2025

• April

• USA inför – och pausar – högre tullar

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Belgien, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna. 

• Mars

• Rwanda bryter diplomatiska förbindelser

  17 mars

  Rwanda bryter förbindelserna med Belgien och beordrar belgiska diplomater att lämna landet. Bryssel säger att åtgärden är ”oproportionerlig” men svarar med samma mynt. Rwanda anklagar Belgien för att ”konsekvent underminera” landet i samband med den uppblossade konflikten i Kongo-Kinshasa, där den tutsiledda milisen M23 på kort tid har intagit två städer. Enligt FN kontrolleras M23 i praktiken av Rwanda. Den rwandiska regeringens beslut att bryta med Belgien kommer i princip samtidigt som EU beslutat om sanktioner mot tre rwandiska militärofficerare och chefen för det statliga gruvbolaget, på grund av inblandningen i Kongo-Kinshasa. Belgien har drivit på inom EU för att öka trycket på Rwanda, bland annat genom att hålla inne bistånd och annat stöd.

• EU miljardsatsar på försvaret till stöd för Ukraina

  6 mars

  Premiärminister Bart De Wever deltar i ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av Ukrainakrisen. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.

• Februari

• Kristoppmöte efter USA:s kovändning

  17 februari

  Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.

• Helomvändning i kärnkraftfrågan

  4 februari

  Den nytillträdda premiärministern Bart De Wever presenterar i sitt invigningstal till parlamentet en omläggning av kärnkraftpolitiken som sedan drygt 20 år syftat till avveckling. Skiftet är en del i regeringsuppgörelsen mellan De Wevers högernationalistiska N-VA och fyra andra partier. Kärnkraften skulle enligt tidigare beslut vara avvecklad till 2025 men den storskaliga ryska invasionen av Ukraina 2022 gjorde att nedläggningen sköts upp tio år. Nu vill den nya regeringen i stället fördubbla dagens kapacitet, till fyra reaktorer och fyra gigawatt.