Turkmenistan
Foto: Wikimedia Commons/Varech

Turkmenistan

Turkmenistan ligger i Centralasien och har kust mot Kaspiska havet i väster. Landet består nästan helt av öken. Fram till självständigheten 1991 var Turkmenistan en delrepublik i Sovjetunionen. Idag styrs landet av en auktoritär regim som kritiseras för att kränka medborgarnas mänskliga rättigheter. Trots att Turkmenistan hyser stora tillgångar av naturgas lever många invånare i fattigdom. Sjunkande priser på gas och olja har dessutom skapat en allvarlig ekonomisk kris sedan 2015.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2018

    • Augusti

    • Avtal om Kaspiska havet

      De fem länder som har kust mot Kaspiska havet – Kazakstan, Azerbajdzjan, Iran, Ryssland och Turkmenistan – undertecknar ett avtal som reglerar dess juridiska status. Avtalet undertecknas av ländernas ledare i hamnstaden Aktau i Kazakstan. Kaspiska havets status har varit oklar sedan Sovjetunionens upplösning 1991. Konflikten har gällt om det är en insjö eller ett innanhav. Ett innanhav skulle omfattas av FN:s havsrätt, medan rätten till en insjö måste förhandlas länderna emellan. Oklarheten har lett till ansträngda relationer staterna emellan samt oklarheter om vem som har rätt att utvinna de rika olje- och naturgasresurserna. Avtalet föreskriver att Kaspiska havet varken är en insjö eller ett hav, utan har ”speciell juridisk status”. Det innebär att ytvattnet ska användas gemensamt av de fem staterna, medan havsbottnen och tillgångarna i den ska delas upp, Hur dessa gränser ska dras säger avtalet inget om. Störfisket som ger kaviar regleras med hjälp av kvoter. Avtalet slår även fast att inga andra länder får upprätta militärbaser vid Kaspiska havet vid sidan av de fem staterna.

    • Mars

    • Val hålls mellan tre regimtrogna partier

      Tre regimtrogna partier får ställa upp i parlamentsvalet: presidentpartiet TDP med stödgrupper får 103 av de 125 mandaten. Partiet för industriidkare och entreprenörer (TSTP) och det nya Turkmenistans jordbrukarparti (TAP) får 11 mandat vardera. Mandatfördelningen saknar praktisk betydelse, då beslut fattas av presidenten och hans regering. Valdeltagandet anges till 92 procent. Störst uppmärksamhet får det faktum att presidentsonen Serdar Berdimuhamedow blir omvald till sin plats med över 91 procent av rösterna. Han blir sex dagar senare utnämnd till vice utrikesminister av sin far.

  • 2017

    • November

    • Avtal skrivs om Lapis Lazuli-korridoren

      Turkmenistan undertecknar tillsammans med Afghanistan, Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet ett avtal i Asjgabat (Aşgabat) om att bygga en transport- och transitled som löper från Afghanistan över Centralasien till Istanbul i Turkiet. Den så kallade Lapis Lazuli-korridoren ska bestå av såväl landsvägar som järnvägar. Målsättningen är att handeln ska öka i regionen genom att praktiska hinder och skyddstullar ska avlägsnas. Handelsutbytet mellan Afghanistan och Turkiet ökade med 20 procent 2016 och ligger nu på 513 miljoner dollar per år. Avtalet har föregåtts av fem års förhandlingar.

    • Oktober

    • Valutan förlorar i värde

      Den djupa ekonomiska krisen urholkar den turkmenska valutans värde. Officiellt har valutan, manat, värderats till 3,5 för en amerikansk dollar sedan 2015. På den svarta marknaden, som ger en bättre bild av valutans riktiga köpkraft, har man under en tid fått 7,50 manat för en dollar, men nu har den sjunkit till 9 för en dollar. Krisen, som följt av de sjunkande priserna för turkmenska exportvaror som olja och gas, yttrar sig också i en brist på mat och andra dagligvaror i butikerna.

    • Avgift införs på el, vatten och gas

      President Berdimuhamedow undertecknar en lag om att invånarna måste börja betala för el, vatten och gas. Han säger att subventionerna ska avvecklas stegvis.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0