Argentina

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/argentina/

Argentina, stort som Västeuropa, rymmer inom sina gränser höga berg och djungler, väldiga slättmarker och isiga polartrakter. Smäktande tango och välhängda biffar hör till symbolerna för detta land som präglats av europeisk invandring och vars ekonomi traditionellt baserats på boskapsuppfödning och jordbruk. Politiskt har Argentina formats av såväl militärdiktaturer som av den ideologi som kallas peronism, efter Juan Perón, president 1946–1955 och 1973–1974. Peronistpartiet är sedan länge splittrat i flera fraktioner.

Argentina – Geografi och klimat

Argentina är Latinamerikas näst största land och är till ytan ungefär lika stort som Västeuropa. Landet har fått sitt namn av det latinska ordet argentum (silver), som syftar på den smala havsviken Río de la Plata, Silverfloden på spanska, som ligger som en kil mellan Argentina och Uruguay. Klimatet växlar från subtropiskt i norr till nästan arktiskt i söder. Större delen av landet har dock ett tempererat klimat.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
2 780 400 km2 (2022)
Tid
svensk - 4 timmar
Angränsande land/länder
Uruguay, Brasilien, Paraguay, Bolivia, Chile
Huvudstad med antal invånare
Buenos Aires 14,5 miljoner (uppskattning 2021, inklusive förorter)
Övriga större städer
Córdoba 1,5 miljoner, Rosario 1,3 miljoner, Salta 639 000, Tucumán 610 000 uppskattning 2021)
Högsta berg
Aconcagua (6959 m ö h)
Viktiga floder
Salado del Norte, Paraná, Bermejo-Desaguadero-Salado, Uruguya, Colorado, Rio Negro
Största sjö
Argentino, Viedma
Medelnederbörd/månad
Buenos Aires 109 mm (mars), 56 mm (juli)
Medeltemperatur/dygn
Buenos Aires 24 °C (jan), 11 °C (juni)

Källor

Argentina – Befolkning och språk

Drygt nio av tio argentinare bor i städer. Ungefär en tredjedel av invånarna bor i och kring huvudstaden Buenos Aires. I övrigt är landet relativt glest befolkat. Födelsetalen är låga samtidigt som andelen äldre i befolkningen ökar (drygt var tionde argentinare är äldre än 65 år).

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
cirka 85 procent av befolkningen har europeiskt ursprung, men det finns även en stor grupp med arabiskt ursprung. Några procent av befolkningen tillhör/har rötter i Argentinas ursprungsbefolkningar
Antal invånare
45 808 747 (2021)
Antal invånare per kvadratkilometer
17 (2020)
Andel invånare i städerna
92 procent (2020)
Nativitet/födelsetal
16,6 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
7,6 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
0,9 procent (2021)
Fertilitetsgrad
2,2 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor
51,2 procent (2020)
Förväntad livslängd
77 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor
80 år (2019)
Förväntad livslängd för män
73 år (2019)
Språk
officiellt språk är spanska 1
1. italienska och några indianspråk, till exempel guaraní, talas också

Källor

Argentina – Religion

Religionsfrihet garanteras i författningen. Den katolska kyrkan har en särställning som berättigar den ekonomiskt stöd från staten. Alla religiösa samfund måste registrera sig hos en särskild myndighet. Det saknas tillförlitlig statistik om religiös tillhörighet, eftersom det är förbjudet att ställa frågor om religion vid folkräkningarna. Drygt sex av tio argentinare räknas som katoliker. Samhället är starkt sekulariserat och bara en mindre del av katolikerna utövar sin religion. Sedan 1980-talet har de protestantiska samfunden, särskilt pingstkyrkorna, vuxit.

Argentina – Utbildning

Utbildningsnivån tillhör de högsta i Latinamerika. Eleverna börjar grundskolan vid sex års ålder. Innan dess går de flesta barn i förskolan, som också omfattas av skolplikt. Nästan alla barn börjar i grundskolan och nio av tio elever fortsätter till nästa stadium. På gymnasienivå finns en gren som förbereder eleverna för högre studier, medan andra är mer yrkesinriktade.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
99,2 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2008)
Läs- och skrivkunnighet
99,0 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
4,8 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
12,5 procent (2019)

Källor

Argentina – Kultur

Kulturlivet i Argentina är mångsidigt men starkt koncentrerat till Buenos Aires. En av världens främsta operascener är Teatro Colón i Buenos Aires. Kulturellt är Argentina annars mest berömt för tangon. Den föddes som dans strax före övergången till 1900-talet. Argentina har också en framgångsrik filmindustri.

