Cypern

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/cypern/

Cypern i östra Medelhavet är enligt legenden födelseplats för kärleksgudinnan Afrodite. I verkligheten har ön i modern tid präglats av fiendskap mellan greker och turkar. Efter en grekiskstödd militärkupp på Cypern 1974 invaderade Turkiet den norra delen av ön. Sedan dess har ön varit kluven i den internationellt erkända Republiken Cypern i söder och en turkcypriotisk utbrytardel i norr.

Cypern – Geografi och klimat

Cypern, som till ytan är något mindre än Östergötland, är den tredje största ön i Medelhavet. Geografiskt hör Cypern närmast samman med Mellanöstern, men av politiska och kulturella skäl brukar ön räknas till Europa. Till Turkiet i norr är avståndet som kortast 6,5 mil, till Syrien i öster är det knappt 17 mil.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 9 251 km2 (2025) ¹
Tid: svensk +1 timme
Huvudstad med antal invånare: Nicosia (Lefkoşa på turkiska) ca 327 000 (med förstäder, staden är delad i en grekcypriotisk och en turkcypriotisk del) (2026)
Övriga större städer: Republiken Cypern: Limassol, Larnaca, Strovolos, Pafos. Nordcypern: Gazimagusa (Famagusta), Girne (Kyrenia)
Högsta berg: Olympus (i Troodosmassivet, 1 953 möh)
Viktiga floder: Cypern har inga större floder
Medelnederbörd/månad: 80 mm (dec), 0 mm (juli–sept)
Medeltemperatur/dygn: Nicosia 27 °C (juli–aug), 12 °C (jan–febr)

1. varav 3 555 kvadratkilometer utgör norra Cypern

Källor

Cypern – Befolkning och språk

Cypern har två dominerande folkgrupper: grekcyprioter och turkcyprioter. Sedan ön delades 1974 bor grekcyprioterna främst i Republiken Cypern medan turkcyprioterna huvudsakligen bor i norr (Nordcypern). Omkring en femtedel av invånarna i Republiken Cypern är utländska medborgare.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare: 1 358 282 (2024)
Antal invånare per kvadratkilometer: 146 (2023)
Andel invånare i städerna: 67 procent (2024)
Nativitet/födelsetal: 10,8 per 1000 invånare (2023)
Mortalitet/dödstal: 7,1 per 1000 invånare (2023)
Fertilitetsgrad: 1,4 födda barn per kvinna (2023)
Befolkningstillväxt: 1,0 procent (2024)
Förväntad livslängd: 82 år (2023)
Förväntad livslängd för kvinnor: 84 år (2023)
Förväntad livslängd för män: 80 år (2023)
Andel kvinnor: 49,6 procent (2024)

Källor

Cypern – Religion

Ungefär tre fjärdedelar av befolkningen, det vill säga en stor majoritet av grekcyprioterna, tillhör Cyperns grekisk-ortodoxa kyrka. På Cypern finns också kristna minoriteter, av vilka de viktigaste är armenier och maroniter.

Cypern – Utbildning

Skolan i Cypern är obligatorisk och avgiftsfri för barn mellan 6 och 15 års ålder. Innan dess kan barnen gå i förskola. Det finns både statliga och privata skolor. Andelen yngre vuxna med en högre utbildning är stor jämfört med i många andra EU-länder.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 97,5 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 12 (2017)
Läs- och skrivkunnighet: 98,7 procent (2011)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 4,7 procent (2022)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 12,5 procent (2022)

Källor

Cypern – Kultur

Trots den mångkulturella påverkan som Cypern utsatts för under hundratals år har öns kultur förblivit i huvudsak grekisk. De många främmande makter som behärskat ön hade inte som slutmål att inlemma den i sina riken, utan Cypern föll alltid i händerna på den makt som var dominerande i östra Medelhavsområdet.

Cypern – Seder och bruk

På det etniskt och kulturellt delade Cypern har festligheter med religiös bakgrund sedan generationer spelat stor roll för att stärka den egna gruppens identitet. Traditionella cypriotiska måltider har inslag från både medelhavsköket och Mellanöstern. Cyperns flagga är tänkt att symbolisera fred mellan greker och turkar.

Cypern – Äldre historia

Cypern koloniserades först av greker för att därefter styras av en rad olika stormakter innan det blev en del av romarriket. På 1500-talet erövrades Cypern av det Osmanska riket och under dess herravälde grundlades uppdelningen mellan grek- och turkcyprioter. Vid mitten av 1900-talet ökade nationalismen bland grekcyprioterna som krävde att Cypern, då en brittisk koloni, skulle bli en del av Grekland. Våldsamheter utbröt mellan folkgrupperna samtidigt som det brittiska kolonialväldet blev alltmer ifrågasatt.

Cypern – Modern historia

Cyperns moderna historia har präglats av motsättningar mellan öns två stora folkgrupper: grek- och turkcyprioter. Cypern blev självständigt 1960. En grekiskt initierad kupp ledde 1974 till att Turkiet invaderade den norra delen av ön. Cypern delades i praktiken i en nordlig, turkcypriotisk del och ett grekcypriotiskt styre i söder. Cypern gick med i EU 2004, men Nordcypern förblev internationellt isolerat. Segdragna förhandlingar om försoning har förts utan något verkligt genombrott.

