Litauen
Foto: Shutterstock/Lev Levin

Litauen

Litauen är det sydligaste och största av de tre baltiska länderna. Litauen var det baltiska land som gjorde starkast motstånd mot den sovjetiska ockupationsmakten och var först av alla sovjetrepubliker att förklara sig självständig 1990. Numera är Litauen såväl EU- som Natomedlem och ett av de länder som starkast opponerar sig mot vad de uppfattar som en aggressiv rysk politik.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2020

    • December

    • Jämställd regering på plats

      Den nya center-högerregeringen mellan Fosterlandsförbundet, Liberala partiet och Frihetspartiet svärs in. Sju av de femton ministrarna är kvinnor; i den avgående regeringen under Saulius Skvernelis fanns det bara en kvinnlig minister. Gintare Skaiste blir finansminister men utrikesministerposten går till en man – Gabrielius Landsbergis. Regeringspartierna förfogar över mer än hälften av platserna i parlamentet och kan därmed själva driva igenom lagar. Antalet mandat räcker också för att avfärda eventuella veton från presidentens sida.  

    • Utredning om MR-brott i Belarus inledd

      Litauens riksåklagare inleder en undersökning för att avgöra om personer i Belarus polisväsen gjort sig skyldiga till brott mot de mänskliga rättigheterna. Utredningen dras igång sedan en belarusisk medborgare som flytt till Litauen vänt sig till det litauiska åklagarämbetet med en anmälan om att han blivit torterad när han satt häktad i Belarus.      

    • November

    • Sanktioner införs mot fler i Belarus

      Litauen och de övriga länderna i Baltikum inför reseförbud för två belarusiska ministrar och 26 andra. De hamnar därmed på de baltiska ländernas sanktionslista som nu omfattar över 150 personer förutom president Lukasjenko. Sportminister Sergei Kravtjuk hamnar på listan då han anklagats för att ha satt press på idrottsmän som uttalat sig mot Lukasjenko. Informationsminister Igor Lutsky svartlistas också då han hålls ansvarig för nedsläckning av internet i syfte att stoppa protester. De baltiska länderna går hårdare fram mot Belarus än EU som helhet. EU har hittills riktat sanktioner mot 59 belarusier.

    • Ingrida Šimonytė blir premiärminister

      Parlamentet godkänner Ingrida Šimonytė som ny regeringschef. Hon kommer att leda en koalition mellan högerpartiet Fosterlandsförbundet som vann valet i oktober samt två mittenpartier – Liberala rörelsen och Frihetspartiet. Partierna i koalitionen säger sig vilja skära ned på byråkratin, modernisera ekonomin och införa samkönade äktenskap. Šimonytė gör samtidigt klart att den nya regeringens huvuduppgift blir att hejda spridningen av covid-19. Litauen upplever nu en andra våg av smitta. Pandemin har dock inte fått full så förödande effekt på landets ekonomi som på andra håll. Ekonomin väntas krympa med drygt 2 procent under 2020, vilket är en låg siffra inom EU.

    • Oktober

    • Högern slutlig vinnare i parlamentsvalet

      Högerpartiet Fosterlandsförbundet vinner även andra omgången av parlamentsvalet och får sammanlagt 50 mandat i parlamentet. Litauiska bönders och grönas allians som styrt Litauen sedan 2016 kommer tvåa och besätter 32 mandat. Socialdemokratiska partiet och Liberala rörelsen får 13 mandat var, tätt följda av det nya liberala Frihetspartiet som vinner 11 mandat. Dagen efter valet inleder Fosterlandsförbundets premiärministerkandidat Ingrida Šimonytė förhandlingar om regeringssamarbete med Liberala rörelsen och Frihetspartiet vilka båda leds av kvinnor. Šimonytė var finansminister under finanskrisen 2009 och har fått omfattande kritik för de hårda åstramningsåtgärder som infördes men hennes anhängare hävdar att det var tack vare henne som den negativa utvecklingen vände. Om samtalen går i lås kommer regeringen att förfoga över en majoritet i parlamentet och kan häva eventuella veton från presidenten.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0