Februari 2024

Senaste händelser

  • Februari

  • Flyganfall mot mål i Syrien och Irak

    Amerikansk militär genomför flyganfall mot iranska styrkor och Iranstödda milisgrupper i både Irak och Syrien, som en direkt följd av den drönarattack som krävde tre amerikanska soldaters liv några dagar tidigare. Enligt uppgift träffas fler än 85 mål och flera tiotal personer uppges ha dödats. USA anklagar Iranstödda styrkor för drönarattacken men undviker att anfalla Iran direkt då man vill undvika en upptrappning med risk för att bli indragen i ett regelrätt krig. Regeringarna i Irak och Syrien fördömer anfallen. Dagen därpå genomför USA och Storbritannien också nya flyganfall mot huthirebellerna i Jemen (se även 12 januari 2024).

  • Biden vinner stort i primärval i South Carolina

    President Joe Biden får stöd av 96 procent av väljarna i Demokratiska partiets primärval i delstaten South Carolina. Utmanarna Marianne Williamson och Dean Phillips delar på resten. Av de registrerade väljarna i delstaten deltar 4 procent i valet.

  • Biden vinner stort i primärval i Nevada

    President Joe Biden får stöd av 89 procent av väljarna i Demokratiska partiets primärval i delstaten Nevada. Näst flest röster går till alternativet ”ingen av dessa kandidater” medan Marianne Williamson får 3 procent och en rad andra kandidater delar på resten.

  • Domare: Trump är inte skyddad från åtal

    En federal appellationsdomstol i Washington DC slår fast att expresident Donald Trump inte har åtalsimmunitet och därmed kan ställas inför rätta för att ha försökt ändra valutgången 2020 (se 1 augusti 2023). Trump har hävdat att han är immun mot åtal eftersom det rör åtgärder som vidtogs när han var president. Men domstolen tillbakavisar det påståendet, vilket är ett bakslag för Trump som har anfört samma skäl i en rad sammanhang. Han väntas nu överklaga utslaget och frågan kan i slutändan hamna i Högsta domstolen, där konservativa domare är i majoritet. Rättegången i det aktuella målet skulle ha inletts den 4 mars men bara några dagar före avgörandet i immunitetsfrågan sköts det upp på obestämd tid.

  • Inget åtal mot Biden, ilsken reaktion på uppgift om ”dåligt minne”

    En rapport presenteras rörande en utredning om hemligstämplade dokument som påträffats i Joe Bidens garage – men fokus hamnar på slutsatser om Bidens minne, i stället för det faktum att utredningen läggs ned. Enligt utredaren Robert Hur behöll Biden medvetet dokumenten från tiden då han var vicepresident, ett potentiellt brott, men Hur beslutar ändå att inte åtala Biden eftersom han framstår som en ”välmenande äldre man med dåligt minne”. Uttalandet får Biden att kalla till en pressträff där han i skarpa ordalag tillbakavisar påståendena om dåligt minne. Särskilt upprörd är Biden över att han påstås ha haft svårt att komma ihåg årtalet då hans son Beau Biden avled (2015). De hemligstämplade dokument som hittades av FBI 2022 rörde militära och utrikespolitiska frågor gällande Afghanistan.

  • Storseger för Trump i Nevada – utan egentlig motståndare

    Donald Trump får nästan alla röster i de nomineringsmöten som Republikanska partiet håller i Nevada, mot en i stort sett okänd kandidat, två dagar efter det att primärval hållits i delstaten. De dubblerade urvalsprocessen är ett resultat av en strid inom partiet. I primärvalet fick Trumps huvudrival Nikki Haley färre röster än alternativet ”ingen kandidat”, medan Trump inte ställde upp alls.

  • Trump: ”Skulle uppmuntra Ryssland anfalla Natoland”

    Presidentkandidaten Donald Trump säger i ett kampanjtal att han skulle uppmuntra Ryssland att anfalla Natoländer som inte betalar till försvarsalliansen. Han hävdar att han sagt till en ledare för ett Natoland att han skulle uppmuntra ryssarna att göra ”vad fan de vill” i ett sådant läge. Uttalandet ses som Trumps mest Natofientliga hittills och väcker mycket skarp kritik både från president Joe Biden och från ledare för andra Natoländer.

