Litauen
Litauen är det sydligaste och största av de tre baltiska länderna. Litauen var det baltiska land som gjorde starkast motstånd mot den sovjetiska ockupationsmakten och var först av alla sovjetrepubliker att förklara sig självständig 1990. Numera är Litauen såväl EU- som Natomedlem.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2024
-
November
-
Kinesisk ambassadpersonal utvisas
Tre anställda vid Kinas ambassad i Litauen utvisas. Enligt ett uttalande från utrikesdepartementet beror utvisningen på att de ”förklarats icke önskvärda” på grund av agerande som strider ”mot Wienkonventionen och Republiken Litauens lagstiftning”. Det är oklart om utvisningen har koppling till det misstänkta sabotaget av datakablar i Östersjön nyligen, då en ledning mellan Gotland och Litauen skadades i samband med att ett kinesiskflaggat fartyg befann sig i området (se 27 November).
-
Länder samarbetar kring misstänkt kabelsabotage i Östersjön
Litauen utreder tillsammans med tyska, finländska och svenska myndigheter ett misstänkt sabotage av datakablar i Östersjön (se Finland: Kalendarium). Ett kinesiskt fartyg, Yi Peng 3, hålls sedan några dagar kvar i Kattegatt av danska marinen misstänkt för sabotaget. Fartyget tros ha orsakat skador på en datakabel mellan Sverige och Litauen, och på en annan mellan Finland och Tyskland. Fartyget passerade på sin väg från den ryska oljehamnen Ust-Luga platsen för båda kabelbrotten. Sabotaget har skett på internationellt vatten, men i svensk ekonomisk zon, genom att fartyget tros ha lossat sitt ankar och låtit det släpa på havsbotten i flera timmar mellan den 17 och den 18 november. Det pågår diplomatiska förhandlingar gällande fartyget. Kinas utrikesdepartement förnekar inblandning och uppger att man inte haft någon kännedom om de två kablar som skadats i Östersjön. Från rysk håll har man kallat misstankarna om att Ryssland skulle ligga bakom för absurda.
-
Blivande premiärminister utses
Socialdemokraten Gintautas Paluckas utses till ny premiärminister av parlamentet. Socialdemokraterna, som blev största parti i valet i oktober, har bildat en regeringskoalition med Demokraternas union ”För Litauen" och det nationalistiska populistpartiet, Nemunas gryning. De tre partierna har en betryggande majoritet med minst 86 platser i parlamentet. Socialdemokraterna möter kritik för beslutet att bjuda in Nemunas gryning till samarbetet, något som partiet före parlamentsvalet uteslöt. Ledaren för Nemunas gryning har ställts inför rätta anklagad för antisemitiska uttalanden. Litauens president Gitanas Nauseda har sagt att det var ett ”misstag” att inkludera Nemunas gryning i trepartisamarbetet och att han kommer att vägra att godkänna ministrar från partiet. Paluckas planerar därför att besätta Nemunas grynings tre ministerposter med politiskt obundna experter.
-
-
Oktober
-
Valseger för oppositionen
Efter den andra valomgången av parlamentsvalet står det klart att oppositionspartiet Socialdemokraterna segrar med 52 mandat enligt preliminära resultat. Socialdemokraterna ledde sedan den första valomgången som hölls den 13 oktober och lyckades behålla sitt övertag. Det regerande Fosterlandsförbundet kommer på andra plats med omkring 28 mandat. Det nybildade populistiska partiet Nemunas gryning får 20 mandat och Demokraternas union ”För Litauen” 14. Socialdemokraterna hoppas kunna bilda regering tillsammans med Demokraternas union ”För Litauen” och Litauiska bönders och grönas allians, LVŽS.
-
Juni
-
Högern blir störst i EU-valet
I EU-valet blir Fosterlandsförbundet-Litauiska kristdemokrater störst med 21,3 procent av rösterna vilket ger 3 mandat i parlamentet i Bryssel. Det socialdemokratiska oppositionspartiet LSDP, som i opinionsmätningarna såg ut att kunna vinna, får nöja sig med 18,0 procent vilket ger 2 mandat och en andraplats. Litauiska bönders och grönas allians får 9,1 procent (1 mandat), Frihetspartiet 8,1 procent (1 mandat), Demokraternas union ”För Litauen” 5,9 procent (1 mandat), Valaktionen för polacker i Litauen 5,8 procent (1 mandat), Folk- och rättviseunionen 5,5 procent (1 mandat), Liberala rörelsen 5,4 procent (1 mandat). Valdeltagandet är lågt, bara lite drygt 28 procent av väljarna deltar.