2022

• December

• Toppmöte med EU i Tirana

  6 december

  Ledare för EU-länder och sex stater på västra Balkan håller ett toppmöte i Tirana, där bland annat följder av kriget i Ukraina står på dagordningen. Kriget har satt fokus på EU:s relation till länderna, som hoppas på att småningom bli medlemmar av unionen. Flera av dem har uttryckt frustration över att Ukraina och Moldavien tycks ha fått något av ett snabbspår in till unionen, medan de själva står och stampar. Balkanländernas EU-process har stärkts, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som uppmanar länderna att ”välja läger”. Enligt von der Leyen försöker Ryssland (och även Kina) påverka länderna, medan EU är den största investeraren och den närmaste partnern. Av de sex länderna har två just har fått inleda förhandlingar om medlemskap (Albanien och Nordmakedonien), två förhandlar sedan flera år (Montenegro och Serbien), ett just rekommenderats bli kandidatland (Bosnien) och ett fortfarande står långt ifrån (Kosovo).

• September

• Brytning med Iran efter cyberattack

  7 september

  Regeringen bryter de diplomatiska förbindelserna med Iran och beordrar iransk ambassadpersonal att lämna landet. Skälet är anklagelser om en omfattande cyberattack mot Albanien den 15 juli. Enligt premiärminister Edi Rama finns ”obestridliga bevis” på att Iran anlitat fyra grupper att genomföra attacken. Hackarna ska ha försökt lamslå offentlig service, förstöra och stjäla data och utlösa allmänt kaos. Irans utrikesdepartement avfärdar anklagelserna som grundlösa och antyder att ”tredje part” kan ligga bakom anklagelserna. En talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd uppger att amerikanska experter också har kunnat konstatera att Iran låg bakom attacken, liksom för senare intrång och läckor. Relationerna mellan Albanien och Iran är ansträngda sedan tidigare då Tirana sedan 2013 hyser flera tusen iranska dissidenter, efter en förfrågan från USA och FN. Några dagar efter brytningen rapporterar inrikesdepartementet om ännu en attack, den här gången mot polisens datasystem, och pekar på nytt ut Iran som ansvarigt.

• Juni

• Parlamentet väljer ny president

  5 juni

  Parlamentet utser Bajram Begaj till ny president. Beslutet fattas i en fjärde omröstning, då han får 78 av de 140 ledamöternas röster. Begaj har varit försvarschef men lämnade posten strax före utnämningen. Som president blir han dock formellt överbefälhavare. Bajram Begaj tar över den huvudsakligen ceremoniella posten när den sittande presidenten Ilir Meta avgår den 24 juli.

• Februari

• Domstol räddar kvar presidenten

  17 februari

  Författningsdomstolen ogiltigförklarar parlamentets beslut att avsätta president Ilir Meta (se Juni 2021). Parlamentarikerna röstade för att avsätta Meta sedan en kommission funnit att han stött oppositionen, utlöst politisk instabilitet och inte uppfyllt sin plikt att upprätthålla nationell enighet. Meta har inte gjort sig skyldig till några allvarliga kränkningar av författningen, meddelar domstolen utan att förklara närmare. Beslutet kan inte överklagas och Meta sitter därmed kvar. Under valrörelsen inför parlamentsvalet i april hamnade Meta upprepade gånger i heta meningsutbyten med den socialistiske premiärministern Edi Rama, som han anklagade för att vara auktoritär och korrupt. Meta hotade också att lämna presidentposten om socialisterna vann valet, vilket de gjorde.

• Exminister döms för maktmissbruk

  4 februari

  Den före detta inrikesministern Samir Tahiri döms till tre år och fyra månader i fängelse för maktmissbruk. Tahiri var inrikesminister 2013–2017 och tidigare allierad till premiärminister Edi Rama. Han döms nu för att ha dragit nytta av kontakter med personer med kopplingar till narkotikahandeln. Tahiri dömdes till fängelse villkorligt för maktmissbruk också 2019, men Högsta domstolen beslutade 2021 att rättegången skulle tas om.