Det populitiska partiet ANO:s partiledare Andrej Babiš ingår ett koalitionsavtal med två högerpartier, SPD och Motoristerna, och tillträder som regeringschef i december. ANO blev största parti i parlamentsvalet i oktober. Mittenhögeralliansen Tillsammans (Spolu) kom tvåa.

Högsta domstolen upphäver i juni 2024 års frikännande dom mot den tidigare premiärministern Andrej Babiš. Ärendet gäller fusk med EU-bidrag vid byggandet av ett konferenscentrum utanför Prag 2017. HD skickar tillbaka ärendet till samma domstol i huvudstaden Prag som två gånger tidigare frikänt Babiš.

Justitieminister Eva Decroix tillsätter i juni en utredning efter en skandal som rör en mångmiljongåva till justitiedepartement från en dömd narkotikahandlare. Skandalen tvingade Decroix företrädare Pavel Blažek att avgå den 30 maj.

Tjeckiens regering godkänner i april ett avtal om försvarssamarbete med USA. Dessförinnan beslutar parlamentet att i nästa budget höja landets försvarsanslag till två procent, vilket är vad försvarsalliansen Nato kräver av sina medlemmar.

Exgeneralen Petr Pavel vinner i januari den andra omgången av presidentvalet över den skandalomsusade före detta premiärministern Andrej Babiš. Pavel förespråkar starka band till EU och Nato och större stöd till Ukraina.

EU-domstolen meddelar i februari att målet som gäller polska planer på att bygga ut en kolgruva i Turów lagts ned eftersom Polen och Tjeckien kommit överens om en lösning på konflikten.

En ny fempartiregering tillträder i december under ledning av Peter Fiala, ledare för högerpartiet ODS. Maktskiftet sker sedan den tidigare premiärministern Andrej Babiš parti ANO lidit ett överraskande nederlag och kommit tvåa i parlamentsvalet i oktober.

Författningsdomstolen ogiltigförklarar i februari delar av landets vallag som missgynnat småpartier. Spärren för partiallianser sänks till 5 procent.

En ny koalitionsregering bestående av ANO och socialdemokraterna godkänns av parlamentet. Regeringen stöds av kommunisterna. ANO:s tid vid makten kommer att präglas av korruptionsanklagelser mot premiärminister Babiš och bråk med EU om asylpolitiken.  

Miloš Zeman väljs om som president.

ANO vinner parlamentsvalet i oktober trots att partiledaren Andrej Babiš tvingats lämna regeringen några månader tidigare på grund av misstankar om att han tillskansat sig EU-bidrag genom fusk.

En koalitionsregering bildas med socialdemokraterna, ANO och kristdemokraterna. Regeringschef blir S-ledaren Bohuslav Sobotka.

I ett nyval i oktober blir Socialdemokraterna största parti. Missnöjespartiet ANO blir tvåa. Valet hålls sedan premiärminister Petr Nečas avgått i juni samband med en korruptionsskandal.

Miloš Zeman vinner presidentvalet i januari.

Högerpartierna ODS och Top 09 bildar en ny regering i april tillsammans med en grupp avhoppare från partiet VV som också räknas som borgerligt. Petr Nečas från ODS fortsätter som regeringschef. 

Parlamentsvalet i maj resulterar i en koalition med ODS, TOP 09 och VV. Premiärminister blir Petr Nečas från ODS.

Regeringen avgår efter att i mars ha förlorat ett misstroendevotum. En interimsregering ledd av ekonomen Jan Fischer tillsätts.

ODS vinner parlamentsvalet och dess ledare Mirek Topolánek bildar regering med kristdemokrater och ett miljöparti. 

Tjeckien blir medlem av EU.  

Socialdemokraterna vinner valet och bildar regering med en ny partiledare, Vladimír Špidla, som premiärminister.

Socialdemokraterna bildar en minoritetsregering ledd av Miloš Zeman.

Regeringskoalitionen förlorar sin majoritet i parlamentsvalet men ODS kunde ändå bilda en ny borgerlig regering.

Tjeckoslovakien delas i två självständiga stater: Tjeckien och Slovakien. En högerliberal koalitionsregering under ledning av Václav Klaus tillträder i Tjeckien och Václav Havel utses åter till president.

De första fria valen sedan 1946 äger rum. 

Folkliga protester under den så kallade Sammetsrevolutionen leder till införandet av demokratiska fri- och rättigheter. Regimkritikern Václav Havel blir president.

Manifestet Charta 77 upprättas i protest mot det politiska förtrycket.

Tjeckoslovakien omvandlas till en federation, De två delrepublikerna – Tjeckiska respektive Slovakiska republiken – får egna parlament och egna regeringar.

En demokratisering inleds under den så kallade Pragvåren. Reformpolitiken stoppas genom en invasion av Sovjetunionen och dess allierade.

Pressad av massdemonstrationer och andra aktioner godkänner president Beneš en ny Moskvavänlig regering, dominerad av kommunister. Den så kallade Pragkuppen är ett faktum.

Tyskland ockuperar de tjeckiska kärnområdena Böhmen och Mähren.

Tjeckoslovakien blir en självständig republik.

Ett uppror mot habsburgarna inleder trettioåriga kriget.  

Böhmen och Mähren kommer under huset Habsburgs styre.

Karl IV blir kung av Böhmen och under hans styre fram till 1378 upplever Prag en kulturell blomstring.

Mähren införlivas med Böhmen.

Det stormähriska riket faller sönder. 

Mähren utgör kärnan i ett stort västslaviskt rike, Stormähriska riket, som även omfattar Böhmen samt delar av dagens Slovakien, Polen och Ungern. Vid samma tid börjar Böhmen och Mähren kristnas.

Under detta århundrade påbörjas en invandring av slaver som pågår till 700-talet.  

Vid vår tideräknings början befolkas den västra delen av dagens Tjeckien av keltiska stammar. Därefter flyttar germanska folk in till området.