Argentina – Sociala förhållanden

Klyftorna mellan fattiga och rika är stora. Under den akuta krisen 1999–2002 räknades 60 procent av invånarna som fattiga. I takt med att ekonomin förbättrades sattes särskilda stöd­åtgärder in för att hjälpa utsatta familjer och fattigdomen minskade gradvis. 2017 beräknades ändå drygt var fjärde argentinare leva under fattigdomsgränsen, och läget försämrades, då landet 2018 gick in i en ny ekonomisk kris, följd av coronapandemin 2020.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
8 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,4 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
99,0 procent (2016)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
95,4 procent (2016)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
9,6 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
1 128 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet
41 procent (2020)

Källor

Argentina – Äldre historia

Den spanska kolonisationen av det som idag är Argentina inleddes i början av 1500-talet. Kolonisatörerna trängde undan de indianfolk som tidigare bodde i området, som kom att ingå i två spanska vicekungadömen, Peru och Río de la Plata. Det senare utropade sin självständighet 1816, men det dröjde nästan ett halvsekel innan republiken Argentina bildades. Ull, fruset kött och vete exporterades till Europa och kring 1900 var den nya staten en av världens tio rikaste länder. Samtidigt fick flera nya radikala partier ökat inflytande. Efter världsdepressionen från 1929 fick ekonomin problem, och både 1930 och 1943 tog militären makten.

Argentina – Modern historia

I det första valet efter kuppen 1943 segrade en av kuppmakarna, Juan Domingo Perón, vars peronistiska rörelse kom att prägla argentinsk politik. 1955 avsattes Peron av militären och gick i landsflykt. 1976– 1982 styrdes Argentina av militären, men den brutala diktaturen föll efter ett misslyckat försök att erövra Falklandsöarna från Storbritannien. Demokratin återinfördes, men i början av 00-talet gick landet in i en akut ekonomisk kris som också påverkade politiken. Åren 2003 till 2015 leddes landet av två vänsterperonister Néstor Kirchner och hans hustru Cristina, då en borgerlig politiker, Mauricio Macri tog över som president.

Argentina – Politiskt system

Efter militärdiktaturen 1976–1983 har Argentina haft ett demokratiskt styre. Presidenten har stor makt och är formellt både stats- och regeringschef. Den dominerande politiska kraften har länge varit peronistpartiet som dock är splittrat i en rad fraktioner. Sedan 2019 styrs Argentina av en  peronisten Alberto Fernández och hans vänsterallians Fronten för alla.

Argentina – Demokrati och rättigheter

Sedan diktaturens fall 1983 har Argentina ett fungerande demokratiskt system, en livlig politisk debatt och fria medier. Sedan 2003 har flera hundra personer dömts för övergrepp som begicks under diktaturen 1976−1983. Rättegångarna mot dem blev möjliga efter att tidigare amnestilagar hade upphävts. Korruption inom politiken och rättsväsendet är ett stort problem.

Argentina – Aktuell politik

Efter fyra år av borgerligt styre återkom peronisterna till makten, med vänsterinriktade Alberto Fernández som president. Hans Fronten för alla (Frente de todos) samlade peronistiska grupperingar både från vänstern och den politiska mitten. Men han fick en svår start, både på grund av den djupa ekonomiska kris som landet befann sig och som förvärrades av coronapandemin som bröt ut året efter. I parlamentsvalet hösten 2021 led regeringssidan ett svidande nederlag.

