Litauen
Foto: Shutterstock/Lev Levin

Litauen

Litauen är det sydligaste och största av de tre baltiska länderna. Litauen var det baltiska land som gjorde starkast motstånd mot den sovjetiska ockupationsmakten och var först av alla sovjetrepubliker att förklara sig självständig 1990. Numera är Litauen såväl EU- som Natomedlem och ett av de länder som starkast opponerar sig mot vad de uppfattar som en aggressiv rysk politik.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2020

    • Juni

    • Resenärer från 24 länder slipper karantän

      Litauen öppnar gränserna för resenärer från de flesta EU-länder och häver kravet på att besökare måste tillbringa två veckor i karantän. Fortfarande gäller dock karantänregler för resenärer från länder där smittspridningen ännu är ett problem. Fortfarande måste dock besökare från en del länder, däribland Malta, Irland och Spanien hålla sig i karantän innan de kan röra sig fritt i Litauen, medan resenärer från Sverige, Storbritannien, Portugal och Belgien inte får komma in i landet.

    • Maj

    • Baltiska länder öppnar gränserna inbördes

      Estland, Lettland och Litauen öppnar sina gränser för resenärer från de baltiska länderna. Fortfarande måste emellertid besökare från något annat land tillbringa två veckor i karantän innan de kan röra sig fritt i länderna. Antalet fall av covid-10 har minskat kraftigt i de tre länderna.

    • April

    • Regeringen lättar på åtgärder mot corona

      I mitten av mars införde Litauen restriktioner i samhället för att bekämpa spridningen av det nya coronaviruset och sjukdomen covid-19. Bland annat stängdes alla affärer utom apotek och livsmedelsaffärer. Regeringen tillåter nu vissa verksamheter som skomakare, kemtvätt etc att öppna igen. Fortfarande måste dock restauranger och sportanläggningar hålla stängt. Skolor och universitet väntas öppna igen först till hösten. Antalet nya fall av covid-19 har sjunkit till omkring 50 per dag. Hittills har ett 30-tal människor avlidit i sjukdomen.

    • Januari

    • Valreform slopas efter presidentveto

      Efter att president Gitanas Nauseda valde att lägga in sitt veto mot den nya vallag som röstades igenom i parlamentet i slutet av förra året (se December 2019) försöker de partier som stod bakom reforminitiativet, däribland regeringspartiet LVŽS, att med hjälp av en ny omröstning i seimas häva vetot. Men försöket misslyckas eftersom endast 70 ledamöter, och inte de 71 som krävs, röstar för att sänka spärren till seimas.

  • 2019

    • December

    • Seimas röstar ja till valreform

      Parlamentet godkänner en ny vallag som sänker spärren för att få ta del av de platser som tillsätts i proportionella val till tre procent för partier och fem procent för partiallianser. Det är främst de regerande partiet LVŽS, samt socialdemokratiska LSDDP och Valaktionen för polacker i Litauen som står bakom initiativet som enligt dem ytterligare ska stärka det demokratiska systemet. Kritiska bedömare menar att den nya vallagen är ett försök av partierna att gynna sin egen ställning eftersom flera av dem under senare tid har tappat väljarstöd medan en del av dem riskerar att hamna under den nuvarande spärren på fem procent för partier och sju för valallianser.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0