Kalendarium

Informationen i detta kalendarium är i första hand hämtad från nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP och Reuters samt en rad tidningar och tidskrifter. 

Sortera på senaste året först | äldsta först


  • 2019

    • Augusti

    • Man gripen för moskéattack

      En 21-årig man grips av polis efter att ha skadat en människa i samband med en attack mot en moské i Bärum, strax väster om Oslo. Mannen uppges ha uttalat sitt stöd för gärningsmän som utfört masskjutningar i Nya Zeeland och USA. Attacken utreds därför som ett eventuell terrordåd.

    • Januari

    • Fyrpartiregering bildad

      Efter långdragna förhandlingar utökas koalitionsregeringen mellan Høyre, Fremskrittspartiet och Venstre med kristdemokratiska Kristelig Folkeparti. För att få med kristdemokraterna i samarbetet gick de övriga partierna med på att ändra abortlagstiftningen så att så kallad fosterreduktion, även kallad tvillingabort, inte längre ska tillåtas. Den nya regeringen kontrollerar en majoritet av mandaten i stortinget (88 av 169 platser). Redan i höstas (se November 2018) beslöt Kristelig Folkeparti att verka för ett regelrätt samarbete med Erna Solbergs högerregering. I och med regeringsbildningen avgår partiledaren för Kristelig Folkeparti, Knut Arild Hareide, som förordat ett samarbete med Arbeiderpartiet.

  • 2018

    • December

    • Norska mördad i förmodat terrordåd i Marocko

      Två unga kvinnor från Norge respektive Danmark hittas halshuggna i Atlasbergen i Marocko. Enligt marockanska myndigheter är det ett terrordåd. Kvinnorna, som studerade vid samma universitet i Norge, gick en vandringsled i bergen och övernattade i tält. Ett 20-tal människor grips av polisen, varav fyra betecknas som huvudmisstänkta och tillhör en gemensam terroristcell.

    • November

    • Norge stoppar försvarsrelaterad export till Saudiarabien

      Utrikesminister Ine Eriksen Søreide meddelar att regeringen har beslutat att inga fler licenser ska utfärdas för export av försvarsmateriel till Saudiarabien. Beslutet kommer i kölvattnet av saudiska myndigheters mord på journalisten Jamal Khashoggi i Istanbul. Den norska regeringen motiverar beslutet med den senaste utvecklingen i Saudiarabien och regionen samt läget i kriget i Jemen. Norges försvarsmaterielexport till Saudiarabien uppgick till 41 miljoner norska kronor förra året. Ingen regelrätt vapenexport äger rum till landet.

    • Regeringskris avvärjs

      Den lilla Kristelig Folkepartis partiledare Knut Arild Hareide föreslår att partiet ska sluta stödja regeringen och istället gå över till att samarbeta med Arbeiderpartiet och Senterpartiet. Men hans förslag röstas ned med 98 röster mot 90, sedan statsminister Erna Solberg lockat med att regeringen kan tänka sig att diskutera en skärpt abortlagstiftning – en av Kristelig Folkepartis hjärtefrågor. Därmed kan en regeringskris avvärjas.

    • Mars

    • Rysk diplomat utvisad

      Norge utvisar en rysk diplomat till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder.

    • Justitieministern avgår efter Facebookinlägg

      En regeringskris avvärjs när justitie- och invandringsminister Sylvi Listhaug från Fremskrittspartiet avgår. Listhaug lämnar beskedet om sin avgång endast ett par timmar innan stortinget skulle ha samlats för en misstroendeomröstning om henne på grund av ett Facebook-inlägg som hon publicerat. I inlägget påstod Listhaug att det oppositionella Arbeiderpartiet bryr sig mer om terroristers rättigheter än nationens säkerhet. I skenet av massakrerna i Oslo och på Utöya i juli 2011 blev detta uttalande skarpt kritiserat från många håll. I de två terroristdåden dödades sammantaget 77 människor när högerextremisten och före detta fremskrittspartisten Anders Behring Breivik gick till attack mot just Arbeiderpartiet (se vidare Juli 2011). Hade Listhaug fällts i stortinget hade hela regeringen tvingats avgå och ombildas. Ny tillförordnad justitieminister blir fiskeriminister Per Sandberg från Fremskrittspartiet. Sandberg dömdes 1997 till böter för att ha slagit till en asylsökande från det forna Jugoslavien på en fest.

    • Fångstkvoten för valar utökas

      Norge höjer sin årliga valfångstkvot med 28 procent, till 1 278 valar. Norge anser sig liksom Island inte bundet av det stopp för valjakt som Internationella valkommissionen införde 1986. De bägge länderna är de enda i världen som tillåter valjakt. Japan jagar också val, men officiellt endast i ”vetenskapligt syfte”, inte kommersiellt. Antalet valfångstfartyg i Norge har minskat kraftigt under senare år och valfångarna har haft svårt att fylla fångstkvoterna. 1950 fanns det 350 valfångstfartyg i Norge, 2017 fanns det bara elva kvar. 2017 var fångstkvoten 999, men antalet fångade valar var 432. Enligt valfångarna beror nedgången på låg kapacitet i de fabriker som tar hand om valköttet samt på höga bränslekostnader. Därtill minskar konsumtionen av valkött.

