatiska autonoma federationen. Det sker sedan det internationella samfundets höge representant Christian Schmidt dagen före utnyttjat sina vittgående befogenheter och tillfälligt ändrat regionens författning. Det stora bosniakiska partiet SDA kunde blockera bildandet av en ny regering eftersom författningen tidigare stadgade att federationens president (som är kroat) och dess två vicepresidenter (en bosniak från SDA och en serb) alla måste godkänna den regionala regeringen för att den ska kunna bildas. Federationen har på grund av SDA:s blockad inte haft någon regering sedan valet i oktober 2022. Genom ändringen räcker det med att två av de tre ger sitt godkännande, vilket innebar att den bosniakiske vicepresidentens veto slopades. SDA kallar Schimdts agerande för förräderi och ett brott mot federationens författning.

    • Januari

    • Ny regering på plats

      En ny regering bildas på nationell nivå, närmare fyra månader efter parlamentsvalet. Ny premiärminister är Borjana Krišto som hör till det bosniskkroatiska partiet HDZ  och blir Bosniens första kvinnliga regeringschef. Regeringen godkänns med minsta möjliga stöd, 23 av de 42 ledamöterna i representanthuset röstar ja. Åtta partier ingår i regeringskoalitionen, däribland HDZ och det serbnationalistiska SNSD. Det största partiet i parlamentet, det bosniakisknationalistiska SDA, ingår inte i regeringen.

  • 2022

    • December

    • EU redo ger klartecken för kandidatstatus

      EU ger tummen upp för att låta Bosnien och Hercegovina få status som kandidatland. Beskedet från unionens ledare kommer efter det att EU-kommissionen i oktober rekommenderat kandidatstatus – om ett antal reformer genomförs. Bland annat måste rättsväsendet stärkas och korruptionen bekämpas. Av de övriga före detta jugoslaviska republikerna har tre kandidatstatus (Montenegro, Nordmakedonien och Serbien) medan två är medlemmar (Kroatien och Slovenien).

    • Oktober

    • Milorad Dodik klar som president i Republika Srpska

      Efter en omräkning av rösterna i Republika Srpska bekräftas att Milorad Dodik vann presidentvalet i entiteten. Dodik fick 47 procent av rösterna i valet den 2 oktober, mot knappt 43 procent för oppositionskandidaten Jelena Trivić. Omräkningen beordrades av valkommissionen sedan oppositionen hävdat att fusk förekommit. Bara timmar innan valkommissionen tillkännager det nu fastställda resultatet twittrar USA:s ambassad en tydlig varning till serbnationalisten Dodik om att ”allvarliga konsekvenser” blir följden av varje handling som syftar till en upplösning av staten Bosnien och Hercegovina. Dodik var president i Republika Srpska 2010–2018 och har varit serbernas företrädare i det nationella presidentrådet sedan 2018.

    • Höge representanten ändrar vallagar

      Direkt efter det att vallokalerna stängt införs ändringar i vallagarna av den höge representanten Christian Schmidt, som är omvärldens företrädare i Bosnien och har befogenheter enligt Daytonavtalet efter kriget på 1990-talet. Bland annat höjs antalet ledamöter i Federationens överhus, folkens hus, och även sättet på vilket de utses. Dessutom införs en tidsfrist för regeringsbildning efter ett val, liksom åtgärder som ska förbättra funktionaliteten i Federationen och dess rättsväsende. Vallagarna har varit omstridda och ämne för debatt i mer än ett årtionde.

    • Val genomförs i nationen, entiteterna och kantonerna

      När val hålls samtidigt i nationen, i Federationen och Republika Srpska, och i kantonerna, blir resultatet blandat. I valet av statschef, som utgörs av ett trehövdat presidentråd, tar den serbnationalistiska kandidaten Željka Cvijanović hem serbernas plats. Hon är medlem i det serbnationalistiska SNSD och nära allierad med företrädaren på posten, bosnienserbernas starke man Milorad Dodik. De bosniakiska respektiva kroatiska platserna i presidentrådet går till relativt moderata kandidater. Den kroatiska platsen behålls av Željko Komšić, som suttit sedan valet 2018. Komšić leder Demokratiska fronten som kallar sig socialdemokratiskt och mångetniskt. Bosniakernas plats går till Denis Bećirović som hör till det socialdemokratiska SDP. Bećirović vinner över bland andra Bakir Izetbegović som leder det mer bosniakisknationalistiska SDA som vanligen haft innehaft posten. Milorad Dodik, som alltså lämnar presidentrådet, stor småningom klar som segrare i presidentvalet i Republik Srpska och återkommer därmed på posten som han också hade 2010–2018. Fördelningen av poster i nationens parlament samt i parlamenten i de båda entiterna och i kantonerna är inte omedelbart klar.

    • September

    • USA-sanktioner mot statsåklagare

      USA:s finansdepartement inför sanktioner mot statsåklagaren Diana Kajmaković som anklagas för att vara ”skamlöst korrumperad” och ha kopplingar till organiserad brottslighet. Kajmaković ska hjälpt till att dölja bevis och hindra åtal i bland anat narkotikamål, för sin egen vinnings skull. Sanktionerna innebär att tillgångar som Kajmaković eventuellt har i USA blir frysta och amerikanska individer och företag förbjuds att göra affärer med henne.

    • Juni

    • Höga representanten beordrar valfinansiering

      Det internationella samfundets höga representant Christian Schmidt beordrar staten att finanseria valen som ska hållas i oktober. Det kroatnationalistiska partiet HDZ har hindrat finansieringen och ställt krav på ändringar av vallagen, som partiet anser gynnar bosniaker. Flera förhandlingsrundor med stöd av EU och USA har hållits om vallagarna, senast i mars, men inte lett någonvart. Christian Schmidt beordrar nu 6,4 miljoner euro till valmyndigheten för att valet ska kunna förberedas och genomföras.

    • April

    • Höga representanter upphäver bosnienserbisk lag

      Det internationella samfundets höga representant Christian Schmidt upphäver en lag som antogs i Republika Srpska i februari och skulle ha givit landsdelen rätt att expropriera fasta tillgångar som ägdes av staten före 1990-talets krig. Beslutet är det första i sitt slag som fattas av Schmidt sedan han tillträdde posten i augusti 2021. Bosnienserbernas representant i det bosniska presidentrådet, Milorad Dodik, kallar Schmidt en ”turist” och säger att han saknar auktoritet. Bosnienserberna erkänner inte Schmidts legitimitet och hävdar, med stöd av Ryssland och Kina, att han borde ha godkänts av FN:s säkerhetsråd.

    • Februari

    • EU-styrkan Eufor förstärks

      EU beslutar att nästan fördubbla sin fredsbevarande styrka i Bosnien och Hercegovina, som en direkt följd av att Ryssland just inlett en fullskalig invasion av Ukraina. Som en ”försiktighetsåtgärd” skickas 500 man för att säkra stabiliteten i landet, där det sedan 2012 annars finns 600 man stationerade.

    • Januari

    • Bosnienserbiskt firande väcker kritik

      I Republika Srpska firar man sin så kallade nationella dag, 30 år efter utropandet av den bosnienserbiska republiken, med en parad där både polis och militär deltar. Återigen uttalas krav på ett utträde ur Bosnien och Hercegovina. EU varnar dagen därpå för ”ytterligare upptrappning av den pågående politiska krisen” och säger att firandet inte är i linje med den bosniska författningen eller uttalade mål för ett framtida EU-medlemskap.

    • Nya USA-sanktioner mot Dodik

      USA inför nya sanktioner riktade mot Republika Srpskas president Milorad Dodik och TV-kanalen ATV, som enligt uppgift ägs av ett företag som står Dodiks familj nära. Sanktionerna, som bland annat innebär att tillgångar blir frysta, motiveras med Dodiks påstådda inblandning i korrupta affärer och hans försök att underminera den bosniska statens stabilitet. Sanktioner riktas också mot flera andra, däribland Milan Tegeltija som är politiskt allierad med Dodik. USA införde sanktioner mot Dodik redan 2017, på grund av anklagelser om att han underminerade Daytonavtalet som satte punkt för kriget i Bosnien 1995. De nya sanktionerna är mer omfattande och kriminaliserar också finansiella gåvor till Dodik. Både han och Tegeltija portas även från inresa i USA.

