Georgien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/georgien/

Georgien ligger i södra Kaukasus där Europa möter Asien. Landet har genom historien varit ett utsatt byte för regionens stormakter Persien, Turkiet och Ryssland. I vår tid har Georgien söndrats av separatistiska utbrytningar i republikerna Abchazien och Sydossetien. Den före detta sovjetrepubliken är också en bricka i det säkerhetspolitiska spelet mellan Ryssland och Nato.

Geografi och klimat

Georgien är ett bergigt land, till ytan ungefär dubbelt så stort som Jämtland. Landet avgränsas i norr och söder av bergskedjorna Stora Kaukasus respektive Lilla Kaukasus. Slättlandet mellan bergskedjorna korsas av Surams bergsrygg, som delar landet i en västlig och en östlig del.

Yta
69 700 km2 (2018)
Tid
svensk + 2 timmar
Angränsande land/länder
Ryssland, Azerbajdzjan, Armenien, Turkiet
Huvudstad med antal invånare
Tbilisi, 1 161 000 (uppskattning 2011)
Övriga större städer
Kutaisi (195 000), Batumi (124 000), Rustavi (121 000) (uppskattning 2011)
Högsta berg
Sjchara (5064 m ö h), Kazbegi (5033 m ö h)
Viktiga floder
Mtkvari

Källor

Befolkning och språk

Enligt en folkräkning 2014 utgör georgierna, uppdelade i ett antal undergrupper, mer än fyra femtedelar av befolkningen. Folkräkningar kan dock inte genomföras i utbrytarregionerna Abchazien i nordväst och Sydossetien i norr och tillförlitliga siffror saknas därmed för abchazier och osseter. Före konflikterna uppgick deras andel av befolkningen till knappt två procent vardera.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
georgier 84 %, azerbajdzjaner 6,5%, armenier 5,7%, ryssar 1,5%, övriga 2,3 % (enligt en folkräkning från 2002 som inte omfattade utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien)
Antal invånare
3 717 100 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
65 (2017)
Andel invånare i städerna
58,2 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
13,5 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
13,2 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
-0,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,0 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
52,3 procent (2017)
Förväntad livslängd
73 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
77 år (2016)
Förväntad livslängd för män
69 år (2016)
Språk
georgiska är officiellt språk 1
1. ryska och olika minoritetsspråk förekommer också

Källor

Religion

Flertalet georgier är kristna och medlemmar av den georgiska ortodoxa kyrkan. Religionsfrihet garanteras i grundlagen och respekteras överlag, men små trossamfund som baptister och Jehovas vittnen uppger att de utsätts för trakasserier.

Utbildning

Georgierna var under sovjettiden kända för sin jämförelsevis höga utbildningsnivå. Efter självständigheten 1991 råkade hela utbildningsväsendet i kris till följd av penningbrist. Regeringen försöker nu uppmuntra framväxten av privata skolor där föräldrarna själva betalar för barnens undervisning.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
97,9 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
9 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
99,6 procent (2014)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
13,0 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
13,0 procent (2017)

Källor

Kultur

Under ”guldåldern” på 1100- och 1200-talen upplevde Georgien sin kulturella blomstringstid. Då skapades en unik arkitektur påverkad av bland annat grekisk, romersk, syrisk och persisk byggnadskonst. Det georgiska nationaleposet "Riddaren i tigerfäll" skrevs vid denna tid av hovskalden Sjota Rustaveli.

Massmedier

I och med Georgiens självständighet 1991 upphävdes den sovjetiska censuren. Trots det kvarstod vissa begränsningar i yttrande- och pressfriheten och även idag försöker myndigheterna kontrollera massmediernas verksamhet på olika sätt.

Fakta – massmedier

Andel av befolkningen som använder internet
64 procent (2018)
Antal mobilabonnemang per 100 invånare
133 (2018)

Källor

Arbetsmarknad

Jordbruk sysselsätter nästan häften av georgierna. Inom industrin arbetar bara en tiondel av alla anställda. Övriga jobbar inom tjänstesektorn. Den lagstadgade veckoarbetstiden är 41 timmar.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
14,2 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
30,9 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Det georgiska socialförsäkringssystemet har gjorts om från grunden flera gånger och omfattar idag ålderspensioner, arbetslöshetsersättning, sjukpeng och föräldrapeng med mera.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
9 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
0,4 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,1 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
93,3 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
90,0 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
7,9 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
308 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
16 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Mat och dryck spelar en lika viktig roll i georgisk vardagskultur som i till exempel fransk eller italiensk. Det georgiska köket var det mest kända och uppskattade i det gamla Sovjetunionen och georgierna är med rätta mycket stolta över sin matlagning. Helgalmanackan domineras av de ortodoxa högtiderna, bland dem mer lokala helger som firandet av Jesu dop den 19 januari, Svetitschoveli-katedralens (i staden Mtscheta) dag den 14 oktober eller nationalhelgonet sankt Giorgis dag den 23 november.

Kommunikationer

Georgien har ett relativt väl utbyggt väg- och järnvägsnät med förbindelser till grannländerna. Järnvägarna är i stort behov av upprustning, medan åtminstone delar av vägnätet har förbättrats rejält sedan millennieskiftet.

Äldre historia

Georgien kristnades på 300-talet och splittrades sedan i maktkamp mellan Östrom och persiska furstar. Ett georgiskt kungarike blomstrade under 900–1100-talen men invaderades av mongoler vid mitten av 1200-talet. Ett försvagat Georgien, uppdelat på flera småriken, kom sedan att domineras av turkar och perser innan landet sögs upp i det ryska imperiet 1801. Efter 70 år som en del av Sovjetunionen blev Georgien slutligen självständigt 1991.