Fakta – politik

Officiellt namn
República Argentina/ Republiken Argentina
Statsskick
republik, förbundsstat
Stats- och regeringschef
president Alberto Fernández (2019–) 1
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Fronten för alla (Frente de Todos), 118/35, Tillsammans för förändring (Juntos por el Cambio) 116/31, Tredje vägen (Tercera Vía) 7, övriga 16/6 (2019/2021) 2
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Frente de Todos (PJ) 120/37, Juntos por el Cambio/Cambiemos 119/29 samt flera mindre partier (2017/2019) 3
Valdeltagande
81 % i presidentvalet 2019, 78 % i kongressvalet 2017, 70 % i kongressvalet 2021
Kommande val
parlamentsval 2023, presidentval 2023
1. Presidenten är regeringschef, men i praktiken leds regeringsarbetet av en kabinettschef: Juan Manzur (2021−).
2. Val hålls vartannat år till hälften av platserna i deputeradekammaren och en tredjedel av platserna i senaten.
3. Val hålls vartannat år till hälften av platserna i deputeradekammaren och en tredjedel av platserna i senaten

Källor

Argentina – Utrikespolitik och försvar

Efter militärregimens krig mot Storbritannien om Falklandsöarna (Islas Malvinas) 1982 fick Argentina kämpa länge för att förbättra sina internationella relationer. Från slutet av 1990-talet har kontakterna med grannländerna prioriterats. Under Mauricio Macris styre 2015–2019 lades stor vikt lagts vid ökade handelskontakter med USA och andra västländer samtidigt som hans regering försökte behålla goda relationer med både Kina och Ryssland. De senare blev ännu viktigare efter maktskiftet 2019 och i takt med att den ekonomiska krisen förvärrades.

Fakta – försvar

Armén
42 800 man (2020)
Flygvapnet
12 500 man (2017)
Flottan
18 900 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
0,8 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
1,7 procent (2020)

Källor

Argentina – Ekonomisk översikt

Argentina har en av Latinamerikas största ekonomier. Landet har stora naturtillgångar, förutom bördig jord finns olja, naturgas, koppar, guld och uran samt en rad andra mineraler. Jordbruket och livsmedels­industrin svarar fortfarande för en stor del av export­inkomsterna. Industrialiseringen har kommit längre än i de flesta andra delar av Latinamerika. På senare år har tjänstenäringarna blivit allt viktigare. Det finns även en stor informell sektor. Sedan 2018 befinner sig ekonomin i en djup kris och Argentina har tvingats att ta stora lån från Internationella valutafonden (IMF) för att kunna hantera situationen. 

Fakta – Ekonomi

BNP per person
8 579 US dollar (2020)
BNP-tillväxt
7,5 procent (2021)
Total BNP
389 288 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP
5,9 procent (2020)
Industrins andel av BNP
23,3 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP
54,6 procent (2020)
Inflation
51,7 procent (2022)
Statsskuldens andel av BNP
102,8 procent (2020)
Utlandsskuld
253 760 miljoner US dollar (2020)
Valuta
argentinsk peso
Varuexport
54 945 miljoner US dollar (2020)
Varuimport
40 315 miljoner US dollar (2020)
Bytesbalans
3,3 miljarder US dollar (2020)
Varuhandelns andel av BNP
25 procent (2020)
Viktigaste exportvaror
jordbruksprodukter (spannmål, djurfoder, oljehaltiga frön och frukter, fetter och oljor, och kött) och fordon
Största handelspartner
Brasilien, Kina, USA och Chile
Bistånd per person
US dollar (2017)

Källor

Argentina – Naturtillgångar, energi och miljö

Argentina är rikt på naturtillgångar. Guld och koppar utvinns i Bajo de la Alumbrera i nordväst, medan järnmalm bryts i söder. Argentina har också stora tillgångar av litum, som än så länge exploateras i liten skala. Gruvnäringen domineras av utlandsägda storföretag.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
2 015 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
3052 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
168 100 tusen ton (2019)
Utsläpp av koldioxid per invånare
3,7 ton (2019)
Andelen energi från förnyelsebara källor
10,7 procent (2019)

Källor

Argentina – Jordbruk och industri

Jordbruket är viktigt för den argentinska ekonomi och är i hög grad koncentrerat till det bördiga Pampas. Jordbruket bedrivs främst på stora gods, estancias, och mekaniseringen är långt driven. Tillverkningsindustrin domineras av förädling av livsmedel, tillverkning av bilar och framställning av biobränsle.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
5,9 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk
54,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen
10,4 procent (2020)

Källor