Litauen

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/litauen/

Litauen är det sydligaste och största av de tre baltiska länderna. Litauen var det baltiska land som gjorde starkast motstånd mot den sovjetiska ockupationsmakten och var först av alla sovjetrepubliker att förklara sig självständig 1990. Numera är Litauen såväl EU- som Natomedlem.

Litauen – Geografi och klimat

Litauen är det sydligaste och största av de tre baltiska länderna. Det gränsar i öster till Belarus (Vitryssland), i söder till Polen, i sydväst till det ryska området Kaliningrad och i norr till Lettland.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 65 300 km2 (2022)
Tid: svensk + 1 timme
Angränsande land/länder: Lettland, Belarus (Vitryssland), Polen, Ryssland (Kaliningradområdet)
Huvudstad med antal invånare: Vilnius 576 000 (officiell uppskattning 2022)
Övriga större städer: Kaunas 375 000, Klaipéda 192 000, Šiauliai 130 000, Panevežys 117 000 (uppskattning 2023)
Högsta berg: Aukštojas (294 m ö h)
Viktiga floder: Nemunas, Neris
Största sjö: Drukšiai
Medelnederbörd/år: Vilnius 699 mm
Medeltemperatur/dygn: Vilnius -5 °C (jan), 17 °C (juli)

Källor

Litauen – Befolkning och språk

Sedan självständigheten 1991 har Litauens befolkningsantal sjunkit. Den kraftiga minskningen har i huvudsak orsakats av utvandring, men också av sjunkande födelsetal och försämrad folkhälsa. Fem av sex invånare är litauer, medan den polskspråkiga befolkningsgruppen utgör landets största minoritet.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: litauer 83,7 %, polacker 6,6 %, ryssar 5,3 %, övriga 4,4 % (2012)
Antal invånare: 2 833 000 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer: 45 (2020)
Andel invånare i städerna: 68 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 9,0 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 15,6 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: 1,1 procent (2022)
Fertilitetsgrad: 1,3 antal födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor: 53,0 procent (2022)
Förväntad livslängd: 74 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 79 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 70 år (2021)
Språk: litauiska är officiellt språk ¹

1. ryska och polska är största minoritetsspråk

Källor

Litauen – Religion

Katolicismen är den klart dominerande religionen. Bland flera religiösa minoriteter kan rysk-ortodoxt kristna och judar nämnas. Katolska kyrkan var en stark kraft mot den sovjetiska ockupationen av Litauen 1944–1991.

Litauen – Utbildning

I Litauen gäller avgiftsfri och obligatorisk skolgång i tio år för barn mellan 6 och 16 års ålder. De flesta elever går dock sammanlagt tolv år i skola. Landet har litauisk-, rysk-, polsk- och belarusiskspråkiga grundskolor. Det finns också två- och flerspråkiga skolor samt privatskolor.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 98,2 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 14 (2017)
Läs- och skrivkunnighet: 99,8 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 4,0 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 12,0 procent (2020)

Källor

Litauen – Kultur

Ett rikt folkligt kulturarv med urgamla rötter har hållits levande i Litauen i högre grad än på de flesta andra håll i Europa. Bland annat har över en halv miljon litauiska folksånger nedtecknats. Intresset för folkmusik, folkdans och andra former av bondekultur är stort.

Litauen – Äldre historia

För ungefär 4 000 år sedan slog sig baltiska stammar ned kring sydöstra Östersjön. Under medeltiden kämpade befolkningen mot tyska korsriddare, men 1386 antogs kristendomen genom en union med Polen. På 1400-talet bredde ett litauiskt storfurstendöme ut sig från Östersjön till Svarta havet. Det införlivades under 1700-talet i det ryska imperiet. 1918 blev landet självständigt men ockuperades av Sovjetunionen 1940, av Tyskland 1941 och åter av Sovjet 1944.

Litauen – Modern historia

Det politiska förtrycket under Sovjettiden (1944–1990) skapade ett starkt nationellt motstånd i Litauen. I slutet av 1980-talet bröt de litauiska kommunistledarna med moderpartiet i Moskva. Litauen blev 1990 först bland de sovjetiska delrepublikerna med att förklara sig självständigt från Sovjetunionen. 1991 erkändes den nya staten av omvärlden. Landet har därefter kämpat sig genom svåra ekonomiska tider. Höger och vänster har växlat vid makten, men politisk enighet rådde kring Litauens inträde i EU och Nato 2004.

Litauen – Politiskt system

Republiken Litauen är en demokrati med så kallat halv-presidentiellt system, vilket är en blandning av presidentstyre och parlamentarism. Presidenten har vissa befogenheter, bland annat inom utrikespolitiken. Partiväsendet är instabilt med många splittringar och nybildningar.

Litauen – Demokrati och rättigheter

Litauen är väl fungerande demokrati med oberoende institutioner samt fria och rättvisa val. Flera utmaningar kvarstår men det allmänna debattklimatet tycks gå mot större öppenhet.

