En diplomatisk tvist med Brasilien uppstår när president Javier Milei kallar sin motpart Lula da Silva en ”tjuv” och HD-domaren Alexandre Moraes ”skalligt skräp”, i samband med en ceremoni i Brasilien där högerkandidaten Flavio Bolsonaro formellt nomineras till inför höstens presidentval.

President Javier Mileis stabschef och nära förtrogna Manuel Adorni avgår i juni efter ett avslöjande om korruption.

Ett centralt inslag i president Mileis marknadsliberala politik förverkligas när ett lagpaket med stora avregleringar inom arbetsrätten antas i februari. Fackförbundet CGT är starkt kritiskt och når en viss framgång när en domare i mars tills vidare upphäver delar av lagpaketet.

En akut likviditetskris, där centralbanken nästan har slut på dollar, leder till att USA köper argentinsk valuta och ger klartecken för ett ekonomiskt stödprogram värt 20 miljarder dollar. Pengarna uppges vara återbetalda några månader senare.

Presidentens parti Friheten avancerar (LLA) vinner mellanårsvalet till kongressen i oktober med bred marginal. Valet gäller hälften av platserna i deputeradekammaren och en tredjedel av senatsplatserna.

Karina Milei, presidentens syster och närmaste rådgivare, anklagas för att ha tagit emot mutor från den statliga myndigheten för funktionsnedsatta. Myndighetens chef, som tidigare varit Javier Mileis personliga advokat, får sparken.

Argentina får i april klartecken för tre lån på sammanlagt 42 miljarder dollar från tre långivare: IMF, Världsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). IMF-chefen Kristalina Georgieva lovordar president Javier Mileis reformprogram och ”imponerande framgångar med att stabilisera ekonomin”.

Argentina följer i USA:s spår i mars när landet formellt lämnar Världshälsoorganisationen WHO. Utträdet sker i protest mot hur WHO hanterade covid-19-pandemin.

Ett stort lagpaket antas av kongressen i juni, efter långa debatter och omfattande gatuprotester, och ett ekonomiskt ”nödläge” utlyses som ger president Milei utökat mandat att avreglera ekonomin och driva igenom privatiseringar av statliga företag.

Högerpopulisten Javier Milei vinner presidentvalet och tillträder som president i december. Han utlovar chockterapi för ekonomin och börjar med att devalvera peson med 50 procent mot dollarn.

Expresident Cristina Kirchner döms till sex års fängelse för korruption och stängs av från politiska ämbeten för gott.

Expresident Cristina Kirchner döms till sex års fängelse för korruption och stängs av från politiska ämbeten för gott.

Peronisten Alberto Fernández blir president.

Ny ekonomisk kris bryter ut, IMF beviljar sitt största lånepaket i historien.

Högerliberalen Mauricio Macri blir president.

Två vänsterperonister styr landet, först Néstor Kirchner och sedan hans hustru Cristina Kirchner.

En akut ekonomisk och politisk kris skakar Argentina.

Militärdiktatur råder efter en kupp.

Juan Perón som återkommit som president året innan avlider och ersätts av hustrun Isabel Perón.

Juan Perón avsätts i en militärkupp.

Juan Perón väljs till president.

En ny militärkupp genomförs.

En första militärkupp genomförs.

Allmän rösträtt för män införs.

En federal författning antas sedan diktatorn Juan Manuel de Rosas besegrats.

Río de la Plata utropar självständighet från Spanien.

Frigörelsen från det spanska styret inleds genom den så kallade majrevolutionen i Buenos Aires och pågår i 15 år.

Buenos Aires blir huvudstad i den nya spanska vicekungadömet Río de la Plata.

Den spanska upptäckaren Juan Díaz de Solís når Río de la Plata.