    • Januari

    • Solberg presenterar trepartiregering

      Fyra månader efter stortingsvalet presenterar statsminister Solberg en ny minoritetsregering med Høyre, Fremskrittspartiet och Venstre. Regeringsprogrammet är delvis en kompromiss mellan det socialliberala Venstre och högerpopulistiska Fremskrittspartiet som står långt ifrån varandra i många politiska frågor. Bland annat ska Norge ta emot fler kvotflyktingar mot att reglerna för anhöriginvandring skärps. Det generella skattetrycket ska sänkas, samtidigt som dieselskatten höjs och skatten på eldrivna bilar sänks. Ett stopp för pälsdjursuppfödning ska införas. Vattnen kring Lofoten skyddas från oljeprospektering till mandatperiodens slut 2021. Ett mål är att Norge ska ha nollnivå på utsläpp av växthusgaser från fordon till år 2025.

  • 2017

    • December

    • Spionerimisstänkt norrman sätts i ryskt förvar

      Den ryska underrättelsetjänsten FSB griper en norrman som misstänks för att ha spionerat åt amerikanska CIA och den norska underrättelsetjänsten. Mannen sätts i förvar i minst två månader. FSB ska ha gripit norrmannen när han tog emot hemligstämplade dokument om den ryska flottan från en ryss. Norrmannen är anställd vid en myndighet som övervakar lagar och trafik vid den rysk-norska gränsen. Relationerna mellan Ryssland och Natolandet Norge är vanligtvis goda men har försämrats sedan den ryska annekteringen av Krimhalvön i Ukraina 2014.

    • Fiskestopp i Arktis

      Fiskenationerna kring Arktis enas om att tills vidare stoppa allt kommersiellt fiske i de arktiska vattnen. I takt med den globala uppvärmningen har fiskbestånden minskat i storlek och fiskstimmen har börjat ta nya vägar. Nationerna ska under stoppet bedriva gemensam forskning för att ta reda på mer om ekosystemen i området för att på sikt kanske kunna återuppta fisket. Med i överenskommelsen finns Kanada, EU, Kina, Danmark (Grönland och Färöarna), Island, Japan, Norge, Sydkorea, Ryssland och USA.

    • November

    • Norge stäms för oljeletningen i Arktis

      Norska staten stäms i en domstol i Oslo av Greenpeace och Natur og Ungdom för att landet 2016 gav licenser till 13 bolag att leta efter olja i Barents hav i Arktis. Miljöorganisationerna anser att licenserna strider mot det internationella klimatavtalet COP 21 samt mot ett grundlagstillägg från 2014 som säger att alla norska medborgare har rätt till en hälsosam miljö. Norska statens oljeinkomster har minskat under 2000-talet och produktionen av råolja har halverats sedan 2001. Bland de 13 oljebolagen finns norska Statoil, amerikanska Chevron, svenska Lundin och ryska Lukoil.

    • Oktober

    • Kvinnor på de tre högsta ministerposterna

      Statsminister Erna Solberg utser försvarsminister Ine Eriksen Soreide till ny utrikesminister. Hon ersätter därmed sin manlige företrädare Borge Brende, som ska bli högste ledare för World Economic Forum. Ministerbytet innebär att Norge nu har kvinnor på de tre högsta ministerposterna: statsminister, finansminister (Siv Jensen) och utrikesminister. Ny försvarsminister blir Frank Bakke-Jensen, vars tidigare post som minister för Europafrågor går till Marit Berger Rosland, en kvinna.

    • Norskt bolag investerar i solkraft i Iran

      Det norska solenergibolaget Saga Energy undertecknar ett avtal med iranska Amin Energy Developers om att investera 2,5 miljarder euro i Iran under de kommande fem åren. Pengarna ska användas till att bygga solpaneler på flera platser i öknen. Norges ambassadör till Iran, Lars Nordrum, säger till medier att avtalet visar att Norge tar nedrustningsavtalet med Iran (JCPOA) på allvar. Avtalet skrivs bara några dagar efter det att USA:s president Trump skärpt tonen mot Iran och efterfrågat nya sanktioner mot landet. Det norska solkraftsprojektet finansieras av ett konsortium av europeiska statliga och privata investerare samt en garanti från Irans regering.

    • September

    • Polischef döms till 21 års fängelse

      Eirik Jensen, polischef med ansvar för att bekämpa organiserad brottslighet i Oslo, döms till lagens strängaste straff, 21 års fängelse, för att mellan 2004 och 2013 ha tagit emot mutor och ha hjälpt en ökänd narkotikahandlare att smuggla in sammantaget 14 ton cannabis i Norge. Knarksmugglaren döms till 15 års fängelse. Han får ett lägre straff som en följd av att han angav Jensen och erkände sitt eget brott. Jensen nekar till brott och ska överklaga domen. Domstolen slår fast att Jensen tagit emot minst 667 800 norska kronor i mutor.

