Belgien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/belgien/

Det lilla Belgien spelar stor roll internationellt med både EU:s och Natos högkvarter förlagda till Bryssel. Men nationen plågas av motsättningar mellan de flamländska och fransktalande delarna av landet. Hotet om en delning av landet gör den federala staten svårstyrd.

Belgien – Geografi och klimat

Belgien ligger i Västeuropa och har en knappt sju mil lång kust mot Nordsjön. Till ytan är det ungefär lika stort som Småland. Landet består av tre distinkta geografiska områden, från kusten via ett småkuperat slättlandskap i de mellersta delarna till det skogstäckta bergsområdet Ardennerna i sydöst. Klimatet präglas av närheten till Atlanten.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
30 528 km2 (2022)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Nederländerna, Tyskland, Luxemburg, Frankrike
Huvudstad med antal invånare
Bryssel 2 miljoner (i storstadsregionen, uppskattning 2021)
Övriga större städer
Antwerpen, Gent, Charleroi, Liège, Brygge, Namur
Högsta berg
Botrange (694 m ö h)
Viktiga floder
Schelde/Escaut, Maas/Meuse
Medelnederbörd/månad
Bryssel 94 mm (juli), 53 mm (mars)
Medeltemperatur/dygn
17,5 °C (juli), 2 °C (jan)

Belgien – Befolkning och språk

Belgien har två stora folkgrupper, flamländare och valloner, och splittringen mellan dem har präglat hela landets moderna historia. Flamländarna bor i Flandern i norr och talar nederländska, fast språket här kallas flamländska. I Vallonien, som utgör landets södra hälft, talar man franska. Det finns också en liten grupp tysktalande och tyska är landets tredje officiella språk.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
ca 90 procent belgare (varav drygt hälften flamländare och knappt hälften valloner), marockaner, italienare, turkar, holländare, fransmän och övriga ca 10 procent
Antal invånare
11 669 446 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
382 (2020)
Andel invånare i städerna
98 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
9,9 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
11,0 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
0,7 procent (2022)
Fertilitetsgrad
1,6 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
50,6 procent (2022)
Förväntad livslängd
82 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
84 år (2021)
Förväntad livslängd för män
80 år (2021)
Språk
nederländska (flamländska), franska och tyska är officiella språk

Belgien – Religion

Den romersk-katolska kyrkan är den dominerande trosinriktningen i Belgien. Drygt hälften av invånarna beräknas vara katoliker även om få aktivt utövar någon religion.

Belgien – Utbildning

Belgiens tre språkgemenskaper – flamländska, franska och tyska – ansvarar för skolväsendet inom sina geografiska områden och undervisningen hålls på respektive språk. Endast i Bryssel har eleverna möjlighet att välja skolspråk. Skolplikt råder mellan 6 och 18 års ålder.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
98,8 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
11 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
6,7 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
11,2 procent (2020)

Belgien – Sociala förhållanden

Socialförsäkringssystemet finansieras till hälften av arbetsgivarna medan de anställda och staten står för en fjärdedel vardera. Systemet är omfattande men lider av kraftig underfinansiering.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
100 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
99,5 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
3 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
11,1 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
5 009 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
43 procent (2022)

Belgien – Kultur

Belgien är sedan gammalt mötesplats för latinska och germanska kulturer, och Bryssel har som EU-huvudstad blivit ett internationellt kulturcentrum. Staden är berömd både som filmstad och som centrum för instrumentalmusik.

Belgien – Seder och bruk

Belgien är inte ett särskilt homogent land, för många invånare är den regionala identiteten viktigare än den belgiska. En stor andel av invånarna har dessutom sina rötter i utländska kulturer. En del enande symboler finns, som landslaget i fotboll och kungahuset – och öl, pommes frites och choklad.

Belgien – Äldre historia

Den kulturella och språkliga gräns som består än i dag i Belgien skapades från 400-talet, mellan germanska folk som kom norrifrån och keltiska grupper i söder som talade latinska dialekter. Området lydde under århundradenas lopp under olika europeiska dynastier. Först 1830 bildades staten Belgien. Tyngdpunkten kom att ligga i Vallonien där industrialiseringen tidigt inleddes, medan Flandern hamnade i bakvattnet. Under 1900-talets båda världskrig ockuperades Belgien av tyskarna, och landet blev än en gång ett slagfält för utländska arméer.

Belgien – Modern historia

Efter andra världskriget stod det klart att den politiska och ekonomiska makten förskjutits, från Vallonien till Flandern. Växande nationalistiska strömningar och ekonomisk kris ledde till allt större motsättningar mellan regionerna. Splittringen gjorde avtryck genom att allt fler samhällsinstitutioner delades längs språkgränsen. 1993 blev Belgien en förbundsstat med långtgående självstyre för regioner och språkgemenskaper. Men motsättningarna kvarstår och har på 2000-talet skapat återkommande regeringskriser.

Belgien – Politiskt system

Belgien är en monarki och en förbundsstat med ett parlamentariskt styrelseskick. Den federala staten består av tre regioner och tre språkgemenskaper som utgör parallella strukturer och delvis överlappar varandra. Konstruktionen, och splittringen mellan landets två stora språkgrupper, gör det svårt att bilda regering och flerpartikoalitioner är normen.