Modern historia

I mars 1991 röstade georgierna med stor majoritet för full självständighet och i april utropades Georgien som en självständig stat. I maj valdes parlamentets ordförande, Zviad Gamsachurdia, till president med över 86 procent av rösterna. Några val hölls dock inte i Abchazien och Sydossetien. När Sovjetunionen upplöstes senare samma år och Oberoende staters samvälde (OSS) bildades avböjde Georgien att inträda.

Politiskt system

Georgien blev en egen republik efter Sovjetunionens upplösning 1991. De första tolv åren av självständighet präglades av våld och kaos. Sedan stabiliserades läget, men de politiska motsättningarna inom landet har förblivit stora. Flera förändringar av presidentens makt har genomförts. Två områden, Abchazien och Sydossetien, har förklarat sig självständiga och deras framtida status är oklar. 

Demokrati och rättigheter

Den tidigare positiva utvecklingen kring mänskliga rättigheter i Georgien har stannat av något på senare tid. Brister i rättsväsendets oberoende är ett av problemen.

Aktuell politik

Georgiens utveckling präglas av vacklande ekonomi och underläge gentemot Ryssland, både militärt och ekonomiskt. De senaste åren har det varit täta skiften på premiärministerposten. Maktpositionerna kontrolleras av partiet Georgisk dröm och dess grundare, miljardären Bidzina Ivanisjvili, som anklagas för att försvaga de demokratiska institutionerna.

Fakta – politik

Officiellt namn
Sakartvelos Respublika/ Republiken Georgien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Salomé Zurabisjvili (2018–)
Regeringschef
premiärminister Giorgi Gakharia (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Georgisk dröm 115, Nationella rörelsen 27, Georgiska patrioters allians 6, oberoende 2 (2016)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Georgisk dröm 85, Nationella rörelsen 65 (2012)
Valdeltagande
51,6 % i parlamentsvalet 2016, 56,2 % i presidentvalets avgörande omgång 2018
Kommande val
presidentval 2024, parlamentsval 2020

Källor

Utrikespolitik och försvar

Georgien ligger i konflikt med Ryssland. Georgiens ambition att bli Natomedlem ledde till växande konfrontation med Moskva, och 2008 utbröt ett georgisk-ryskt femdagarskrig. I och med kriget svalnade det västliga stödet till Georgien en del och Natomedlemskapet sköts på framtiden.

Fakta – försvar

Armén
17 750 man (2017)
Flygvapnet
1 300 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
2,2 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
7,5 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Georgien är rikt på naturtillgångar och har ett gynnsamt geografiskt läge längs handelsvägen mellan Kaspiska havet och Svarta havet. Det finns goda förutsättningar för frukt- och vinodling samt turism. Väpnade konflikter, ekonomisk vanskötsel och korruption har dock hämmat omvandlingen av en nedgången centralstyrd planekonomi till en fungerande marknadsekonomi.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
4 345 US dollar (2018)
Total BNP
16 210 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
4,7 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
6,7 procent (2018)
Industrins andel av BNP
10,7 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
58,4 procent (2018)
Inflation
4,3 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
44,9 procent (2018)
Utlandsskuld
15 756 miljoner US dollar (2017)
Valuta
lari
Varuexport
4 407 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
8 518 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 1 246 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
77 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
metaller, vin och frukt
Största handelspartner
Ryssland, Turkiet, Azerbajdzjan

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Georgien har stora tillgångar av mangan och koppar samt mindre fyndigheter av guld, silver, järn och kol. Viss utvinning av olja och gas förekommer men landets energibehov täcks till största delen av import.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
1 178 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
2688 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
8 988 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
2,4 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
28,7 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Jordbruk är fortfarande Georgiens viktigaste näringsgren. Det står för ungefär en femtedel av exporten och sysselsätter nästan hälften av alla invånare. Jordbruksproduktionen har sjunkit stadigt sedan 1990-talet och jordbrukets andel av bruttonationalprodukten (BNP) har minskat från 33 procent 1996 till bara 7 procent 2017.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
6,7 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
34,5 procent (2016)

Källor

Industri

Den georgiska industrin var under sovjettiden starkt beroende av import av halvfabrikat och bränsle från andra sovjetrepubliker och dess produkter såldes huvudsakligen inom Sovjetunionen. I Georgien tillverkades bland annat verkstadsmaskiner, jordbruksredskap, konstgödsel, syntetfibrer och läkemedel. Den lätta industrin dominerades av textil- och livsmedelstillverkning.

Utrikeshandel

Georgiens import växer snabbare än exporten, vilket ger ett växande underskott i både handelsbalansen och bytesbalansen (den sammanlagda handeln med varor och tjänster).

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
4 407 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
8 518 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 1 246 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
77 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
metaller, vin och frukt
Största handelspartner
Ryssland, Turkiet, Azerbajdzjan

Källor

Turism

Georgien har vacker natur med intressanta historiska minnesmärken och ett behagligt klimat. Svartahavskusten, huvudstaden Tbilisi och skidorten Gudauri är de viktigaste turistmålen. Kring vindistrikten i östra Georgien har det också vuxit fram en turistnäring.

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år
6 361 000 (2016)
Turistinkomster
2370 000 000 US dollar (2016)
Turistinkomsternas andel av exporten
38,0 procent (2016)

Källor