Albanien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/albanien/

Albanien är ett litet bergigt land på Balkanhalvön med kust mot Adriatiska havet. Majoriteten av befolkningen är muslimer. Sedan början av 1990-talet har Albanien utvecklats från ett isolerat och fattigt land, styrt av en stalinistisk kommunistregim, till en nation med öppen ekonomi och medlemskap i försvarsalliansen Nato. Albanien fick 2014 officiell status som kandidatland till EU även om ett medlemskap i unionen nu förefaller avlägset.

Geografi och klimat

Albanien ligger på Balkanhalvön i sydöstra Europa. Landet är till ytan något mindre än Småland och beläget vid Otrantosundet, där Adriatiska havet möter Joniska havet. Tvärs över Otrantosundet ligger Italiens ”stövelklack”, bara 7 mil bort.

Yta
28 748 km2 (2018)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Montenegro, Kosovo, Nordmakedonien, Grekland
Huvudstad med antal invånare
Tirana 407 000 (uppskattning 2009)
Övriga större städer
Durres 133 000, Elbasan 107 000, Shkodra 91 000, Vlora 95 000 (uppskattning 2009)
Högsta berg
Korab (2 751 m ö h)
Viktiga floder
Drin

Källor

Befolkning och språk

De flesta av Albaniens invånare bor i kustlandet, medan bergsområdena är glest befolkade. Kommunistregimen (1945–1991) begränsade starkt människors möjligheter att lämna landsbygden. Efter dess fall inleddes en stor folkomflyttning från landsbygden till städerna. Numera bor fler albaner i städerna än på landsbygden.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
stor majoritet (95–98 %) albaner; minoriteter av greker, makedonier, romer, vlacher, serber, montenegriner
Antal invånare
2 873 457 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
105 (2017)
Andel invånare i städerna
59,4 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
11,8 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
7,4 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
-0,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,7 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,5 procent (2017)
Förväntad livslängd
78 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
80 år (2016)
Förväntad livslängd för män
76 år (2016)
Språk
albanska är officiellt språk (huvuddialekter toskiska och gegiska)

Källor

Religion

Religionsfriheten garanteras i Albaniens författning och respekteras över lag väl. En stor majoritet av befolkningen är muslimer, i huvudsak sunniter. De religiösa traditionerna är inte starka och det är ganska få som utövar sin religion.

Utbildning

Flertalet barn i Albanien går i förskola. Den obligatoriska skolgången börjar vid sex års ålder och pågår i nio år. Därefter följer ett frivilligt treårigt gymnasium med såväl yrkesinriktade som teoretiska program.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
96,5 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
18 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
97,2 procent (2012)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
7,5 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
7,5 procent (2017)

Källor

Kultur

Under den osmanska (turkiska) perioden (1468–1912) undertrycktes länge den albanska kulturen. En nationell renässans inträffade under senare hälften av 1800-talet och grunden lades till en modern nationallitteratur. Sedan Albanien 1912 blivit självständigt utgavs en mängd böcker med patriotiskt innehåll.

Arbetsmarknad

Arbetslösheten i Albanien är hög, även om den har sjunkit från de skyhöga nivåerna i början av 1990-talet. Rätten att organisera sig fackligt är inskriven i författningen, men i verkligheten är facklig verksamhet problematisk.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
14,0 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
30,7 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Albanien brukar betecknas som ett av Europas fattigaste länder. Tack vare en stark ekonomisk tillväxt under 2000-talets första decennium har dock fattigdomen åtminstone delvis kunnat bekämpas. Numera beräknas ungefär var sjunde alban leva i fattigdom.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
8 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
91,4 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
97,7 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,8 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
272 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
28 procent (2018)

Källor

Äldre historia

Albanska folket har en uråldrig historia, men i ett par tusen år var landet mestadels ockuperat och underkuvat av andra stater. Först vid slutet av andra världskriget lyckades Albanien under kommunistisk ledning frigöra sig från främmande överhöghet. Det skedde när den nazityska ockupationsmakten 1944 drevs ut av albanska kommunister ledda av Enver Hoxha, som därefter tog kontroll över landet.

Modern historia

Efter andra världskriget utvecklades Albanien till en hård kommunistisk och ateistisk diktatur, där tusentals "klassfiender" avrättades i Europas mest isolerade land. Diktatorn Enver Hoxha avled 1985, och en försiktig reformpolitik ledde till fria val 1991. Ekonomisk kollaps följdes av folklig revolt, och en FN-sanktionerad fredsstyrka sändes in i landet för att upprätta ordningen. Några år in på 2000-talet började ekonomin växa och en modernisering av Albanien inleddes.

