Argentina

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/argentina/

Argentina, stort som Västeuropa, rymmer både höga berg och djungler, väldiga slättmarker och isiga polartrakter. Smäktande tango och välhängda biffar hör till symbolerna för detta land som präglats av europeisk invandring. Politiskt har Argentina formats av såväl militärdiktaturer som av den ideologi som kallas peronism, efter Juan Perón, president 1946–1955 och 1973–1974.

Argentina – Geografi och klimat

Argentina är Latinamerikas näst största land och är till ytan ungefär lika stort som Västeuropa. Landet har fått sitt namn av det latinska ordet argentum (silver), som syftar på den smala havsviken Río de la Plata, Silverfloden på spanska, som ligger som en kil mellan Argentina och Uruguay. Klimatet växlar från subtropiskt i norr till nästan arktiskt i söder. Större delen av landet har dock ett tempererat klimat.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 2 780 400 km2 (2022)
Tid: svensk - 4 timmar
Angränsande land/länder: Uruguay, Brasilien, Paraguay, Bolivia, Chile
Huvudstad med antal invånare: Buenos Aires 14,5 miljoner (uppskattning 2021, inklusive förorter)
Övriga större städer: Córdoba 1,5 miljoner, Rosario 1,3 miljoner, Salta 639 000, Tucumán 610 000 uppskattning 2021)
Högsta berg: Aconcagua (6959 m ö h)
Viktiga floder: Salado del Norte, Paraná, Bermejo-Desaguadero-Salado, Uruguya, Colorado, Rio Negro
Största sjö: Argentino, Viedma
Medelnederbörd/månad: Buenos Aires 109 mm (mars), 56 mm (juli)
Medeltemperatur/dygn: Buenos Aires 24 °C (jan), 11 °C (juni)

Källor

Argentina – Befolkning och språk

Ungefär en tredjedel av invånarna i Argentina bor i och kring huvudstaden Buenos Aires. I övrigt är landet relativt glest befolkat. En stor majoritet av befolkningen har europeiskt ursprung.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: cirka 85 procent av befolkningen har europeiskt ursprung, men det finns även en stor grupp med arabiskt ursprung. Några procent av befolkningen tillhör/har rötter i Argentinas ursprungsbefolkningar
Antal invånare: 46 234 830 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer: 17 (2020)
Andel invånare i städerna: 92 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 16,6 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 7,6 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: 0,9 procent (2022)
Fertilitetsgrad: 1,9 antal födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor: 50,5 procent (2022)
Förväntad livslängd: 75 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 79 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 72 år (2021)
Språk: officiellt språk är spanska ¹

1. italienska och några ursprungsspråk, till exempel guaraní, talas också

Källor

Argentina – Religion

Religionsfrihet garanteras i författningen. Den katolska kyrkan har en särställning som berättigar den ekonomiskt stöd från staten. Alla religiösa samfund måste registrera sig hos en särskild myndighet. Det saknas tillförlitlig statistik om religiös tillhörighet, eftersom det är förbjudet att ställa frågor om religion vid folkräkningarna. Drygt sex av tio argentinare räknas som katoliker. Samhället är starkt sekulariserat och bara en mindre del av katolikerna utövar sin religion. Sedan 1980-talet har de protestantiska samfunden, särskilt pingstkyrkorna, vuxit.

Argentina – Utbildning

Utbildningsnivån tillhör de högsta i Latinamerika. Eleverna börjar grundskolan vid sex års ålder. Innan dess går de flesta barn i förskolan, som också omfattas av skolplikt. Nästan alla barn börjar i grundskolan och nio av tio elever fortsätter till nästa stadium. På gymnasienivå finns en gren som förbereder eleverna för högre studier, medan andra är mer yrkesinriktade.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 99,2 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 17 (2008)
Läs- och skrivkunnighet: 99,0 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 5,0 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 11,9 procent (2020)

Källor

Argentina – Kultur

Kulturlivet i Argentina är mångsidigt men starkt koncentrerat till Buenos Aires. En av världens främsta operascener är Teatro Colón i huvudstaden. Kulturellt är landet annars mest berömt för tango, som är både en musikgenre och en dansform. Argentina har också en framgångsrik filmindustri.

Argentina – Sociala förhållanden

Klyftorna mellan fattiga och rika är stora. Under den akuta krisen 1999–2002 räknades 60 procent av invånarna som fattiga. I takt med att ekonomin förbättrades sattes särskilda stödåtgärder in för att hjälpa utsatta familjer och fattigdomen minskade gradvis. 2017 beräknades ändå drygt var fjärde argentinare leva under fattigdomsgränsen, och läget försämrades, då landet 2018 gick in i en ny ekonomisk kris, följd av coronapandemin 2020.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 6 per 1000 födslar (2021)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år): 0,4 procent (2021)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år): 0,1 procent (2021)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år): 0,2 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen som har tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Andel av befolkningen som har tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa: 99 procent (2016)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 95,4 procent (2016)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 10,0 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 864 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet: 45 procent (2022)

Källor

Argentina – Äldre historia

Den spanska kolonisationen av det som i dag är Argentina inleddes i början av 1500-talet. Kolonisatörerna trängde undan de folk som tidigare bodde i området. Det spanska vicekungadömet Río de la Plata utropade självständighet 1816 och ett halvsekel senare bildades republiken Argentina. Ull, fruset kött och vete exporterades till Europa och kring 1900 var den nya staten en av världens tio rikaste länder. Efter världsdepressionen från 1929 fick ekonomin problem, och både 1930 och 1943 tog militären makten.