  • 2021

    • December

    • Bosnienserber vill snabba på separation

      Republika Srpskas president Milorad Dodik tillkännager att takten ska öka i processen med att lämna Bosniens statliga institutioner, inklusive armén, rättsväsendet och skattesystemet. Beskedet kommer sedan den bosniska åklagarmyndigheten inlett en utredning av den bosnienserbiska ledningens agerande, som sägs hota att ”underminera den konstitutionella ordningen”. President Dodik kallar det en ”politiskt motiverad” utredning som syftar till att destabilisera Republika Srpska och säger att bosnienserberna ska ha ett eget rättsväsende inom en månad. Den 10 december röstade det bosniskserbiska parlamentet för att beordra kommunerna att förbereda en separation från statliga institutioner de närmaste sex månaderna. Västländerna varnar för risk för förnyad konflikt i Bosnien medan bosnienserberna har stöd från Ryssland.

    • Oktober

    • Bosnienserbiska utspel hotar staten

      Presidenten i Republika Srpska, Milorad Dodik, säger att en armé ska återinrättas i den bosnienserbiska landsdelen trots att det skulle strida mot Daytonavtalet som satte punkt för kriget 1995. Uttalandet är det senaste i en rad utspel där bosnienserberna markerar avstånd från Sarajevo. Tidigare i månaden meddelade Dodik att Republika Srspka ska bojkotta statliga institutioner och hindra landets politiska processer. Utspelen är en reaktion på FN:s beslut om att kriminalisera folkmordsförnekelse (se Juli 2021). Beslutet om att bojkotta statliga institutioner hotar att underminera statens ekonomi om budgeten för 2022 inte kan antas.

    • September

    • Lag om kyrilliska bokstäver i Republika Srpska

      En lag antas som innebär att statliga företag måste använda det kyrilliska alfabetet i kommunikation med allmänheten. Andra företag erbjuds skattelättnader om de använder kyrilliska bokstäver. Lagen antas på den dag som för ett år sedan utropades till ”Serbiska enhetsdagen” och samma lag antas samtidigt i Serbien. Serbiska kan skrivas med både kyrilliska och latinska bokstäver. Allt fler tenderar att använda det latinska alfabetet som också används av flertalet icke-serber i regionen.

    • Augusti

    • Ny hög representant tillträder

      Den tidigare tyska jordbruksministern Christian Schmidt tar formellt över posten som det internationella samfundets höga representant i Bosnien och Hercegovina, efter österrikaren Valentin Inzko. Schmidt tillträder trots motstånd från bosnienserberna som säger att de inte tänker samarbeta med honom. När Schmidt utsågs i maj protesterade också Ryssland med motiveringen att FN:s säkerhetsråd skulle ha gjort utnämningen.

    • Juli

    • Republika Srpska avvisar förbud

      Parlamentet i Republika Srpska antar en lag om att det förbud mot folkmordsförnekelse som den höga representanten infört en vecka tidigare inte ska gälla. En annan lag innebär att straff införs på upp till 15 års fängelse för den som ”kränker Republika Srpskas rykte”.

    • Bosnienserbisk bojkott

      Bosnienserbiska företrädare tillkännager en bojkott av alla centrala organ i landet, vilket innebär att de i praktiken hindras från att fungera. Beskedet kommer några dagar efter det att den höga representanten Valentin Inzko förbjudit förnekelse av folkmord. Enligt en oppositionsledare i Republika Srpska, Branislav Borenović, omfattar bojkotten från och med den 26 juli alla gemensamma organ i Bosnien och Hercegovina. Serbiska politiker ”kommer inte fatta några beslut förrän den här frågan är löst”, säger han.

    • FN-representant förbjuder folkmordsförnekelse

      FN:s höga representant i Bosnien, Valentin Inzko, utfärdar ett förbud mot att förneka folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Brott mot förbudet, som allmänt antas handla främst om massakern i Srebrenica 1995, kan ge fängelse i mellan sex månader och fem år. Beskedet kommer en vecka innan österrikaren Valentin Inzko efterträds av tysken Christian Schmidt, efter tolv år. Det följs omedelbart av protester från den serbiska företrädaren i presidentrådet, Milorad Dodik, som säger att det kommer att leda till att bosnienserberna bryter sig ur Bosnien och Hercegovina faller sönder. Bosnienserberna förnekar ihärdigt att massakern på 8 000 muslimer i Srebrenica utgjorde ett folkmord.

    • Underrättelsechef grips

      Chefen för den bosniska underrättelsetjänsten OSA, Osman Mehmedagić, grips misstänkt för maktmissbruk och penningtvätt, uppger åklagare. Enligt medier misstänks han också ha förfalskat sin universitetsexamen. Mehmedagić fick ett fyraårigt förordnande som OSA-chef 2015 och det bosniakiska partiet SDA ville ge honom ett nytt mandat 2019, men det motsatte sig det bosnienserbiska partiet SNSD. Sedan dess har han varit tillförordnad medan en strid pågår om posten.

    • Juni

    • Domen mot Ratko Mladić fastställs

      En FN-domstol fastställer livstidsdomen mot den bosnienserbiske tidigare generalen Ratko Mladić (se Augusti 2020). Rättegången har dragit ut på tiden på grund av hälsoproblem för Mladić samt restriktioner under coronapandemin. Det är oklart var han kommer att avtjäna resten av sitt straff. 

    • Mars

    • Vaccinering mot covid-19 inleds

      Bosnien och Hercegovina tar emot de första 23 800 doserna vaccin mot covid-19 och inleder omedelbart landets vaccinationsprogram. Leveransen är en del av det FN-stödda programmet Covax, som syftar till att hjälpa fattiga länder att få tag på vaccin. Ytterligare 50 000 vaccindoser väntas under veckan som en donation från grannlandet Serbien.

    • Januari

    • EU-kritik för flyktingförhållanden

      EU:s sändebud Johann Sattler riktar skarp kritik mot Bosnien-Hercegovina för de ”oaccaptabla” förhållandena i landets flyktingläger, vilka bland annat lett till att EU:s internationella flyktingorgan IOM avbrutit sitt arbete i landet. EU-kritiken kommer en dryg vecka efter att ett flyktingläger i staden Lipa eldhärjats svårt. Branden tros ha varit anlagd av flyktingar i området, i protest mot hur de behandlas av myndigheter och allmänhet. Bosnien-Hercegovina ligger längs en rutt som ofta används av flyktingar från Mellanöstern, Asien och Afrika, på väg mot Europeiska unionen. Omkring 8 500 flyktingar uppskattas finnas i Bosnien-Hercegovina.

  • 2020

    • November

    • Bakslag för nationalister i lokalval

      I lokalvalen tappar bosniaknationalistiska SDA och serbisknationalistiska SNSD stöd i sina historiskt sett starkaste regioner, huvudsakligen till förmån för små multietniska partier. Flera viktiga distrikt i såväl Sarajevo som Banja Luka byter politisk färg. Analytiker beskriver det som en hoppfull utveckling för den vanligtvis starkt nationalistiska politiken i Bosnien-Hercegovina. Kroatisknationalistiska HDZ klarar sig däremot bättre i landets kroatdominerade delar.

    • Oktober

    • Folkmordsdom mot tidigare hjälte

      En lokal domstol dömer den serbiske före detta officeraren Srećko Aćimović till nio års fängelse för att ha deltagit i folkmordet i Srebrenica 1995. Fallet har fått särskilt stor uppmärksamhet eftersom Aćimović tidigare hyllats som av få officerare som vägrade lyda order under massakern och därmed bidrog till att rädda livet på ett okänt antal människor. Enligt domstolen är det en felaktig beskrivning och han fälls istället för att ha transporterat fångar till avrättningsplatser och massgravar.

    • Augusti

    • Hätsk stämning när Mladić överklagar sin dom

      Den bosnienserbiske tidigare generalen Ratko Mladić håller ett uppmärksammat anförande vid den specialdomstol i nederländska Haag där han överklagat sin dom för folkmord och brott mot mänskligheten (se 22 november 2017). Mladić, som bland annat fällts för massakern i Srebrenica 1995, bedyrar sin oskuld och attackerar samtidigt domstolen för att vara partisk och ett hot mot rättssäkerheten. Domstolens ordförande avbryter honom genom att stänga av mikrofonen efter tio minuter. Under den två dagar långa sittningen har Mladićs advokater hävdat att det inte finns någon bevisning som binder honom till mord på civila under kriget i Bosnien i början av 1990-talet. Åklagaren, som också överklagat den ursprungliga domen, hävdar å sin sida att det finns bevis för att Mladić i själva verket begick betydligt fler brott än de han fällts för.

    • Juni

    • Minister avgår i protest

      Säkerhetsminister Fahrudin Radočić lämnar sin post i protest mot de hot som landets riksåklagare fått utstå, efter att hon i förra veckan åtalade Federationen Bosnien och Hercegovinas premiärminister Fadil Novalić för korruptionsbrott (se 28 maj 2020). Novalić anhängare har hävdat att åtalet är politiskt motiverat.  Radočić säger på en presskonferens att det är allvarligt när lagens företrädare, såsom poliser, åklagare och domare hotas, och att han inte känner att han kan fortsätta som ansvarig minister.