    • Borgerlig valseger

      I stortingsvalet vinner de fyra borgerliga partierna Høyre, Fremskrittspartiet, Venstre och Kristelig Folkeparti tillsammans 88 av 169 mandat mot 81 mandat för oppositionen. Det oppositionella Arbeiderpartiet blir dock största enskilda parti med 27,4 procent av rösterna. Näst störst blir Høyre med 25 procent medan Fremskrittspartiet kommer trea med drygt 15 procent. Senterpartiet får drygt 10 procent, vilket innebär att det nästan dubblerar sina mandat. Även Sosialistisk Venstre går framåt till 6 procent. Venstre och Kristelig Folkeparti backar något till drygt 4 procent. Miljøpartiet De Grønne får drygt 3 procent av rösterna och behåller sitt enda mandat från 2013. Det vänsterinriktade Rødt kommer in i stortinget med 1 mandat genom att erhålla drygt 2 procent.

      Resultatet innebär att samtliga fyra partier som styrt Norge sedan 2013 backar, liksom det största oppositionspartiet. Senterpartiet och Sosialistisk Venstre gör ett bra val.

      Det innebär också att statsminister Solberg, Høyre, blir den första konservativa statsministern sedan 1985 att bli omvald. Direkt efter valet bjuder Solberg in Venstre, Kristelig Folkeparti och Fremskrittspartiet till regeringsförhandlingar.

    • Ekonomin i fokus i valrörelsen

      Valrörelsen inför stortingsvalet den 11 september rör framför allt frågor om skatter och om hur oljefonden, som den 30 juni 2017 nådde ett värde av 1000 miljarder dollar, bäst ska användas. Det oppositionella Arbeiderpartiet har sagt att det strävar efter att avskaffa två tredjedelar av de skattesänkningar som regeringen genomfört sedan 2013, bland annat ska skatten höjas för höginkomsttagare. Samtidigt vill Arbeiderpartiet vara mer restriktiva med att ta pengar ur oljefonden än vad nuvarande regeringen varit. När valdagen närmar sig ser det ut att vara ganska jämnt mellan blocken, medan oppositionen tidigare legat före regeringspartierna i opinionsmätningarna. Det beror sannolikt på att den norska ekonomin blivit bättre under senare tid, vilket gagnat regeringen.

    • April

    • Solberg besöker Kina

      Som första norska statsminister på över ett årtionde besöker Erna Solberg regeringen i Peking. Det är också första utbytet på hög politisk nivå som sker sedan de diplomatiska relationerna mellan Norge och Kina normaliserades (se December 2016). Under besöket ingår de två länderna en rad handels- och samarbetsavtal.

    • Mars

    • "Breivik inte omänskligt behandlad"

      En domstol i Oslo, motsvarande svenska hovrätten, river upp en dom i lägre instans som slog fast att massmördaren Behring Breivik behandlats inhumant av norska staten då han hållits isolerad under lång tid. Appellationsdomstolen i Oslo anser inte att fången har behandlats omänskligt eller har utsatts för tortyrliknande behandling. Fängelset där Behring Breivik sitter har inte gjort några ändringar i hanteringen av massmördaren sedan den fällande domen i distriktsdomstolen. Fången sitter fortfarande i isoleringscell i syfte att hindra honom att sprida information om sitt nazistiskt inspirerade och våldsbejakande manifest till eventuella anhängare.

    • Februari

    • Kyrkan börjar viga samkönade par

      Evangelisk-lutherska kyrkan antar en ny gudstjänstordning som tillåter de präster som vill att viga samkönade par. Tidigare har präster inom kyrkan endast fått lov att välsigna homosexuella par.

    • Januari

    • Hundratals USA-soldater utplaceras

      Trehundra amerikanska marinsoldater stationeras ut i Norge i syftet att stärka Natos försvar längs den ryska gränsen. Utplaceringen sker tre dagar innan Donald Trump installeras som USA:s president. Trump har kallat Nato "förlegad" och sagt att försvarsalliansen borde koncentrera sig på terrorism istället för Moskva.

  • 2016

    • December

    • De diplomatiska relationerna med Kina återupprättas

      Kina och Norge enas om att inleda frihandelssamtal. Det innebär att det brott i de diplomatiska relationerna som skedde 2010 till följd av att norska nobelkommittén delade ut fredspriset till den fängslade kinesiske dissidenten Liu Xiaobo nu är över.

    • Oktober

    • USA-soldater ska tränas i Norge

      Den norska regeringen tillkännager att 330 amerikanska marinsoldater i omgångar ska placeras i Norge för att få träning i manövrar i arktiska förhållanden. De amerikanska soldaterna ska befinna sig omkring 100 mil från den ryska gränsen, men beslutet väntas ändå väcka missnöje i Ryssland. USA har sedan tidigare mycket militärt materiel i Norge, men inga trupper.

    • Budgethål täcks med oljepengar

      Regeringen presenterar sin budget för 2017. Den innehåller bland annat nya satsningar på försvaret, sänkta bolagsskatter (till 24 procent) och investeringar i infrastruktur för att få ner arbetslösheten. För att få budgeten att gå ihop ska regeringen ta 225 miljarder norska kronor (cirka 240 miljarder svenska kronor) ur oljefonden. 

    • Juni

    • Mullah Krekar kan utlämnas till Italien

      En norsk domstol slår fast att den omstridde religiöse ledaren Mullah Krekar kan utlämnas till Italien där han misstänks för samröre med militanta sunnimuslimer.