Argentina – Modern historia

I det första valet efter kuppen 1943 segrade en av kuppmakarna, Juan Domingo Perón, vars peronistiska rörelse kom att prägla argentinsk politik. 1955 avsattes Peron av militären och gick i landsflykt. 1976– 1983 styrdes Argentina av militären, men den brutala diktaturen föll efter ett misslyckat försök att erövra Falklandsöarna från Storbritannien. Demokratin återinfördes, men i början av 00-talet gick landet in i en akut ekonomisk kris som också påverkade politiken. Åren 2003 till 2015 leddes landet av två vänsterperonister Néstor Kirchner och hans hustru Cristina, då en borgerlig politiker, Mauricio Macri tog över som president.

Argentina – Politiskt system

Argentina är en förbundsrepublik med stark presidentmakt. Efter militärdiktaturen 1976–1983 har styret varit demokratiskt. Den dominerande politiska kraften har länge varit peronistpartiet som dock är splittrat i en rad fraktioner. Partier har ofta byggts kring en stark ledare snarare än en ideologi.

Argentina – Demokrati och rättigheter

Argentina har ett fungerande demokratiskt system. Sedan 2003 har flera hundra personer dömts för övergrepp som begicks under diktaturen 1976–1983. Rättegångarna mot dem blev möjliga efter att tidigare amnestilagar hade upphävts. Korruption inom politiken och rättsväsendet är ett stort problem.

Argentina – Aktuell politik

Efter fyra år av borgerligt styre återkom peronisterna till makten 2019, med vänsterinriktade Alberto Fernández som president. Hans valallians samlade peronistiska grupperingar både från vänstern och den politiska mitten. Men han fick en svår start, både på grund av den djupa ekonomiska kris som landet befann sig och som förvärrades av coronapandemin som bröt ut året efter. I parlamentsvalet hösten 2021 led regeringssidan ett svidande nederlag.

Fakta – politik

Officiellt namn: República Argentina/ Republiken Argentina
Statsskick: republik, förbundsstat
Stats- och regeringschef: president Alberto Fernández (2019–) ¹
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Fronten för alla (Frente de Todos), 118/35, Tillsammans för förändring (Juntos por el Cambio) 116/31, Tredje vägen (Tercera Vía) 7, övriga 16/6 (2019/2021) ²
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Frente de Todos (PJ) 120/37, Juntos por el Cambio/Cambiemos 119/29 samt flera mindre partier (2017/2019) ³
Valdeltagande: 81 procent i presidentvalet 2019, 70 procent i kongressvalet 2021
Kommande val: president- och kongressval oktober 2023

1. Presidenten är regeringschef, men i praktiken leds regeringsarbetet av en kabinettschef: Agustín Rossi (2023−).
2. Val hålls vartannat år till hälften av platserna i deputeradekammaren och en tredjedel av platserna i senaten.
3. Se ovan.

Källor

Argentina – Utrikespolitik och försvar

Efter militärregimens krig mot Storbritannien om Falklandsöarna (Islas Malvinas) 1982 fick Argentina kämpa länge för att förbättra sina internationella relationer. Från slutet av 1990-talet har kontakterna med grannländerna prioriterats. Under Mauricio Macris styre 2015–2019 lades stor vikt lagts vid ökade handelskontakter med USA och andra västländer samtidigt som hans regering försökte behålla goda relationer med både Kina och Ryssland. De senare blev ännu viktigare efter maktskiftet 2019 och i takt med att den ekonomiska krisen förvärrades.

Fakta – försvar

Armén: 42 800 man (2020)
Flygvapnet: 12 900 man (2018)
Flottan: 18 900 man (2017)
Militärutgifter i andel av BNP: 0,57 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 1,7 procent (2020)

Källor

Argentina – Ekonomisk översikt

Argentina har en av Latinamerikas största ekonomier. Landet har stora naturtillgångar, förutom bördig jord finns olja, naturgas, koppar, guld och uran samt en rad andra mineral. Jordbruket och livsmedelsindustrin svarar fortfarande för en stor del av exportinkomsterna. Industrialiseringen har kommit längre än i de flesta andra delar av Latinamerika. Men sedan 2018 befinner sig ekonomin i en djup kris och Argentina har tvingats att ta stora lån för att kunna hantera situationen.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 13 686 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: 5,2 procent (2022)
Total BNP: 632 770 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 6,4 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 23,4 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP: 53,0 procent (2022)
Inflation: 72,4 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 84,5 procent (2022)
Utlandsskuld: 246 307 miljoner US dollar (2021)
Valuta: argentinsk peso
Varuexport: 88 445 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 81 522 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: 6,7 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP: 27 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: jordbruksprodukter (spannmål, djurfoder, oljehaltiga frön och frukter, fetter och oljor, och kött) och fordon
Största handelspartner: Brasilien, Kina, USA och Chile
Bistånd per person: 3 US dollar (2021)

Källor

Argentina – Naturtillgångar, energi och miljö

Argentina är rikt på naturtillgångar. Guld och koppar utvinns i Bajo de la Alumbrera i nordväst, medan järnmalm bryts i söder. Argentina har också stora tillgångar av litum, som än så länge exploateras i liten skala. Gruvnäringen domineras av utlandsägda storföretag. Argentina har drabbats av klimatförändringar i form av fler värmeböljor, längre perioder av torka och översvämningar.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 2 015 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 3052 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen som har tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Utsläpp av koldioxid totalt: 154 536 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 3,4 ton (2020)
Andelen energi från förnybara källor: 9,8 procent (2020)

Källor

Argentina – Jordbruk och industri

Jordbruket är viktigt för den argentinska ekonomi och är i hög grad koncentrerat till det bördiga Pampas. Jordbruket bedrivs främst på stora gods, estancias, och mekaniseringen är långt driven. Tillverkningsindustrin domineras av förädling av livsmedel, tillverkning av bilar och framställning av biobränsle.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 6,4 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk: 54,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 10,4 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 23,4 procent (2022)

Källor