Tjeckien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/tjeckien/

Tjeckien ligger mitt i Europas korsning mellan gamla handelsvägar från öst till väst och från norr till söder. Efter fyra decenniers kommuniststyre utvecklades Tjeckien till en av de starkaste ekonomierna i det forna östblocket och är nu medlem i såväl Nato som EU.

Geografi och klimat

Tjeckien ligger mitt i Europa i korsningen mellan gamla handelsvägar från väst till öst och från söder till norr. Landet delas sedan gammalt in i tre delar, Böhmen i väster, Mähren i öster och Schlesien nordöst om Mähren.

Yta
78 900 km2 (2020)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Tyskland, Polen, Slovakien, Österrike
Huvudstad med antal invånare
Prag 1 200 000 (folkräkning 2011)
Övriga större städer
Brno 379 000, Ostrava 300 000, Plzen (Pilsen) 167 000, (folkräkning 2011)
Högsta berg
Sněžka (i Sudeterna, 1603 m ö h)
Viktiga floder
Labe, Vltava (Moldau), Morava

Källor

Befolkning och språk

Befolkningen är ganska jämnt fördelad över landet. De flesta av invånarna bor i mindre städer. Prag (Praha) är den enda staden med över en miljon invånare. Födelsetalen är låga och andelen äldre i befolkningen växer. Befolkningen ökar i Prag och i delar av Böhmen. Eftersom fler människor flyttar från Tjeckien än dit har antalet invånare minskat något under 2010-talet.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
En klar majoritet av tjecker, minoriteter av bland annat slovaker, ukrainare, polacker, vietnameser och tyskar (nästan var fjärde invånare valde att inte ange nationalitet vid folkräkningen 2011)
Antal invånare
10 669 709 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
137 (2017)
Andel invånare i städerna
73,7 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
10,7 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
10,2 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,2 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,6 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,8 procent (2017)
Förväntad livslängd
79 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor
82 år (2018)
Förväntad livslängd för män
76 år (2018)
Språk
tjeckiska är officiellt språk 1
1. i övrigt talas bland annat tyska, slovakiska, romani, polska och ukrainska

Källor

Religion

Tjeckien är ett av Europas mest sekulariserade länder. I folkräkningen 2011 sade sig 42 procent av invånarna vara icke troende, medan 44 procent inte besvarade frågan om religiös tillhörighet. 10 procent angav den romersk-katolska kyrkan, vilket gör den till landets största religiösa samfund. Det var en kraftig minskning jämfört med folkräkningen 2001 då drygt en fjärdedel av invånarna sade sig vara katoliker. Det finns även protestantiska samfund samt små muslimska och judiska församlingar.

Utbildning

Skolplikt råder för barn mellan 6 och 15 år. Majoriteten av eleverna fortsätter till gymnasiet där det finns teoretiska, tekniska och yrkesorienterade inriktningar. Privata skolor finns vid sidan av de statliga. Låga löner gör att få unga tjecker lockas till läraryrket. 2014 var cirka hälften av alla grundskole- och gymnasielärare över 50 år. Det pågår en modernisering av skolan bland annat för att göra läraryrket mer attraktivt.

Fakta – utbildning

Antal elever per lärare i grundskolan
19 (2013)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,6 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
13,9 procent (2015)

Källor

Kultur

Grundandet av Karlsuniversitetet 1348 blev inledningen till en lång blomstringstid för den medeltida tjeckiska kulturen. I Prag och på flera håll i landet finns en mängd praktfulla minnesmärken från gotikens, renässansens och barockens tid.

Massmedier

Medierna kan verka under tämligen fria förhållanden, men det är till exempel förbjudet att rapportera om frågor som rör nationell säkerhet. Ett orosmoln är att mediemarknaden numera domineras av en liten grupp inhemska affärsmagnater som inte drar sig för att utnyttja sina positioner för att främja sina egna politiska syften.