Litauen – Aktuell politik

Efter parlamentsvalet 2020 återkom högerpartiet Fosterlandsförbundet och dess partner i regeringsställning. Då hade landet styrts av Litauiska bönders och grönas allians (LVŽS) sedan 2016. Coronapandemin dominerade mycket av den politiska utvecklingen från 2020 och fram till den klingade av under 2022. Därefter har Rysslands krig i Ukraina och dess följder, krävt mycket uppmärksamhet.

Fakta – politik

Officiellt namn: Lietuvos Respublika/ Republiken Litauen
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Gitanas Nausėda (2019–)
Regeringschef: premiärminister Ingrida Šimonytė (2020-)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Fosterlandsförbundet 50, Böndernas och de grönas förbund 32, Liberala rörelsen 13, Socialdemokraterna 13, Frihetspartiet 11, Arbetarpartiet 10, Valaktionen för polacker i Litauen 3, Socialdemokratiska arbetarpartiet 3, övriga 5 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Böndernas och de grönas förbund 54, Fosterlandsförbundet 31, Socialdemokraterna 17, Liberala rörelsen 14, Valaktionen för polacker i Litauen 8, Ordning och rättvisa 8, Arbetarpartiet 2, övriga och oberoende 7 (2016)
Valdeltagande: drygt 47 procent i första omgången av parlamentsvalet 2020, 57 respektive 53 procent i de båda omgångarna av presidentvalet 2019
Kommande val: presidentval och parlamentsval 2024

Källor

Litauen – Utrikespolitik och försvar

Den före detta Sovjetrepubliken Litauen är numera fast förankrad bland västvärldens länder, med medlemskap i såväl EU som Nato. Det problematiska förhållandet till Ryssland försämrades 2014 efter den ryska annekteringen av Krimhalvön i Ukraina och den fullskaliga invasionen 2022 har förvärrat läget. Även relationen med Kina har ansträngts under senare tid.

Fakta – försvar

Armén: 14 500 man (2022) ¹
Flygvapnet: 1 500 man (2022)
Flottan: 700 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP: 2,02 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 4,8 procent (2021)

1. inklusive 5 650 personer ur vad som kallas den aktiva reserven (active reserve)

Källor

Litauen – Ekonomisk översikt

Litauens ekonomi är helt anpassad till EU och sedan nyåret 2015 är landet med i eurosamarbetet. Efter en turbulent period under den globala finanskrisen 2008–2010 är den litauiska ekonomin åter på fötter. Tjänstesektorn dominerar stort, men oljeraffinering och jordbruksexport är också viktiga inslag. Bidrag från EU utgör en betydande del av statsbudgeten.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 24 827 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: 1,9 procent (2022)
Total BNP: 70 334 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 4,0 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 27,2 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP: 59,6 procent (2022)
Inflation: 17,6 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 39,6 procent (2022)
Valuta: euro
Varuexport: 46 340 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 54 938 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: 0,8 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP: 144 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: oljeprodukter, livsmedel, kemikalier, maskiner, elektrisk utrustning, elektronik
Största handelspartner: Ryssland, Lettland, Tyskland, Estland, Polen

Källor

Litauen – Naturtillgångar, energi och miljö

Litauen har sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 kämpat för att minska sitt beroende av rysk gasimport för sin energiförsörjning. När en ny terminal för flytande naturgas invigdes i Klaipėda 2014 ökade landets möjligheter att nå målet. Sommaren 2022 stoppade Litauen till slut all import av rysk gas.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare: 2 387 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare: 3 821 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt: 19,78 miljoner ton (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 7,08 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 11 694 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 4,2 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 2 998 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor

Litauen – Jordbruk

Jordbruket är viktigt för Litauens ekonomi och sysselsättning, särskilt boskapsskötsel och mejeriproduktion. Landets jordbruksexport påverkades negativt när Ryssland 2014 förbjöd import av vissa varor från EU. Jordbrukets andel av landets BNP ligger på drygt 3 procent.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 4,0 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk: 47,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 35,1 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 27,2 procent (2022)

Källor

Litauen – Industri

Oljeraffinering var traditionellt basen i litauisk industri men har minskat i betydelse under senare decennier. Livsmedelsindustrin och möbeltillverkning är två av landets bärande industrisektorer. En stor del av industriproduktionen görs för exportmarknaden.

Litauen – Sociala förhållanden

De sociala förhållandena har förbättrats avsevärt sedan de svåra åren i början av 1990-talet. Färre litauer är fattiga och folkhälsan har förbättrats. Ändå ligger runt 20 procent av befolkningen i riskzonen för att hamna i fattigdom eller socialt utanförskap vid en ny ekonomisk nedgång.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 3 per 1000 födslar (2021)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år): 0,2 procent (2021)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år): 0,1 procent (2021)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år): 0,1 procent (2021)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Andel av befolkningen med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa: 98 procent (2020)
Andel av befolkningen med tillgång till toaletter: 93,9 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 7,9 procent (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 1 840 US dollar (2021)
Andel kvinnor i parlamentet: 28 procent (2022)

Källor

Litauen – Seder och bruk

Bland landets majoritetsfolk, litauerna, kan känslan för familjen och nationen generellt sägas vara stark. Inslag som folkmusik, nationella traditioner och den litauiska historien är viktiga. Minnet av litauernas hårda motstånd mot Sovjetunionens förtryck är centralt i den nationella identiteten.