Syrien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/syrien/

Den arabiska våren 2011 utlöste ett landsomfattande inbördeskrig mellan regeringen och en brokig blandning av rebellgrupper. Bashar al-Assads regim har sedan dess lyckats återta stora delar av landet, men i norr rasar kriget ännu. Väpnade sunnimuslimska grupper har trängts ihop i nordväst, där striderna fortsätter. Medan regimen varit upptagen med att slå ned revolten har Syriens kurder byggt upp ett eget regionalt styre, som kan gå dem ur händerna när stormakter blandar sig i utvecklingen.

Syrien – Geografi och klimat

Syrien, vars gränser stakats ut av tidigare kolonialmakter, ligger i östra Medelhavsområdet och domineras av öken, stäpp och berg. Längst i väster har ganska god nederbörd skapat bördiga jordar, medan möjligheten att bedriva jordbruk i de ökenartade områdena i öster är helt beroende av vattnet från floden Eufrat. Till ytan är Syrien något större än Götaland och Svealand tillsammans.

Yta
185 180 km2 (2022) 1
Tid
svensk +1 timme
Angränsande land/länder
Irak, Jordanien, Israel, Libanon, Turkiet
Huvudstad med antal invånare
Damaskus 2,4 miljoner (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer
Aleppo 1,7 miljoner, Homs 890 000, Hama 546 000, Latakia 371 000 (uppskattning 2010)
Högsta berg
Jabal al-Shaykh (eller Hermon 2 814 m ö h)
Viktiga floder
Eufrat med bifloder, Orontes (al-Asi)
1. Golanhöjderna inräknade.

Källor

Syrien – Befolkning och språk

Före inbördeskriget var Syrien ett av Mellanösterns mest tättbefolkade länder, men befolkningen var ojämnt fördelad. Flest människor levde längs kusten i väster samt kring storstäderna Damaskus i söder och Aleppo i norr. På grund av kriget har flera miljoner syrier flytt till grannländerna samtidigt som ännu fler befinner sig på flykt inom landet. Majoriteten av syrierna är araber och de flesta av dem är sunnimuslimer. Sedan 1960-talet har landet styrts av den alawitiska minoriteten som tillämpar sin egen form av islam.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
araber 85-90 %, kurder 7-10 % samt mindre grupper av armenier, tjerkesser, turkmener m fl
Antal invånare
17 500 657 (2020)
Antal invånare per kvadratkilometer
95 (2020)
Andel invånare i städerna
55,5 procent (2020)
Nativitet/födelsetal
23,2 per 1000 invånare (2019)
Mortalitet/dödstal
5,1 per 1000 invånare (2019)
Befolkningstillväxt
2,5 procent (2020)
Fertilitetsgrad
2,8 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor
49,9 procent (2020)
Förväntad livslängd
74 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor
78 år (2019)
Förväntad livslängd för män
68 år (2019)
Språk
arabiska är officiellt språk 1
1. kurdiska, turkiska, armeniska m fl är minoritetsspråk

Källor

Syrien – Religion

Trots att Syrien är starkt dominerat av islam är landet officiellt sekulärt. Däremot måste statschefen enligt författningen vara muslim. De flesta av invånarna bekänner sig till islams huvudinriktning sunni, men president Bashar al-Assad och många inom det styrande skiktet är alawiter. De tillämpar en variant av shiaislam och ses som kättare av sunniterna.

Syrien – Utbildning

Syrien hade före inbördeskriget ett mer utbyggt utbildningssystem än såväl de flesta låginkomstländer som andra arabländer. Läs- och skrivkunnigheten har varit hög. Vid sidan av de vanliga skolorna fanns också islamiska skolor, både statliga och privata. Kriget sedan 2011 har raserat delar av skolväsendet. Värst är det i oppositionskontrollerade områden, där skolväsendet ofta slutat fungera och många människor är på flykt.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
68,0 procent (2013)
Antal elever per lärare i grundskolan
25 (2002)
Läs- och skrivkunnighet
80,8 procent (2004)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,1 procent (2009)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
19,2 procent (2009)

Källor

Syrien – Kultur

Syrien har rika kulturella traditioner ända sedan antik tid, men under inbördeskriget sedan 2011 har många äldre byggnadsverk blivit svårt skadade. Alla de sex världsarven på Unescos lista har utsatts för förödelse. Under Baathpartiets styre har de flesta kulturyttringar hämmats av censur, exempelvis var kurdernas folkliga traditioner förbjudna fram till 2011. Många betydande författare, konstnärer och artister har levt i exil, medan andra har stöttat regeringen eller anpassat sig till det rådande läget.

