Turkmenistan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/turkmenistan/

Turkmenistan ligger i Centralasien och har kust mot Kaspiska havet i väster. Landet består nästan helt av öken. Fram till självständigheten 1991 var Turkmenistan en delrepublik i Sovjetunionen. Idag styrs landet av en auktoritär regim som kritiseras för att kränka medborgarnas mänskliga rättigheter. Turkmenistan har stora tillgångar i form av naturgas och olja.

Turkmenistan – Geografi och klimat

Turkmenistan i Centralasien är till ytan något större än Sverige och består till 90 procent av den väldiga Karakumöknen. Landet har ett utpräglat inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar. Även under ett dygn varierar temperaturen mycket.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
488 199 km2 (2022)
Tid
svensk +4 timmar
Angränsande land/länder
Kazakstan, Uzbekistan, Afghanistan, Iran
Huvudstad med antal invånare
Asjgabat (Aşgabat) 864 700 (FN-uppskattning 2021)
Övriga större städer
Türkmenabat, Tasjaouz (Daşoguz), Mary (Merv)
Högsta berg
Airibaba (3 139 m ö h)
Viktiga floder
Amu-Darja, Murgab
Största sjö
Sarygamys Köli
Medelnederbörd/år
80–300 mm
Medeltemperatur/dygn
–4 °C (jan), 28 °C (juli)

Turkmenistan – Befolkning och språk

Befolkningen i Turkmenistan är koncentrerad till en landremsa i väster samt till floddalarna och området runt Karakumkanalen. Majoriteten av invånarna är turkmener, ett folk av blandat turkiskt och mongoliskt ursprung. Turkmener finns även i Iran, Afghanistan, Uzbekistan, Irak och Syrien.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
stor majoritet av turkmener, minoriteter av uzbeker, kazaker, ryssar m fl
Antal invånare
6 430 770 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
13 (2020)
Andel invånare i städerna
53 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
22,3 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
7,0 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
1,4 procent (2022)
Fertilitetsgrad
2,7 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
50,5 procent (2022)
Förväntad livslängd
69 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
73 år (2021)
Förväntad livslängd för män
66 år (2021)
Språk
turkmeniska är officiellt språk

Turkmenistan – Religion

Majoriteten av invånarna i Turkmenistan är sunnimuslimer, men det finns också en liten shiamuslimsk minoritet. Sunnitisk islam har i landet ofta inslag av sufism (islamisk mystik). Islam har länge varit uppblandad med klanernas egna traditioner och än idag finns inslag av schamanism, bland annat andebesvärjelse.

Turkmenistan – Utbildning

I stort sett alla vuxna turkmeniska invånare kan läsa och skriva. Den obligatoriska skolgången är tolv år. En del barn hoppar dock av skolan i förtid, särskilt på landsbygden.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
99,7 procent (2014)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,1 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
28,0 procent (2020)

Turkmenistan – Sociala förhållanden

Turkmenistan betecknas av Världsbanken som ett "högre medelinkomstland". Men statens stora intäkter från naturgas och olja har inte kommit hela befolkningen till del. Sjukvården är eftersatt och det råder brist på utbildad vårdpersonal, medicinsk utrustning och läkemedel.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
100 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
99,4 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
36 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,7 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
484 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
26 procent (2022)

Turkmenistan – Kultur

Turkmenistan har bebotts av många olika folkslag och har därför rikligt med influenser från andra kulturer inom musik, litteratur och andra konstformer. Att knyta mattor är den äldsta och mest berömda konstarten i landet.

Turkmenistan – Seder och bruk

Turkmener sägs ha tre parallella identiteter: klantillhörigheten, den nationella identiteten och en identitet som går över nationsgränser och samlar alla turkmener i olika länder. En viktig del av den turkmeniska identiteten är islam.

Turkmenistan – Äldre historia

Turkmenerna tros ha sina rötter i en sammanslagning mellan turkiska och mongoliska klaner. Denna klansammanslutning ska ha bosatt sig i området för dagens Turkmenistan runt slutet av 700-talet. I början av 1200-talet lade mongolhärskaren Djingis khan under sig området, och på 1800-talet koloniserades det av Ryssland. 1924 inlemmades Turkmenistan som en delrepublik i Sovjetunionen, vars politiska system förändrade det turkmeniska samhället i grunden.