    • Maj

    • Federationens premiärminister gripen

      Fadil Novalić, premiärminister för Federationen Bosnien och Hercegovina, grips och förhörs av polisen, misstänkt för oegentligheter i samband med ett köp av respiratorer från Kina. Sammanlagt 100 respiratorer har beställts från Kina för att användas i behandlingen av covid-19-patienter. Enligt polisen väcktes misstankarna när ett frukt- och grönsaksföretag fick i uppdrag av federationens ledning att köpa in utrustningen. Novalić och hans parti, SDA, tillbakavisar anklagelserna.

    • Mars

    • Undantagstillstånd på grund av corona

      Regeringen utlyser undantagstillstånd i hela landet, för att förbättra samordningen mellan de båda entiteterna som båda redan utlyst nödläge, på grund av det nya coronaviruset. Skolor och universitet har redan stängts och invånarna uppmanas att arbeta i skift och undvika folksamlingar. Två veckors obligatorisk karantän gäller för den som reser in i landet. Endast ett fåtal coronafall har än så länge upptäckts i Bosnien-Hercegovina.

    • Februari

    • Serbisk bojkott av statliga institutioner

      Bosnienserbiska ledare beslutar att bojkotta Bosniens statliga institutioner till dess att författningsdomstolen stöps om. Kravet är att de tre utländska domarna stryks från domstolen, som också har två serbiska, två kroatiska och två bosniakiska domare. Den utlösande orsaken till bojkotten är att domstolen tidigare i månaden beslutet att jordbruksmark som ingen gör anspråk på automatiskt ska tillfalla den bosniska staten och inte Republika Srpska – vilket strider mot bosnienserbisk lag. Den serbiska representanten i det nationella presidentrådet, Milorad Dodik, upprepar sitt hot om att utlysa en folkomröstning om bosnienserbisk självständighet. Några dagar senare ger Dodik och parlamentet i Republika Srpska en tidsfrist på 60 dagar för att reformera författningsdomstolen. Annars, säger de, kommer den serbiska entiteten bryta sig ur Bosnien.

  • 2019

    • December

    • Ny regering klar

      Parlamentet godkänner den nya regeringen sammansatt av Zoran Tegeltija, som godkändes som premiärminister i början av månaden. Därmed sätts definitivt och formellt punkt för efterspelet efter valet i oktober 2018.

    • Kritiserat migrantläger stängs

      Myndigheterna stänger det kritiserade provisoriska tältlägret Vučjak (se November 2019) efter att ha flyttat närmare 800 migranter därifrån till läger närmare Sarajevo. Under året beräknas 25 000 personer ha passerat genom lägret, flertalet av dem män från Asien, Mellanöstern och Nordafrika.

    • Bojkott av Nobelprisutdelning

      Bosnien bojkottar Nobelprisceremonin i Stockholm, i protest mot att 2019 års litteraturpris tilldelats den österrikiske författaren Peter Handke. Protester har förekommit från många håll mot Svenska Akademiens beslut i oktober att ge priset till Handke som är känd för sitt stöd för serberna under 1990-talets krig på Balkan och sin beundran för den serbiske ledaren Slobodan Milosević. Prisceremonin bojkottas också av Albanien, Kosovo, Kroatien, Nordmakedonien och Turkiet.

    • Ny premiärminister godkänns

      Den bosnienserbiske politikern Zoran Tegeltija godkänns som regeringschef av parlamentet och därmed tycks 14 månader av försök att bilda regering vara över. Tegeltija har nu 30 dagar på sig att bilda regering. Han nominerades av medlemmarna av det trehövdade presidentrådet den 19 november, sedan de haft möten med chefen för EU-delegationen i Bosnien samt ambassadörer från Frankrike, Italien, Storbritannien, Tyskland och USA. Dödläget efter valet har främst bestått i oenighet rörande Bosniens närmande till Nato, en fråga som förblir olöst. Tegeltija har tidigare varit finansminister i Republika Srpska.

    • November

    • Humanitär kris hotar migranter

      EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos varnar för att den annalkande vintern kan leda till en humanitär kris för tusentals migranter som är strandade i Bosnien. Ett stort antal migranter finns i informella tältläger, utan ordentligt skydd mot vädrets makter. Det största av dem, Vučjak, är byggt på en soptipp nära ett fält fyllt av landminor från inbördeskriget. I lägret saknas både el och rinnande vatten. Över 20 000 migranter och asylsökande har sedan början av året fastnat i Bosnien sedan Kroatien hindrat dem från fortsatt färd in i EU. Förutom EU har bland annat Human Rights Watch, Internationella migrationsorganisationen (IOM) och FN:s flyktingorgan UNHCR kritiserat Bosnien med anledning av migranternas situation.

    • Frankrikes ambassadör kallas upp

      Regeringen begär ett möte med Frankrikes ambassadör Guillaume Rousson sedan den franske presidenten Emmanuel Macron kallat Bosnien ”en tickande bomb”. Rousson får träffa Željko Komšić som är tjänstgörande president. Macron uttalade sig i tidskriften The Economist.

    • Oktober

    • Ex-soldat döms för krigsförbrytelser

      En före detta bosnienserbisk soldat som utlämnades från Frankrike 2018 döms till 20 års fängelse för krigsförbrytelser av en domstol i Sarajevo. Den 64-årige mannen får maxstraffet för sin roll i en massaker på tiotals personer i Visegrad i östra Bosnien 1992. Offren var civilpersoner som låstes in i ett hus som sedan brändes ned. Två andra soldater dömdes 2012 till livstid respektive 27 år i fängelse av FN-tribunalen i Haag.

    • Bakläxa från Europadomstolen för Mostar-val

      Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna kritiserar Bosnien på grund av att inget kommunalval har hållits i Mostar sedan 2008. Det innebär diskriminering i staden som är delad mellan bosniaker och kroater sedan kriget, anser domstolen som hör till Europarådet men är oberoende. Författningsdomstolen i Bosnien slog 2010 fast att valkretsarnas indelning och fördelningen av fullmäktigeledamöter var diskriminerande, men myndigheterna har inte agerat utifrån det domslutet. Mostar har styrts av samma borgmästare sedan 2008, den senaste valda kommunfullmäktigeförsamlingens mandat löpte ut 2012.

    • September

    • Första prideparaden i Sarajevo

      Över 2 000 människor deltar i den första prideparaden som arrangeras i Sarajevo. Drygt 1 100 poliser har utkommenderats för att bevaka marschen till stöd för hbtq-personers rättigheter. Runt 150 demonstranter samlas för att protestera mot marschen. Flera muslimska föreningar och partier har i förväg försökt stoppa paraden s. Bosnien är sist ut bland de forna jugoslaviska delrepublikerna med en prideparad.

    • FN-uppmaning om kompensation till våldtäktsoffer

      FN:s kommitté mot tortyr (Committee Against Torture, CAT) uppmanar Bosnien att kompensera ett våldtäktsoffer från kriget 1992–1995 och erbjuda gratis sjukvård och psykologhjälp. Kvinnan vann ursprungligen ett mål i Bosnien 2015 men fick aldrig de 15 000 euro i skadestånd som hon tilldömdes, eftersom förövaren saknade medel. FN-kommittén finner nu att staten är skyldig att ersätta henne. Det uppges vara första gången som CAT avgör ett fall med sexuellt våld i samband med en konflikt. CAT uppmanar också Bosnien att skapa en plan för ersättning till alla offer för krigsförbrytelser, även våldtäkter. Runt 20 000 kvinnor beräknas ha våldtagits under kriget men bara 1 000 av dem får en mindre pension, i egenskap av civila offer för kriget. Sedan 2015 har 15 före detta soldater dömts att betala mellan 10 000 och 15 000 euro vardera till våldtäktsoffer.

    • Augusti

    • Avtal om ny centralregering

      Tio månader efter valet väcks förhoppningar om att det politiska dödläget har brutits: de tre stora partierna SDA, SNSD och HDZ BiH – som företräder bosniaker,  bosnienserber respektive bosnienkroater – har slutit avtal om förutsättningarna för att bilda en ny centralregering (se 7 oktober 2018 och 19 mars 2019). Regeringsbildningen ska vara klar inom 30 dagar, annars faller avtalet.

    • Juli

    • Domstol minskar Nederländernas ansvar i Srebrenica

      Högsta domstolen i Nederländerna minskar landets ansvar för händelser i Srebrenica 1995, då en FN-styrka inte lyckades skydda muslimer mot bosnienserbernas armé under det bosniska inbördeskriget. Sammanlagt mördades uppemot 8 000 muslimer i Srebrenica, men HD-domen gäller 350 personer som förgäves sökte skydd på nederländarnas bas. I lägre rätt har Nederländerna dömts att ta på sig ansvaret för 30 procent av skadestånd till anhöriga. HD, som kommit fram till att FN-soldaterna hade små möjligheter att förhindra massakrer, sänker andelen till 10 procent (se 16 juli 2014).