    • Regeringen vill satsa på försvaret

      Den norska regeringen tillkännager planer på en kraftig upprustning av försvaret. Om förslaget godkänns av stortinget ska Norge köpa över 50 nya stridsflygplan, fyra nya ubåtar och nya övervakningsplan. Statsminister Solberg motiverar planerna med ett försämrat geopolitiskt läge i närområdet.

    • Maj

    • Norge stärker sitt bidrag till kampen mot IS

      Statsminister Solberg meddelar att Norge skickar 60 soldater till Jordanien för att där träna syriska soldater i kampen mot IS. Sedan tidigare tränar norrmännen kurdiska peshmerga-soldater i irakiska Kurdistan. 

    • April

    • Tretton döda i helikopterolycka

      Alla 13 människor ombord på en transporthelikopter på väg från en oljeplattform utanför Bergen omkommer när helikoptern kraschar.

    • Staten överklagar domen om Breivik

      Den norska staten överklagar Oslo tingsrätts dom att Breiviks mänskliga rättigheter kränkts i fängelset. 

    • "Norska staten behandlar Breivik inhumant"

      Tingsrätten i Oslo slår fast att nazisten och massmördaren Anders Behring Breivik har "behandlats inhumant" då han suttit i isoleringscell i närmare fem år sedan terrordådet i Oslo och på Utöya 2011. Rätten säger att Breiviks mänskliga rättigheter kränkts genom alltför strikta begränsningar för korrespondens och besök. Breivik stämde staten i mars 2016 och kräver att få kommunicera mer med sina anhängare. Personal i fängelset där Breivik sitter säger att några ändringar i fångens rutiner inte är planerade. 

    • Januari

    • Flyktingar avvisas till Ryssland

      Norge sänder tillbaka en första grupp på ett dussintal flyktingar som sökt sig till landet genom att korsa gränsen mot Ryssland i norr. Sammanlagt uppehåller sig 5 500 asylsökande på en anläggning i Nordnorge efter att ha tagit sig in i landet denna väg. FN har varnat Norge för att avvisningarna kan vara ett brott mot FN:s flyktingkonvention. Avvisningarna stoppas tillfälligt av norska myndigheter när Ryssland tar kontakt och kräver bättre samordning mellan de två länderna.

  • 2015

    • November

    • Norge annonserar i afghanska tidningar

      För att minska flyktingströmmen från Afghanistan till Norge publicerar den norska regeringen annonser med rubriken "Tuffare asylregler i Norge" i två dagstidningar i Afghanistan. I annonsen uppmanas afghaner att inte sälja allt de äger och lägga sitt öde i människosmugglares händer bara för att riskera att bli hemskickad av den norska staten, som anser att delar av Afghanistan är tillräckligt trygga för att människor därifrån inte ska beviljas asyl.

    • Norrman mördas av IS

      Islamiska staten (IS) mördar en norrman och en kines som den extrema islamistgruppen tagit som gisslan. Två månader tidigare hade Norges regering vägrat betala den lösesumma som IS krävt för att släppa gisslan fri.

    • Oktober

    • Uttag ur oljefonden

      Regeringen meddelar att den måste ta pengar ur landets oljefond för att få 2016 års budget att gå ihop. Uttaget är på runt 3,7 miljarder norska kroner av de cirka 7 000 miljarder kroner som fonden nu är värd. Fonden beräknas växa med ytterligare runt 500 miljarder kroner under 2016, så uttaget är marginellt i sammanhanget.

    • Augusti

    • Grönt ljus för gasutvinning

      Regeringen beslutar att förberedelserna för exploatering av det stora gasfältet Johan Sverdrup i Nordsjön kan inledas. Projektet leds av det norska oljebolaget Statoil.

    • Första sommarlägret efter massakern på Utøya

      Fyra år efter massakern på Utøya (se Juli 2011) arrangerar Arbeiderpartiets ungdomsförbund åter ett sommarläger på ön.

    • Juni

    • Stortinget enas om flyktingkvot

      Regeringen och oppositionen kommer överens om att Norge ska ta emot 8 000 syriska flyktingar till år 2018. Under 2015 ska 2 000 syriska flyktingar – 500 fler än planerat – få komma till Norge. 2016 ska landet ta emot 3 000 syriska flyktingar, och lika många 2017. Oppositionen vill ta emot cirka 10 000 syriska flyktingar på två år, medan Fremskrittspartiet inte vill ta emot några nya flyktingar alls.

    • Maj

    • Tre norrmän döms för terrorrelaterade brott

      Tre män döms till fängelse för medlemskap i eller stöd till Islamiska staten (IS). Männen blir de första att fällas i enlighet med den terroristlag som infördes för två år sedan (se Juni 2013). Enligt norsk underrättelsetjänst har fler än 70 norska medborgare deltagit, eller deltar fortfarande, i kriget i Syrien.

    • April

    • Hotande regeringskris avvärjs

      En konflikt inom regeringen uppstår kring hanteringen av ett 60-tal asylsökande barn, vars föräldrar har bott i Norge i många år. Barnens föräldrar har fått avslag på sina asylansökningar efter det att regeringen infört strängare asylregler (se Mars 2014). Kristelig Folkeparti hotar att dra tillbaka sitt stöd till regeringen i stortinget om inte familjerna får sin sak prövad igen, vilket Fremskrittspartiet motsätter sig. Krisen avvärjs när Fremskrittspartiet ger med sig och låter familjerna få sina asylärenden omprövade.

