Georgien
Georgien ligger i södra Kaukasus där Europa möter Asien. Landet har genom historien varit ett utsatt byte för regionens stormakter Persien, Turkiet och Ryssland. I vår tid har Georgien söndrats av separatistiska utbrytningar i republikerna Abchazien och Sydossetien. Den före detta sovjetrepubliken är också en bricka i det säkerhetspolitiska spelet mellan Ryssland och Nato.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2021
-
Juli
-
Georgisk dröm ger upp EU-kompromiss
Regeringspartiet Georgisk dröm lämnar den överenskommelse med oppositionen som ingåtts med EU som medlare (se 19 april). Partiledaren Irakli Kobachidze hävdar att det fortfarande bara är små oppositionspartier som har skrivit under uppgörelsen, medan de stora, i synnerhet UNM, inte har skrivit på, trots att de har avslutat sin bojkott mot parlamentet. Analytiker anar en annan förklaring: att Georgisk dröm befarar ett så dåligt resultat i nästa lokalval att partiet tvingas att, i enlighet med kompromissavtalet, utlysa nyval. Folkligt missnöje med hur regeringen har hanterat pandemin är en faktor som kan få väljarna att straffa partiet.
-
TV-protest efter dödligt våld mot fotograf
De fyra oberoende TV-stationerna Formula, Mtavari, Pirveli, och Kavkasia ställer in sina sändningar under ett dygn i protest mot att journalister angrips i allmänhet och mot att en TV-fotograf dödats i synnerhet. Fotografen, som arbetade för Pirveli, överfölls den 5 juli av en folkmassa som protesterade mot ett planerat Pridetåg och han avled av de skador han fick. I Tbilisi blev följden demonstrationer. Pressorganisationer och oppositionsröster anser att regeringspartiet Georgisk dröm uppmuntrar homofober och extremnationalister som angriper fria medier. Premiärminister Garibasjvili har utlovat en utredning. I stället för vanliga program sänder de fyra TV-bolagen en lista över fler än 50 journalister som skadades av folkmassan.
-
-
Maj
-
Oppositionen avslutar bojkott
Georgiens oppositionspartier hävdar fortfarande att det förekom fusk i parlamentsvalet den 31 oktober, som vanns med knapp marginal av Georgisk dröm, men nu avslutar det största oppositionspartiet UNM sin bojkott mot parlamentet. Beskedet lämnas av den frigivne partiledaren Nika Melia och bygger på EU-medling (se 19 april och 10 maj). Omkring 40 av 150 platser har stått tomma när flera partier vägrat att delta i arbetet i det nya parlamentet, med den mandatfördelning som blev följden av det ifrågasatta valet.
-
Oppositionsledaren fri mot EU-borgen
Oppositionsledaren Nika Melia friges mot borgen. Det är EU som betalar borgensbeloppet 9 500 euro i hopp om att få till en lösning i Georgiens politiska kris. Frigivningen av UNM:s partiledare är ett av inslagen i den överenskommelse som medlats fram av EU. Nästa steg ska enligt planerna bli beslut om amnesti (straffrihet), som gäller fall som Melias.
-
April
-
EU bakom partikompromiss
Flera av Georgiens partier samtycker till en EU-medlad överenskommelse med regeringen om hur krisen ska lösas. Europeiska rådets ordförande Charles Michel hävdar snart att krisen är över trots att det största oppositionspartiet UNM inte är redo att skriva under. UNM kräver att dess ledare Nika Melia först släpps ur häkte. Enligt kompromissen ska nyval hållas 2022 om regeringspartiet Georgisk dröm får mindre än 43 procent av rösterna i nästa lokalval, som ska hållas i oktober. Överenskommelsen förutskickar också förändringar på flera plan, bland annat inom rättssystemet och valmyndigheten.