    • Juni

    • Omstridd polisreserv dras tillbaka

      Regeringen i Republika Srpska beslutar att skrota planen på att bilda en civil polisreservstyrka. Förslaget om att inrätta en hjälpstyrka med 1 000 civila lades fram i april och har orsakat kritik bland annat av FN:s höga representant Valentin Inzko. Bosniaker som minns det våld som paramilitära grupper utövade under kriget på 1990-talet har också protesterat och hotat att bilda en egen polisreserv. Ny oro uppstår snart när det istället talas om att inrätta en militär polisstyrka, ett "gendarmeri".

    • Europarådet stänger av Bosnien

      Europarådet meddelar att Bosnien stängs av från rådets parlamentariska församling (Pace), på grund av att inga nya ledamöter har utsetts efter valet i oktober 2018. Egentligen skulle en delegation utses inom ett halvår efter valet men Bosnien fick i april fick en respit. Nu löper tidsfristen ut. I ett försök att lösa frågan har ordförande i det nationella parlamentets överhus, Bakir Izetbegović, kallat till en extrasession. Men det serbnationalistiska SNSD vägrar att delta varpå sessionen blir ogiltig. SNSD hänvisar till att ingen nationell regering har bildats sedan valet, hävdar att det är det bosniakiska partiet SDA:s fel och säger att det är uteslutet att delta i Pace så länge det inte finns någon regering. Efter valet 2010 tog det drygt 15 månader att bilda regering i Bosnien, men då utsågs ändå en delegation till Pace i tid.

    • Mars

    • Karadžić får livstids fängelse

      Den förre bosnienserbiske ledaren Radovan  Karadžić döms till livstids fängelse av FN-domare i Haag. Det innebär att straffet skärps då den tidigare domen var 40 års fängelse (se Mars 2016).

    • Regeringsöverenskommelse uppges nära

      Ledarna för de tre dominerande nationalistpartierna – Milorad Dodik (SNSD), Bakir Izetbegović (SDA) och Dragan Cović (HDZ BiH) – enas om att inleda förhandlingar för att bilda ett ministerråd, fem månader efter valet i oktober 2018. Enligt Dodik, som är serbernas representant i presidentrådet, är parterna överens om att serberna ska tillsätta posten som regeringschef (med titeln ministerrådets ordförande). De nio ministerierna ska fördelas lika mellan de tre folkgrupperna.

    • Ultranationalistmöte fördöms

      En sammankomst med runt 200 ultranationalistiska serber följs av kraftfulla fördömanden i Bosnien och omvärlden. Mötet för anhängare av tjetnik-rörelsen (se Äldre historia) äger rum i staden Višegrad vid floden Drina mot gränsen till Serbien, inför årsdagen av när rörelsen grundare greps efter andra världskriget. Det förekommer videoinspelningar där deltagarna sjunger om hur blodet ska flyta i Drina igen. I Višegrad genomfördes massakrer på muslimer 1992, i början av kriget i Bosnien. Såväl premiärminister Denis Zvizdić som EU:s Bosnienambassadör Lars-Gunnar Wigemark, den höga representantens kansli och USA:s ambassad kritiserar mötet.

    • Februari

    • Överhuset klart i Federationen

      Federationens överhus formas till slut, drygt fyra månader efter valet i oktober 2018. Därmed har ett steg tagits för att också ledamöterna till det nationella parlamentets överhus ska kunna utses och chanserna ökar också att en nationell regering ska kunna bildas. Förseningen berodde på att vallagen hade underkänts i författningsdomstolen (se 8 maj 2018). Under internationella påtryckningar lyckades valkommissionen i december fatta ett beslut som löste problemet. Beslutet överklagades men nu har författningsdomstolen avgjort frågan så att överhusets ledamöter kunnat utses. Bland de första punkterna på dagordningen blir att anta en budget för 2019. Både löner och sociala förmåner har hållits inne på grund av avsaknaden av en budget.

  • 2018

    • November

    • Bosniens nya presidentråd tillträder

      Milorad Dodik, Šefik Džaferović och Željko Komšić tillträder som de nya medlemmarna av det trehövdade presidentrådet, efter valet i oktober. Dodik, den serbiska representanten, tjänar som president de första åtta månaderna.

    • Ny president i Republika Srpska

       Željka Cvijanović tillträder som ny president i entiteten Republika Srspka. Hon efterträder Milorad Dodik som valts till bosnienserbernas företrädare i det nationella presidentrådet. Cvijanović som tillhör samma parti som Dodik, SNSD, är en tidigare engelsklärare som varit premiärminister i Republika Srpska sedan 2013.

    • Samarbete kring försvunna krigsoffer

      Bosnien är ett av fem länder som undertecknar en överenskommelse om att samarbeta för att identifiera offer för 1990-talens krig i det forna Jugoslavien. Runt 12 000 av de 40 000 som rapporterats saknade efter krigen har fortfarande inte hittats enligt Internationella kommissionen för saknade personer (ICMP), en ideell organisation som bidrar i identifieringsarbetet med DNA-prover och informationsutbyte. ICMP:s chef kallar överenskommelsen en investering i fred och stabilitet och konstaterar att den är särskilt viktigt i den rådande eran av ”populism och nationalism”. Förutom Bosnien ingår Kosovo, Kroatien, Montenegro och Serbien i överenskommelsen.

    • Oktober

    • Bosnisk general åtalas för krigsbrott

      Åtal väcks mot 17 personer, däribland den bosniske generalen Atif Dudaković, för krigsförbrytelser under kriget 1992–1995. De anklagas för brott mot mänskligheten och mord på över 300 etniska serber, förföljelse och vanvård av civila och krigsfångar, samt förstörelse av 38 ortodoxa kyrkor och andra religiösa mål. Samtliga misstänkta hörde till en armékår som Dudaković förde befäl över.

    • Val i nationen, entiteterna och kantonerna

      Val hålls på både nationell nivå och i entiterna, med blandade resultat. Milorad Dodik väljs till den serbiska platsen i det trehövdade presidentrådet på nationell nivå. Dodik, som är ledare för SNSD och har varit Republika Srpskas president sedan 2010, har utmärkt sig för en alltmer aggressiv nationalistretorik och besegrar den betydligt mer moderata sittande serbrepresentanten Mladen Ivanić. Bosniakernas plats i presidentrådet går till SDA:s kandidat Šefik Džaferović (den sittande representanten Bakir Izetbegović kunde inte ställa upp till ännu ett omval). Kroaternas plats går till Željko Komšić som innehade posten också 2006–2014 (då för partiet SDP, nu för DF). Komšić betraktas som mer moderat än den sittande Dragan Čović som han besegrar. Upptakten till valet har präglats av nationalistisk retorik och skrämselpropaganda. I valet till det nationella parlamentet förblir SDA störst (9 mandat), följt av SNSD (6), HDZ BiH med allierade (5) samt det socialdemokratiska SDP BiH (5). Totalt tar 14 partier plats i det nationella parlamentet, liksom i Federationens parlament. I Republika Srpska vinner SNSD:s kandidat, den tidigare premiärministern Željka Cvijanović, presidentvalet.  SNSD förblir också största parti i Republika Srpskas nationalförsamling.

    • September

    • Valrörelsen inleds

      Valrörelsen inleds formellt inför valen den 7 oktober. Sammanlagt har 53 partier, 36 koalitioner och 34 oberoende kandidater godkänts av valkommissionen. I valet till presidentrådet ställer sex kandidater upp för bosniakernas plats, fem för kroaternas och fyra för serbernas. Valet gäller även det nationella parlamentet (representanthuset), nationalförsamlingen i Republika Srpska, representanthuset i den bosniakisk-kroatiska Federationen, samt församlingarna i Federationens tio kantoner och i Brcko. Valet överskuggas av att det inte finns någon juridisk grund för att välja nytt folkens hus (se Juli 2017).

    • Augusti

    • EU-bistånd för migranthantering

      Bosnien får löfte om ytterligare 6 miljoner euro för att hantera en ökande ström av migranter. Det är ett tillskott till de 1,5 miljoner euro som utlovades i juni och ska hjälpa myndigheterna att förse migranterna med grundläggande service, samt stärka gränskontrollerna och bekämpa människosmuggling. Över 10 000 migranter beräknas ha tagit sig in i Bosnien sedan början av året, längs vad som beskrivs som en ny rutt genom Balkan för migranter som försöker nå Västeuropa.

