Litauen

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/litauen/

Litauen är det sydligaste och största av de tre baltiska länderna. Litauen var det baltiska land som gjorde starkast motstånd mot den sovjetiska ockupationsmakten och var först av alla sovjetrepubliker att förklara sig självständig 1990. Numera är Litauen såväl EU- som Natomedlem.

Litauen – Geografi och klimat

Litauen är det sydligaste och största av de tre baltiska länderna. Det gränsar i öster till Belarus (Vitryssland), i söder till Polen, i sydväst till det ryska området Kaliningrad och i norr till Lettland.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
65 300 km2 (2022)
Tid
svensk + 1 timme
Angränsande land/länder
Lettland, Belarus (Vitryssland), Polen, Ryssland (Kaliningradområdet)
Huvudstad med antal invånare
Vilnius 576 000 (officiell uppskattning 2022)
Övriga större städer
Kaunas 375 000, Klaipéda 192 000, Šiauliai 130 000, Panevežys 117 000 (uppskattning 2023)
Högsta berg
Aukštojas (294 m ö h)
Viktiga floder
Nemunas, Neris
Största sjö
Drukšiai
Medelnederbörd/år
Vilnius 699 mm
Medeltemperatur/dygn
Vilnius -5 °C (jan), 17 °C (juli)

Litauen – Befolkning och språk

Sedan självständigheten 1991 har Litauens befolkningsantal sjunkit. Den kraftiga minskningen har i huvudsak orsakats av utvandring, men också av sjunkande födelsetal och försämrad folkhälsa. Fem av sex invånare är litauer, medan den polskspråkiga befolkningsgruppen utgör landets största minoritet.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
litauer 83,7 %, polacker 6,6 %, ryssar 5,3 %, övriga 4,4 % (2012)
Antal invånare
2 833 000 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
45 (2020)
Andel invånare i städerna
68 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
9,0 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
15,6 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
1,1 procent (2022)
Fertilitetsgrad
1,3 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
53,0 procent (2022)
Förväntad livslängd
74 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
79 år (2021)
Förväntad livslängd för män
70 år (2021)
Språk
litauiska är officiellt språk 1
1. ryska och polska är största minoritetsspråk

Litauen – Religion

Katolicismen är den klart dominerande religionen. Bland flera religiösa minoriteter kan rysk-ortodoxt kristna och judar nämnas. Katolska kyrkan var en stark kraft mot den sovjetiska ockupationen av Litauen 1944–1991.

Litauen – Utbildning

I Litauen gäller avgiftsfri och obligatorisk skolgång i tio år för barn mellan 6 och 16 års ålder. De flesta elever går dock sammanlagt tolv år i skola. Landet har litauisk-, rysk-, polsk- och belarusiskspråkiga grundskolor. Det finns också två- och flerspråkiga skolor samt privatskolor.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
99,8 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan
98,2 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
14 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
4,0 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
12,0 procent (2020)

Litauen – Sociala förhållanden

De sociala förhållandena har förbättrats avsevärt sedan de svåra åren i början av 1990-talet. Färre litauer är fattiga och folkhälsan har förbättrats. Ändå ligger runt 20 procent av befolkningen i riskzonen för att hamna i fattigdom eller socialt utanförskap vid en ny ekonomisk nedgång.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
98 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
93,9 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
3 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
7,9 procent (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
1 840 US dollar (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
28 procent (2022)

Litauen – Kultur

Ett rikt folkligt kulturarv med urgamla rötter har hållits levande i Litauen i högre grad än på de flesta andra håll i Europa. Bland annat har över en halv miljon litauiska folksånger nedtecknats. Intresset för folkmusik, folkdans och andra former av bondekultur är stort.

Litauen – Seder och bruk

Bland landets majoritetsfolk, litauerna, kan känslan för familjen och nationen generellt sägas vara stark. Inslag som folkmusik, nationella traditioner och den litauiska historien är viktiga. Minnet av litauernas hårda motstånd mot Sovjetunionens förtryck är centralt i den nationella identiteten.

Litauen – Äldre historia

För ungefär 4 000 år sedan slog sig baltiska stammar ned kring sydöstra Östersjön. Under medeltiden kämpade befolkningen mot tyska korsriddare, men 1386 antogs kristendomen genom en union med Polen. På 1400-talet bredde ett litauiskt storfurstendöme ut sig från Östersjön till Svarta havet. Det införlivades under 1700-talet i det ryska imperiet. 1918 blev landet självständigt men ockuperades av Sovjetunionen 1940, av Tyskland 1941 och åter av Sovjet 1944.

Litauen – Modern historia

Det politiska förtrycket i Litauen under Sovjettiden var hårt och skapade ett starkt nationellt motstånd. I slutet av 1980-talet bröt de litauiska kommunistledarna med moderpartiet i Moskva och 1990 blev Litauen först bland de sovjetiska delrepublikerna med att förklara sig självständigt. Landet har därefter kämpat sig genom svåra ekonomiska tider. Höger- och vänsterkoalitioner har växlat vid makten, men politisk enighet rådde kring Litauens inträde i EU och Nato 2004.