  • Riksrättsåtal väcks mot minister

    Representanthuset röstar med knapp marginal för att ställa ministern för inrikes säkerhet, Alejandro Mayorkas, inför riksrätt. Mayorkas har blivit måltavla för republikanernas missnöje mot regeringen för det stora uppsvinget av papperslösa migranter vid gränsen mot Mexiko. Ett första försök att väcka åtal gjordes en vecka tidigare men misslyckades då fyra republikaner inte följde partilinjen. Den här gången vinner jasidan, med 214 jaröster mot 213 nej. Frågan går nu vidare till senaten, där demokraterna har majoritet och där två tredjedelar måste rösta ja för att en person ska avsättas. Risken att Mayorkas blir avsatt är därmed liten. Gränssäkerhet är en av de hetaste frågorna inför höstens presidentval. Det är första gången på närmare 150 år som riksrättsåtal väcks mot en minister.

  • Demokrat vinner fyllnadsval till representanthuset

    Republikanernas majoritet i representanthuset minskar något när demokraten Tom Suozzi vinner ett fyllnadsval som hålls sedan republikanen George Santos uteslutits ur kammaren (se 1 december 2023). Ytterligare tre fyllnadsval ska hållas mellan april och juni, för att ersätta valda politiker som avgått.

  • Senaten röstar för stödpaket till främst Ukraina

    Senaten röstar för ett omfattande paket med bistånd inte minst till Ukraina, värt 95 miljarder dollar. Lagpaketet antas med röstsiffrorna 70–29, sedan konfliktfrågan om gränssäkerhet utelämnats och trots att en grupp republikaner ini det sista försökt stoppa det (se även 6 december 2023). Men det mesta pekar på att paketet inte kommer att godkännas i representanthuset, där republikanerna är i majoritet, och därmed aldrig nå president Joe Biden för undertecknande. Representanthusets talman Mike Johnson pekar i en kommentar just på att pengar och åtgärder för att stärka säkerheten mot Mexiko saknas och säger att han inte ens tänker låta kammaren rösta i frågan. En politisk dragkamp har pågått i månader där frågan om gränssäkerhet ställts mot stöd till Ukraina och andra allierade, som Israel och Taiwan. Av de 95 miljarder dollarna i paketet är drygt 60 miljarder avsedda för Ukraina, för köp av ammunition, vapen och annat.

  • Brottmålsrättegång mot Trump inleds i mars

    En domare avslår en begäran från Donald Trump om att ogilla åtalet i New York gällande bokföringsbrott (se 4 april 2023), och den första brottmålsrättegången mot expresidenten ska därmed inledas den 25 mars. Det är första gången en före detta president i USA ställs inför rätta i ett brottmål, och det sker dessutom under pågående primärval där Trump är ledande kandidat för Republikanska partiet.

  • Trump beordras betala miljonböter

    Expresident Donald Trump döms att betala 355 miljoner dollar i böter, plus ränta, och får tre års näringsförbud i delstaten New York, sedan han befunnits skyldig till bedrägeri. Enligt domen blåste Trump under en lång period upp värdet på sina fastigheter och andra tillgångar för att tillskansa sig fördelar (se 26 september 2023). Bötesbeloppet löper med ränta vilket innebär att skulden ökar snabbt. Den nya domen kommer kort efter ett annat civilrättsligt mål där Trump också dömdes att betala böter (se 26 januari 2024). Expresidenten har sagt att han tänker överklaga båda domarna.

  • Trump vinner stort i Nikki Haleys hemdelstat

    Donald Trump vinner Republikanernas primärval i South Carolina med 60 procent av rösterna mot 40 procent för den enda återstående rivalen Nikki Haley, som var guvernör i delstaten 2011–2017.

  • Biden och Trump tar hem primärvalsegrar i Michigan

    President Joe Biden vinner i Demokraternas primärval i Michigan trots en kampanj att få partiets väljare att inte kryssa för hans namn i protest mot USA:s stöd för Israel i kriget i Gaza. Preliminärt får Biden 80 procent av rösterna medan merparten av resterande röster går till ”obestämd” kandidat. Delstaten har en stor andel invånare med rötter i Palestina och andra arabländer. I Republikanernas primärval vinner Donald Trump med god marginal.

  • Illinois blir tredje delstaten som diskvalificerar Trump

    En domare i Illinois slår fast att Donald Trump ska strykas från valsedlarna i primärvalet, på grund av hans roll i stormningen av Kapitolium (se 6 januari 2021). Tidigare har Colorado och Maine kommit till liknande slutsatser (se 19 och 29 december 2023). Högsta domstolen väntas avgöra saken och har redan signalerat att diskvalificeringarna kommer att underkännas.

Vill du läsa mer?

För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.

Vad får jag?

Se exempel på vad Landguiden omfattar här.

Varukorg

Totalt 0