    • Maj

    • Turkiets president håller valmöte

      Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan håller i Sarajevo sitt första valtal utanför Turkiet inför valet där i juni. Många av åhörarna är utlandsturkar tillresta från andra länder. Talet hålls i Bosnien sedan flera EU- länder, däribland Tyskland, Österrike och Nederländerna, nekat turkiska politiker att hålla valmöten. Det har skapat irritation mellan Ankara och EU.

    • Val utlyst i oktober

      Valkommissionen meddelar att val på både nationell nivå och i entiteterna ska hållas den 7 oktober. Det sker trots osäkerhet kring regeringsbildningen i Federationen: EU-kommissionen och EU:s utrikeschef Federica Mogherini har nyligen uppmanat bosniakiska och kroatiska partier att enas om ändringar i vallagarna som krävs efter ett utslag i författningsdomstolen. I ett mål fann domstolen att de mekanismer som styr valet av delegater till folkens hus i Federationen missgynnar bosnienkroaterna.

    • Mars

    • Krigsveteraner protesterar

      Flera personer skadas och några grips tillfälligt i samband med att polis river barrikader som demonstranter byggt utanför Tuzla. Veteraner från kriget 1992–1995 har protesterat i flera dagar, med krav på högre ersättning för bland annat dem som är arbetslösa. De kräver också att ett enhetligt veteranregister upprättas, för att förhindra att ”falska” veteraner får ersättning.

  • 2017

    • December

    • Ingen budget för 2018 i Federationen

      Oenighet mellan de styrande partierna i den ena av Bosnien-Hercegovinas entiteter, Federationen, gör att man inte kan rösta igenom någon budget för 2018. Det innebär att under tre månader endast grundläggande utgifter som pensioner och löner kan betalas ut men ingenting annat och inga nya reformer kan vidtas. I den andra entiteten, Republika Srpska, har budgeten för 2018 antagits.

    • Punktskatter öppnar vägen för krediter

      Efter en 15 timmar lång debatt i parlamentet antas en lag om att införa punktskatter på bland annat biobränsle och vägtullar. De kontroversiella skatterna - oppositionen hävdar att de får stora konsekvenser för företag och transporter liksom för vanliga medborgare - var ett krav från IMF och EBRD, som nu betalar ut sammanlagt runt en miljard euro i innehållna krediter avsedda bland annat för olika infrastrukturprojekt.

    • November

    • Dömd krigsförbrytare begår självmord

      Den bosnienkroatiske krigsförbytaren Slobodan Praljak begår självmord i rättssalen när hans fängelsedom fastställs i en högre instans av krigsförbrytartribunalen i Haag (ICTY). Den 72-årige Praljak tömmer en giftbägare när domen meddelas. Praljak hade 2013 dömts till 20 års fängelse för krigsbrott då Mostar intogs av kroatiska styrkor som bland annat förstörde stadens berömda gamla bro. Han var en av sex höga bosnienkroatiska före detta politiker och miljtärer som dömts av tribunalen men överklagat sina domar.  

    • Livstid för Mladić

      I sitt sista stora domslut innan den lägger ner verksamheten vid årsskiftet dömer ICTY,  Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien, den förre bosniske överbefälhavaren Ratko Mladić till livstids fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten. Den 74-årige Mladić  befinns skyldig till folkmordet i Srebrenica 1995 då uppemot 8 000 muslimska män och pojkar mördades, till förföljelse och utrotande av bosnjaker och kroater i hela Bosnien, till att ha terroriserat befolkningen i Sarajevo genom beskjutning från krypskyttar, samt till att ha tagit personer ur FN:s fredsbevarande styrka som gisslan. Däremot frikänns han för folkmord i sex andra bosniska samhällen 1992. Mladić kommer att överklaga domen.

    • Augusti

    • Brobråk med Kroatien

      Premiärminister Andrej Plenković förklarar att Kroatien tänker fortsätta byggandet av Pelješac-bron, som ska underlätta förbindelserna mellan landets södra och norra delar. Det sker  trots invändningar från Bosnien-Hercegovina, som dagen innan sänt ett protestbrev till både Kroatien och EU, där man hävdade att man först måste lösa kvarstående gränsfrågor mellan länderna.  Därmed väcks nytt liv i vad som utgjort ett tvisteämne dem emellan ända sedan brobygget inleddes 2007. Bosnien har hela tiden hävdat att Pelješac-bron skulle försvåra infarten för fartyg till Neum, landets enda hamn. 

    • Juli

    • Regeringskoalitionen spricker

      Efter många månaders internt bråk lämnar det näst största bosniakiska partiet, SBB, den regeringskoalition som sedan 2014 styr i det federala parlamentet och också i de flesta av de tio kantoner i Federationen. Bakom detta ligger framför allt oenighet mellan partiledarna i  de båda bosniakiska partierna i koalitionen: SBB:s Fahrudin Radončić och Bakir Izetbegović, ledare för det största bosniakiska partiet, SDA. Tills vidare fortsätter koalitionerna att styra men nu utan SBB och i minoritet. Nästa parlamentsval ska hållas först hösten 2018.

    • Domstolsbeslut äventyrar politisk ordning

      Författningsdomstolen accepterar till en del ett klagomål som framförts rörande hur valet av Federationens överhus, folkens hus, går till. Parlamentet får nu i uppgift att ändra vallagen – om så inte sker i tid före valet i oktober 2018 kan ingen regering bildas vare sig i Federationen eller på nationell nivå.

    • Februari

    • ICJ-utslag överklagas

      Den bosniakiske representanten i presidentrådet, Bakir Izetbegović, ber Internationella domstolen (ICJ) att åter ta upp sin dom från 2007 då Serbien friades från direkt ansvar för folkmordet i Srebrenica. Begäran kommer precis innan tidsfrist för överklagan löper ut. Bosnienserbernas representant i presidentrådet Mladen Ivanić protesterar och säger att en ”allvarlig kris” har uppstått. ICJ tar dock inte upp målet på nytt. 

    • Januari

    • Nationaldagsfirande i Republika Srpska

      I trots mot förbud från författningsdomstolen firar bosnienserberna sin "nationaldag" under stor pompa och ståt i Banja Luka. Särskild uppmärksamhet får det att soldater ur den bosniska armén deltar (se också 26 september 2016). USA inför strax därefter sanktioner mot Republika Srpskas president Milorad Dodik, som får inreseförbud och eventuella tillgångar i USA frysta.

  • 2016

    • December

    • Livstid krävs för Mladić

      Åklagarna vid den internationella brottsdomstolen för forna Jugoslavien i Haag kräver i sin slutplädering att den bosnienserbiske förre överbefälhavaren Ratko Mladić döms till livstids fängelse för folkmord och andra grymheter under krigen 1992–1995. Mladić har förklarat sig oskyldig till anklagelserna. Den slutliga domen väntas under 2017. 

    • Oktober

    • Ny oppositionsledare i Republika Srpska

      Vukota Govedarica väljs till ledare för SDS, efter kraftig kritik mot den tidigare partiledaren Mladen Bosić på grund av partiets dåliga resultat i lokalvalen. 

    • Lokalval i båda entiteter

      I Federationen backar SDA något när lokalval hålls men partiet förblir med god marginal störst, följt av HDZ BiH som stärker sin ställning. I Republika Srpska går det regerande SNSD starkt fram på huvud rivalen SDS:s bekostnad. 

    • September

    • Ja i folkomröstning i Republika Srpska

      Trots att författningsdomstolen klassat folkomröstningen som okonstitutionell genomför Republika Srpska sin omröstning. Preliminära siffror visar att en alldeles överväldigande majoritet av de röstande säger ja till att göra den 9 januari till officiell nationaldag för delrepubliken. 

    • EU godkänner Bosniens ansökan om medlemskap

      EU beslutar att formellt godkänna Bosnien-Hercegovinas medlemskapsansökan från i februari. Det återstår dock en lång väg för landet, juridiskt, ekonomiskt och politiskt, innan det kan få börja förhandla med EU. 

    • Augusti

    • Dodik håller fast vid folkomröstning om "nationaldag"

      Republika Srpskas president Milorad Dodik säger efter ett möte med den ryske ambassadören i Bosnien-Hercegovina att han håller fast vid att en folkomröstning ska hållas i delrepubliken om att fira den 9 januari som Republika Srpska-dagen, trots att författningsdomstolen i november 2015 slog fast att en sådan är diskriminerande mot icke-serbiska invånare i entiteten. Kritiker menar att den aviserade folkomröstningen är en försöksballong inför en eventuell senare folkomröstning om självständighet för Republika Srpska. 