Syrien – Sociala förhållanden

Så gott som alla syrier påverkas av kriget i sin vardag. Förutom det dagliga hotet om våld och död har ekonomin raserats i stort och många har fått svårt att klara sin försörjning. Det gäller särskilt de flera miljoner som befinner sig på flykt inom landet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
18 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
93,9 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
89,7 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
3,6 procent (2012)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
70 US dollar (2012)
Andel kvinnor i parlamentet
11 procent (2020)

Källor

Syrien – Seder och bruk

I Syrien har familjen stor betydelse både privat och inom politiken. Landets ledare både inom regeringen och på oppositionssidan omger sig med personer de litar på. Ofta hämtas de förtrogna ur den egna familjen eller släkten, och i nästa led från hemtrakten, klanen (i områden där sådana finns) eller den religiösa inriktningen.

Syrien – Äldre historia

Många olika folk och civilisationer har passerat genom det område som i dag är Syrien, inklusive assyrier, babylonier och romare. Den muslimska erövringen på 600-talet förde med sig arabiska språket och blev startpunkten för det Syrien vi känner i dag. På 700-talet var Damaskus säte för ett umayyadiskt kalifat, ett av sin tids mäktigaste imperier. Från 1500-talet styrdes Syrien som en del av Osmanska riket. Det var först när Frankrike intog området efter första världskriget som dagens gränser drogs.

Syrien – Modern historia

Syrien var en svag stat från självständigheten 1946 fram till Hafiz al-Assads maktövertagande år 1970. Assad upprättade en diktatur där han styrde som enväldig president genom Baathpartiet och säkerhetstjänster. Att Assad och hans närmaste tillhörde den alawitiska minoriteten blev en källa till spänningar. Utrikespolitiskt engagerade han sig i att stärka Syriens försvar och regionala maktställning, utkämpade krig mot Israel och försökte vinna inflytande över grannländerna, särskilt Libanon. Efter Hafiz al-Assads död år 2000 tillträdde hans son Bashar al-Assad. Denne har genomfört vissa ekonomiska reformer men låtit det politiska systemet bestå i stort sett oförändrat.

Syrien – Politiskt system

Den syriska staten leds sedan 1970-talet av familjen Assad. Sedan våren 2011 pågår ett uppror mot Assadfamiljens regering, vilket numera tagit formen av ett inbördeskrig mellan olika religiösa och etniska grupper, med stor inblandning av stormakter. Delar av landet är kvar utanför regeringens kontroll, även om regeringsstyrkor med ryskt stöd har återtagit viktiga områden.

Syrien – Demokrati och rättigheter

Syriens president har nästan obegränsad makt och medborgarna kan inte rösta bort regimen, trots att allmänna val hålls regelbundet. Författningen stadgar yttrande- och pressfrihet, men censur förekommer. Inbördeskriget har dämpats, men förvandlade landet till ett av de farligaste i världen för både aktivister och journalister.

 

Syrien – Aktuell politik

Syrien har i decennier styrts som en diktatur av familjen Assad. Förhoppningar om att den relativt unge Bashar Assad, som efterträdde sin far som president år 2000, skulle leda landet i demokratisk riktning infriades aldrig. Under inspiration av det pågående demokratiupproret i Nordafrika våren 2011 började även syrier demonstrera för reformer. Regimen svarade med våld, och under sommaren började även oppositionen att beväpna sig. När våldet trappades upp utvecklades situationen till ett inbördeskrig som ännu pågår. Omkring en halv miljon människor har mist livet under kriget och miljoner syrier befinner sig på flykt inom eller utanför landet. Utländska stater och grupper har blandat sig i striderna och än så länge har alla fredsförsök gått om intet.

Fakta – politik

Officiellt namn
al-Jumhuriyya al-Arabiyya al-Suriyya/Arabrepubliken Syrien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Bashar al-Assad (2000–)
Regeringschef
premiärminister Hussein Arnous (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Baathpartiet med stödpartier 177, övriga 73 (2020) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Baathpartiet med stödpartier 200, övriga partier och oberoende kandidater 50 (2016) 2
Valdeltagande
33 procent i parlamentsvalet 2020, 78,6 procent i presidentvalet 2021
Kommande val
parlamentsval 2024, presidentval 2028
1. Valet kunde bara genomföras i regeringskontrollerade delar av landet.
2. Valet kunde bara genomföras i regeringskontrollerade delar av landet.