Fakta – massmedier

Andel av befolkningen som använder internet
81 procent (2018)
Antal mobilabonnemang per 100 invånare
119 (2018)

Källor

Arbetsmarknad

Sedan kommunismens fall har det skett en omdaning av arbetsmarknaden. Framför allt har andelen sysselsatta inom jordbruket minskat kraftigt till knappt 3 procent 2014 jämfört med 10 procent 1990. Drygt en tredjedel av tjeckerna arbetar inom industrin, medan tjänstesektorn sysselsätter cirka 60 procent av arbetskraften.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
2,5 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
7,9 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Levnadsförhållandena i Tjeckien har förbättrats sedan övergången till marknadsekonomi inleddes 1989. Landet har närmat sig levnadsstandarden i Västeuropa, men ligger fortfarande en bra bit under snittet när det gäller ekonomisk standard.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
3 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
99,9 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
99,1 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
7,3 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
1 322 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
22 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Det är vanligt att hälsa genom att skaka hand, och det finns outtalade regler för hur det ska gå till. När två människor möts förväntas den yngre personen vänta tills den äldre tar initiativ till ett handslag. Om man känner varandra är det vanligt att man hälsar med en kram eller en puss på varje kind. Tjecker rör sällan vid varandra när de träffas och pratar, såvida de inte känner varandra väl.

Kommunikationer

Väg- och järnvägsnätet är väl utbyggt, mycket tack vare EU-stöd. Av vägnätet på drygt 13 000 mil utgörs runt en tjugondel av motorvägar och motortrafikleder. Från Prag går motorvägar till tyska gränsen och via Brno till gränsen mot Slovakien. En annan motorväg löper vidare från Brno till den tredje största staden Ostrava, nära gränsen till Polen.

Äldre historia

Böhmen och Mähren tillhör de områden i Europa som först befolkades. Det stormähriska rike som bildades på 800-talet omfattade även delar av Böhmen. En omfattande tysk invandring skedde på 1100- och 1200-talen. Från 1500-talet fram till första världskriget slut var området en del av det habsburgska riket. 1918 utropades den självständiga staten Tjeckoslovakien, där även det nuvarande Slovakien ingick. Under andra världskriget ockuperades Böhmen och Mähren av Tyskland.

Modern historia

Efter andra världskriget tog kommunisterna över makten i Tjeckoslovakien och landet hamnade i Moskvas intressesfär. När Tjeckoslovakien 1968 började luckra upp det hårda styret gick Warszawapakten in i landet med trupp. Efter Berlinmurens fall 1989 störtades kommuniststyret via den fredliga så kallade sammetsrevolutionen. Fyra år senare delades Tjeckoslovakien i två länder: Tjeckien och Slovakien. Efter det växlade makten mellan det borgerliga ODS och Socialdemokratiska partiet ČSSD som oftast måste styra tillsammans med flera mindre partier.

Politiskt system

Tjeckien är en parlamentarisk demokrati, där premiärministern och dennes regering har den verkställande makten. Presidenten har formellt en ceremoniell roll, men kan genom sin vetorätt påverka lagstiftningen. Korruption är ett utbrett problem inom statsförvaltningen och inom politiken. Misstron mot politiker är stor. Två partier, det borgerliga Demokratiska medborgarpartiet (ODS) och det vänsterinriktade Socialdemokratiska partiet (ČSSD), har växlat vid makten sedan 1990, men har oftast styrt i koalition med flera mindre partier. Men i valet 2017 blev ett relativt nytt parti, Missnöjda medborgares aktion (ANO) största parti.

Demokrati och rättigheter

Denna text är under utarbetande och kommer att publiceras under mars 2020. 

Aktuell politik

Parlamentsvalet 2017 blev en stor framgång för populistpartiet Missnöjda medborgares aktion (ANO) som sedan 2014 suttit i regering med socialdemokrater och kristdemokrater. ANO:s ledare Andrej Babiš lyckades föra sitt parti till en överlägsen seger med löften om att bekämpa immigration och korruption trots att han själv misstänks för bedrägeri med EU-pengar. Babiš fick dock svårt att hitta en villig koalitionspartner och halvvägs genom mandatperioden började problemen hopa sig kring honom.

