Georgien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/georgien/

Georgien ligger i södra Kaukasus där Europa möter Asien. Landet har genom historien varit ett utsatt byte för regionens stormakter Persien, Turkiet och Ryssland. I vår tid har Georgien söndrats av separatistiska utbrytningar i republikerna Abchazien och Sydossetien. Den före detta sovjetrepubliken är också en bricka i det säkerhetspolitiska spelet mellan Ryssland och Nato.

Georgien – Geografi och klimat

Georgien är ett bergigt land, till ytan ungefär dubbelt så stort som Jämtland. Landet avgränsas i norr och söder av bergskedjorna Stora Kaukasus respektive Lilla Kaukasus. Slättlandet mellan bergskedjorna korsas av Surams bergsrygg, som delar landet i en västlig och en östlig del.

Yta
69 700 km2 (2022)
Tid
svensk + 2 timmar
Angränsande land/länder
Ryssland, Azerbajdzjan, Armenien, Turkiet
Huvudstad med antal invånare
Tbilisi 1 078 000 (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer
Kutaisi (195 000), Batumi (124 000), Rustavi (121 000) (uppskattning 2011)
Högsta berg
Sjchara (5064 m ö h), Kazbegi (5033 m ö h)
Viktiga floder
Mtkvari

Georgien – Befolkning och språk

Enligt en folkräkning 2014 utgör georgierna, uppdelade i ett antal undergrupper, mer än fyra femtedelar av befolkningen. Folkräkningar kan dock inte genomföras i utbrytarregionerna Abchazien i nordväst och Sydossetien i norr och tillförlitliga siffror saknas därmed för abchazier och osseter. Före konflikterna uppgick deras andel av befolkningen till knappt två procent vardera.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
georgier 86,8 procent, azerbajdzjaner 6,3 procent, armenier 4,5 procent, ryssar 0,7 procent, osseter 0,4 procent, yazidier 0,3 procent, övriga 1 procent (enligt en folkräkning från 2014 som inte omfattade utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien)
Antal invånare
3 712 502 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
65 (2020)
Andel invånare i städerna
60 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
12,9 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
12,7 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
0,1 procent (2022)
Fertilitetsgrad
2,1 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
53,0 procent (2022)
Förväntad livslängd
72 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
77 år (2021)
Förväntad livslängd för män
67 år (2021)
Språk
georgiska är officiellt språk 1
1. ryska och olika minoritetsspråk förekommer också

Georgien – Religion

Flertalet georgier är kristna och medlemmar av den georgiska ortodoxa kyrkan. Religionsfrihet garanteras i grundlagen och respekteras överlag, men små trossamfund som baptister och Jehovas vittnen uppger att de utsätts för trakasserier.

Georgien – Utbildning

Georgierna var under sovjettiden kända för sin jämförelsevis höga utbildningsnivå. Efter självständigheten 1991 råkade hela utbildningsväsendet i kris till följd av penningbrist. Regeringen försöker nu uppmuntra framväxten av privata skolor där föräldrarna själva betalar för barnens undervisning.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
99,6 procent (2019)
Andel barn som börjar grundskolan
96,4 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
9 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,6 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
11,5 procent (2021)

Georgien – Sociala förhållanden

Det georgiska socialförsäkringssystemet har gjorts om från grunden flera gånger och omfattar i dag ålderspensioner, arbetslöshetsersättning, sjukpeng och föräldrapeng med mera.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
97 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
85,8 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
8 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
7,6 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
320 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
19 procent (2022)

Georgien – Kultur

Under ”guldåldern” på 1100- och 1200-talen upplevde Georgien sin kulturella blomstringstid. Då skapades en unik arkitektur påverkad av bland annat grekisk, romersk, syrisk och persisk byggnadskonst. Det georgiska nationaleposet "Riddaren i tigerfäll" skrevs vid denna tid av hovskalden Sjota Rustaveli. I nutiden är det framför allt filmkonsten som låter tala om sig.

Georgien – Seder och bruk

Mat och dryck spelar en lika viktig roll i georgisk vardagskultur som i till exempel fransk eller italiensk. Det georgiska köket var det mest kända och uppskattade i det gamla Sovjetunionen och georgierna är med rätta mycket stolta över sin matlagning. Helgalmanackan domineras av de ortodoxa högtiderna, bland dem mer lokala helger som firandet av Jesu dop den 19 januari, Svetitschoveli-katedralens (i staden Mtscheta) dag den 14 oktober eller nationalhelgonet sankt Giorgis dag den 23 november.

Georgien – Äldre historia

Georgien kristnades på 300-talet och splittrades sedan i maktkamp mellan Östrom och persiska furstar. Ett georgiskt kungarike blomstrade under 900–1100-talen men invaderades av mongoler vid mitten av 1200-talet. Ett försvagat Georgien, uppdelat på flera småriken, kom sedan att domineras av turkar och perser innan landet sögs upp i det ryska imperiet 1801. Efter 70 år som en del av Sovjetunionen blev Georgien slutligen självständigt 1991.