Politiskt system

Albanien är en republik, vars president främst har en ceremoniell roll. Den verkställande makten ligger hos regeringen. Det lagstiftande parlamentet domineras av två politiska partier: det konservativa Demokratiska partiet (PD) och Socialistpartiet (PS). Mellan de båda pågår en djup konflikt med historiska rötter. Premiärministern utses av presidenten på förslag av det parti eller den partiallians som har majoritet i parlamentet. Rättsväsendet och partipolitiken plågas av korruption och påverkan från organiserad brottslighet.

Demokrati och rättigheter

Albanien har varit en fungerande valdemokrati alltsedan 1991 även om den politiska polariseringen är hård och politiken starkt personorienterad. Grundläggande medborgerliga rättigheter som religions- och mötesfrihet respekteras väl. Men de demokratiska bristerna är fortfarande stora. Korruption och organiserad brottslighet utgör allvarliga samhällsproblem med inverkan på både politik, rättsväsende, näringsliv och medier.

Aktuell politik

Sedan kommunistregimens fall 1991 har albansk politik präglats av bitter kamp mellan två stora partier: det konservativa Demokratiska partiet, som har försökt utplåna det kommunistiska arvet, och Socialistpartiet, som uppstod ur det gamla kommunistpartiet. Lika länge har ett albanskt medlemskap i EU varit ett övergripande politiskt mål för båda partier. Socialistpartiet styr landet sedan 2013 och fick förnyat förtroende av väljarna i valet sommaren 2017.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika ë Shqipërisë/ Republiken Albanien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Ilir Meta (2017–)
Regeringschef
premiärminister Edi Rama (2013–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Socialistpartiet (PS) 74, Demokratiska partiet (PD) 43, Socialiströrelsen för integration 19, övriga 4 (2017)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Alliansen för ett europeiskt Albanien (PS m fl) 83, Alliansen för arbete, välfärd och integration (PD m fl) 57 (2013)
Valdeltagande
45 % i parlamentsvalet i juni 2017
Kommande val
parlamentsval 2021

Källor

Utrikespolitik och försvar

Efter kommunistregimens fall 1991 har Albanien bemödat sig om goda förbindelser med väst. Landet antogs som medlem i försvarsalliansen Nato 2009 och ansökte samma år om medlemskap i EU. Albanien fick status som kandidatland 2014 men förhoppningar som väckts om att få inleda medlemskapsförhandlingar 2019 har nu grusats.

Fakta – försvar

Armén
3 000 man (2017)
Flygvapnet
550 man (2017)
Flottan
650 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,2 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
1,4 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

När kommunistregimen föll 1991 var Albanien ett av Europas allra fattigaste länder. Isoleringen från omvärlden hade gjort att landet hamnat långt efter även andra öststater. Omställningen från plan- till marknadsekonomi gick fort under 1990-talet, men politisk oro bidrog till stora avbräck i ekonomin. Efter millennieskiftet kunde dock landet resa sig ur den absoluta fattigdomen.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
5 254 US dollar (2018)
Total BNP
15 059 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
4,0 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
18,4 procent (2018)
Industrins andel av BNP
6,2 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
47,9 procent (2018)
Inflation
1,8 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
69,9 procent (2018)
Utlandsskuld
9 115 miljoner US dollar (2017)
Valuta
lek
Varuexport
1 164 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
4 545 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 1 008 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
59 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
kläder, skor, byggmaterial, metall, fossila bränslen, elektricitet, livsmedel
Största handelspartner
Italien, Grekland, Kina, Tyskland, Turkiet

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Albanien är rikt på mineraler och gruvdriften har bidragit till den ekonomiska uppgång som Albanien upplevt under 2000-talet. Landets energibehov tillgodoses i huvudsak av egen vattenkraft och av olja – såväl inhemsk som importerad.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
807 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
2306 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
5 717 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
2,0 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
38,6 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Trots att jordbrukets betydelse har minskat sedan 1990-talet står det fortfarande för närmare en fjärdedel av ekonomin. Det är hög siffra för ett land i Europa. Näringen sysselsätter uppemot hälften av arbetsstyrkan.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
18,4 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
43,1 procent (2016)

Källor

Industri

Industrisektorn i Albanien är liten och oftast omodern. De viktigaste branscherna är gruvdrift och tillverkning av skor och kläder.