    • Juni

    • Folkräkningsresultatet presenteras

      Trots protester från bosnienserberna publiceras siffrorna från folkräkningen 2013. De visar bland annat att befolkningen minskat med nästan en femtedel sedan 1991, att bosniakerna utgör drygt hälften av befolkningen, serberna knappt 31 procent och kroaterna drygt 15 procent (se Befolkning och språk). 

    • Skolbojkott i Srebrenica

      Bosniakiska föräldrar i Srebrenica inleder en bojkott av grundskolorna på grund av långvarig oenighet om det officiella namnet på det språk deras barn får sin undervisning i. Myndigheterna i staden, som ligger i Republika Srpska, kallar det "det bosniakiska folkets språk" medan föräldrarna vill att det ska heta "det bosniska språket", alltså ett språk som talas av alla invånare i Bosnien-Hercegovina. Bosnienserberna vill skilja på "bosniakiska", serbiska och kroatiska. 

    • Maj

    • Nytt avtal med IMF

      Eftersom den bosniska ekonomin visar tecken på återhämtning kommer IMF efter flera månaders förhandlingar överens med Bosnien om ett nytt stödprogram värt 550 miljoner euro. Avtalet, som löper på fyra år, väntas godkännas av IMF:s styrelse i juli och en första del på 100 miljoner euro betalas ut i september. Krediterna ska i första hand bidra till åtgärder på arbetsmarknaden och till att den avbrutna privatiseringsprocessen återupptas. 

    • Dubbla demonstrationståg i Republika Srpska

      I Banja Luka samlas anhängare till dels den sittande regeringen i Republika Srpska, dels oppositionen i var sitt demonstrationståg. Oberoende källor uppskattar antalet deltagare, som kommit med buss från hela delrepubliken, till cirka 10 000 i vardera tåget och de båda skiljs åt av runt 2 000 poliser för att undvika bråk. Oppositionen kräver regeringens avgång på grund av korruptionen och den djupa politiska, ekonomiska och sociala krisen i delrepubliken. Varken oppositionen eller regeringen har dock några förslag på lösningar till krisen, däremot kommer bägge med starkt serbnationalistiska uttalanden. 

    • Mars

    • Karadžić döms till 40 års fängelse

      Den förre bosnienserbiske ledaren Radovan Karadžić döms till 40 års fängelse efter nästan sju års rättegång vid FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. Efter att ha hört mer än 500 vittnen finner domstolen Karadžić skyldig på tio av elva åtalspunkter, däribland folkmordet i Srebrenica 1995, terror mot befolkningen i Sarajevo 1992–1995, gisslantagande av personal i FN:s fredsbevarande styrkor samt förföljelse och utrotning av bosniaker och kroater i 20 samhällen runtom i Bosnien-Hercegovina under krigen på Balkan. Däremot frias han för anklagelserna om folkmord i sju samhällen 1992. 

    • Februari

    • Avtal ska stänga ute migranter

      Utrikes- och inrikesministrar från nio Balkanländer, däribland Bosnien, samt Österrike ingår ett avtal om att samordna insatser för att begränsa migrantströmmen, med hänvisning till säkerheten, integrationsutmaningar och resursbrist. Kritik kommer från Grekland, där många migranter nu blir fast. 

    • Bosnien ansöker om EU-medlemskap

      En officiell ansökan inlämnas om att gå med i unionen. Många ser det som en milstolpe i arbetet med att övervinna den stora politiska och etniska splittringen i Bosnien. Vägen till fullt medlemskap är dock fortfarande lång. 

    • Dodik backar om folkomröstning

      Presidenten i Republika Srpska säger att en folkomröstning som parlamentet beslutade om i juli 2015, om bosniska domstolars rätt att döma serber, ska hållas först när alla bosnienserbiska partier är överens om det. Enligt bedömare har Serbien pressat Dodik i frågan. 

  • 2015

    • December

    • Misstänkta terrorister gripna

      Elva män grips i Sarajevo, misstänkta för samröre med den islamistiska terrororganisationen IS. Männen tros ha planerat en stor terroraktion i huvudstaden under nyårshelgen. 

    • Inget firande av fredsavtal

      20-årsdagen av undertecknandet av Daytonavtalet 1995 förbigås nästan helt med tystnad i Bosnien-Hercegovina. Avtalet ledde visserligen till ett slut på inbördeskriget men befäste den etniska uppdelningen av Bosnien och gjorde landet mycket trögstyrt. 

    • November

    • Författningsdomstolen underkänner ”Republika Srpska-dagen”

      Författningsdomstolen slår fast att firandet av ”Republika Srpska-dagen” den 9 januari strider mot grundlagen då den innebär diskriminering mot invånare annan etnisk eller religiös bakgrund än majoritetens i entiteten. Helgdagen firas på en serbisk-ortodox högtid som också är det datum då bosnienserberna utropade en egen republik 1992. 

    • Attack mot soldater i Sarajevo

      Två soldater dödas när en islamist öppnar eld med automatvapen nära en kasern i Sarajevo. Mannen skjuter också mot buss och skottskadar fyra personer. Han spränger senare sig själv i sitt hem, när polisen omringat honom. 

    • Juli

    • Minnet av Srebrenicas offer högtidlighålls

      Runt 50 000 människor deltar i en ceremoni i Srebrenica på 20-årsdagen av massakern i staden (se Modern historia). Även Serbiens premiärminister, Aleksandar Vučić, är på plats men hälsas med burop och tvingas söka skydd undan stenkastare. 

    • Republika Srpska planerar omstridd folkomröstning

      Med knapp majoritet röstar parlamentet i Republika Srpska för ett förslag av entitetens president Milorad Dodik som vill ha en folkomröstning om den nationella domstolens rättighet att döma serber. Enligt Dodik är domstolen inte opartisk utan politisk och dömer ofta till serbernas nackdel. Förslaget fördöms av bland annat USA och EU, men får stöd av Ryssland. Dodik har förespråkat en folkomröstning om självständighet för Republika Srpska 2018 om inte entiteten får ökat självstyre. 

    • Juni

    • EU-avtal träder i kraft

      Det så kallade stabiliserings- och associeringsavtal som Bosnien undertecknade med EU redan 2008 träder i kraft. 

    • Första skadeståndet för våldtäkt under kriget

      För första gången utdöms skadestånd till ett våldtäktsoffer i kriget 1992–1995, en då tonårig kroatisk flicka. Två män ur den dåvarande bosnienserbiska armén döms till vardera tio års fängelse av Bosniens nationella domstol och till att betala sitt offer motsvarande cirka 140 000 kronor. Mellan 20 000 och 50 000 människor, främst bosniaker, tros ha utsatts för våldtäkt under kriget.

    • Planerat serbiskt statsbesök ställs in

      Bakir Izetbegovic ställer in vad som skulle ha blivit ett första statsbesök av Serbiens president Tomislav Nikolić, sedan den misstänkte krigsförbrytaren Naser Orić gripits i Schweiz och Serbien begärt honom utlämnad. Enligt ett samarbetsavtal mellan länderna borde Orić utlämnas till Bosnien. Han är misstänkt för krigsförbrytelser mot civila serber runt Srebrenica 1992.

    • April

    • Misstänkt islamistdåd i Republika Srpska

      En ung bosnisk muslim tränger sig in på polisstationen i staden Zvornik och skjuter ner en polisman och skadar två innan han själv bli skjuten till döds. Gärningsmannen sägs ha ropat "Allahu akbar" (Gud är stor) innan han skjuter. Myndigheterna i den serbiska delen av Bosnien, Republika sprska där Zvornik ligger, ser därför det hela som ett terrordåd och tar det, enligt kritiker, som en förevändning för att göra razzior bland misstänkta islamister i delrepubliken. 

    • Mars

    • Regeringar klara i nationen och Federationen

      I sista stund, innan den tidsfrist som satts löper ut, lyckas man få ihop koalitionsregeringar: på nationell nivå och i den bosniakisk-kroatiska Federationen, som därmed kan anta en budget för 2015. Ny nationell premiärminister blir Denis Zvizdić från SDA. Båda regeringskoalitionerna är dock bräckliga, präglade av det käbbel som föregått bildandet. I Federationenhar endast sju av de tio kantonerna lyckats få ihop någon regering sedan valet i oktober. 

    • Februari

    • Första ”bosniern” registrerad

      En nio månaders pojke i Sarajevo blir först i det självständiga Bosnien-Hercegovina att registreras som "bosnier". Faruk Salakas föräldrar har i protest mot den etniska uppdelningen i landet vägrat registrera sitt barn som antingen "bosniak", "serb", "kroat" eller "annan", det enda som hittills varit möjligt. Med hjälp av en advokat får de rätt mot staten och hoppas att andra ska följa efter.  

