Litauen
Foto: Shutterstock/Lev Levin

Litauen

Litauen är det sydligaste och största av de tre baltiska länderna. Litauen var det baltiska land som gjorde starkast motstånd mot den sovjetiska ockupationsmakten och var först av alla sovjetrepubliker att förklara sig självständig 1990. Numera är Litauen såväl EU- som Natomedlem och ett av de länder som starkast opponerar sig mot vad de uppfattar som en aggressiv rysk politik.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2019

    • Juli

    • Fler partier i regeringen

      Premiärminister Saulius Skvernelis ombildar regeringen. Två nya parter tas in, så att koalitionen nu omfattar fyra partier. Förutom Böndernas och de grönas förbund och Socialdemokraterna ingår nu också högerpartiet Ordning och rättvisa samt Valaktionen för polacker i Litauen. Sammanlagt har fyrpartikoalitionen 75 av parlamentets 141 platser.

    • Nausėda tillträder som president

      Gitanas Nausėda tillträder som Litauens nya president. Mittenhögerpolitikern och ekonomen Nausėda, som ställde upp som oberoende i presidentvalet, lovar vid tillträdet att bekämpa de stora sociala och ekonomiska klyftorna i Litauen. Som det är nu, påpekar han, tjänar den rikaste femtedelen av befolkningen sju gånger mer än den fattigaste. Det är dock inte presidenten som har huvudansvaret för den ekonomiska politiken i Litauen.  Nausėda betonar att han vill att regeringen ska satsa mer på  social välfärd, vård, utbildning och kultur, fördjupa samarbetet med EU och USA samt satsa på försvaret.

    • Maj

    • Fosterlandsförbundet störst i EU-valet

      Fosterlandsförbundet vinner nära 19 procent av rösterna i valet till Europaparlamentet och tar hem tre mandat. Socialdemokratiska LSDP får omkring 15 procent av rösterna vilket ger partiet två mandat. Även det tredje största partiet, regerande Litauiska bönders och grönas allians, får två mandat.

    • Gitanas Nausėda vald till president

      Andra omgången i presidentvalet slutar med att Gitanas Nausėda segrar med drygt 65 procent av rösterna mot Ingrida Šimonytė som får nästan 33 procent. Nausėda har lovat att verka för att överbrygga de djupa inkomstklyftorna i landet och att försöka förbättra relationerna med Ryssland under förutsättning att Moskva ändrar sin Ukrainapolitik. Nausėda ersätter den populära Dalia Grybauskaitė, kallad Järnladyn efter sin hårda linje mot Ryssland. Presidentvalet hålls på samma dag som EU-valet. Nausėda kommer att tillträda som president den 12 juli.

    • Skvernelis bortröstad i presidentvalet

      I en första omgång av presidentvalet segrar den tidigare finansministern Ingrida Šimonytė med mycket knapp marginal − hon får 31,4 procent av rösterna jämfört med 31,2 procent för ekonomen Gitanas Nausėda. En andra valomgång kommer att hållas mellan dem den 26 maj. Premiärminister Saulius Skvernelis, som får 19,9 procent av rösterna går dock inte vidare. Han kommer därför, som han tidigare meddelat, att avgå som regeringschef den 12 juli.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0