Källor

Kurderna

Merparten av kurderna bor i fyra av dagens stater: Turkiet, Syrien, Irak och Iran. I alla de fyra länderna ogillar centralmakterna kurdernas strävan efter självständighet. I två av staterna – Irak och Syrien – är kurder i färd med att bygga upp regionalt självstyre..

Syrien – Utrikespolitik och försvar

Syrien har länge haft konfliktfyllda relationer med omvärlden men Assadregimen har också skickligt utnyttjat Syriens inflytande i grannländerna, för att vinna stöd och ekonomiskt bistånd. Förhållandet till Libanon och konflikten med Israel präglade länge regeringens utrikespolitik. Sedan 2011 har fokus dock varit helt inriktat på att finna allierade i det pågående inbördeskriget.

Fakta – försvar

Armén
105 000 man (2017)
Flygvapnet
15 000 man (2017)
Flottan
2 500 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
4,1 procent (2010)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
13,6 procent (2010)

Källor

Syrien – Ekonomisk översikt

Syrien hade före det pågående inbördeskriget en relativt mångsidig ekonomi med ett välutvecklat jordbruk, goda naturtillgångar samt starka traditioner inom handel och affärsliv. Det ekonomiska systemet är en blandning av centralstyrd planekonomi av socialistisk modell och marknadsekonomi med privatägda företag. Försök att reformera ekonomin har hämmats av korruption och mäktiga intressen inom staten och militären. Sedan krigsutbrottet 2011 har Syriens ekonomi försämrats mycket kraftigt då landets två viktigaste inkomstkällor – oljeexport och turism – har sinat.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
1 334 US dollar (2019)
BNP-tillväxt
3,4 procent (2010)
Total BNP
miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP
39,8 procent (2019)
Industrins andel av BNP
18,1 procent (2019)
Servicesektorns andel av BNP
42,1 procent (2019)
Inflation
4,4 procent (2010)
Statsskuldens andel av BNP
30,0 procent (2010)
Utlandsskuld
4 763 miljoner US dollar (2020)
Valuta
syriskt pund
Varuexport
12 273 miljoner US dollar (2010)
Varuimport
15 876 miljoner US dollar (2010)
Bytesbalans
-0,4 miljarder US dollar (2010)
Varuhandelns andel av BNP
32 procent (2019)
Viktigaste exportvaror
olja, bomull, frukt, grönsaker 1
Största handelspartner
Tyskland och andra EU-länder, Irak. Libanon, Turkiet, Saudiarabien, Kina 2
Bistånd per person
567 US dollar (2017)
1. före krigsutbrottet 2011
2. före krigsutbrottet 2011

Källor

Syrien – Naturtillgångar, energi och miljö

Syriens viktigaste naturtillgångar är olja, naturgas och fosfat. Utvinning av marmor, gips och salt förekommer också. Dessutom finns mindre tillgångar av järnmalm, asfalt, koppar, uran, bauxit, magnesium, guld och silver. Oljeproduktionen har under inbördeskriget sedan 2011 minskat med 90 procent i områden som regimen kontrollerar. Miljökonsekvenserna längs Medelhavskusten har blivit stora av kriget.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
575 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
971 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
27 910 tusen ton (2018)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,6 ton (2018)
Andelen energi från förnyelsebara källor
0,9 procent (2018)

Källor

Syrien – Jordbruk och fiske

Jordbruket har traditionellt sett utgjort den syriska ekonomins ryggrad, och regeringen har strävat efter att landet ska vara självförsörjande på de viktigaste grödorna. Men under inbördeskriget har många lantbruk förstörts av stridshandlingarna, bönder har drivits på flykt och system för bevattning har raserats eller fallit sönder.

 

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
39,8 procent (2019)
Andel av landytan som används för jordbruk
75,8 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen
2,8 procent (2020)

Källor

Syrien – Industri

Textilier, konstgödsel, cement, livsmedel, kemikalier – Syrien har haft ganska bred industriproduktion. Men brist på kapital, krångliga lagar och otillförlitlig elförsörjning är några av de faktorer som redan före inbördeskriget hämmade landets industriella utveckling.