    • HD-domare grips

      En domare i Bosniens högsta domstol grips, misstänkt för att ha tagit emot mutor från en tidigare polischef i en kanton och dennes kumpan, som stod inför rätta för organiserad brottslighet och maktmissbruk.

  • 2014

    • December

    • Regeringsbildning klar i Republika Srpska

      I Republika srpska enas Oberoende socialdemokraters allians (SNSD), Folkets demokratiska allians (DNS), Socialistpartiet (SP) och Kroatiska demokratiska unionen (HDZ) om att bilda ny regering. Därmed kan man också anta en budget för 2015. Däremot dröjer regeringsbildandet i Federationen och där får man anta en tillfällig finanslag för årets första tre månader, för att delstatens institutioner ska kunna fungera.

    • Oktober

    • Val i nationen, entiteterna och kantonerna

      I valet till presidentrådet blir Bakir Izetbegović omvald som bosniakernas representant medan Dragan Čović vinner kroaternas plats och Mladen Ivanić serbernas. I Republika Srpska blir Milorad Dodik omvald som president och hans parti SNSD förblir störst i nationalförsamlingen. I det nationella parlamentet blir SDA störst med 9 mandat, följt av SNSD (6), Demokratiska fronten (5), SDS (5), SBB (4), HDZ BiH (4), SDP (3) och övriga (6). Valdeltagandet uppgår till drygt 54 procent. 

    • Juli

    • Massakeroffers anhöriga tilldöms skadestånd

      Ett domslut i en domstol i Haag håller Nederländerna ansvarigt för mord på omkring 300 bosniaker i Srebrenica i juli 1995. Målet avser personer som sökte skydd undan den bosnienserbiska armén hos FN-styrkan, men som överlämnades till serberna där FN-styrkan trodde att de var säkra. Deras efterlevande väntas nu få ett skadestånd av Nederländerna. 

    • Europadomstolen fastslår åter att Bosnien diskriminerar

      Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (ECHR) ger Azra Zornić rätt i ett mål som liknar Sejdić-Finci-målet i december 2009. Zornić har anmält diskriminering då hon inte kan ställa upp som kandidat till presidentrådet eller folkens hus, parlamentets överhus, eftersom hon identifierar sig endast som bosnisk medborgare (och inte som bosniak, kroat eller serb). 

    • Juni

    • Politisk splittring kring hundraårsdag

      Hundraårsdagen av "skotten i Sarajevo", som anses ha utlöst första världskriget, uppmärksammas i huvudstaden där bland annat Wienfilharmonikerna ger en konsert. Bosnienserbiska och serbiska politiker väljer att istället delta i olika arrangemang som hyllar skytten, bosnienserben Gavrilo Princip. I Östra Sarajevo invigs en staty av Princip. Historieböckerna i de olika delarna av före detta Jugoslavien ger helt skilda bilder av Princip: medan många serber ser honom som en frihetshjälte, ses han av andra som en terrorist. 

    • Maj

    • Svåra översvämningar

      Sedan flera månaders regn fallit på endast några dagar stiger vattnet över alla bräddar i Sava och andra floder. Bosnien drabbas tillsammans med Serbien av de svåraste översvämningarna på ett sekel. Tiotusentals människor evakueras och i Bosnien omkommer runt 25 personer. Läget försvåras av att vattenmassorna leder till jordskred och ett särskilt hot är att landminor från krigen på 1990-talet kommer på drift. 

    • April

    • Säkerhetsminister avskedas

      På initiativ av det bosniakisk-nationalistiska partiet SDA avskedas Fahrudin Radončić som säkerhetsminister, eftersom han inte lyckades stoppa upploppen i februari. Radončić, som är partiledare för det reformvänliga SBB, förklarar att han inte ville sätta in polis mot befogade protester mot korruptionen i landet, protester som av vissa politiker kallades terrorism. 

    • Februari

    • Protester mot ekonomiska svårigheter

      En demonstration i Tuzla blir våldsam när demonstranter kastar sten in i regeringsbyggnaden och sätter eld på den. Ett stort antal demonstranter och poliser skadas.  Protesten har inletts dagen innan då tusentals uppretade arbetare samlats utanför den kantonala (regionala) regeringsbyggnaden. De protesterar mot uteblivna löner och pensioner men också mot politikernas oförmåga att göra något åt den allmänt usla ekonomiska situationen och den höga arbetslösheten, samtidigt som de själva lever gott med höga löner och olika förmåner. Studenter och politiska aktivister ansluter sig till protesterna. 

    • Oroligheter på flera håll i landet

      Protesterna som inletts i Tuzla sprider sig, främst till andra delar av Federationen, och blir de värsta sedan kriget 1992–1995.  I Sarajevo tänder demonstranter eld både på den kantonala regeringsbyggnaden och på den federala presidentbyggnaden. Regeringscheferna i flera av Federationens tio kantoner avgår. I flera städer som Sarajevo, Tuzla, Mostar och Zenica bildar invånarna så kallade medborgarplenum, där alla som vill kan delta för att diskutera och komma med förslag på förändringar och förbättringar och på hur man kan sätta press på politikerna att vidta sådana. 

  • 2013

    • December

    • Man dömd för terrordåd

      En man som utförde ett bombdåd mot polisstationen i Bugojno 2010 (se Juni 2010) döms till 45 års fängelse för terrorism. I attentatet dödades en polisman och sex andra skadades.

    • Oktober

    • Folkräkning genomförs

      Bosnien genomför sin första folkräkning efter kriget i början av 1990-talet. Resultatet motses med spänning, eftersom det är politiskt känsligt hur styrkebalansen ser ut mellan de tre stora folkgrupperna, serber, kroater och bosniska muslimer.

    • EU drar tillbaka bistånd

      EU beslutar att dra tillbaka bistånd på 47 miljoner euro sedan Bosniens politiker misslyckats med att enas om den författningsändring som krävs för att minoritetsgrupper ska kunna ställa upp i val. Både EU och Europarådet har kritiserat Bosnien för att minoriteterna fortfarande stängs ute (se December 2009).

    • Föräldraprotest i Republika Srpska

      Bosniakiska föräldrar från Republika Srpska upprättar protestläger utanför den höge representantens (se Politiskt system) kontor i Sarajevo och kräver att deras barn får viktiga delar av skolundervisningen på modersmålet och inte på serbiska. Protesterna pågår i veckor och barnen har bojkottat skolan sedan september.

    • Juni

    • Protester mot politisk låsning om personnummer

      Tusentals demonstranter blockerar parlamentet i Sarajevo i protest mot att de folkvalda inte kan enas kring en ny lag om personnummer, vilket förvägrar de nyfödda id-handlingar och därmed sjukvård. Protesterna vidgas till ett allmänt krav att politiker från skilda etniska grupper ska överge sina låsningar och enas i viktiga frågor för landets bästa. Ett av slagorden lyder: "De unga vill ha enighet". Först i november antas en ny lag och protesterna upphör.

    • Maj

    • Tidigare politiker och militärer dömda för krigsbrott

      Sex bosnienkroatiska politiker och militärer döms i FN:s krigsförbrytartribunal i Haag till fängelse i mellan 10 och 25 år för krigsbrott på 1990-talet. Jadranko Prlić, tidigare president i den bosnienkroatiska utbrytarrepubliken Herceg-Bosna, får det längsta straffet.

    • Mars

    • Ny premiärminister

      President Dodik i Republika Srpska utser en av sina allierade till ny regeringsbildare, sedan den förra regeringen avgått på hans begäran. Enligt presidenten behöver regeringen ny energi efter ett år av ekonomisk recession och med en arbetslöshet på cirka 42 procent. Ny premiärminister blir den tidigare ekonomiminister Željka Cvijanović, som blir Republika Srpskas första kvinnliga regeringschef.

    • Ex-minister dömd för krigsförbrytelser

      FN-tribunalen i Haag dömer förre inrikesministern i Republika Srpska och hans underlydande till 22 års fängelse vardera för etnisk rensning av kroater och muslimer i inbördeskriget 1992.

    • Tidigare milisledare dömd för krigsförbrytelser

      En bosnisk domstol dömer den serbiske förre milisledare Veselin Vlahović till 45 års fängelse för mord på 31 människor, kidnappning av 14 personer, våldtäkt på minst 13 kvinnor och tortyr av flera offer. De kidnappade saknas fortfarande. Brotten begicks under inbördeskriget 1992–1995, och domen är den strängaste som avkunnats i landet för krigsbrott.

    • Federationens president gripen

      Bosnisk polis griper Federationens president Živko Budimir och 18 andra personer, bland dem flera av presidentens medarbetare, misstänkta för korruption. Budimir anklagas för att ha tagit mutor för att godkänna amnestier för en mängd brottsdömda personer. Budimir släpps i maj.