Litauen – Politiskt system

Republiken Litauen är en demokrati med så kallat halv-presidentiellt system, vilket är en blandning av presidentstyre och parlamentarism. Presidenten har vissa befogenheter, bland annat inom utrikespolitiken. Partiväsendet är instabilt med många splittringar och nybildningar. 

Litauen – Demokrati och rättigheter

Litauen är väl fungerande demokrati med oberoende institutioner samt fria och rättvisa val. Flera utmaningar kvarstår men det allmänna debattklimatet tycks gå mot större öppenhet.

Litauen – Aktuell politik

Litauen har ett så kallat halv-presidentiellt system, vilket är en blandning av presidentstyre och parlamentarism. Efter parlamentsvalet 2020 återkom högerpartiet Fosterlandsförbundet och dess partner i regeringsställning. Coronapandemin dominerade från 2020 mycket av den politiska utvecklingen fram till den klingade av under 2022. Därefter har Rysslands krig i Ukraina och dess följder, krävt mycket uppmärksamhet.

Fakta – politik

Officiellt namn
Lietuvos Respublika/ Republiken Litauen
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Gitanas Nausėda (2019–)
Regeringschef
premiärminister Ingrida Šimonytė (2020-)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Fosterlandsförbundet 50, Böndernas och de grönas förbund 32, Liberala rörelsen 13, Socialdemokraterna 13, Frihetspartiet 11, Arbetarpartiet 10, Valaktionen för polacker i Litauen 3, Socialdemokratiska arbetarpartiet 3, övriga 5 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Böndernas och de grönas förbund 54, Fosterlandsförbundet 31, Socialdemokraterna 17, Liberala rörelsen 14, Valaktionen för polacker i Litauen 8, Ordning och rättvisa 8, Arbetarpartiet 2, övriga och oberoende 7 (2016)
Valdeltagande
drygt 47 procent i första omgången av parlamentsvalet 2020, 57 respektive 53 procent i de båda omgångarna av presidentvalet 2019
Kommande val
presidentval och parlamentsval 2024

Litauen – Utrikespolitik och försvar

Den före detta Sovjetrepubliken Litauen är numera fast förankrad bland västvärldens länder, med medlemskap i såväl EU som Nato. Det problematiska förhållandet till Ryssland försämrades 2014 efter den ryska annekteringen av Krimhalvön i Ukraina och den fullskaliga invasionen 2022 har förvärrat läget. Även relationen med Kina har ansträngts under senare tid.

Fakta – försvar

Armén
14 500 man (2022) 1
Flygvapnet
1 500 man (2022)
Flottan
700 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
2,02 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
4,8 procent (2021)
1. inklusive 5 650 personer ur vad som kallas den aktiva reserven (active reserve)

Litauen – Ekonomisk översikt

Litauens ekonomi är helt anpassad till EU och sedan nyåret 2015 är landet med i eurosamarbetet. Efter en turbulent period under den globala finanskrisen 2008–2010 är den litauiska ekonomin åter på fötter. Tjänstesektorn dominerar stort, men oljeraffinering och jordbruksexport är också viktiga inslag. Bidrag från EU utgör en betydande del av statsbudgeten.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
24 827 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
1,9 procent (2022)
Total BNP
70 334 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
4,0 procent (2022)
Industrins andel av BNP
27,2 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
59,6 procent (2022)
Inflation
17,6 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
39,6 procent (2022)
Valuta
euro
Varuexport
46 340 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
54 938 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
0,8 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
144 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
oljeprodukter, livsmedel, kemikalier, maskiner, elektrisk utrustning, elektronik
Största handelspartner
Ryssland, Lettland, Tyskland, Estland, Polen

Litauen – Naturtillgångar, energi och miljö

Litauen har sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 kämpat för att minska sitt beroende av rysk gas och olja. Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 dröjde det bara några månader innan Litauen fattade beslut om att stoppa importen av rysk energi. Fossila bränslen svarar dock ännu för en stor del av energiförsörjningen.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
2 387 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare
3 821 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av växthusgaser totalt
19,78 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
7,08 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
11 694 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
4,2 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
2 998 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Litauen – Jordbruk

Jordbruket är viktigt för Litauens ekonomi och sysselsättning, särskilt boskapsskötsel och mejeriproduktion. Landets jordbruksexport påverkades negativt när Ryssland 2014 förbjöd import av vissa varor från EU. Jordbrukets andel av landets BNP ligger på drygt 3 procent.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
4,0 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
47,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
35,1 procent (2020)
Industrins andel av BNP
27,2 procent (2022)

Litauen – Industri

Oljeraffinering var traditionellt basen i litauisk industri men har minskat i betydelse under senare decennier. Livsmedelsindustrin och möbeltillverkning är två av landets bärande industrisektorer. En stor del av industriproduktionen görs för exportmarknaden.