Georgien – Modern historia

I mars 1991 röstade georgierna med stor majoritet för full självständighet och i april utropades Georgien som en självständig stat. I maj valdes parlamentets ordförande, Zviad Gamsachurdia, till president med över 86 procent av rösterna. Några val hölls dock inte i Abchazien och Sydossetien. När Sovjetunionen upplöstes senare samma år och Oberoende staters samvälde (OSS) bildades avböjde Georgien att inträda.

Georgien – Demokrati och rättigheter

Den tidigare positiva utvecklingen kring mänskliga rättigheter i Georgien har stannat av något på senare tid. Brister i rättsväsendets oberoende är ett av problemen.

Georgien – Inrikespolitik och författning

Georgien är en republik där presidentens roll i huvudsak är ceremoniell. Politiken domineras sedan valet 2012 av partialliansen Georgisk dröm. Landet strävar officiellt efter medlemskap i EU och Nato men regimkritiker anklagar regeringen för att stå Ryssland alltför nära och för att leda landet i en auktoritär riktning. 

Fakta – politik

Officiellt namn
Sakartvelo/ Georgien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Salomé Zurabisjvili (2018–)
Regeringschef
Irakli Kobakhidze (2024–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Georgisk dröm 90, Styrka i enighet (UNM) 36, Europeiskt Georgien 5, Lelo 4, Strategi 4, Georgiska patrioters allians 4, Girchi 4, Medborgare 2, Arbetarpartiet 1 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Georgisk dröm 115, Nationella rörelsen 27, Georgiska patrioters allians 6, oberoende 2 (2016)
Valdeltagande
56 procent i parlamentsvalets första omgång 2020, 26 procent i andra omgången 1
Kommande val
parlamentsval i oktober 2024
1. Parlamentsvalets andra omgång bojkottades av oppositionen.

Georgien – Abchazien

Abchazien som ligger i västra Georgien har förklarat sig självständigt, men självständigheten stöds endast av Ryssland och en handfull andra stater. Georgien och resten av omvärlden betraktar Abchazien som georgiskt territorium.

Georgien – Sydossetien

Sydossetien i norra Georgien har utropat självständighet, men självständigheten stöds endast av Ryssland och en handfull andra stater. Georgien och större delen av omvärlden betraktar Sydossetien som georgiskt territorium.

Georgien – Utrikespolitik och försvar

Georgien ligger i konflikt med Ryssland. Georgiens ambition att bli Natomedlem ledde till växande konfrontation med Moskva, och 2008 utbröt ett georgisk-ryskt femdagarskrig. I och med kriget svalnade det västliga stödet till Georgien en del och Natomedlemskapet sköts på framtiden. Rysslands anfall mot Ukraina 2022 har drivit på georgiska ambitioner att söka EU-medlemskap.

Fakta – försvar

Armén
19 050 man (2022) 1
Flygvapnet
1 300 man (2022) 2
Militärutgifter i andel av BNP
1,67 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
5,2 procent (2021)
1. inklusive 4 050 värnpliktiga
2. inklusive 300 värnpliktiga

Georgien – Ekonomisk översikt

Georgien är rikt på naturtillgångar och har ett gynnsamt geografiskt läge längs handelsvägen mellan Kaspiska havet och Svarta havet. Det finns goda förutsättningar för frukt- och vinodling samt turism. Men väpnade konflikter, ekonomisk vanskötsel och korruption har hämmat omvandlingen av en nedgången centralstyrd planekonomi till en fungerande marknadsekonomi.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
6 628 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
10,1 procent (2022)
Total BNP
24 605 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
6,1 procent (2022)
Industrins andel av BNP
21,5 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
59,9 procent (2022)
Inflation
11,6 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
39,8 procent (2022)
Utlandsskuld
22 053 miljoner US dollar (2021)
Valuta
lari
Varuexport
5 593 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
13 450 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-1,9 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
77 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
metaller, vin och frukt
Största handelspartner
Ryssland, Turkiet, Azerbajdzjan
Mottaget bistånd per invånare
207 US dollar (2021)

Georgien – Naturtillgångar, energi och miljö

Georgien har stora tillgångar av mangan och koppar samt mindre fyndigheter av guld, silver, järn och kol. Landets energibehov täcks till största delen av importerad naturgas och olja, men vattenkraften som har goda naturliga förutsättningar är under utbyggnad.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
1 178 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare
2 688 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av växthusgaser totalt
17,67 miljoner ton CO2ekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
4,75 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
10 255 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
2,8 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
5 133 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Georgien – Jordbruk

Jordbruk är fortfarande Georgiens viktigaste näringsgren. Det står för ungefär en femtedel av exporten och sysselsätter nästan hälften av alla invånare. Men jordbruksproduktionen har sjunkit stadigt sedan 1990-talet och jordbrukets andel av bruttonationalprodukten (BNP) har minskat från 33 procent 1996 till bara 7 procent.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
6,1 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
34,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
40,6 procent (2020)
Industrins andel av BNP
21,5 procent (2022)

Georgien – Industri

Den georgiska industrin var under sovjettiden starkt beroende av import av halvfabrikat och bränsle från andra sovjetrepubliker och dess produkter såldes huvudsakligen inom Sovjetunionen. I Georgien tillverkades bland annat verkstadsmaskiner, jordbruksredskap, konstgödsel, syntetfibrer och läkemedel. Den lätta industrin dominerades av textil- och livsmedelstillverkning.