Albanien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/albanien/

Albanien är ett litet bergigt land på Balkanhalvön med kust mot Adriatiska havet. Majoriteten av befolkningen är muslimer. Sedan början av 1990-talet har Albanien utvecklats från ett isolerat och fattigt land, styrt av en stalinistisk kommunistregim, till en nation med öppen ekonomi och medlemskap i försvarsalliansen Nato. Albanien fick 2020 klartecken för att inleda förhandlingar med EU, även om ett medlemskap fortfarande lär dröja flera år.

Albanien – Geografi och klimat

Albanien ligger på Balkanhalvön i sydöstra Europa. Landet är till ytan något mindre än Småland och beläget vid Otrantosundet, där Adriatiska havet möter Joniska havet. Tvärs över Otrantosundet ligger Italiens ”stövelklack”, bara sju mil bort. Medelhavsklimat råder i väster medan de östra delarna mer präglas av inlandsklimat.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
28 748 km2 (2022)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Montenegro, Kosovo, Nordmakedonien, Grekland
Huvudstad med antal invånare
Tirana 494 000 (uppskattning 2020)
Övriga större städer
Durrës, Elbasan, Vlorë, Shkodër
Högsta berg
Korab (2 751 m ö h)
Viktiga floder
Drin
Största sjö
Shkodersjön
Medelnederbörd/månad
157 mm (okt), 28 mm (juli)
Medeltemperatur/dygn
25 °C (aug), 7 °C (jan)

Albanien – Befolkning och språk

De flesta av Albaniens invånare bor i kustlandet, medan bergsområdena är glest befolkade. En stor majoritet av befolkningen är etniska albaner men det finns nio erkända minoriteter. De allra flesta talar albanska, som inte är nära släkt med något annat språk.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
stor majoritet (95–98 procent) albaner, minoriteter av greker, makedonier, montenegriner, romer etc
Antal invånare
2 775 634 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
104 (2020)
Andel invånare i städerna
64 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
11,5 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
8,3 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
-1,3 procent (2022)
Fertilitetsgrad
1,4 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
50,1 procent (2022)
Förväntad livslängd
76 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
79 år (2021)
Förväntad livslängd för män
74 år (2021)
Språk
albanska är officiellt språk (huvuddialekter toskiska och gegiska)

Albanien – Religion

Religionsfriheten garanteras i Albaniens författning och respekteras över lag väl. En majoritet av befolkningen är muslimer, i huvudsak sunniter, men det finns också många kristna. De religiösa traditionerna är inte starka och det är ganska få som utövar sin religion.

Albanien – Utbildning

Barnen i Albanien börjar skolan vid sex års ålder och har obligatorisk skolgång i nio år. De flesta går också gymnasiet men avhoppen är många och kvaliteten på undervisningen är ofta skral.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
98,4 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan
94,5 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
18 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,1 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
12,1 procent (2020)

Albanien – Sociala förhållanden

Albanien brukar betecknas som ett av Europas fattigaste länder. Tack vare en stark ekonomisk tillväxt under 2000-talets första decennium har dock fattigdomen åtminstone delvis kunnat bekämpas. Numera beräknas ungefär var sjunde alban leva i fattigdom.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
95 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
99,3 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
8 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,7 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
351 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet
36 procent (2022)

Albanien – Kultur

Kulturen i Albanien antas ha rötter i gamla illyriska traditioner som går ett par tusen år tillbaka i tiden. Landet har till stor del varit isolerat från resten av Europa, först under det månghundraåriga osmanska styret och senare under den kommunistiska diktaturen.

Albanien – Äldre historia

Albanska folket har en uråldrig historia, men i ett par tusen år var landet mestadels ockuperat och underkuvat av andra stater. Först vid slutet av andra världskriget lyckades Albanien under kommunistisk ledning frigöra sig från främmande överhöghet. Det skedde när den nazityska ockupationsmakten 1944 drevs ut av albanska kommunister ledda av Enver Hoxha, som därefter tog kontroll över landet.

Albanien – Modern historia

Efter andra världskriget utvecklades Albanien till en hård kommunistisk och ateistisk diktatur, där tusentals "klassfiender" avrättades i Europas mest isolerade land. Diktatorn Enver Hoxha avled 1985, och en försiktig reformpolitik ledde till fria val 1991. Ekonomisk kollaps följdes av folklig revolt, och en FN-sanktionerad fredsstyrka sändes in i landet för att upprätta ordningen. Några år in på 2000-talet började ekonomin växa och en modernisering av Albanien inleddes.

