Turkmenistan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/turkmenistan/

Turkmenistan ligger i Centralasien och har kust mot Kaspiska havet i väster. Landet består nästan helt av öken. Fram till självständigheten 1991 var Turkmenistan en delrepublik i Sovjetunionen. Idag styrs landet av en auktoritär regim som kritiseras för att kränka medborgarnas mänskliga rättigheter. Turkmenistan har stora tillgångar i form av naturgas och olja.

Geografi och klimat

Turkmenistan i Centralasien är till ytan något större än Sverige och består till 90 procent av den väldiga Karakumöknen. Landet har ett utpräglat inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar. Även under ett dygn varierar temperaturen mycket.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
488 199 km2 (2018)
Tid
svensk +4 timmar
Angränsande land/länder
Kazakstan, Uzbekistan, Afghanistan, Iran
Huvudstad med antal invånare
Asjgabat (Aşgabat) 828 000 (FN-uppskattning 2019)
Övriga större städer
Turkmenabat, Tasjaouz, Mary
Högsta berg
Airibaba (3 139 m ö h)
Viktiga floder
Amu-Darja, Murgab
Största sjö
Sarygamys Köli
Medelnederbörd/år
80–300 mm
Medeltemperatur/dygn
–4 °C (jan), 28 °C (juli)

Källor

Befolkning och språk

Befolkningen i Turkmenistan är koncentrerad till en landremsa i väster samt till floddalarna och området runt Karakumkanalen. Majoriteten av invånarna är turkmener, ett folk av blandat turkiskt och mongoliskt ursprung. Turkmener finns även i Iran, Afghanistan, Uzbekistan, Irak och Syrien.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
stor majoritet av turkmener, minoriteter av uzbeker, kazaker, ryssar m fl
Antal invånare
5 758 075 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
12 (2017)
Andel invånare i städerna
51,2 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
25,4 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
7,1 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,7 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,9 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,8 procent (2017)
Förväntad livslängd
68 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
71 år (2016)
Förväntad livslängd för män
64 år (2016)
Språk
turkmeniska är officiellt språk

Källor

Religion

Majoriteten av invånarna i Turkmenistan är sunnimuslimer, men det finns också en liten shiamuslimsk minoritet. Sunnitisk islam har i landet ofta inslag av sufism (islamisk mystik). Islam har länge varit uppblandad med klanernas egna traditioner och än idag finns inslag av schamanism, bland annat andebesvärjelse.

Utbildning

I stort sett alla vuxna turkmeniska invånare kan läsa och skriva. Den obligatoriska skolgången är tolv år. En del barn hoppar dock av skolan i förtid, särskilt på landsbygden.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
99,7 procent (2014)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
20,8 procent (2012)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
20,8 procent (2012)

Källor

Kultur

Turkmenistan har bebotts av många olika folkslag och har därför rikligt med influenser från andra kulturer inom musik, litteratur och andra konstformer. Att knyta mattor är den äldsta och mest berömda konstarten i landet.

Arbetsmarknad

Nästan halva den formella arbetsstyrkan i Turkmenistan är anställd inom industrin, medan en lika stor andel återfinns i tjänstesektorn. Knappt en tiondel av de anställda arbetar i jordbruket. Det finns ingen facklig frihet i landet.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
3,9 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
7,5 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Turkmenistan betecknas av Världsbanken som ett "högre medelinkomstland". Men statens stora intäkter från naturgas och olja har inte kommit hela befolkningen till del. Sjukvården är eftersatt och det råder brist på utbildad vårdpersonal, medicinsk utrustning och läkemedel.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
39 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
94,5 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
98,7 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,3 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
423 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
25 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Turkmener sägs ha tre parallella identiteter: klantillhörigheten, den nationella identiteten och en identitet som går över nationsgränser och samlar alla turkmener i olika länder. En viktig del av den turkmeniska identiteten är islam.

Äldre historia

Turkmenerna tros ha sina rötter i en sammanslagning mellan turkiska och mongoliska klaner. Denna klansammanslutning ska ha bosatt sig i området för dagens Turkmenistan runt slutet av 700-talet. I början av 1200-talet lade mongolhärskaren Djingis khan under sig området, och på 1800-talet koloniserades det av Ryssland. 1924 inlemmades Turkmenistan som en delrepublik i Sovjetunionen, vars politiska system förändrade det turkmeniska samhället i grunden.

Modern historia

Turkmenistan var en delrepublik i Sovjetunionen mellan 1924 och 1991, då unionen upplöstes och Turkmenistan blev självständigt. Under Sovjettiden förtrycktes befolkningen, samtidigt som jordbruket utvecklades och den viktiga bomullsskörden sjufaldigades. Efter självständigheten har Turkmenistan förblivit en auktoritärt styrd enpartistat, först under president Saparmurat Nijazov (Saparmyrat Nyýazow) och efter dennes död 2006 av president Gurbanguly Berdimuhamedow.