Cypern – Demokrati och rättigheter

Läget för de mänskliga rättigheterna är förhållandevis gott i det grekcypriotiska Cypern, även om det finns en del brister när det gäller flyktingars rättigheter. Dessa kränks dock i större omfattning i det norra turkcypriotiska området, där det också finns begränsningar för yttrande-, medie- och religionsfriheterna.

Cypern – Inrikespolitik och författning

Cypern är en republik med presidentstyre. Två stora partier dominerar den politiska scenen men i presidentvalet 2023 segrade den oberoende kandidaten Nikos Christoulides. Ön Cyperns norra del, där turkcyprioter utropat en egen stat som bara erkänns av Turkiet, står utanför republikens kontroll.

Fakta – politik

Officiellt namn: Kypriaki Dimokratiá/Republiken Cypern
Statsskick: republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef: president Nikos Christodoulides (2023–) ¹
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Demokratisk samling/Disy 17, Arbetarnas framstegsparti/Akel 15, Demokratiska partiet/Diko 9, Nationella folkfronten Elam 4, Socialdemokratiska Edek 4, Demokratisk front Ipa 4, Ekologisk rörelse (De gröna) 3 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Demokratisk samling/Disy 18, Arbetarnas framstegsparti/Akel 16, Demokratiska partiet/Diko 9, Socialdemokratiska Edek 3, Medborgaralliansen 3, Solidaritetsrörelsen 3, De gröna 2, Nationella folkfronten Elam 2 (2016)
Valdeltagande: ca 66 % i grekcyprioternas parlamentsval 2021, ca 72 % grekcyprioternas presidentval 2023 (två omgångar)
Kommande val: parlamentsval (grekcyprioter) 2026, presidentval (grekcyprioter) 2028

1. Tufan Erhürman valdes i oktober 2025 till ny president i den självutropade "Nordcyperns turkiska republik".

Källor

Cypern – Utrikespolitik och försvar

Cyperns relationer med andra länder påverkas av dess strategiska läge i Medelhavet. Dess roll som viktig knutpunkt för sjöfart och nyupptäckta olje- och gasfyndigheter har lett till ett ökat intresse från stormakter och till närmare samarbete med länder i Mellanöstern. Samtidigt präglas utrikespolitiken i hög grad av den ännu olösta konflikten med turkcyprioterna på öns norra del.

Fakta – försvar

Armén: 12 000 man (2025)
Militärutgifter i andel av BNP: 1,65 procent (2024)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 4,2 procent (2024)

Källor

Cypern – Ekonomisk översikt

Tjänstesektorn spelar en viktig roll i Cyperns ekonomi, och i synnerhet turistnäringen. Önationen har idag till stor del återhämtat sig från den djupa bankkrisen i början av 2010-talet. Men coronapandemin orsakade en ny tillfällig nedgång vid början av 2020-talet.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 38 674 US dollar (2024)
BNP-tillväxt: 3,9 procent (2024)
Total BNP: 37 635 miljoner US dollar (2024)
Jordbrukets andel av BNP: 1,2 procent (2024)
Industrins andel av BNP: 10,3 procent (2024)
Servicesektorns andel av BNP: 76,9 procent (2024)
Inflation: 2,3 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP: 65,4 procent (2024)
Valuta: euro
Varuexport: 4 418 miljoner US dollar (2024)
Varuimport: 13 325 miljoner US dollar (2024)
Varuhandeln i andel av BNP: 47 procent (2024)
Viktigaste exportvaror: citrusfrukter, potatis. läkemedel, cement, kläder ¹
Största handelspartner: Grekland, Tyskland, Storbritannien, Italien
Mottaget bistånd per invånare: 26 US dollar (1996) ²

1. avser södra Cypern
2. senare årtal saknas hos källan Världsbanken

Källor

Cypern – Naturtillgångar, energi och miljö

Efter att gasfyndigheter har upptäckts utanför Cyperns kust i slutet av 2010-talet finns det stora förhoppningar i landet om att bygga upp en blomstrande energisektor. Men planerna kompliceras av konflikten med utbrytardelen i norra Cypern. Importerad olja svarar ännu för större delen av energiförsörjningen.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt: 8,41 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 6,25 ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av koldioxid totalt: 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 5,2 ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av metangas totalt: 1 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)

Källor

Cypern – Jordbruk och industri

Sedan delningen av ön 1974 har grekcyprioterna moderniserat jordbruket i söder, men bristen på vatten sätter gränser för dess utveckling. Industrin har av tradition haft en svag ställning på Cypern, där jordbruket präglat näringslivet fram till idag och där omställningen gått direkt från jordbruk till tjänstesektor.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 1,2 procent (2024)
Andel av landytan som används för jordbruk: 14,0 procent (2023)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 18,7 procent (2023)
Industrins andel av BNP: 10,3 procent (2024)

Källor

Cypern – Sociala förhållanden

Sjukvården i Cypern är väl utbyggd och läkartätheten är numera hög. Det allmänna hälsovårdssystemet har gjorts om för att täcka hela befolkningen. Det finns även ett omfattande socialförsäkringssystem. Kvinnor har traditionellt varit underrepresenterade inom politiken.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal: 10,8 per 1000 invånare (2023)
Mortalitet/dödstal: 7,1 per 1000 invånare (2023)
Spädbarnsdödlighet: 3 per 1000 födslar (2023)
Fertilitetsgrad: 1,4 födda barn per kvinna (2023)
Förväntad livslängd: 82 år (2023)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 2 899 US dollar (2023)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 8,1 procent (2023)
Andel kvinnor i parlamentet: 14 procent (2024)

Källor