Belgien – Demokrati och rättigheter

Demokratin är stadigt etablerad i Belgien där maktskiften under en lång tid har gått fredligt till. Politiska och medborgerliga rättigheter är garanterade och respekteras i huvudsak också i verkligheten. Terrorism utgör dock ett hot och flera korruptionsskandaler har skakat landet på hög politisk nivå.

Belgien – Aktuell politik

Belgien är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. Sedan 1993 är landet en förbundsstat med en komplicerad struktur bestående av tre regioner och tre språkgemenskaper. Konstruktionen, och splittringen mellan flamländare och fransktalande valloner, gör det svårt att bilda regering och flerpartikoalitioner är normen. Sju partier ingår i den regering som styr sedan 2020, med liberalen Alexander De Croo som premiärminister.

Fakta – politik

Officiellt namn
Royaume de Belgique/ Koninkrijk België/ Königreich Belgien/ Konungariket Belgien
Statsskick
monarki, förbundsstat
Statschef
kung Philippe (2013–)
Regeringschef
Alexander De Croo (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Ny flamländsk allians (N-VA) 25, Socialistpartiet (PS) 20, Flamländskt intresse (VB) 18, Reformrörelsen (MR) 14, Ecolo 13, Kristdemokraterna (CD&V) 12, Belgiens arbetarparti (PVDA/PTB) 12, Flamländska liberaler och demokrater (Open VLD) 12, Socialistiska partiet-Annorlunda (SP-A) 9, Grön 8, Humanistiska demokratiska centern (CDH) 5, övriga 2 (2019) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Ny flamländsk allians (N-VA) 33, Socialistpartiet (PS) 23, Reformrörelsen (MR) 20, Kristdemokraterna (CD&V) 18, Flamländska liberaler och demokrater (Open VLD) 14, Socialistiska partiet-Annorlunda (SP-A) 13, Humanistiska demokratiska centern (CDH) 9, Grön 6, Ecolo 6, Flamländskt intresse (VB) 3, Belgiens arbetarparti (PVDA/PTB) 2, övriga 3 (2014)
Valdeltagande
88 procent i parlamentsvalet 2019
Kommande val
parlamentsval 2024
1. SP-A bytte namn 2021 och heter nu Framåt (eller Vooruit); CDH bytte namn 2022 och heter nu De engagerade (Les engagés, LE)

Belgien – Utrikespolitik och försvar

Efter de båda världskrigen var Belgien en stark förespråkare av nära samarbete mellan västmakterna. Landet var med och grundade såväl försvarsalliansen Nato 1949 som EU:s föregångare Europeiska kol- och stålgemenskapen 1952. Bryssel betraktas i dag som Europas huvudstad och är säte för EU:s huvudorgan.

Fakta – försvar

Armén
9 600 man (2022)
Flygvapnet
4 900 man (2022)
Flottan
1 400 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
1,08 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
1,9 procent (2021)

Belgien – Ekonomisk översikt

Belgien är en öppen ekonomi med mångsidig industri, omfattande utrikeshandel och en stor tjänstesektor. Det centrala läget i Europa och många internationella organ och företag ger fördelar. Men landet är delat, mellan det rikare Flandern och Vallonien som haft svårt att återhämta sig efter nedgången i kol- och stålindustrin. Världsbanken klassificerar Belgien som ett höginkomstland, liksom övriga länder i Västeuropa. Ekonomin är något mindre än Sveriges, både totalt sett och räknat per invånare.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
49 583 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
3,1 procent (2022)
Total BNP
578 604 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
0,7 procent (2022)
Industrins andel av BNP
20,7 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
68,3 procent (2022)
Inflation
9,5 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
105,3 procent (2022)
Valuta
euro 1
Varuexport
632 852 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
620 616 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
2,9 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
217 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
fordon och maskiner, kemiska produkter, livsmedel, diamanter
Största handelspartner
Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, USA
1. 1 euro=100 cent

Belgien – Naturtillgångar, energi och miljö

Stenkol har historiskt varit Belgiens viktigaste naturtillgång men kolgruvorna är numera nedlagda. Sand och lera finns bland de få råvaror som fortfarande utvinns i landet. För sin energiförsörjning är landet beroende av import av främst olja ochfossilgas.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
4 698 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per invånare
7 694 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av växthusgaser totalt
100,06 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
8,67 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
85 364 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
7,4 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
7 974 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Belgien – Jordbruk och industri

Djurhållning dominerar jordbruket i Belgien, där drygt fyra tiondelar av ytan utgörs av betes- och odlingsmark. Som i övriga Europa har en effektivisering förändrat jordbruket sedan slutet av 1900-talet. Gårdarna har blivit färre och flera gånger större, och samtidigt har antalet anställda minskat betydligt. Den enda naturtillgången av betydelse, stenkol, lade grunden för Belgiens industriella utveckling. Kol utvinns inte längre men har lagt grunden för en mångskiftande metallindustri. I dag tillverkas också bland annat kemikalier och fordon.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
0,7 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
44,7 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
22,8 procent (2020)
Industrins andel av BNP
20,7 procent (2022)