Albanien – Politiskt system

Albanien är en republik vars president främst har representativa uppgifter, medan landet styrs av premiärministern och regeringen. Politiken domineras av det konservativa Demokratiska partiet och Socialistpartiet, som är arvtagare till det gamla kommunistpartiet. Mellan de båda pågår en djup konflikt med historiska rötter.

Albanien – Demokrati och rättigheter

Albanien har varit en fungerande valdemokrati alltsedan 1991 även om den politiska polariseringen är hård och politiken starkt personorienterad. Grundläggande medborgerliga rättigheter som religions- och mötesfrihet respekteras väl. Men de demokratiska bristerna är fortfarande stora. Korruption och organiserad brottslighet utgör allvarliga samhällsproblem med inverkan på både politik, rättsväsende, näringsliv och medier.

Albanien – Aktuell politik

Socialistpartiet under ledning av premiärminister Edi Rama har styrt Albanien sedan 2013 och valdes om för en tredje mandatperiod i april 2021. Segern blev större än väntat över oppositionen som domineras av Demokratiska partiet. Politiken i Albanien präglas av en bitter kamp mellan de två dominerande partierna, men båda har medlemskap i EU som övergripande mål.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika ë Shqipërisë/ Republiken Albanien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Bajram Begaj (2022–)
Regeringschef
premiärminister Edi Rama (2013–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Socialistpartiet (PS) 74, Alliansen för förändring (dominerad av Demokratiska partiet, PD) 59, Socialiströrelsen för integration (LSI) 4, Socialdemokratiska partiet (PSD) 3 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Socialistpartiet (PS) 74, Demokratiska partiet (PD) 43, Socialiströrelsen för integration (LSI) 19, övriga 4 (2017)
Valdeltagande
46 procent i parlamentsvalet 2021
Kommande val
parlamentsval 2025

Albanien – Utrikespolitik och försvar

Efter kommunistregimens fall 1991 har Albanien bemödat sig om goda förbindelser med väst. Landet antogs som medlem i försvarsalliansen Nato 2009. Fem år senare fick Albanien status som kandidatland i EU och 2020, efter många om och men, kom ett klartecken till att inleda förhandlingar om medlemskap. Än så länge har dock inget hänt på den fronten.

Fakta – försvar

Armén
2 350 man (2022)
Flygvapnet
650 man (2022)
Flottan
700 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
1,42 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
4,2 procent (2021)

Albanien – Ekonomisk översikt

När kommunistregimen föll 1991 var Albanien ett av Europas allra fattigaste länder. Isoleringen från omvärlden hade gjort att landet hamnat långt efter även andra öststater. Omställningen från plan- till marknadsekonomi gick fort under 1990-talet, men politisk oro bidrog till stora avbräck i ekonomin. Efter millennieskiftet kunde dock landet resa sig ur den absoluta fattigdomen.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
6 803 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
3,7 procent (2022)
Total BNP
18 882 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
18,6 procent (2022)
Industrins andel av BNP
21,4 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
47,3 procent (2022)
Inflation
6,2 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
67,6 procent (2022)
Utlandsskuld
11 086 miljoner US dollar (2021)
Valuta
lek
Varuexport
4 309 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
8 399 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-1,4 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
67 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
kläder, skor, byggmaterial, metall, fossila bränslen, elektricitet, livsmedel
Största handelspartner
Italien, Grekland, Kina, Tyskland, Turkiet
Mottaget bistånd per invånare
225 US dollar (2021)

Albanien – Naturtillgångar, energi och miljö

Albanien är rikt på mineral och gruvdriften har bidragit till den ekonomiska uppgång som Albanien upplevt under 2000-talet. Energiförsörjningen baseras på fossila bränslen och vattenkraft. När det gäller att hantera klimatförändringar hör Albanien till de mesta utsatta länderna i Europa.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
807 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare
2 306 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av växthusgaser totalt
8,30 miljoner ton CO2ekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
2,93 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
4 383 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,5 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
2 692 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Albanien – Jordbruk och industri

Trots att jordbrukets betydelse har minskat sedan 1990-talet står det fortfarande för en dryg femtedel av ekonomin. Det är hög siffra för ett land i Europa. Industrisektorn är relativt sett liten och ofta omodern. De viktigaste branscherna är gruvdrift och tillverkning av skor och kläder.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
18,6 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
42,8 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
28,8 procent (2020)
Industrins andel av BNP
21,4 procent (2022)