Turkmenistan – Modern historia

Turkmenistan var en delrepublik i Sovjetunionen mellan 1924 och 1991, då unionen upplöstes och Turkmenistan blev självständigt. Under Sovjettiden förtrycktes befolkningen, samtidigt som jordbruket utvecklades och den viktiga bomullsskörden sjufaldigades. Efter självständigheten har Turkmenistan förblivit en auktoritärt styrd enpartistat, först under president Saparmurat Nijazov (Saparmyrat Nyýazow) och efter dennes död 2006 av president Gurbanguly Berdimuhamedow.

Turkmenistan – Demokrati och rättigheter

Turkmenistans författning föreskriver att landet ska vara en demokratisk republik, men i verkligheten är det en enpartistat där regimkritiker förföljs. De val som hålls betecknas inte som fria och rättvisa och håller inte internationell standard. Turkmenistan är enligt Reportrar utan gränser femte sämsta land i världen på pressfrihet.

Turkmenistan – Inrikespolitik och författning

Turkmenistan är en republik där all opposition förtrycks och medborgarnas mänskliga rättigheter kränks. 2022 lämnade den auktoritäre Gurbanguly Berdimuhamedow presidentposten efter 15 år – och efterträddes av sonen Serdar. 2023 gjordes författningsändringar som återförde mycket av makten till fadern.

Fakta – politik

Officiellt namn
Türkmenistan Respublikasy/ Turkmenistan
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Serdar Berdimuhamedow (2022–)
Regeringschef
president Serdar Berdimuhamedow (2022–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Turkmenistans demokratiska parti (TDP) 65, Turkmenistans jordbrukarparti (TAP) 24, Partiet för industriidkare och entreprenörer (TSTP) 18, regimtrogna grupperingar 18 (2023)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Turkmenistans demokratiska parti (TDP) 55, Regimtrogna grupperingar 48, Partiet för industriidkare och entreprenörer (TSTP) 11, Turkmenistans jordbrukarparti (TAP) 11 (2018)
Valdeltagande
91 procent i parlamentsvalet 2023, 97 procent i presidentvalet 2022
Kommande val
parlamentsval 2028, presidentval 2029

Turkmenistan – Utrikespolitik och försvar

En grundlagsstadgad princip i Turkmenistans utrikespolitik är den om "permanent neutralitet". Landets stora olje- och naturgastillgångar gör det intressant för såväl Ryssland och Kina som USA och EU. Relationerna till Ryssland och västvärlden har ofta varit ansträngda och Turkmenistan har stått i konflikt med länderna kring Kaspiska havet om rätten till olja och naturgas.

Fakta – försvar

Armén
33 000 man (2022)
Flygvapnet
3 000 man (2022)
Flottan
500 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
2,90 procent (1999)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
15,0 procent (1999)

Turkmenistan – Ekonomisk översikt

Turkmenistans ekonomi baseras på produktion av olja, naturgas och bomull. Inkomsterna från i synnerhet gasexport är stora men rikedomarna fördelas ojämnt bland invånarna. Delvis som ett arv från Sovjettiden är ekonomin till stor del statskontrollerad men privatiseringar pågår, framför allt inom tjänstesektorn.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
7 297 US dollar (2020)
BNP-tillväxt
1,8 procent (2022)
Total BNP
45 611 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP
11,0 procent (2019)
Industrins andel av BNP
43,0 procent (2019)
Servicesektorns andel av BNP
48,3 procent (2019)
Inflation
17,5 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
5,2 procent (2022)
Utlandsskuld
4 851 miljoner US dollar (2021)
Valuta
manat
Varuexport
11 703 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
2 912 miljoner US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP
24 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
naturgas, olja, bomull (2019)
Största handelspartner
Kina, Turkiet, Ryssland (2019)
Mottaget bistånd per invånare
4 US dollar (2021)

Turkmenistan – Naturtillgångar, energi och miljö

Turkmenistan är en av världens största producenter av naturgas. Tillgångarna av olja är också betydande. Det finns även gott om mineralsalter, som främst utvinns i viken Kara-Bogaz-Gol vid Kaspiska havet. Fyndigheter av brunkol har också påträffats.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
5 040 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare
2 759 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
194,09 miljoner ton CO2ekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
32,18 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
63 655 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
10,2 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
124 819 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Turkmenistan – Jordbruk och industri

Merparten av Turkmenistans landyta går att använda till boskapsskötsel medan endast några få procent utgörs av odlingsbar mark. Bomull är den viktigaste exportgrödan. Industrisektorn domineras av olje- och naturgasutvinning.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
11,0 procent (2019)
Andel av landytan som används för jordbruk
72,0 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
8,8 procent (2020)
Industrins andel av BNP
43,0 procent (2019)