    • Ursäkt till landets romer

      Statsminister Solberg ber formellt om ursäkt för hur landets romer behandlades före och efter andra världskriget (se Februari 2015). Hon utlovar ersättning till de berörda.

    • Februari

    • Rapport om Norges behandling av romer på 1930-talet

      En rapport från regeringen avslöjar att romer med norskt medborgarskap under 1930-talet vägrades återresa till Norge efter att ha lämnat landet. Som en konsekvens mördades en del av dessa romer i nazisternas koncentrationsläger i Tyskland.

    • Rättegång mot misstänkta IS-krigare

      En rättegång inleds i en domstol i Oslo mot två män, misstänkta för att ha deltagit på den militanta sunnimuslimska organisationen Islamiska statens (IS) sida i kriget i Syrien (se Syrien, aktuell politik). Åtalet rubriceras "hjälp till terroristorganisation". En av de två åtalade misstänks för att ha försökt sända militär utrustning till ett syskon i Syrien. Männen riskerar uppemot sex års fängelse.

    • Anpassning till EU:s klimatmål

      Norge presenterar planer på att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 40 procent till år 2030. Landet anpassar sig därmed till EU:s klimatmål.

  • 2014

    • November

    • PST: ”Ökad risk för terrordåd mot Norge”

      Den norska säkerhetstjänsten PST varnar för att terrorhotet mot Norge har ökat under hösten. Enligt PST är sannolikheten stor för att ett terrordåd eller ett försök till ett sådant kommer att utföras inom ett år.

    • Oktober

    • Norska soldater till Irak

      Regeringen meddelar att 120 norska militärer ska skickas till Irak för att träna den irakiska armén i kampen mot den extrema islamistgruppen Islamiska staten (IS). Soldaterna ska inte delta i strid. Hälften av soldaterna ska stationeras i Bagdad och hälften i staden Arbil i den kurdiska regionen i norra Irak.

    • Norskt par får Nobelpriset i medicin

      Forskarna May-Britt Moser och Edvard Moser får Nobelpriset i medicin tillsammans med den brittiske professorn John O'Keefe. De får priset för upptäckten av hjärnans "GPS-system", som förklarar hur vi vet var vi befinner oss och hur vi kan navigera från en plats till en annan. Upptäckten har bland annat gett en större kunskap om varför Alzheimerspatienter inte kan känna igen sin omgivning.

    • Stoltenberg tillträder som Natochef

      Arbeiderpartiets förre ledare Jens Stoltenberg tillträder som militäralliansen Natos generalsekreterare. Han ersätter dansken Anders Fogh Rasmussen.

    • Juli

    • Höjd terrorberedskap

      Den 24 juli sätts polisen i höjd beredskap i hela landet sedan ett "konkret hot" framförts om ett nära förestående terrorattentat. Hotet uppges komma från en extrem islamistgrupp i Syrien. ID-kontroller införs vid gränsövergångarna och delar av luftrummet över Bergen stängs. Efter tre dagar tonar myndigheterna ned hotet och efter en vecka återgår polisen till normal beredskap. De skärpta gränskontrollerna slopas.

    • Juni

    • Jonas Gahr Støre ny ledare för Arbeiderpartiet

      Jonas Gahr Støre, tidigare utrikesminister och hälsominister i Stoltenbergs regering, väljs till ny ledare för Arbeiderpartiet.

    • Maj

    • Norska ska leda FN-styrka

      Som första kvinna utnämns norska generalmajoren Kristin Lund till att leda en fredsbevarande FN-styrka. Hon tar befälet över den internationella fredsstyrkan på Cypern den 13 augusti. Cypernstyrkan består av närmare 1 000 soldater och poliser samt 149 civilanställda.

    • Regeringen avböjer möte med Dalai Lama

      Regeringen väljer att inte träffa tibetanernas andlige ledare Dalai Lama när han besöker Norge för att uppmärksamma att det är 25 år sedan han fick Nobels fredspris. Regeringsföreträdare säger att beslutet tas för att inte försvåra försöken att normalisera relationerna till Kina, vilka bottenfrystes 2010 när den norska Nobelkommittén gav fredspriset till den kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.

    • Mars

    • Stoltenberg utnämns till chef för Nato

      Jens Stoltenberg, ledare för Arbeiderpartiet och tidigare statsminister, väljs till generalsekreterare för militäralliansen Nato. Stoltenberg tillträder posten i oktober samma år.

    • Striktare asyl- och invandringspolitik införs

      Regeringen enas med Kristelig Folkeparti och Venstre om en ny och i huvudsak striktare asylpolitik. Men överenskommelsen innebär också att runt 1 000 barn och ungdomar, som har fått avslag på sin asylansökan och riskerar utvisning, ska kunna stanna i Norge genom särskilda hänsyn. De så kallade asylbarnen är en omstridd politisk fråga i Norge och beslutet om deras framtid anses vara en eftergift till Venstre. I övrigt innebär den nya asylpolitiken att Norge inför en 24-årsgräns för att en invandrare som fått asyl ska få rätt att återförenas med sin make eller maka i Norge (ett krav som Fremskrittspartiet länge framfört). En snabbare behandling av personer som befinner sig i landet utan uppehållstillstånd införs, liksom två olika asylmottagningar (en öppen för dem som ska få stanna och en låst mottagning för dem som ska utvisas). Landet ska också driva en mer kraftfull politik för att få fram fler jobb till invandrare.