  • 2012

    • December

    • Lärare och poliser protesterar mot lönesänkning

      Tusentals lärare och poliser deltar i en protestdemonstration i Republika Srpska, den första i sitt slag på flera år. Deras genomsnittliga månadslöner motsvarar 3 300–4 600 kronor, och regeringen har just lagt fram en åtstramningsbudget för 2013 med tioprocentiga lönesänkningar för offentliganställda. 

    • Ex-general dömd till livstid

      Den bosnienserbiske förre generalen Zdravko Tolimir döms av FN-tribunalen i Haag till livstids fängelse för delaktighet i folkmordet i Srebrenica 1995.

    • November

    • Nytt parti i koalitionsregeringen

      Fahrudin Radončić utses till ny säkerhetsminister och hans parti, det bosniakiska partiet SBB, tar därmed plats i regeringen. Den andra av SDA:s tidigare ministerposter tillfaller SDP, genom Zekerijah Osmić som blir försvarsminister. SBB får även en viceministerpost som SDA också tvingats lämna.

    • Oktober

    • SDA-ministrar utesluts

      SDP lyckas få en majoritet av övriga partier i regeringen att rösta för en uteslutning av SDA:s två ministrar.

    • September

    • IMF ger nytt lån

      Internationella valutafonden (IMF) ger klartecken för ett nytt lån på 405 miljoner euro under två år. Pengarna är ämnade för de två enheternas regeringar, och betalas ut i omgångar under förutsättning att nedskärningar görs i de omfattande offentliga utgifterna.

    • Juli

    • Massbegravning i Srebrenica

      Många människor deltar i en massbegravning av cirka 500 nyligen identifierade offer för Srebrenicamassakern 1995.

    • Maj

    • Oenighet i regeringen

      Parlamentet misslyckas med att godkänna budgeten, sedan SDA dragit tillbaka sitt stöd för förslag till författningsändringar om att presidentrådets medlemmar ska väljas av parlamenten i landets två enheter, i stället för att direktväljas. SDP bryter sitt samarbete med SDA, och försöker få partiets ministrar att lämna regeringen. De vägrar emellertid.

    • Mars

    • Presidentrådsmedlem lämnar SDP

      Željko Komšić, som är den kroatiska medlemmen av presidentrådet, lämnar alla sina uppdrag i det socialdemokratiska SDP. Det sker i protest mot att partiet inte tar itu med landets problem, som korruptionen. I juli lämnar han partiet helt, och hänvisar då till att partiet föreslagit grundlagsändringar utan att rådgöra med honom.

    • Februari

    • Ny regering tillträder

      Bosnien nya regering kan slutligen godkännas av parlamentet, 16 månader efter valet. I januari godkände parlamentet presidentrådets förslag till premiärminister kroaten Vjekoslav Bevanda, som är medlem av HDZ-BiH och avgående finansminister i Federationen. I den nya regeringen under Bevandas ledning ingår två tidigare premiärministrar: Zlatko Lagumdžija (SDP) som blir utrikesminister och Nikola Špirić (SNSD) som blir finansminister.

  • 2011

    • December

    • Uppgörelse om regeringsbildning

      Ett drygt år efter valet i oktober 2010 tillkännager sex partier (SDP, SNSD, SDA, SDS, HDZ BiH, HDZ 1990) att de kommit överens om att bilda regering. Efter utdragna förhandlingar har de enats om att regeringen ska bestå av tio ministrar: fyra bosniaker, tre serber och tre kroater. En kroat ska leda regeringen. Av bosniakerna ska en komma från Republika Srpska.

    • Oktober

    • Attack mot USA:s ambassad

      En serbisk islamist grips vid en väpnad attack mot USA:s ambassad i Sarajevo. En polis skadas i samband med attacken.

    • September

    • EU utser sändebud

      Den danske diplomaten Peter Sørensen blir EU:s sändebud i Bosnien, men Inzko förblir det internationella samfundets höge representant.

    • Juli

    • Misslyckade försök bilda regering

      Parlamentet misslyckas på nytt med att godkänna en premiärminister och bilda regering. Det förslag som lagts fram fick stöd av en majoritet, men inte av två tredjedelar av de serbiska ledamöterna, vilket krävs. Ett problem som framhålls med den föreslagna regeringschefen Slavko Kukić är att han, trots att han är kroat, inte är medlem av ett ”etniskt kroatiskt” parti.

    • Socialistinternationalen stänger av SNSD

      Socialistinternationalen, den internationella organisationen för socialdemokratiska partier, stänger av SNSD på grund av partiets hätska nationalism. I september 2012 utesluts partiet helt.

    • Juni

    • Republika Srpska backar om ifrågasatt folkomröstning

      Milorad Dodik drar tillbaka planerna på en folkomröstning som parlamentet i april röstat om att hålla, om diverse lagar som den höga representanten tvingat på Republika Srpska och som han anser är diskriminerande mot serber. Valentin Inzko har kallat i en rapport till FN:s säkerhetsråd kallat folkomröstningen det allvarligaste brottet mot Daytonavtalet sedan det undertecknades 1995. Dodik ändrar sig efter ett besök i Banja Luka av EU:s utrikesrepresentant Catherine Ashton och besked om att EU ska tillsätta en kommission som ska utreda ändringar i rättssystemet i Bosnien.

    • Maj

    • Ratko Mladić grips

      Bosnienserbernas befälhavare under kriget, Ratko Mladić, grips i Serbien. Han förs därifrån till Haag för att ställas inför rätta bland annat för folkmord i Srebrenica. Rättegången mot honom inleds ett år senare. 

    • Hög representant varnar för brott mot fredsavtal

      Inzko skriver i en rapport till FN:s säkerhetsråd att en folkomröstning som parlamentet i Republika Srpska i april röstade för att hålla utgör det allvarligaste brottet mot Daytonavtalet sedan det undertecknades 1995. Folkomröstningen skulle gälla diverse lagar som den höga representanten tvingat på entiteten och som regeringspartiet SNSD anser är diskriminerande mot serber.

    • April

    • Bosnien stängs av från fotboll

      Internationella fotbollsförbundet (Fifa) utestänger Bosnien från internationella fotbollsturneringar, eftersom landets fotbollsförbund fortsatt med tre ledare – en bosniak, en kroat och en serb – trots det internationella kravet på en enda förbundsordförande. Bosnienserberna har motsatt sig tanken på en enda ledare. Avstängningen upphävs efter två månader och Bosnien kan då fortsätta att spela kvalmatcher inför VM 2012.

    • Mars

    • Höge representanten griper in i Federationen

      Efter långa förhandlingar utser Federationens parlament en ny federationspresident, men den avgående presidenten vägrar att lämna sin post, varpå valkommissionen underkänner parlamentets val. Därpå ingriper den höge representanten Inzko och underkänner valkommissionens beslut. 

  • 2010

    • December

    • EU upphäver visumkrav

      EU beslutar att bosniska medborgare får resa in i EU utan visum.

    • Oktober

    • Val i nationen, entiteterna och kantonerna

      I valet till det trehövdade presidentrådet säkrar SDA:s Bakir Izetbegović bosniakernas plats med 35 procent av rösterna. Han är son till den förre presidenten Alija Izetbegović och har i valrörelsen hållit en försonlig ton och framstått som mer kompromissvillig än företrädaren Haris Siljadžić. Željko Komšić väljs om till den kroatiska platsen (med nära 61 procent av de kroatiska väljarna), och Nebojša Radmanović till den serbiska (med 49 procent). I valet till det nationella parlamentet får det socialdemokratiska SDP och det serbnationalistiska SNSD störst med 8 mandat vardera (av 42). SDA får 7 mandat, SDS 4, SBB 4, HDZ BiH 3, HDZ 1990 2, SbiH 2 och övriga 4 mandat. SDP blir största parti i Federationen och SNSD blir störst i Republika Srpska, där premiärminister Milorad Dodik vinner presidentvalet.

    • Juni

    • Bosnienserber dömda i Haag

      Två bosnienserbiska före detta säkerhetsofficerare döms av krigsförbrytartribunalen i Haag till livstids fängelse för folkmord och andra krigsförbrytelser i Srebrenica. Fem andra får kortare straff.

    • Sprängdåd mot polisstation

      En sprängladdning exploderar vid polisstationen i Bugojno, sju mil sydväst om Sarajevo. En polis dödas och sex personer skadas. En man döms senare till 45 års fängelse för terrorism. 

    • Januari

    • Avtal med Kroatien

      Bosnien och Kroatien undertecknar ett avtal om att ömsesidigt erkänna varandras domstolar och domslut, för att hindra att brottslingar med dubbelt medborgarskap undgår straff.

Varukorg

Totalt 0

Töm Till Kassan