2025

• Augusti

• Domstol begär ändringar i skärpt immigrationslag

  8 augusti

  Författningsdomstolen avvisar delar av en skärpt immigrationslag som regeringen drivit igenom. Det innebär att regeringen måste skriva om lagen och lägga fram den för en ny omröstning. President Marcelo Rebelo de Sousa hade begärt att domstolen skulle syna lagen. En invändning gäller förslag som försvårar familjeåterföreningar, säger domstolens ordförande. Regeringen drev igenom lagen med stöd av det högerextrema partiet Chega. Lagen begränsar också visum för arbetssökande till att bara omfatta högkvalificerade arbetstagare och avskaffar att medborgare från tidigare kolonier, som Brasilien, får en mer förmånlig behandling. Förra året stoppade regeringen regler som tillät papperslösa migranter att reglera sin status om de kunde visa att de hade arbetat i minst ett år och bidragit till det statliga socialförsäkringssystemet.

   

• Juli

• Tullavtal klart mellan EU och USA

  27 juli

  Efter många turer och långdragna förhandlingar sluts ett ramavtal som innebär att USA:s importtullar för Portugal och övriga EU-länder blir 15 procent. Beskedet kommer efter ett möte i Skottland mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump. I sitt första utspel i april sade Trump att tullar på 20 procent skulle gälla för EU, även om de genast pausades och 10 procent har gällt sedan dess. I maj hotade Trump med tullar på 50 procent och i mitten av juli hotade han med 30 procent om inget avtal blev klart före den 1 augusti. Nu blir det alltså 15 procent, även för bilar och bildelar där 25 procent annars har gällt sedan april. Däremot gäller fortfarande 50 procent för stål och aluminium. Enligt den nya överenskommelsen ska EU-länderna tillåta tullfri import från USA av vissa varor. EU och USA står tillsammans för närmare en tredjedel av den globala handeln.

• Tidigare premiärminister inför rätta

  3 juli

  Tidigare premiärministern José Sócrates ställs inför rätta, anklagad för korruption, penningtvätt och skattebrott. Han ledde landet mellan 2005 och 2011, och anklagas under sin tid som premiärminister ha samlat på sig en förmögenhet på mer än 34 miljoner euro. Sócrates nekar till brott. Utredningen har pågått i över tio år (se 1 november 2014). Han står inför rätta tillsammans med 18 andra, och påstås ha använt en barndomsvän som frontfigur i en härva som rör en byggjätte, en av landets största banker och en turistanläggning. Över 200 vittnen väntas kallas under rättegången som tros pågå i flera månader.

• Juni

• Montenegro får åter bilda regering

  28 maj

  Luís Montenegro får åter i uppdrag att bilda regering. Hans koalition, Demokratiska alliansen, är störst i parlamentet, men får inte egen majoritet. Alliansen som leds av Montenegros borgerliga Socialdemokratiska parti samlar 91 av de 230 mandaten, när även utlandsrösterna fördelats. För majoritet krävs 116 mandat. Montenegro får antingen bredda koalitionen eller fortsätta leda en minoritetsregering. Han säger sig ha inlett samtal med alla partier och att regeringen "fortsätter sitt arbete". Ytterhögerpartiet Chega blir näst störst i parlamentet med 60 mandat medan Socialistpartiet tappar 20 platser och får 58 mandat. Nyval hölls den 18 maj.

   

• Maj

• Regeringskoalitionen störst, men får inte majoritet

  18 maj

  Demokratiska alliansen ledd av det borgerliga Socialdemokratiska partiet blir störst i parlamentet efter nyvalet, men får inte egen majoritet. Alliansen samlar strax över 32 procent av rösterna och 89 av de 230 mandaten. ”Folket ville ha denna regering och denne premiärminister,” konstaterar Luís Montenegro vars regering avgick i mars sedan han förlorat en förtroendeomröstning. Långvariga rivalen Socialistpartiet backar kraftigt till cirka 23 procent, partiets sämsta resultat på många år. Det motsvarar 58 mandat, ett tapp på 20 platser, och partiledaren Pedro Nuno Santos meddelar sin avgång. Ytterhögerpartiet Chega går fram och blir jämnstort med Socialistpartiet med 58 mandat eller drygt 22 procent av rösterna. Det är en ökning med åtta mandat och fyra procentenheter jämfört med valet för ett år sedan. Företagsvänliga Liberalt initiativ får 5,5 procent (9 mandat), Fri får 4 procent (6 mandat), kommunister och miljöpartister i PCP-PEV får 3,1 procent (3 mandat), Vänsterblocket 2 procent (1 mandat), djurrättspartiet PAN 1,9 procent och 1 mandat, och det regionala partiet Tillsammans för folket (JPP) baserat på ön Madeira får 1 mandat. Fyra mandat återstår att fördela, bland utlandsrösterna. Valdeltagandet ökade med fyra procentenheter till 64 procent.