    • Februari

    • Kolgruva öppnas på Svalbard

      Norge öppnar en kolgruva på ögruppen Svalbard i Norra Ishavet. En maktkamp pågår om det naturresursrika Arktis mellan bland andra Norge, Ryssland och USA.

  • 2013

    • Oktober

    • Høyre och Fremskrittspartiet bildar minoritetsregering

      De två partierna bildar regering och presenterar ett regeringsprogram som bland annat innehåller en mer restriktiv invandringspolitik, en rad skattesänkningar, strävan efter mindre byråkrati och en reform om att polisen ska få bära vapen. Høyres ledare Erna Solberg utses till statsminister och Fremskrittspartiets ledare Siv Jensen blir finansminister.

    • September

    • Mittenpartier avböjer plats i regeringen

      Høyre bjuder in Kristelig Folkeparti, Venstre och Fremskrittspartiet till regeringsförhandlingar. Det står dock snart klart att Kristelig Folkeparti och Venstre inte kan tänka sig att sitta i samma regering som Fremskrittspartiet.

    • Høyre segrar i stortingsvalet

      Det konservativa partiet blir näst största parti och ökar sin röstandel med närmare 10 procentenheter till 27 procent, vilket ger 48 mandat. Arbeiderpartiet behåller sin position som stortingets största parti men backar till 31 procent (55 mandat). Trea blir Fremskrittspartiet, som dock förlorar mer än en fjärdedel av sitt väljarstöd och stannar på drygt 16 procent (29 mandat). Senterpartiet, Kristelig Folkeparti och Venstre får 10, 10 respektive 9 mandat, medan Socialistisk Venstreparti med knapp nöd tar sig över 4-procentsspärren och får nöja sig med 7 mandat. Miljøpartiet De Grønne gör ett starkt val i Oslo och kommer för första gången in i stortinget med 1 mandat. Valdeltagandet ligger på 78 procent.

    • Juni

    • Värnplikt för kvinnor

      Stortinget röstar med stor majoritet för att införa allmän värnplikt också för kvinnor. Norge blir därmed det första Natolandet och den första europeiska nationen att införa allmän värnplikt för både män och kvinnor. 

    •  Förbud mot medlemskap i terrororganisation

      En ny lag träder i kraft som gör det olagligt att vara medlem av eller på något annat sätt stödja en terroristorganisation, till exempel den sunniextrema Islamiska staten (IS) i Syrien och Irak.

    • Maj

    • Åtgärder mot tiggeri

      Regeringen föreslår en rad åtgärder mot tiggeri. Anmälningsplikt men inte förbud föreslås, liksom anslag till "humanitära akutåtgärder". Det ska också bli lättare att utvisa EU-medborgare som har begått brott. Fremskrittspartiet har krävt förbud mot tiggeri och har fått stöd av poliskåren.

  • 2012

    • December

    • Norge intensifierar kampen mot högerextremism

      Utrikesminister Eide meddelar att norska UD genom sina diplomater ska samla information om högerextrema strömningar i Europa. Norge ska tydligt uttrycka sin hållning mot högerextremism, rasism och främlingsfientlighet. Enligt Eide har Norge ett särskilt ansvar med tanke på de högerextremistiska terrordåden i Oslo och på Utøya 2011.

    • September

    • Stoltenberg ombildar sin regering

      Espen Barth Eide lämnar försvarsministerposten för att bli ny utrikesminister efter Jonas Gahr Støre, som får ta hand om det problemfyllda hälsodepartementet.

    • Augusti

    • Breivik får livstids fängelse

      Den 24 augusti döms Anders Behring Breivik till lagens strängaste straff, 21 års fängelse med möjlighet till förlängning fem år i taget så länge den dömde anses vara en samhällsfara. En enig rätt förklarar att Breivik är straffrättsligt tillräknelig, ett utslag som välkomnas av såväl mordoffrens anhöriga som den norska allmänheten.

    • Regeringsombildning, ny utrikesminister

      Försvarsminister Espen Barth Eide utnämns till utrikesminister. Ny försvarsminister blir Anne-Grete Strøm-Erichsen.

    • Högste polischefen avgår

      I spåren av 22 juli-kommissionens rapport avgår Norges högsta polischef, polisdirektör Öystein Maeland. Justitieministern och andra högt uppsatta politiker vill inte uttala sitt fulla förtroende för honom.

    • Stoltenberg tar på sig ansvaret

      Statsminister Stoltenberg säger i en kommentar till 22 juli-kommissionens rapport att han som regeringschef är ytterst ansvarig för de brister som funnits i statsapparaten. Han kallar till ett extrainsatt möte i stortinget för att diskutera vilka följder rapportens slutsatser ska få.

