2023
Senaste händelser
-
Mars
-
Uppgörelse med Serbien, utan undertecknande
En uppgörelse nås med Serbien om hur den EU-plan ska uppfyllas som presenterades i februari, om normaliserade relationer mellan länderna. Det sker efter ett tolv timmar långt toppmöte i Nordmakedonien mellan premiärminister Albin Kurti och Serbiens president Aleksandar Vučić samt EU-företrädare. Men parterna undertecknar inte uppgörelsen och redan dagen därpå tillbakavisar Aleksandar Vučić att Serbien underförstått skulle erkänna Kosovo, eller godkänna ett kosovanskt medlemskap i FN.
-
Februari
-
EU publicerar fredsplan för Kosovo och Serbien
EU lägger fram en plan för normaliserade relationer mellan Serbien och Kosovo, och ökar därmed pressen på de båda ländernas ledare att nå en uppgörelse. Hittills har premiärminister Albin Kurti och den serbiske presidenten Aleksandar Vučić motsatt sig alla försök att få dem att ansluta sig till planen. EU:s utrikeschef Josep Borrell säger att förhoppningen är att planen ska bidra till fokus på en lösning inför nästa möte mellan Kurti och Vučić i mars. Enligt planen som består av elva punkter ska parterna avstå från våld, och de ska inte motsätta sig att den andra parten ansluter sig till EU eller andra internationella organ. De båda länderna ska erkänna handlingar och nationella symboler från motparten, däribland pass, diplom, registreringsskyltar och tullstämplar, heter det. Vidare ska serbiska delar av Kosovo ha rätt att rå sig själva och att få stöd inom vissa områden, inklusive möjligheten till finansiellt stöd från Belgrad.
-
April
-
Expresident inför rätta för krigsbrott
Förre presidenten Hashim Thaçi ställs inför rätta vid en specialdomstol (KSC) i Haag, misstänkt för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han anklagas för en kampanj med mord och tortyr på politiska motståndare under Kosovos självständighetskrig mot Serbien 1998–1999. Thaçi står åtalad tillsammans med tre andra ledare för Kosovos befrielsearmé (UCK). Samtliga fyra förnekar brott. Åklagarna säger sig ha bevis för bland annat fler än 100 mord, framför allt på andra kosovoalbaner, men också på serber och romer. Thaçi ses allmänt som en hjälte i hemlandet och var den unga nationens första premiärminister och president. Men anklagelser om brott under och efter kriget, däribland även korruption, har förföljt honom genom åren. I huvudstaden Pristina hölls protester i anslutning till att rättegången skulle börja. Domstolen upprättades av Kosovo 2015 efter påtryckningar från EU. Den följer Kosovos lagar men är placerad i Nederländerna för att skydda vittnen.
-
Maj
-
Nato skickar fler soldater
Nato skickar 700 soldater ytterligare till sin styrka i Kosovo efter sammandrabbningarna där med protesterande serber. Kosovos premiärminister Albin Kurti anklagar Serbien för att hetsa "extremister" att ta till våld, medan den serbiske presidenten Aleksandar Vučić beskyller Kurti för att vilja skapa konflikt mellan serber och Nato. Se även Aktuell politik.
-
Våldsamma sammandrabbningar i norr
Våldsamma sammandrabbingar äger rum i den norra serbiskdominerade delen av landet mellan polis och Natosoldater på ena sidan och kosovoserber på den andra. 25 Natosoldater och ett 50-tal serber skadas. Protesterna utlöstes tre dagar tidigare av att Kurtis regering tillsatte etniska albaner som borgmästare efter lokalval i april där valdeltagandet var under 4 procent på grund av bojkott från kosovoserberna. Serbiska flaggor har också ersatts med kosovoalbanska. Tillsättningarna fördöms starkt av USA och EU och Serbien förstärker sin militära närvaro vid gränsen. Nato fördömer i sin tur angreppen på sina soldater, medan serber kritiserar polisen i Kosovo för övervåld.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.