Siniša Karan väljs i november till president i landsdelen Republika Srpska sedan den nationella författningsdomstolen avsatt separatisten Milorad Dodik för trots mot grundlagen och det internationella samfundets höge representant. 

Amerikanska handelstullar på 30 procent – bland de högsta i världen – träder i augusti i kraft för varor från Bosnien-Hercegovina.

Bosnien och Hercegovina får  i mars klartecken att inleda medlemskapsförhandlingar med EU. 

Parlamentet i Republika Srpska röstar i april för att inte följa landets författningsdomstol. Beslutet upphävs efter några dagar av det internationella samfundets höge representant Christian Schmidt som säger att det strider mot landets författning och mot Daytonavtalet.

En ny regering bildas i januari på nationell nivå, närmare fyra månader efter parlamentsvalet 2022. Ny premiärminister är Borjana Krišto från det bosniakisk-kroatiska partiet HDZ som blir första kvinnliga regeringschef.  

EU låter i december Bosnien och Hercegovina få status som kandidatland.  

Efter parlaments- och presidentvalet i oktober består det trehövdade presidentrådet av den bosnienserbiska nationalisten Željka Cvijanović (första kvinna på posten) och de mer moderata Željko Komšić (bosnienkroat som suttit sedan 2018) och Denis Bećirović (bosniak).  

Bosnienserben Milorad Dodik blir i oktober president i Republika Srpska och driver på för separatism och trots mot det nationella styret och det internationella samfundets höge representant. 

EU beslutar i februari att nästan fördubbla sin fredsbevarande styrka i Bosnien och Hercegovina, som en direkt följd av att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. 

Bosnienserbiska företrädare tillkännager i juli en bojkott av alla centrala organ i landet, vilket innebär att de i praktiken hindras från att fungera.

Det internationella samfundets höge representant i Bosnien, utfärdar i juli ett förbud mot att förneka folkmord, såsom det som skedde i Srebrenica 1995.

FN:s krigsförbrytartribunal dömer i juni slutgiltigt den förre bosnienserbiske överbefälhavaren Ratko Mladić till livstids fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten, bland annat för massakern i Srebrenica.

Den förre bosnienserbiske ledaren Radovan Karadžić döms slutgiltigt till livstids fängelse av FN-domare i Haag för folkmord i Srebrenica 1995, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Bosnien-Hercegovina ansöker i februari om att gå med i EU. 

Det så kallade stabiliserings- och associeringsavtal som Bosnien-Hercegovina undertecknade med EU 2008 träder i kraft i juni.  

En domstol i Haag håller i juli Nederländerna ansvarigt för mord på omkring 300 bosniaker i Srebrenica 1995 som den nederländska FN-styrkan inte lyckades skydda från den bosnienserbiska armén.  

Hundraårsdagen av "skotten i Sarajevo", som anses ha utlöst första världskriget, uppmärksammas. Bosnienserbiska och serbiska politiker väljer att i stället hylla skytten, bosnienserben Gavrilo Princip.  

EU beslutar i december att bosniska medborgare får resa in i unionen utan visum. 

Fredsavtalet i Dayton i december sätter punkt för kriget och delar landet i två enheter, Republika Srpska respektive den bosniakisk-kroatiska federationen. Ytterst styrs landet av det internationella samfundets så kallade höge representant. Svenske Carl Bildt blir den förste att inneha ämbetet.

Bosnienserbisk trupp dödar i juli omkring 8 000 pojkar och män i Srebrenica, en massaker som FN:s krigsförbrytartribunal senare slår fast som folkmord.

Bosniaker och bosnienkroater röstar för självständighet från Jugoslavien, men inte bosnienserberna. Inbördeskrig bryter ut. Det kommer att skörda omkring 100 000 människoliv.  

Jugoslavien utropas till socialistisk republik.  

Jugoslavien invaderas av Tyskland med flera, Bosnien-Hercegovina blir del av en kroatisk lydstat.  

Kung Aleksandar upplöser parlamentet och tar själv makten. Serbers, kroaters och sloveners kungarike byter namn till Kungariket Jugoslavien.  

Bosnien-Hercegovina inkluderas i Serbers, kroaters och sloveners kungarike. 

Berlinkongressen beslutar att området ska förvaltas av Österrike-Ungern. 

Det turkiska Osmanska imperiet erövrar Bosnien med flera områden i regionen. 

Bosnien blir ett självständigt kungarike.