    • Svidande kritik mot polisen

      Den 22 juli-kommissionen, som tillsatts av regeringen, offentliggör sin rapport om terrorattackerna i Oslo och på Utøya (se Juli 2011). Polisen får skarp kritik för dåligt organiserat arbete och en rad brister i insatserna mot Breivik. Kritiken rör allt från bristande rutiner och kommunikationsproblem till dålig beredskap och sviktande omdömen hos enskilda personer. Med ett bättre organiserat polisarbete hade Breivik kunnat stoppas tidigare, enligt kommissionen. Angreppet mot regeringsbyggnaden i Oslo hade helt kunnat undvikas om man följt redan existerande säkerhetsföreskrifter. En snabbare polisinsats på Utøya hade också varit möjlig, enligt kommissionen.

    • Juli

    • Regeringen avbryter strejk bland oljearbetare

      Regeringen använder sina extraordinära befogenheter för att stoppa en strejk bland oljearbetare. Efter 16 dagar beordrar regeringen arbetarna tillbaka till jobbet med hänsyn till nationens intresse.

    • Juni

    • Oklart om Breiviks hälsotillstånd

      Efter nära tio veckors förhandlingar förklarar åklagaren att Breivik är psykiskt sjuk och bör dömas till sluten psykiatrisk vård. Rättspsykiatriker och jurister är splittrade i fråga om Breiviks psykiska hälsa. Försvaret hävdar att Breivik är straffrättsligt tillräknelig och ska dömas till fängelse.

    • Maj

    • Storstrejk bland statsanställda

      Den 24 maj går fler än 30 000 statsanställda ut i en landsomfattande strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor.

    • April

    • Rättegången mot Breivik inleds

      Rättegången mot Breivik blir utdragen och plågsam för de överlevande och anhöriga som samlats i rättssalen. Många vittnar om gärningsmannens brutalitet på Utøya. Rättegången TV-sänds och många tittare upprörs över gärningsmannens känslokyla.

    • Väljarstödet för Arbeiderpartiet sjunker

      I en opinionsmätning får det stora regeringspartiet 29 procent av väljarstödet mot 32 procent för Høyre. Fremskrittspartiet stannar på 14 procent.

    • Mars

    • Mulla Krekar får fem års fängelse

      Den terrormisstänkte islamistledaren mulla Krekar döms till fem års fängelse för mordhot, terrorhot och uppmaning till brott.

    • Sosialistisk Venstreparti byter ledare

      Kristin Halvorsen avgår som ledare för Sosialistisk Venstreparti efter 15 år på posten. Till ny partiledare väljs Audun Lysbakken.

  • 2011

    • November

    • Breivik bedöms vara ”tillräknelig”

       I en första rättspsykiatrisk undersökning diagnostiseras Breivik som paranoid schizofren, vilket sannolikt skulle innebära att han döms till vård. Allmänheten reagerar upprört och kräver att han i så fall tvångsvårdas livet ut. En senare utredning kommer dock fram till att Breivik är "tillräknelig" och kan dömas till fängelse, vilket han själv vill.

    • Brister i polisarbetet – justitieministern avgår

      Det framkommer fler uppgifter om kommunikationsproblem och misstag i polisarbetet i samband med massakern på Utøya. Justitieminister Knut Storberget avgår och ersätts av försvarsminister Grete Faremo. Ny försvarsminister blir Espen Barth Eide.

    • September

    • Fremskrittspartiet backar i lokala val

      I kommun- och fylkesvalen förlorar Fremskrittspartiet runt en tredjedel av sina väljare jämfört med lokalvalen 2007. Høyre segrar stort och ökar sin röstandel med 50 procent. Arbeiderpartiet går fram något och förblir största parti.

    • Augusti

    • Kritik mot polisen för långsamt agerande

      Polisen får kritik för att det tog omkring en timme från det att larmet gick till det att skottlossningen på Utøya upphörde (se Juli 2011). Regeringen tillsätter en kommission för att utreda vad som skedde i samband med terrordåden, hur myndigheterna agerade och vilka lärdomar samhället kan dra.

    • Juli

    • Rekordstarkt stöd för Arbeiderpartiet

      Statsminister Stoltenberg prisas i alla läger för fasthet och medkänsla i den kris som uppstått. En vecka efter terrordåden får Arbeiderpartiet sitt högsta opinionsstöd på tolv år – 40,5 procent.

    • Norge chockas av två terrordåd

      Den 22 juli dödar den islamfientlige högerextremisten Anders Behring Breivik åtta människor i ett bombattentat i regeringskvarteret i Oslo. Knappt två timmar senare mördar han 69 människor, flertalet ungdomar, i en massaker på ön Utøya, där Arbeiderpartiets ungdomsförbund samlats för sommarläger. I attentaten skadas 242 människor, en del mycket svårt. Dåden är riktade mot Arbeiderpartiet som den 32-årige gärningsmannen anser har skadat Norge genom att tillåta invandring av muslimer. Gärningsmannen, som tidigare varit medlem av Fremskrittspartiet, erkänner sig skyldig och sätts i förvar hos polisen.

    • April

    • Høyre fortsätter växa

      I en opinionsmätning får Høyre 32 procent av rösterna, medan Arbeiderpartiet får 30 procent och Fremskrittspartiet backar rejält till 14 procent. De borgerliga har nu ett övertag över de rödgröna enligt mätningen.