Politiskt system

Turkmenistan är en republik där presidenten och regeringen ska dela på den verkställande makten. Presidenten har de i särklass största befogenheterna eftersom hen tillsätter och leder regeringen. Flerpartisystem ska råda men i valen har endast presidentens eget maktparti samt ett par småpartier fått kandidera.

Demokrati och rättigheter

Turkmenistans författning föreskriver att landet ska vara en demokratisk republik, men i verkligheten är det en enpartistat där regimkritiker förföljs. De val som hålls betecknas inte som fria och rättvisa och håller inte internationell standard. Turkmenistan är enligt Reportrar utan gränser sämst i världen på pressfrihet.

Aktuell politik

Turkmenistan styrs sedan 2007 av den auktoritäre presidenten Gurbanguly Berdimuhamedow och hans maktapparat kring Turkmenistans demokratiska parti (TDP). Sedan Berdimuhamedow efterträdde diktatorn Saparmurat Nijazov har han på papperet genomfört politiska reformer som flerpartisystem och ökad pressfrihet. Dessa har dock snart visat sig vara just pappersprodukter. Berdimuhamedow anklagas för att liksom Nijazov förtrycka opposition och kränka medborgarnas mänskliga rättigheter.

Fakta – politik

Officiellt namn
Turkmenistan Respublikasy/ Republiken Turkmenistan
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Gurbanguly Berdimuhamedow (2007–)
Regeringschef
president Gurbanguly Berdimuhamedow (2007–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Turkmenistans demokratiska parti (TDP) 55, Regimtrogna grupperingar 48, Partiet för industriidkare och entreprenörer (TSTP) 11, Turkmenistans jordbrukarparti (TAP) 11 (2018)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Turkmenistans demokratiska parti (TDP) 47, Regimtrogna grupperingar 64, Partiet för industriidkare och entreprenörer (TSTP) 14 (2013)
Valdeltagande
97 % i presidentvalet i februari 2017, 92 % i parlamentsvalet i mars 2018
Kommande val
parlamentsval 2023, presidentval 2024

Källor

Utrikespolitik och försvar

En grundlagsstadgad princip i Turkmenistans utrikespolitik är den om "permanent neutralitet". De stora olje- och naturgastillgångarna gör landet intressant för såväl Ryssland och USA som EU och Kina. Relationerna till Ryssland och västländerna är ofta ansträngda och Turkmenistan har stått i konflikt med länderna kring Kaspiska havet om rätten till olja och naturgas.

Fakta – försvar

Armén
33 000 man (2017)
Flygvapnet
3 000 man (2017)
Flottan
500 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
2,9 procent (1999)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
15,0 procent (1999)

Källor

Ekonomisk översikt

Turkmenistans ekonomi baseras på produktion av olja, naturgas och bomull. Inkomsterna från i synnerhet gasexport är stora men rikedomarna fördelas ojämnt bland invånarna. Delvis som ett arv från Sovjettiden är ekonomin till stor del statskontrollerad men privatiseringar pågår, framför allt inom tjänstesektorn.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
6 967 US dollar (2018)
Total BNP
40 761 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
6,2 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
8,9 procent (2017) 1
Tillverkningsindustrins andel av BNP
60,2 procent (2017) 2
Servicesektorns andel av BNP
30,9 procent (2017) 3
Inflation
13,4 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
29,1 procent (2018)
Utlandsskuld
781 miljoner US dollar (2017)
Valuta
manat
Varuhandelns andel av BNP
31 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
naturgas, olja, bomull
Största handelspartner
Kina, Turkiet, Tyskland, Ryssland, USA (2017)
1. källa FN
2. källa FN
3. källa FN

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Turkmenistan är en av världens största producenter av naturgas. Tillgångarna av olja är också betydande. Det finns även gott om mineralsalter, som främst utvinns i viken Kara-Bogaz-Gol vid Kaspiska havet. Fyndigheter av brunkol har också påträffats.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
5 040 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
2759 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
68 423 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
12,5 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
0,0 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Merparten av Turkmenistans landyta går att använda till boskapsskötsel medan endast några få procent utgörs av odlingsbar mark. Bomull är den viktigaste exportgrödan.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
8,9 procent (2017) 1
Andel av landytan som används för jordbruk
72,0 procent (2016)
1. källa FN

Källor

Industri

Industrisektorn i Turkmenistan domineras av olje- och naturgasutvinning. Landets omfattande bomullsproduktion har följts av en växande textilindustri och framställning av bland annat bomullsfröolja.