Fakta – politik

Officiellt namn
Česká republika/ Tjeckiska republiken
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Miloš Zeman (2013–)
Regeringschef
premiärminister Andrej Babiš (2017–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Missnöjda medborgares aktion/ANO (78), Demokratiska medborgarpartiet/ODS (25), Tjeckiska piratpartiet (22), Frihet och direktdemokrati/SPD (22), Böhmens och Mährens kommunistparti (15), Socialdemokratiska partiet/ČSSD (15), Kristdemokratiska unionen-Folkpartiet/KDU-ČSL (10), TOP 09 (7), Borgmästare och oberoende/STAN (6) (2017)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Socialdemokratiska partiet/ČSSD (50), Missnöjda medborgares aktion/ANO (47), Böhmens och Mährens kommunistparti (33), TOP 09 (26), Demokratiska medborgarpartiet/ODS (16), Direktdemokratins gryning (14), Kristdemokratiska unionen-Folkpartiet/KDU-ČSL (14) (2013)
Valdeltagande
60,8 % i parlamentsvalet 2017; 61,9% i första omgången av presidentvalet 2018 och 66,6 % i andra omgången
Kommande val
parlamentsval 2021, presidentval 2023

Källor

Utrikespolitik och försvar

Efter sammetsrevolutionen 1989 ville Tjeckoslovakien så snabbt som möjligt integreras med Västeuropa. Det gällde även den nya staten, Tjeckien, som bildades 1993, sedan federationen med Slovakien hade upplösts. Tjeckien blev medlem i försvarsalliansen Nato redan 1999 och fem år senare anslöt sig landet till EU. Sedan 2007 ingår Tjeckien också i EU:s passunion Schengen.

Fakta – försvar

Armén
12 250 man (2017)
Flygvapnet
5 850 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,1 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
2,6 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Tjeckiens ekonomi är exportinriktad och påverkas därför i hög grad av konjunkturläget i omvärlden. Både den globala finanskrisen 2008 och den efterföljande lågkonjunkturen, liksom problemen inom eurozonen, slog hårt mot ekonomin. Från 2014 vände tillväxten uppåt igen, mycket på grund av exportframgångar för bil- och elektronikindustrin.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
23 079 US dollar (2018)
Total BNP
245 226 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,6 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
2,0 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
23,1 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
55,8 procent (2018)
Inflation
2,6 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
32,6 procent (2018)
Valuta
tjeckisk koruna

Källor

Naturtillgångar och energi

Tjeckien har goda tillgångar av kol, som är landets viktigaste energikälla. I norra Mähren bryts stenkol medan brunkol utvinns i norra Böhmen. De tidigare statliga kolgruvorna är numera privatägda.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
3 860 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person
6259 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
96 475 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
9,2 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
14,8 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Omkring hälften av Tjeckiens landyta används för jordbruk. Tillsammans med skogsbruk och fiske bidrar jordbruket med ett par procent av landets bruttonationalprodukt (BNP). De viktigaste grödorna är vete och andra spannmål, samt sockerbetor, majs, potatis och äpplen.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
2,0 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
45,2 procent (2016)

Källor

Industri

Tjeckien har en omfattande verkstads- och metallindustri. Inte minst fordonstillverkningen är viktig. Framställningen av textilier, skor, glas, optiska instrument och elektronik är också betydelsefull. Tjeckiskt öl har världsrykte. 

Turism

Efter kommunistregimens fall 1991 blev dåvarande Tjeckoslovakien formligen invaderat av turister. Turismen har förblivit en viktig inkomstkälla i nuvarande Tjeckien. Tyskar är den största gruppen, följda av slovaker och amerikaner.

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år
9 321 000 (2016)
Turistinkomster
7041 000 000 US dollar (2016)
Turistinkomsternas andel av exporten
4,5 procent (2016)

Källor