  • 2010

    • December

    • Høyre största parti

      Høyres väljarstöd har ökat kraftigt under året. I en opinionsmätning blir det konservativa partiet störst med 28 procent av rösterna mot 26 procent för Arbeiderpartiet.

    • Oktober

    • Kontroversiellt val av Nobelpristagare

      Den norska Nobelkommitténs beslut att ge fredspriset till den fängslade kinesiske dissidenten Liu Xiaobo leder till hårda reaktioner från makthavarna i Kina, som stoppar norska officiella besök och skjuter upp ett handelsavtal med Norge.

    • Maj

    • Starkt EU-motstånd

      En opinionsundersökning visar på ett historiskt starkt motstånd mot norskt medlemskap i EU. Närmare 57 procent av norrmännen är emot att Norge går med i EU, medan drygt 30 procent är för. Høyre är det enda partiet med en majoritet av EU-positiva sympatisörer.

  • 2009

    • September

    • De rödgröna behåller makten

      Oenighet om invandrar- och flyktingpolitiken och om regeringsfrågan gör att den borgerliga oppositionen inte kan utnyttja sitt övertag i opinionen inför stortingsvalet. Vinnare blir den rödgröna regeringskoalitionen, med tre mandats segermarginal över de borgerliga. Arbeiderpartiet ökar med 3 procentenheter till 35,5 procent (64 mandat). Fremskrittspartiet gör ett rekordval och ökar till 23 procent (41 mandat). Høyre ökar också med tre procentenheter till 17 procent (30 mandat). Sosialistisk Venstreparti stannar på 11 mandat, vilket även Senterpartiet gör. Kristelig Folkeparti vinner 10 mandat, medan Venstre går kraftigt tillbaka till 2 mandat. Valdeltagandet är 77 procent.

    • Februari

    • Jensen varnar för smygislamisering

      Fremskrittspartiets ledare Siv Jensen hävdar att ”smygislamisering” hotar norska städer. Hon ser svenska Malmö som ett varnande exempel.

  • 2008

    • November

    • Förbud mot köp av sexuella tjänster

      Stortinget röstar igenom ett förbud mot köp av sexuella tjänster. Lagen gäller även norska medborgare i utlandet.

    • Januari

    • Klimatuppgörelse i stortinget

      Sex partier – alla utom Fremskrittspartiet – enas om att Norge ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent (jämfört med 1990 års nivå) till 2020. De enas också om att Norge senast 2050 – helst 2030 – ska bli koldioxidneutralt genom att finansiera utsläppsminskningar i omvärlden motsvarande de egna utsläppen.

    • Utrikesministern överlever självmordsdåd

      Utrikesminister Jonas Gahr Støre klarar sig oskadd från ett självmordsattentat i Afghanistans huvudstad Kabul. Sex människor dödas när hotellet som Støre bor på attackeras. En norsk journalist finns bland dödsoffren. Talibanerna tar på sig skulden för dådet.

  • 2007

    • September

    • Bakslag för Sosialistisk Venstreparti

      I de lokala valen går det lilla regeringspartiet Sosialistisk Venstre tillbaka kraftigt och förlorar hälften av sina väljare. Orsaken bedöms vara att partiet tvingats till svåra kompromisser i regeringssamarbetet. Resultatet anses försvaga hela regeringskoalitionen.

  • 2006

    • December

    • Norsk Hydro och Statoil går samman

      Norsk Hydros olje- och gasverksamhet slås samman med Statoil. Därmed bildas ett av världens största företag med olje- och gasverksamhet ute till havs.

    • Maj

    • Ny ledare för Fremskrittspartiet

      Siv Jensen väljs till ny ledare för Fremskrittspartiet. Hon ersätter Carl I Hagen, som har lett det invandringskritiska partiet sedan 1978.

    • Mars

    • Medvind för Fremskrittspartiet

      Det invandringskritiska Fremskrittspartiet blir i en opinionsmätning Norges största parti med 32 procent av rösterna mot 27 procent för Arbeiderpartiet.

  • 2005

    • Oktober

    • Norge får ny regering

      Norge får en rödgrön regering. Med Arbeiderpartiets ledare Jens Stoltenberg som statsminister bildar Arbeiderpartiet, Sosialistisk Venstre och Senterpartiet en regering.

    • September

    • Arbeiderpartiet segrar i stortingsvalet

      Arbeiderpartiet vinner stortingsvalet. Arbeiderpartiet ökar sin röstandel från 24 procent i valet 2001 till 33 procent (61 av de 169 mandaten).  Näst störst blir det nationalistiska och invandringskritiska Fremskrittspartiet, som når en toppnotering på 22 procent (38 mandat). Det konservativa Høyre går tillbaka från 21 procent 2001 till 14 procent (23 mandat). Sosialistisk Venstreparti backar till 9 procent (15 mandat), medan Kristelig Folkeparti får 7 procent (11 mandat). Senterpartiet ökar något till 6,5 procent (11 mandat), medan liberala Venstre ökar till 6 procent (10 mandat). Tillsammans får de tre rödgröna partierna 87 mandat mot 82 för de borgerliga. Valdeltagandet är 77 procent.

Varukorg

Totalt 0