Cypern
Foto: Wikimedia Commons/Gérard Janot

Cypern

Cypern i östra Medelhavet är enligt legenden födelseplats för kärleksgudinnan Afrodite. I verkligheten har ön i modern tid präglats av fiendskap mellan greker och turkar. Efter en grekiskstödd militärkupp på Cypern 1974 invaderade Turkiet den norra delen av ön. Sedan dess har Cypern varit kluven i en grekcypriotisk sydlig del och en turkcypriotisk del i norr.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2021

    • Juli

    • Turkcyprioter öppnar delar av övergiven turistort

      Turkcypriotiska myndigheter meddelar att den tidigare turistorten Varosha, som var mycket populär före Cyperns delning, delvis ska öppnas. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan som är på besök i norra Cypern uttalar sitt stöd för det ensidiga beslutet. Varosha kontrolleras av den turkiska armén och ligger vid Cyperns östkust i en buffertzon mellan de turkcypriotiska och de grekcypriotiska områdena. I november förra året öppnades vägar till den övergivna turistorten och det blev tillåtet med dagsutflykter till vissa områden. Nu ska det enligt turkcypriotiska ansvariga bli möjligt för civila att komma dit och  även grekcyprioterska kunna ansöka om att återfå tidigare bostäder. FN-resolutioner har antagits om att Varosha övergå i FN:s kontroll och tidigare invånare tillåtas återvända, något som dock turkcyprioterna och Turkiet vägrat gå med på. Cyperns president Nicos Anastasiades kritiserar beslutet om Varosha och säger att det är olagligt och att ”president Erdogans och hans lokala ombuds agerande” är oacceptabelt och inte kommer att accepteras. Skarp kritik kommer även från Grekland och EU:s utrikeschef Josep Borrell samt från USA och Storbritannien som vill att frågan diskuteras i FN:s säkerhetsråd.

    • Turkiets planer för Cypern kritiseras

      I ett tal i den av Turkiet kontrollerade delen av Nicosia kräver den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan en tvåstatslösning för Cypern. Talet hålls i samband med det årliga firandet av den turkiska invasionen av den norra delen av ön 1974. Enligt Erdogan kan förhandlingar för att lösa Cypernkonflikten endast ”ske mellan två stater” och alla parter måste erkänna att det ”finns två folk och två stater med likvärdiga rättigheter”. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade tidigare i juli att EU inte kan acceptera 'Turkiets och turkcyprioternas krav. Erdogan möter också stark kritik av EU för att han uttalar stöd för turkcyprioternas planer på att öppna den tidigare turistorten Varosha, som kontrolleras av den turkiska armén. 

    • Våldsamma protester mot covidrestriktioner

      Ett tiotal aktivister attackerar en TV-station, Sigma TV, i Nicosia i samband med demonstrationer mot restriktionerna mot covid-19 i landet och mot den pågående vaccinationskampanjen. Fem personer grips av polisen medan spaningar inleds efter de övriga deltagarna. Strax innan har 5000 demonstranter samlats utanför presidentpalatset och bland annat protesterat mot de särskilda pass, som anger att man vaccinerats eller återhämtat sig från covid-19, som krävs för att få tillträde till stormarknader, restauranger, gallerior etc. Cypern har drabbats av en fjärde våg av deltavarianten av coronaviruset och hittills har över 90 000 smittats och 384 människor dött.

    • Maj

    • Cypern öppnas efter tredje virusvågen

      Cypern införde i slutet av april hårda åtgärder för att stoppa den tredje våg av smittspridning som drabbat landet efter att den brittiska virusmutationen fått fäste på ön. Invånarna behövde få officiellt godkännande för att få lämna sin hem medan affärer, restaurangverksamhet et cetera helt stängdes. I takt med att vaccineringen av befolkningen mot covid-19 fortskrider och smittspridningen minskat vågar myndigheterna nu gradvis öppna samhället igen, inte minst genom att ett särskilt coronapass införs för dem som har vaccinerat sig, nyligen haft sjukdomen eller kan uppvisa negativt coronatest. Nu välkomnas även utländska turister som vaccinerats mot covid-19 till landet.

    • April

    • FN-medling i Cypernfrågan misslyckas åter

      Efter tre dagars informella samtal i Genève tvingas FN åter lägga försöken att hitta en lösning på den nära 50 år långa Cypernkonflikten på is. FN:s generalsekreterare António Guterres deltar själv i samtalen, men den båda sidorna lyckas inte enas om en kompromiss. Förutom FN-representanter deltar den grekcypriotiske presidenten Nikos Anastasiades och den icke erkända turkcypriotiska republikens president Ersin Tatar i samtalen liksom de turkiska, grekiska och brittiska utrikesministrarna, vars länder sedan 1960 garanterar Cyperns självständighet i ett särskilt fördrag. Turkcyprioterna förordar en lösning där Cypern delas i två separata stater, något som även Turkiet förespråkar, medan den grekiskcypriotiska linjen är att få till stånd en federation med en stark centralregering – något som också FN:s medlemsstater har rekommenderat. Senaste gången förhandlingar genomfördes var 2017.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0